Arbetsblad för SARA:SV

Relevanta dokument
Arbetsblad för SARA:SV

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK)

P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart

Bedömningsunderlag (SAM)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Strukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.2 PATRIARK

Statestik över index brott RPV-sektionen

Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk

PATRIARK Henrik Belfrage

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 5 PATRIARK

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare.

Självmordsriskbedömning

Behandlingsplanering

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Utvärdering av SARA:SV

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.1. Henrik Belfrage PATRIARK

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Implementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Fengsels- och. sikkerhetspsykiatri i Sverige. Henrik Belfrage

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Vad är problemet? Omfattning (Amnesty) Sårbarhet Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? Sorgliga men viktiga fall i Sverige

När samhället havererar

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Kvinnor som blivit utsatta för partnervåld

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Sida 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten. Antagen av socialnämnden Reviderad

/2018 1(5) Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Vad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riskanalys i polisverksamhet

Lex Sarah. Anmälan av missförhållanden inom äldreomsorg och social omsorg KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG OCH SOCIAL OMSORG

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Riktlinjer för intern kontroll

Värderingsmall för internetbaserade stödprogram

Rutin för rapport och anmälan enl. Lex Sarah

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Finansinspektionens författningssamling

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Värderingsmall för internetbaserade stödprogram

Policy för Essunga kommuns internkontroll

Lex Sarah, anmälningsskyldighet

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Samtal med den döende människan

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Strukturerad riskbedömning vid partnervåld. Henrik Belfrage 2008

handlingsplan vid hot och våld vid de la gardiegymnasiet

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

PSYKIATRI. Ämnets syfte

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Behandlingsprogram. Datum när behandlingsprogrammet skapades: (ÅÅÅÅ) Datum när den aktuella versionen av behandlingsprogrammet skapades: (ÅÅÅÅ-MM)

Skolår 1 3. Skriftligt omdöme ÄMNE Namn: År: Termin: Undervisande lärare: Kunskapsutveckling. Kommentar till kunskapsbedömningen.

3. Ansvar Samtliga medarbetare, uppdragstagare eller praktikanter delaktiga i rutinen ansvarar för att upprättad instruktion följs.

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah

UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER

RAMP II (version 1.03)

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Att (in)se innan det går för långt

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Amning och graviditet-fosterpåverkan

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Riktlinjer för intern kontroll

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER

1. Användning av Aquaton. Aquaton kräver inga speciella tekniska eller medicinska färdigheter.

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Transkript:

Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma risker för partnervåld. Underlaget utgörs av hundratals vetenskapliga artiklar inom området. SARA:SV innehåller inga poäng, skalor eller numeriska brytpunkter för när det föreligger risker. En enda riskfaktor kan i praktiken innebära att en bedömare kan komma till slutsatsen att det föreligger hög risk för partnervåld. Detta arbetsblad är utformat för att underlätta en bedömning utifrån SARA:SV. Det skall användas endast så som det beskrivs i, och tillsammans med, SARA:SV-manualen. Användaren skall samla information om och bedöma om ett antal betydelsefulla riskfaktorer föreligger i (de senaste fyra veckorna) och i en (innan de senaste fyra veckorna). Dessa bedömningar görs i termer av J för Ja, riskfaktorn föreligger; D för riskfaktorn föreligger möjligen eller Delvis; eller N for Nej, riskfaktorn föreligger inte. Om det saknas tillräcklig eller tillförlitlig information beträffande en riskfaktor skall den inte bedömas. Efter övervägande kring risker utifrån de riskfaktorer som eventuellt föreligger dokumenterar bedömaren sina slutsatser och rekommenderar lämpliga åtgärder. Användning av SARA:SV innebär insamlande och dokumentation av känslig information. Det är av stor vikt att denna information så långt möjligt skyddas från att kunna innebära risker för offret/anmälaren. Information om fallet Information Namn: P-nr: Bedömning utförd av: Datum: Informationskällor: Intervju med gärningsman/misstänkt Intervju med offer/anmälare Slagningar i register Annat Detta Arbetsblad är utformat för användning enligt de instruktioner som finns i SARA:SV, 2010, P. R. Kropp, S. D. Hart & H Belfrage. www.evidensbaseradkrim.se

Sammanfattande psykosocial historik Familj/uppväxt Utbildning Anställningar Relationer Medicinska problem Psykiska problem Alkohol/droger Brottslighet Övrigt

