Barnens naturpark Folkparken i Lund



Relevanta dokument
Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Angående naturreservat vid Råstasjön, Solna stad.

Bevara barnens skogar

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

Yttrande över Program tillhörande detaljplan för kvarteret Drag med närområde inom Nordantill i Norrköping

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Bilaga 8. Döda och döende träd

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Projektbeskrivning för. Stadsodling i Folkparken. Lund 14 november 2013

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht

Systematiska kvalitetsarbetet

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Gröna skolgårdar, rapport 2013

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Naturvärden på Enö 2015

Äger du ett gammalt träd?

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

Inventering av ihåliga träd i Lunds stadspark

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Plats och lärande hänger ihop. Petter Åkerblom

Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp,

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Övning 1 - Open standards

Question today imagine tomorrow create for the future

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Konsekvensbeskrivning Duvboskolan skolgård Bakgrund. Utformning

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

Tjänsteskrivelse Utredning naturskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

GRÖNA SKOLGÅRDAR 2013

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Pro Natura

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Ett uteklassrum vid Paradiset

Göteborg grön och nära

Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt omkring.

Remiss: Plan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i Lunds kommun år

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola

Anslutande natur. naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster.

Detaljplan Eds allé Naturvärden

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer

gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab

Förskolan Sjöstjärnan

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

Naturvärdesinventering

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Opalens måldokument 2010/2011

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Måltidspedagogik på Herrestorps förskola i Vellinge

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

starten på ett livslångt lärande

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Solstrålen 2013

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Transkript:

Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar för att förändra den befintliga parken till en naturpark, med särskild inriktning mot egenskaper som underlättar dess roll som undervisnings- och upplevelsepark för barn. Till syftet räknas också en analys av konsekvenserna av en sådan förändring för parkens roll som stadsdelspark och för lärandet om naturen i skola och förskola, i synnerhet på Väster i Lund. Bakgrund Rätt utformade kan en stads parker och naturområden vara ett levande klassrum, där kunskap kan hämtas om naturen, om historiska och sociala skeenden. Upplevelser av naturen i det dagliga livet ger stadsbarnen möjlighet att förstå sitt beroende av t ex ekologiska kretslopp och växters, djurs och mikroorganismers livsvillkor. Barn och ungdomars behov av parker och natur har uppmärksammats alltmer på senare år. Svenska studier av skolor, daghem, sjukhus och andra vårdinrättningar har visat, att natur är speciellt värdefull för barnens utveckling. Barns motorik förbättras t ex genom att de får klättra och klänga i träd och på stenar. Barn blir mera harmoniska och får bättre kontakt med personal om de får vistas mera i naturen. Barnen leker bättre, fantiserar mera i naturen och utvecklar sin formkänsla. Den motoriska utvecklingen påverkar barnets hela utveckling, även sådant som begreppsbildning och koncentrationsförmåga. Svensk forskning visar, att förskolor och skolor i stor utsträckning använder parker och natur i sin verksamhet, och att de efterfrågar naturpräglade parker på nära avstånd. 1

Naturrum för barn kan skapas med enkla medel. T ex kan en fristad för nässlor bli en barnkammare för fjärilslarver, doftande blommande växter blir en nektarresurs för fjärilar, död ved blir habitat för vedlevande insekter, som i sin tur blir föda för hackspettar och andra fåglar. Kortsnaggade, skötselintensiva gräsmattor kan omvandlas till artrik ängsmark, fågeloch fladdermusholkar kan sättas upp i träd och igelkottsbon byggas. Sådana insatser har ett stort pedagogiskt värde för barn. Folkparken är en ca 4 ha stor stadsdelspark, som domineras av trädplanteringar, i huvudsak av lind, alm, bok, ek och oxel, i kanten av två stora gräsmattor. Några partier är lundartade med ett fältskikt av sippor och lökväxter. I nordvästra hörnet finns en anlagd damm med en bäckfåra, som försörjs av dagvattensystemet. Här finns också ett rikt fågel- och insektsliv. Skolor och förskolor på Väster utnyttjar parken, både för naturstudier i närheten av dammen och i skogen i söder, där en del stubbar och nedfallna trädstammar lämnats kvar på marken för att gynna vedlevande insekter. I parkbyggnaden finns en kommunal fritidsgård samt ett av Lundafastigheters förråd. Lunds kommun har tidigare profilerat naturpedagogik i skolan genom att etablera Naturskolan för att stödja fortbildningen av lärarpersonal. Naturskolan har också ansvaret för att driva satsningen på att göra skolgårdarna grönare. Regelbundet används bl a Folkparken, Rinnebäcksravinen och området kring Reningsverksdammarna som uteklassrum. Det finns alltså goda förutsättningar för projektets satsning på att utveckla Folkparken till barnens naturpark. Projektet är kopplat till i första hand de åtgärder i Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling som uppmuntrar till naturupplevelser och lärande i naturen, i synnerhet åtgärderna 5.7, 5.11 och 5.12. 2

Metoder 1. Genomgång och syntes av nationell och internationell litteratur om naturparker, i synnerhet de som utvecklats och formats för barn. 2. Diskussioner med personal på Naturskolan samt skolor och förskolor i första hand på Väster för att precisera behov och önskemål för barnens naturpark. Dessa diskussioner ska också inbegripa potentiellt utnyttjande av parkbyggnaden som en integrerad del av verksamheten i naturparken. Redovisning och värdering av diskussionerna. 3. Diskussioner med forskare vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp och Lunds universitet om strategier för att etablera naturrum i Folkparken och för att få de rummen interaktiva för barnen. Vid båda lärosätena finns ett flertal personer som arbetar med t ex biotopgestaltning och barnens behov av naturmiljöer. Redovisning och värdering av diskussionerna. 4. Diskussion med personal vid kommunens parkförvaltning om praktiska och organisatoriska förutsättningar för att utveckla parken i riktning mot barnens naturpark. Redovisning och värdering av diskussionerna. 5. Diskussion på plats i Folkparken med forskare vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp och Lunds universitet samt personal vid kommunens parkförvaltning om konkreta åtgärder för att skapa naturrum med olika biotopinriktning. Redovisning och värdering av diskussionerna. 6. Sammanställning av skriftlig rapport med sammanfattning av handlingsplanen för att utveckla Barnens naturpark. Målgrupp Målgruppen för rapporten är personal vid skolor och förskolor i Lunds stad, Naturskolan och Parkförvaltningen, Kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet, 3

Kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott samt ledamöter i Tekniska nämnden, Centrala skolnämnden, Barn- och skolnämnderna samt Utbildningsnämnden. Mål och förväntat resultat Målet är att visa dels hur parken kan utvecklas så att den representerar ett axplock av lundaregionens natur, dels hur den naturexposén kan ge möjligheter till både fysisk närkontakt med naturen och till lärande om naturen. Grundtanken är att stadsbarnen därigenom ska komma i kontakt med de naturtyper, som urbaniseringen separerade från vår stadskultur. Det förväntade resultatet är en skriftlig rapport, i vilken förs ett resonemang med konkreta förslag till hur parken kan utvecklas genom att avgränsa ett antal rum med olika biotoper. Flera sådana finns redan, t ex våtmarksbiotop, högstammig, tät lövskog och några biotoper med lundkaraktär, men en stor del av parken saknar karaktär av naturrum. I rapporten kommer även parkbyggnadens förtjänster och tillkortakommanden i sammanhanget att diskuteras. Med rätt sponsorer skulle byggnaden kunna användas för att interaktivt demonstrera grön teknik, och i en visualiseringshall skulle barnen interaktivt kunna testa vad som kan hända om människan gör olika ingrepp i de representerade biotoperna. Men fokus i rapporten kommer att vara på gestaltningen av biotoperna i naturrummen. Tidsplan Projektet antas påbörjas den 1 januari 2014 och avslutas den 1 september samma år. Förutsättningar för att genomföra projektet Föreningens medlemmar har mångårig erfarenhet av Folkparken, dess funktion och utnyttjande. Bland medlemmarna finns lärare i naturämnen liksom professionella ekologer och landskapsarkitekter. 4

Bilaga 1 Finansiering av projektet Administrativa kostnader i samband med arbetet (telefonsamtal, resor, datorutskrifter, pappersmaterial, etc) Arvodering av experter Totalt sökes 35 000 kr 5

6 Bilaga 2

7