Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 2018 Tomelilla kommun Granskning av kommunens samordning av integrationsarbetet
Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 1.3. Ansvarig nämnd... 3 1.4. Genomförande och avgränsning... 4 2. Revisionskriterier... 5 3. Granskningsresultat... 7 3.1. Mål och strategier... 7 3.2. Ansvarsfördelning och former för samordning... 8 3.3. Uppföljning och återrapportering av insatser...11 4. Bedömningar och rekommendationer...12 4.1. Svar och bedömningar på revisionsfrågor...12 4.2. Rekommendationer...13 Källförteckning...14 Bilaga 1. Verksamhetsplan 2018 för integrationssamordnare...15 1
Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Tomelilla kommun granskat hur kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens övergripande integrationsarbete. Granskningen har grundats på dokumentstudier och intervjuer med kommunstyrelsens och integrationsrådets presidium samt ansvariga tjänstemän. Granskningen har genomförts mellan oktober 2017 och januari 2018. Vår sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen endast delvis har ändamålsenliga former för samordning av integrationsarbetet, och att vissa delar i arbetet inte fungerar tillfredsställande. Det gäller bland annat integrationsrådets samordnande funktion och arbete, som i vissa delar förefaller oklart och otydligt. Arbetet med framtagandet av en integrationsstrategi har därtill dragit ut på tiden och vid granskningens genomförande fanns ej beskrivning av uppföljning (indikatorer) och ansvarsfördelning kopplade till målen i strategin. Vår bedömning är att strategin utan dessa delar riskerar att bli verkningslös. Därtill noterar vi att det i intervjuer lyfts oklarheter kring budgeten kopplad till det ansvar som åligger respektive nämnd avseende integrationsarbetet. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Ta fram en tydlig ansvarsfördelning kopplad till integrationsstrategin, med indikatorer och konkretiserad uppföljning som anger vilka resultat som ska uppnås. I detta arbete även säkerställa att kultur- och fritidsverksamheternas integrationssatsning ingår och samspelar med övrigt integrationsarbete. Utreda ekonomiska förutsättningar kopplade till nämndernas respektive ansvar avseende integrationsarbetet. I annat fall genomföra nödvändiga justeringar. Genomföra en särskild översyn av integrationsrådet och utvärdera om rådet uppfyller de intentioner som fanns. I annat fall genomföra nödvändiga justeringar. 2
1. Inledning 1.1. Bakgrund Sverige har under de senaste åren tagit emot ett stort antal nyanlända flyktingar och invandrare och arbetet med mottagande och integration ställer stora krav på den kommunala organisationen när det gäller service och kvalitet på både kort och lång sikt. Det kommunala ansvaret spänner över flera verksamhetsområden vilket bland annat förutsätter en god samordning och samverkan mellan berörda nämnder och kommunala aktörer. När det gäller nyanlända flyktingar och invandrare har kommunen ansvar för: mottagande bostadsförsörjning undervisning i svenska (sfi) samhällsorientering och annan vuxenutbildning skola, barnomsorg insatser inom det sociala området I Tomelilla kommun ansvarar kommunstyrelsen för arbetsmarknadsfrågorna medan familjenämnden ska fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen samt ansvara för kommunens mottagande av flyktingar. I februari 2015 inrättades kommunfullmäktige ett integrationsråd som svarar mot kommunstyrelsen. Integrationsrådet har bland annat i uppdrag att samordna nämndsövergripande integrationsprojekt och att samla och undersöka hur respektive verksamhet kan bidra till integration, solidaritet och god mellanmänsklig kommunikation. Särskild vikt ska läggas på ungdomar i riskzoner för utanförskap. Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsbedömning sett det som angeläget att granska om huruvida arbetet fortlöper enligt de planer och arbetsbeskrivningar som finns och om samverkan och samordning avseende integrationsarbetet sker ändamålsenligt. 1.2. Syfte och revisionsfrågor Granskningens övergripande syfte är att bedöma om kommunstyrelsen på ett ändamålsenligt sätt leder och samordnar det övergripande integrationsarbetet. Granskningen har också som syfte att undersöka hur familjenämnden arbetar med nyanlända samt hur samverkan kring integrationsfrågor sker med kommunstyrelse och övriga nämnder. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Har kommunen ändamålsenliga mål och strategier avseende flyktingmottagande och integrationsarbete? Bedrivs verksamheten i enlighet med planerade aktiviteter, mål och riktlinjer? Finns det en tydlig ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsens, familjenämndens och övriga nämnders arbete avseende integrationsfrågor? Hur sker uppföljning och återrapportering till kommunfullmäktige och berörda nämnder? 1.3. Ansvarig nämnd Granskningen avser kommunstyrelsen, familjenämnden och kultur- och fritidsnämnden. 3
1.4. Genomförande och avgränsning Granskningen grundas på dokumentstudier och intervjuer med kommunstyrelsens presidium, representanter för integrationsrådet, kommunledning och förvaltningsledning inom stöd och omsorg. Granskningen avser år 2017 och har genomförts mellan oktober 2017 och januari 2018. 4
2. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna kan hämtas ifrån lagar och förarbeten eller interna regelverk och riktlinjer. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. I denna granskning utgörs revisionskriterierna av: Kommunallagen Kommunfullmäktiges mål Arbetsordningen för integrationsrådet Framtagna planer och styrdokument avseende integration En kortare beskrivning följer nedan avseende kommunfullmäktiges mål och integrationsrådets arbetsordning. Framtagna planer och styrdokument framgår i avsnitt 3.1. 2.1.1. Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har antagit fyra strategiområden för 2017. Dessa är hållbar tillväxt, delaktighet och egenmakt, barn och ungas utveckling, samt trygghet och hälsa. Inom strategiområdena finns ett antal målområden definierade. Vissa av dessa målområden kan anses ha särskilt bäring inom området integration. Sådana är bland annat: Kommunförvaltningen arbetar för att öka människors möjlighet till egen försörjning och genom aktiva satsningar få fler i arbete. Sysselsättningen ökar och samarbetet med näringslivet och andra offentliga aktörer förstärks. Människors ojämlika livsvillkor minskar och särskilda insatser riktas mot landsbygdens utveckling. Kommunförvaltningen har ett ansvar för att kompensera barns ojämlika uppväxtvillkor. Kommunförvaltningen, tillsammans med föreningslivet, näringslivet och kommunala bolag verkar för att fler barn och ungdomar får en meningsfull fritid. 2.1.2. Arbetsordning för integrationsrådet I arbetsordningen för integrationsrådet, antagen i april 2015, anges att det i rådets uppgifter ingår att: samråda med organisationer, föreningar och andra aktörer i frågor av betydelse för integrationsarbetet, följa utvecklingen på migrations- och integrationsområdet, genom rapporter till kommunstyrelsen verka för att integrationsaspekter av betydelse beaktas i kommunens verksamheter, till kommunstyrelsen påtala övergripande samverkansbehov inom kommunens olika verksamhetsområden, samt samla och sprida relevant integrations- och migrationsfakta. Det anges vidare att rådet ska samla aktörer med intresse för god integration för gemensam dialog, erfarenhetsutbyte och informationsspridning, 5
tillgängliggöra statistik och forskning för medborgare, förtroendevalda och förvaltning, samt särskilt beakta integrationsarbete med barn och unga. Rådet sammanträder fyra till sex gånger per år på de tider som bestäms av rådet. Härutöver kan ordföranden kalla till sammanträde. Rådet ska till kommunstyrelsen regelbundet avrapportera sitt arbete, minst två gånger per år. 6
3. Granskningsresultat 3.1. Mål och strategier Integrationsstrategi Kommunfullmäktige antog i december 2017 en strategi för integrationsarbetet. Det är integrationsrådet och kommunstyrelsen som tagit fram förslaget. Syftet med integrationsstrategin är att den ska fungera som ett vägledande dokument i kommunens framtida arbete med integration. I intervjuer framkommer att det anses finnas behov av en riktning i kommunens integrationsarbete, och att strategin ska fungera som en vägvisare. Integration definieras enligt integrationsstrategin som tillhörighet och delaktighet i det svenska samhället när det gäller skola, arbetsplats, boende samt andra sociala, kulturella och politiska sammanhang. Det begrepp som används är därmed tämligen omfattande. I inledningen till strategin anges dock att inriktningen på strategin avser arbetet med nyanlända. Strategin är sammanlagt fem sidor, där två sidor handlar om Tomelilla kommuns övergripande integrationsmål, framgångsfaktorer för att nå dessa mål och ansvarsfördelning i arbetet. I de så kallade prioriterade målområdena finns nedanstående områden och mål med. Arbete, företagande och försörjning Stärka individen så att fler kommer i egen försörjning så snabbt som möjligt genom att bland annat stimulera näringslivet till praktikplatser och nystartsjobb samt allmänt främja företagande. Varje nyanländ ska finnas i arbete, företagande, utbildning eller praktik, i samverkan med Arbetsförmedlingen, inom två år efter ankomst till kommunen. Utbildning och språk Bostäder Medverka till förbättrad kunskap i svenska språket och förståelse för värdet av språkkunskaper; svenska från dag ett. Erbjuda varje individ utbildning som håller hög kvalitet och som är anpassad efter arbetsmarknadens behov och individuella förutsättningar. Varje nyanländ ska kunna erbjudas boende genom att kommunen bygger mer själv, underlättar för andra att bygga, tillåter så kallat eget boende samt undersöker möjligheten att hyra tomma hus på landsbygden. Hälsa och trygghet Tomelilla kommun ska vara en trygg och säker kommun för alla dess invånare. Säkerställa att varje nyanländ har full kunskap om var vård och stöd finns att få. Sociala nät, kultur och fritid Möjliggöra fler mötesplatser för aktiviteter, attraktiva fritidssysselsättningar och publika evenemang, som knyter an till och bejakar människors skilda erfarenheter. Innan integrationsstrategin antogs fanns inte något styrande dokument kring hur det samlade integrationsarbetet skulle bedrivas. Däremot har nämnder och kommunstyrelse arbetat med frågan se vidare under avsnitt om ansvarsfördelning och former för samordning. 7
Integrationsplan för Tomelilla kulturhus Integrationsplanen för Tomelilla kulturhus är framtagen av förvaltningen och ej beslutad på politisk nivå. Den har dock enligt uppgift presenterats för kultur- och fritidsnämnden samt integrationsrådet. Planen gäller för 2017 och anger inriktningen för arbetet med integration avseende biblioteket, konsthallen och kulturskolan. I stora drag handlar inriktningen om att attrahera fler målgrupper. Ett antal aktiviteter nämns kopplat till detta, som bland annat handlar om att översätta information samt köpa in media på fler språk och anordna språkcaféer. Vidare anger den ett antal aktiviteter kring de olika verksamheterna, som äger rum under 2017. En del aktiviteter handlar också om att bygga gemenskap och förståelse mellan olika språk och kulturer. Integration inkluderar även här personer med funktionsnedsättningar. Som bakgrund till integrationsplanen ligger en riktad satsning på 420 000 kronor från kommunfullmäktige avseende 2017 års kulturarbete. De tillkom som en fördelning av pengar mottagna från Migrationsverket. Tillsammans med ytterligare 120 000 kronor från statens kulturråd användes medlen till att anställa en funktion på 50 procents tjänstgöringsgrad för att arbeta med integration. Medlen har dock endast funnits för 2017 och framtiden för 2018 var vid denna gransknings genomförande fortfarande oklar. Kulturverksamheten har bedrivits i enlighet med kulturplanen, vilket inneburit att aktiviteter som kreativa verkstäder, språkcafé och bokcirkel kring körkort bedrivits på regelbunden basis. Aktiviteterna är i planen dock ej tidssatta eller kopplade till mål. Det anges inte heller hur uppföljning ska ske. 3.2. Ansvarsfördelning och former för samordning Flyktingmottagande Statistik från oktober 2017 visar att Tomelilla kommun dittills under 2017 tagit emot sammanlagt 88 personer varav 23 ensamkommande barn enligt Migrationsverkets definition om kommunmottagna enligt ersättningsförordningen. Som kommunmottagen räknas de utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter synnerligen ömmande omständigheter eller som anhöriga. 24 av dessa 88 personer var anvisade till Tomelilla av Migrationsverket. I familjenämndens redovisning av nyanlända och ensamkommande i oktober 2017 framkommer att det då var sammanlagt ett 90-tal personer folkbokförda i Tomelilla, som var inskrivna i etableringen, där Arbetsförmedlingen har huvudansvaret. Ett 30-tal av dessa nyanlända var också aktuella inom socialtjänsten. 14 personer därutöver var vid dåvarande tidpunkt inte aktuella i etableringen bland av anledningar som studier, föräldraledighet eller sjukdom. Det utbetalda försörjningsstödet uppgick till och med oktober 2017 till ca 1,76 mnkr, vilket motsvarande 220 hushåll. Familjenämndens organisering Processen med mottagandet av nyanlända beskrivs enligt intervju som följande. Individ- och familjeomsorgen (IFO) får första kontakten med de nyanlända, via Migrationsverket. IFO börjar förbereda bland annat kring bostad och tolk. Säng, mat och tolk finns på plats vid den nyanländas ankomst. Därefter börjar utredningsdelen, som integrationshandläggaren ansvarar för. Det tar 60-90 dagar för etableringsersättningen att komma igång, fram till dess kan det vara aktuellt med försörjningsstöd. Efter etableringen görs en uppföljning kring huruvida den nyanlända har rätt till fortsatt försörjningsstöd. Etableringsersättningen är inte tillräcklig för egenförsörjning. 8
En handläggare inom individ- och familjeomsorgen ansvarar för information, mottagande och utredning av nyanlända som är anvisade till kommunen fram tills etableringen är påbörjad. Två handläggare ansvarar för ensamkommande från mottagande, utredning, placering och uppföljning. Kommunen har ett HVB-hem i egenregi och ett stödboende i form av korridorsboende samt lägenheter utspridda geografiskt i Tomelillas tätort. Integrationshandläggare och handläggare från försörjningsstöd har regelbundna träffar med Arbetsförmedlingen. Kontaktperson finns inom barn- och ungdomsverksamheten när det är aktuellt med inskrivning av barn i förskola eller skola. Kommunstyrelsens organisering I september 2017 anställdes en ny integrationssamordnare, som också fick rollen som bostadskoordinator. Denna ligger under utvecklingsavdelningen och utvecklingschefen. I uppgiften som bostadskoordinator ingår att säkerställa bostäder till nyanlända och löpande inventera bostadsutbudet. I rollen som integrationssamordnare ligger enligt anställningsannonsen bland annat följande delar: Följa upp, samordna och stödja integrationsarbetet i kommunen Ha en samlad bild över kommunens flyktingmottagande integrationsarbete Bedriva omvärldsbevakning Vara kommunens representant i relevanta nätverk samt vara en kontaktväg för myndigheter gällande integrationsfrågor I samverkan med bland annat näringslivsstrategen och arbetsmarknadsenheten bygga ett gott samarbete med föreningsliv, företagarföreningen och enskilda företag för att ge möjlighet till praktik och arbete Till olika målgrupper förmedla information och kunskaper som bidrar till att skapa en helhetsförståelse kring kommunens flyktingmottagande och samlade integrationsarbete Rapportera till integrationsrådet och delta på rådets möten. Det framgår att det finns frågetecken kring budgeten för integrationsarbetet, utöver finansieringen av integrationssamordnaren. Enligt uppgift ska arbetet i övrigt finansieras inom befintliga budgetramar. Då integrationssamordnaren endast varit anställd i två månader vid genomförandet av granskningen var det för tidigt att utvärdera utfallet av arbetet. Enligt uppgift hade denna dock påbörjat och prioriterat arbetet med att knyta nätverk och samverka med olika verksamheter. Denna har också tagit fram en egen verksamhetsplan, se bilaga 1. Arbetsmarknadsenheten ligger också under kommunstyrelsen och är involverade i integrationsarbetet. Under enheten ligger bland annat följande: Enhetschef Ung Sluss. Ett projekt som drivs med EU-pengar, och under 2017 har haft tre personer anställda. Projektmedlen finns ej kvar under 2018, men funktionen kommer delvis återstå, då det kommunala aktivitetsansvaret (för unga 16-20 år) ligger där. En arbetsmarknadskoordinator som Arbetsförmedlingen finansierar. Arbetsledare som tar hand om klienter från IFO som ligger långt från arbetsmarknaden och arbetstränar dessa. 9