Tidigare partnervåld Beskriv händelser och mönster När (i tid), hur (allvarlighetsgrad), vem (relation till offer), varför (motivation, syfte, triggers), var (plats, kontext), känslomässig reaktion (känslor då och nu) Återkommande (ålder, frekvens), variation (typ av våld), svårighetsgrad (konsekvenser), upptrappning (mönster) Beskriv händelser och mönster När (i tid), hur (allvarlighetsgrad), vem (relation till offer), varför (motivation, syfte, triggers), var (plats, kontext), känslomässig reaktion (känslor då och nu) Återkommande (ålder, frekvens), variation (typ av våld), svårighetsgrad (konsekvenser), upptrappning (mönster)

Bedömning av risk- och sårbarhetsfaktorer Del I: Riskfaktorer, partnervåld 1. Fysiskt våld Kodning 2. Hot, och/eller avsikt att utöva allvarligt fysiskt våld 3. Upptrappning 4. Överträdelse av kontaktförbud eller liknande 5. Attityd som stöder eller ursäktar partnervåld Övrigt

Del II: Riskfaktorer, Psykosocial anpassning 6. Annan kriminalitet Kodning 7. Allvarliga relationella problem 8. Problem på arbetsmarknaden/ekonomiska problem 9. Missbruksproblem 10. Psykiska problem Definitiv Presumerad Övrigt

Del III: Sårbarhetsfaktorer 11. Inkonsekvent beteende eller attityd Kodning 12. Extrem rädsla 13. Dålig tillgång till social och professionell hjälp 14. Farlig livssituation 15. Personliga problem Övrigt

Riskformulering Utveckla en riskformulering genom att identifiera relevanta riskfaktorer och vilken roll dessa har: Motivatorer (faktorer som ökar den upplevda belöningen eller tillfredsställelsen av partnervåld) Avhämmare (faktorer som minskar den upplevda kostnaden eller negativa konsekvenserna av partnervåld) Destabilisatorer (faktorer som stör och försämrar förmågan att fatta rationella beslut beträffande partnervåld)

Steg 3: Riskscenarier Vilka är de mest sannolika scenarierna vid ett framtida partnervåld? Scenario #1 Scenario #2 Scenario #3 Typ av våld Vilken slags partnervåld kan G sannolikt utöva? Vem eller vilka kan sannolikt bli offer? Vilket är det sannolika motivet? Svårighetsgrad Vilken psykisk skada kan O komma att åsamkas? Vilken fysisk skada kan O komma att åsamkas? Kan ett sannolikt partnervåld innebära livsfara för O? Tidsaspekten Hur snart kommer ett eventuellt partnervåld att ske? Finns det några varningssignaler som tyder på att denna risk är hög eller ökande? Frekvens/varaktighet Hur ofta kommer sannolikt ett framtida partnervåld att inträffa en gång, flera gånger, frekvent? Är risken kronisk eller akut (dvs tidsbegränsad)? Sannolikhet Hur frekvent eller vanlig är denna typ av partnervåld generellt Utifrån G:s bakgrund, hur sannolikt är det att partnervåld kommer att begås?

Steg 4: Riskhantering Rekommendation av strategier för riskhantering Scenario #1 Scenario #2 Scenario #3 Tillsyn Vilket är det bästa sättet att upptäcka ev förändringar avseende risken? Vilka händelser eller omständigheter bör medföra en omvärdering av risken? Behandling Vilken behandling eller rehabilitering är mest lämplig ur risksynpunkt? Vilka brister i G:s psykosociala anpassning bör bli föremål för åtgärder? Övervakning Vilken övervakning eller restriktioner kan användas för att hantera risker från G (ex vis kontaktförbud)? Brottsofferskydd Vilka åtgärder kan vidtas för att öka O:s säkerhet? Kan O:s säkerhetstänkande och beteende förbättras? Övriga överväganden Vilka övriga händelser eller omständigheter kan öka eller minska risken? Finns något ytterligare att göra för att hantera risken?

Steg 5: Slutsatser Sammanfattande riskbedömning Bedömning Kodning Kommentar Fallets prioritet Hur omfattande åtgärder krävs för att förhindra framtida partnervåld? Är tillgänglig info oklar eller bristfällig? Låg Medel Hög/Akut Risk för allvarligt/dödligt våld Hur stor är risken för allvarligt/dödligt partnervåld? Är tillgänglig info oklar eller bristfällig? Låg Medel Hög Risk närmaste tiden Är risken för partnervåld akut? Bör åtgärder vidtas omedelbart? Låg Medel Hög Sannolika offer Vem eller vilka är sannolikt primära offer för ett partnervåld? Riskerar någon att bli ett sekundärt offer? Specificera: Andra risker Finns det skäl att bedöma och hantera andra våldsrisker? (ex vis självmord, annat våld)? Specificera: Ny bedömning Bör fallet bli föremål för ny bedömning och i så fall när? Vilka omständigheter bör innebära en ny bedömning? Datum för ny bedömning: