Att motverka skolmisslyckanden

Relevanta dokument
Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Jämlikhetsarbete i praktiken - från sagostunden till samhällets stödjande arenor

Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan?

Statistikbilaga till avstämnings-rapport för Fullföljda studier

God elevhälsa + goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

Kraftsamling fullföljda studier

Att motverka skolmisslyckanden

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén

Kraftsamling fullföljda studier

Jämlik hälsa, kunskap till handling 14 juni 2017 Umeå

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat?

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?

Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

God elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16

SEMINARIUM OM TIMSS OCH PISA PETER NYSTRÖM

Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det?

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Promemoria U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Syftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen

I SKUGGAN AV PISA. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Kraftsamling fullföljda studier

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Kapitel 6 Likvärdighet

Internationella Engelska Gymnasiet

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

Det är i det lokala man finner komplexiteten Betydelsen av migrationsbakgrund, socioekonomiska och strukturella faktorer för skolmisslyckanden

Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 2014

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Handlar om Teknikaliteterna valet av variabler och metoder för att beräkna skillnaderna. OH översiktstabellen peka på komplexiteten, de många valen.

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Investeringar i skolan för mer kunskap

Miljongapet. Lön för mödan. - om skolan och samhällsekonomin. Stefan Fölster

U2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Vart är svenska elevers matematikkunskaper på väg? Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program?

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Pedagogiska relationer i fritidshemmet vad är det? Sven Persson professor Malmö högskola

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

Skolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse?

Bättre skola till varje pris

Piteå kommun - Åtgärdsplan för en likvärdig skola. Elevers resultat och behörighet till gymnasiet

AMBLE. Två dilemman. Två tillhyggen. Två visioner. Ola Helenius. måndag 4 november 13

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Skolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet

Pedagogiska relationer - Barns utveckling och lärande. Sven Persson professor Malmö högskola

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Skolans resultatutveckling

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer

Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal

Språket, individen och samhället VT08

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Bäckadalsgymnasiets elevresultat

Likvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad

Investeringsbedömning

SKOLVERKETS AKTUELLA ANALYSER Invandringens betydelse för skolresultaten

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen

Pedagogiska relationer - Barns utveckling och lärande. Sven Persson professor Malmö högskola

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Skolframgång och social bakgrund. Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad

Välkommen till UHR och avdelningen för internationellt samarbete!

AlLA skolor ska vara bra skolor

BARNS KOGNITIVA UTVECKLING OCH LÄRANDE

Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.

Gymnasiebehörighet 2018

8 Svensk utbildning i utlandet

För att lyckas måste vi förstå våra elever

LÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF EDUCATION (120, 140 poäng) DEGREE OF MASTER OF EDUCATION (160, 180, 200, 220 poäng)

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

1 och 1 eller and 1 or 1+1. Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet

Trender och likvärdighet

Session: Historieundervisning i högskolan

Övergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg. UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson,

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

Övergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg. UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Transkript:

Att motverka skolmisslyckanden Konsten att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt Hur ser det ut i Västra Götaland? Vad beror det på? Förklaringsmodeller Vad bör göras? www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter

Skolmisslyckanden school failures På individnivå - elevens misslyckande att uppnå en basal nivå av kunskap och färdigheter och som i dess förlängning kan leda till att eleven hoppar av skolan På skolnivå - oförmåga hos en skola att erbjuda en likvärdig och inkluderande undervisning och en adekvat läromiljö så att eleverna uppnår resultat i nivå med deras förmåga och ansträngning. På systemnivå - när ett skolsystem misslyckas med att erbjuda en likvärdig och inkluderande utbildning Skolmisslyckanden bör ses som en process vars tidiga tecken är bristande motivation och engagemang hos eleven och senare frånvaro till att eleven hoppar av skolan. Equity and Quality in Education - Supporting Disadvantaged Students and Schools. OECD 2011.

Utvecklingen av gymnasiebehörighet, samtliga elever åk 9 2001-15. Källa: Folkhälsomyndigheten

Andelen avgångselever med gymnasiebehörighet per skola, uppdelat på kommunalförbund. Cirklarnas storlek är proportionell mot antalet elever. Källa: SIRIS. 1998

Andelen avgångselever med gymnasiebehörighet per skola, uppdelat på kommunalförbund. Cirklarnas storlek är proportionell mot antalet elever. Källa: SIRIS. 2015

Andelen avgångselever behöriga till gymnasieskolan våren 2016 per kommun. Källa: Skolverket/SIRIS.

Andelen elever utan gymnasiebehörighet 2013, uppdelat efter föräldrarnas utbildningslängd samt migrationsbakgrund. Källa: Västdatabasen.

Andel gymnasiebehöriga efter ålder vid invandring. Medelvärde 2010-14, Västra Götaland. Källa: VGR/Västdatabasen

Antal kommunmottagna 2016 per 10 000 invånare i Västra Götaland. http://www.vgregion.se/flyktingstatistik

Genomsnittligt resultat i matematik mellan elever med en högre och en lägre grad av hemresurser 2011 och 2015 i åk 8 enl TIMSS 560 540 520 500 480 460 440 420 högre grad lägre grad 400 2011 2015 TIMSS 2015. Skolverket Rapport 448:2016

Genomsnittligt resultat i naturvetenskap mellan elever med en högre och en lägre grad av hemresurser 2011 och 2015 i åk 8 enl TIMSS 520 510 500 490 480 470 460 450 440 430 2007 2011 2015 född i Sverige, svenska föräldrar född i Sverige, föräldrar födda utomlands född utomlands

Resultat i naturvetenskap 2006-2015 enl PISA 2015 PISA 2015. Skolverket Rapport 450:2016 PISA 2015. Skolverket Rapport 450:2016

Samvariation mellan förändring i resultat i naturvetenskap (vertikala axeln) och förändring i effekt av socioekonomisk bakgrund (horisontella axeln) mellan 2006-2015 Förbättrade resultat Ökad betydelse av socioekonomisk bakgrund Minskad betydelse av socioekonomisk bakgrund Försämrade resultat PISA 2015. Skolverket Rapport 450:2016

Vad beror det på?

Equity and Quality in Education - Supporting Disadvantaged Students and Schools. OECD 2011.

Hjärnans utveckling är enorm under de första levnadsåren och kan stimuleras stora möjligheter att påverka med tidiga insatser! Nelson, C. A. (2000). The Neurobiological Bases of Early Intervention. Handbook of early childhood intervention. J. P. Shonkoff and S. J. Meisels. Cambridge University Press: 204-228.

Social klass och kognitiv utveckling: Barnets kognitiva utveckling påverkas av dess livsvillkor! Kognitiv förmåga 100 Hög kognitiv förmåga 50 Låg kognitiv förmåga 0 2 5 10 Ålder Hög socioekonomiskt status Låg socioekonomiskt status Feinstein, L. (2003). "Inequality in the Early Cognitive Development of British Children in the 1970 Cohort." Economica 70(277): 73-97.

Tidiga insatser har högre return of investment och bidrar till att minska ojämlikhet i skolresultat Return of Investment Barn från låg socioekonomisk bakgrund Barn från hög socioekonomisk bakgrund Tidig barndom Skolålder Högre utbildning Vuxenutbildning Woessman, L. (2006). Efficiency and equity of European education and training policies. CESIFO Working Paper No. 1779, CESIFO.

The logic is quite clear from an economic standpoint. We can invest early to close disparities and prevent achievement gaps, or we can pay to remediate disparities, when they are harder and more expensive to close. / / But, there is an important difference between the two approaches. Investing early allows us to shape the future; investing later chains us to fixing the missed opportunities of the past. Heckman, J. (2011), The Economics of Inequality: The Value of Early Childhood Education, American Educator, Vol., 35, No. 1, pp 31-35