Kommunstyrelsen har enligt uppgift avsatt en buffert på 10 mnkr utifrån Migrationsverkets schablonersättningar. Ekonomichefen har det delegerade ansvaret för denna, men avsikten är att spara pengarna inför framtiden. Det finns även en social investeringsfond på 13 mnkr, som bland annat används för att finansiera resurser inom arbetsmarknadsenheten 1. Integrationsrådets arbete Vi har granskat integrationsrådets minnesanteckningar för 2016 och 2017. Exempel på ärenden som rådet tog till kommunstyrelsen alternativt kommunstyrelsens arbetsutskott under 2016 är: Kostnader för fritidsaktiviteter för ensamkommande och kommunens eventuella bidrag till detta. Frågeställning till kommunfullmäktige gällande öppettiderna på Soffta (fritidsgårdsverksamhet) med rekommendation om att bibehålla de utökade öppettiderna. Uppmaning till förvaltningen att tydliggöra gränsdragningar och ansvarsfördelning gällande ensamkommande flyktingbarn. Rekommenderas att genomföra träffar med berörda organ. Beslut att skriva ett ärende till kommunfullmäktige kring feriejobb för ungdomar där kommunen uppmanas att prioritera den frågan för sommaren 2016. Under 2017 behandlas bland annat frågan om att ansöka om simundervisning för kvinnor och aktiviteter i samband med nationaldagsfirande. Återkommande punkter avser arbetet med kommunens integrationsplan och tema för tidningen Gladan. I övrigt finns en del diskussionspunkter gällande allmän lägesrapportering, rapporter från föreningsträffar och rapporter från främst integrationssamordnare. Generellt rör beslut och ärenden frågor kring informationsspridning och gäller saker som att informera kommunstyrelsen eller be kommunikationsenheten att publicera något. Det är svårt att ur de granskade minnesanteckningarna utläsa vad som är beslutat arbete och vad som är diskussionsområden. Dokumenten har också olika utformning. Det är vidare otydligt vad som faktiskt har genomförts av de beslutade planerna. En verksamhetsplan för 2018 är framtagen enligt minnesanteckningar från 2017-08-10. Vi har dock endast mottagit ett utkast på verksamhetsplan för 2017-2018. I denna anges bland annat att rådet ska arbeta med olika typer av informationsutbyte, fortbildning och värdegrundsarbete. Planen är dock mycket generell och det finns inte mål för arbetet angivna eller indikatorer för uppföljning. Det anges inte hur uppföljning av genomförda aktiviteter ska ske. I samband med faktagranskning framkommer dock önskan om att tydliggöra att integrationsrådet inte har eget beslutsmandat och därmed enbart kan anmoda ansvariga aktörer att agera. Det påtalas även att rådet fick direkta uppmaningar att inte själva lägga uppdrag till förvaltningen. Rådet har upplevt att de från april 2016 fram till november 2017 inte haft de förutsättningar som krävs för att bedriva ett ändamålsenligt arbete. Det gäller bland annat ett otillräckligt statistiskt underlag, det vill säga avsaknad av en systematisk informationsinsamling inom migrationsområdet. Former för samordning av integrationsarbetet 1 Se vidare EY:s revisionsrapport 2017 för Tomelilla kommun: Granskning av styrning och uppföljning av sociala investeringar. 10
Reglementena för familjenämnden och kommunstyrelsen adresserar inte specifikt integrationsfrågor. Däremot framgår att familjenämnden har ansvar för kommunens flyktingmottagande, och kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen. Kommunstyrelsen har ansvar för arbetsmarknadsfrågorna. Kommunstyrelsen har även ett samordnande ansvar. Enligt vad som framkommit upplevs ansvarsfördelningen mellan familjenämnden och kommunstyrelsen otydlig när det gäller frågor som berör integration. Ett exempel som nämns är att det generella statsbidraget för nyanlända går till kommunstyrelsen och inte till familjenämnden. Eventuellt överskott från familjenämnden går också till kommunstyrelsen. Frågan kring ansvarsfördelningen har aktualiserats i omgångar, men ligger nu på vänt i avvaktan på ny kommunchef. Det framkommer vidare att det funnits svårigheter i samarbetet mellan integrationsrådet och kommunstyrelsen, på grund av olika viljeriktningar i arbetet. Detta har bland annat medfört att integrationsstrategin, som skulle tagits fram i början av 2017, fördröjdes nästan ett år. 3.3. Uppföljning och återrapportering av insatser Enligt granskning av 2017 års kallelser, handlingar och protokoll för familjenämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kan vi konstatera att följande återrapporterats: Familjenämnden får löpande rapporter kring antalet nyanlända. Kommunfullmäktige har inte fått dokumenterad återrapportering av integrationsarbetet i sin helhet. De har däremot antagit en integrationsstrategi i december 2017. Integrationsarbetet nämns kort i delårsrapporter och årsredovisning (2016). Bland annat arbetet med integrationsstrategin, arbetsmarknadsenheten och integrationssamordnaren. I kommunstyrelsens handlingar och protokoll återfinns inte dokumenterad återrapportering kring integrationsarbetet i sin helhet. Enligt integrationsrådets arbetsordning ska dock återrapportering av arbetet till kommunstyrelsen ske två gånger per år. I integrationsstrategin anges ansvarsfördelningen för arbetet med integrationsstrategin. Strategin anger dock inte ansvarsfördelningen för det konkreta arbetet med de framtagna målen. Enligt uppgift ska indikatorer tas fram och kopplas till målen, men detta har ännu inte gjorts. Det innebär att uppföljning av integrationsarbetet i sin helhet inte gjorts. Familjenämnden har följt upp sina respektive delar med bland annat försörjningsstöd och mottagande av nyanlända. 11
4. Bedömningar och rekommendationer Vår sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen endast delvis har ändamålsenliga former för samordning av integrationsarbetet, och att vissa delar i arbetet inte fungerar tillfredsställande. Det gäller bland annat integrationsrådets samordnande funktion och arbete, som i vissa delar förefaller oklart och otydligt. Arbetet med framtagandet av en integrationsstrategi har därtill dragit ut på tiden och vid granskningens genomförande fanns ej beskrivning av uppföljning (indikatorer) och ansvarsfördelning kopplade till målen i strategin. Vår bedömning är att strategin utan dessa delar riskerar att bli verkningslös. Därtill noterar vi att det i intervjuer lyfts oklarheter kring budgeten kopplad till det ansvar som åligger respektive nämnd avseende integrationsarbetet. 4.1. Svar och bedömningar på revisionsfrågor 4.1.1. Har kommunen ändamålsenliga mål och strategier avseende flyktingmottagande och integrationsarbete? Nej, vi bedömer inte att kommunstyrelsen fullt ut har ändamålsenliga mål och strategier avseende integrationsarbetet. Vi noterar att kommunfullmäktige i december 2017 tagit beslut om den integrationsstrategi som utvecklats av kommunstyrelsen. Strategin anger dock inte ansvarsfördelningen för det konkreta arbetet med de framtagna målen. 4.1.2. Bedrivs verksamheten i enlighet med planerade aktiviteter, mål och riktlinjer? Nej, eftersom det i stora delar saknats inriktning på arbetet i form av definierade mål, indikatorer och ansvarsfördelning bedömer vi att verksamheternas arbete i vissa delar också präglats av otydliga strukturer. Det gäller bland annat den plan för kulturhuset, som är framtagen på tjänstemannanivå och ej beslutad av kultur- och fritidsnämnden. Planen har gällt för 2017 utan vidare planering av arbetet för 2018, på grund av oklara budgetförutsättningar. 4.1.3. Finns det en tydlig ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsens, familjenämndens och övriga nämnders arbete avseende integrationsfrågor? Nej, vi bedömer att ansvarsfördelningen är oklar. Denna bedömning grundar vi på ett antal faktorer: Det framkommer att det finns otydligheter kring budget kopplat till kommunstyrelsens respektive familjenämndens ansvar avseende integrationsarbetet (se s.10-11). Det framkommer att det funnits svårigheter i samarbetet mellan integrationsrådet och kommunstyrelsen, på grund av olika viljeriktningar i arbetet. Detta har bland annat medfört att integrationsstrategin, som skulle tagits fram i början av 2017, fördröjdes nästan ett år. Det har inte knutits ett tydligt ansvar till delarna i integrationsstrategin. Det integrationsarbete som bedrivits avseende Tomelilla kulturhus ter sig inte ha en tydlig koppling till de andra delarna i integrationsarbetet. Sammantaget bedömer vi det som oklart vilka konkreta mål som ska uppnås med integrationsarbetet och hur nämndernas respektive ansvar ser ut i förhållande till sådana mål. 12
4.1.4. Hur sker uppföljning och återrapportering till kommunfullmäktige och berörda nämnder? Vi bedömer att återrapportering till kommunfullmäktige kring integrationsarbetet är otillräcklig. Detta då kommunfullmäktige inte har fått dokumenterad återrapportering av integrationsarbetet i sin helhet. 4.2. Rekommendationer Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Ta fram en tydlig ansvarsfördelning kopplad till integrationsstrategin, med indikatorer och konkretiserad uppföljning som anger vilka resultat som ska uppnås. I detta arbete även säkerställa att kultur- och fritidsverksamheternas integrationssatsning ingår och samspelar med övrigt integrationsarbete. Utreda ekonomiska förutsättningar kopplade till nämndernas respektive ansvar avseende integrationsarbetet. I annat fall genomföra nödvändiga justeringar. Genomföra en särskild översyn av integrationsrådet och utvärdera om rådet uppfyller de intentioner som fanns. I annat fall genomföra nödvändiga justeringar. Tomelilla den 27 februari 2018 Sara Shamekhi EY 13
Källförteckning Intervjuade funktioner Kommunstyrelsens presidium Integrationsrådets presidium Socialchef Enhetschef för kultur och bibliotek Utvecklingschef Integrationssamordnare Dokument Reglemente för kommunstyrelsen, dnr KS 2014/327 Reglemente för familjenämnden, dnr KS 2014/323 Arbetsordning för integrationsrådet, dnr KS 2015/102 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun, dnr KS 2016/379 Integrationsplan för Tomelilla kulturhus, 2017-07-18 Redovisning av nyanlända och ensamkommande oktober 2017 Verksamhetsplan 2018 för integrationssamordnare 14
Bilaga 1. Verksamhetsplan 2018 för integrationssamordnare Det övergripande målet för integrationsarbete är detsamma som det nationella målet: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Samordnaren ska underlätta, stödja och främja integrations- och etableringsarbetet i Tomelilla kommun. Detta ska ske genom samverkan med andra berörda interna och externa aktörer. Genom att förmedla information och kunskap kunna öka helhetsförståelsen kring kommunens flyktingmottagande och integrationsarbete. Samordnaren samverkar och rapporterar till integrationsrådet. Långsiktigt mål Delmål 2018 Strategi/metod Aktiviteter/mätetal Arbete, företagande och försörjning Upprätta och identifiera samverkan mellan olika intressenter Stödja nyanlända i processen för egen försörjning Samverka med AME och näringslivsstrategen vad gäller nyanländas möjligheter till arbete, extra tjänster praktikplatser mm Kartläggning och personliga möte med nyanlända. Gemensamma möten SÖSK, AME, näringslivsstrateg, AF 20st personliga möten/månad Utbildning och språk Bostäder Hälsa och trygghet Sociala nät, kultur och fritid Samordningsansvar Säkerställa och kontrollera fullgod SFI utbildning Ändamålsenliga bostäder och överlåtelse av andrahandskontrakt Stödja och utveckla frivilliga organisationer för att främja mötesplatser. Stödja och utveckla frivilliga organisationer för att främja mötesplatser. Omvärldsbevakning och medverkan i Medverka till förbättrad kunskap i svenska språket och förståelse för värdet av språkkunskaper. Erbjuda varje individ utbildning som håller hög kvalitet och som är anpassad efter arbetsmarknadens behov och individuella förutsättningar Samordna och koordinera behov och efterfrågan på bostad för anvisade och kvotflyktingar Framtagande av rutinunderlag för samtliga av kommunens anvisade nyanlända hyreslägenheter. Stödja och utveckla språkcafé verksamheten samt återbruksföreningen, matlagningsgrupp och syförening med fokus på kvinnor. Samt familjeverksamhet. Stödja och utveckla språkcafé verksamheten samt återbruksföreningen, matlagningsgrupp och syförening med fokus på kvinnor. Samt familjeverksamhet. Nätverka inom SÖSK, SKL/KFSK föreläsningar. Ökat antal avklarade SFI- D Kartläggning av nuläget. Framtagen rutin Möte med intressenter Möte med intressenter 15
nätverk för att utveckla integrationsarbetet Förmedla information och kunskap till förvaltningen för att skapa förståelse kring flyktingmottagande och integrationsarbete Identifiera nuläget inom etablering och integration Bevaka myndighetsfrågor gällande kommunens ansvar gentemot migrationsverket Skapa en samverkansgrupp som är verksamhetsöverskridande. Samverka och rapportera till integrationsrådet Enkätundersökning av etableringen med fokus språk, arbete, hälsa, socialt, mål och plan samt integrationsbarometern. 4 möte/år 4 möte/år Alla i etableringen samt andra identifierade får enkätundersökningen, för att undersöka nuläget av integration och etableringen. 16