Burlövs kommun. Granskning av kommunens arbete med nyanlända flyktingar

Transkript

1 Burlövs kommun Granskning av kommunens arbete med nyanlända flyktingar

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Genomförande och avgränsning Revisionskriterier Granskningsresultat Roll- och ansvarsfördelning Styrning och organisation Samverkan avseende nyanlända flyktingar Uppföljning och återrapportering Sammanfattande bedömning Bedömning Bedömning utifrån revisionsfrågor Rekommendationer...15 Källförteckning

3 1. Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna i Burlövs kommun har uppdragit åt EY att granska kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildnings- och kulturnämnden. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunens samverkan i flyktingmottagandet är ändamålsenlig. Vår sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen och granskade nämnder i allt väsentligt bedriver en ändamålsenlig samverkan avseende nyanlända flyktingar. Vi bedömer även att roll- och ansvarsfördelningen är tydlig. Vi bedömer dock att granskade nämnder kan stärka uppföljningen av den kommungemensamma samverkan avseende målgruppen. Vi bedömer det som positivt att kommunledningskontoret arbetat fram en strategi för nyanländas integration i Burlövs kommun. Utifrån vad som framkommit i samband med intervjuerna bedömer vi det även som positivt att mål och indikatorer ska arbetas fram tillsammans med KSAU. Vi bedömer att det är av stor vikt att granskade nämnder tydligare förankrar strategin på verksamhetsnivå. Att anta strategin politiskt och säkerställa förankring i berörda verksamheter bedömer vi kan stärka incitamenten för tydlig styrning och uppföljning avseende kommunens mottagande av nyanlända flyktingar. I samband med granskningen har följande iakttagelser gjorts: Kommunen har ett övergripande integrationsstrategiskt beredningsorgan där ordinarie ledningsgrupp utgör styrgrupp. Styrgruppen har arbetat fram en integrationsstrategi som rapporterats till KSAU. Kommunstyrelsen har inte beslutat om integrationsstrategin. Ett nytt samverkansforum på tjänstemannanivå har skapats 2015 med representanter från utbildnings- och kulturförvaltningen samt socialförvaltningen. Samverkan mellan förvaltningar och externa aktörer beskrivs som god. Kommunstyrelsen har i juni 2016 beslutat om en ny ekonomisk fördelningsmodell avseende de statliga ersättningarna för nyanlända. Återrapportering som direkt avser nyanlända flyktingar har löpande lämnats till kommunstyrelsen och granskade nämnder. Två huvudsakliga utmaningar som lyfts fram i samband med granskningen är att: beräkna framtida kapacitet och finna bostadslösningar till nyanlända flyktingar. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Besluta om framtagen integrationsstrategi. Säkerställa att integrationsstrategin förankras i berörda verksamheter. Följa upp samverkan kring nyanlända flyktingar. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi socialnämnden att: Säkerställa att integrationsstrategin förankras i berörda verksamheter. Följa upp samverkan kring nyanlända flyktingar. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi utbildnings- och kulturnämnden att: Säkerställa att integrationsstrategin förankras i berörda verksamheter. Säkerställa en ändamålsenlig uppföljning av samhällsorienteringen. Följa upp samverkan kring nyanlända flyktingar. 2

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund I december 2010 trädde etableringsreformen i kraft vilket innebar att Arbetsförmedlingen övertog samordningsansvaret för etablering av nyanlända flyktingar och vissa invandrare. I etableringsuppdraget ingår en samverkansskyldighet med framförallt Migrationsverket, Försäkringskassan, länsstyrelserna och kommunerna. När det gäller nyanlända flyktingar och invandrare har kommunen fortsatt ansvar för: mottagande bostadsförsörjning undervisning i svenska (sfi) samhällsorientering och annan vuxenutbildning skola, barnomsorg insatser inom det sociala området Sverige har under de senaste åren tagit emot ett stort antal nyanlända flyktingar och invandrare och arbetet med mottagande och integration ställer stora krav på den kommunala organisationen när det gäller service och kvalitet på både kort och lång sikt. Det kommunala ansvaret spänner över flera verksamhetsområden vilket förutsätter god samordning och samverkan mellan berörda nämnder och kommunala aktörer men även med externa aktörer. Under 2014 flyttade 41 nyanlända flyktingar till Burlövs kommun och under 2015 var det 66 nyanlända som flyttade till kommunen. I samband med att Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning trädde ikraft upphörde kommunens överenskommelse med Länsstyrelsen avseende nyanlända flyktingar. Revisorerna har i sin riskanalys bedömt det som angeläget att granska huruvida samverkan mellan ansvariga nämnder avseende nyanlända flyktingar bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt Syfte och revisionsfrågor Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma om granskade nämnder samverkar ändamålsenligt kring nyanlända flyktingar (vuxna). Följande revisionsfrågor besvaras i samband med granskningen: Är roller och ansvar mellan nämnder och verksamheter tydlig? Hur har de statliga ersättningarna används i kommunen? Finns tillräcklig kapacitet inom SFI och vuxenutbildning? Finns tillräcklig kunskap om vilka behov som finns framöver, vad gäller utbildning och arbete? Vilken samverkan sker med externa parter? Vilken återrapportering sker till berörda nämnder? Finns det en ändamålsenlig samverkan? 2.3. Genomförande och avgränsning Granskningen grundas på intervjuer och dokumentstudier (se Källförteckning). Granskningen avser kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildnings- och kulturnämnden. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakgranska rapporten. 3

5 2.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. De revisionskriterier som i huvudsak används i samband med denna granskning anges nedan. Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Reglementen 4

6 3. Granskningsresultat 3.1. Roll- och ansvarsfördelning Iakttagelser Kommunstyrelsen I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av den kommunala verksamheten som inte i lag är förbehållen annan nämnd. Kommunstyrelsen ska enligt reglementet, med uppmärksamhet, följa och verka för att socialtjänstlagens (2001:453) mål uppfylls, samt följa skolverksamheten och verka för att skollagstiftningen uppfylls Socialnämnden Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten, vad som i lag sägs om socialnämnd samt de uppgifter som kommunfullmäktige ålagt nämnden. Socialnämnden ska med uppmärksamhet följa utvecklingen inom sina verksamhetsområden och göra framställningar samt vidta åtgärder som omständigheterna kräver. Socialnämnden har, enligt reglementet, ansvar för ärenden enligt förordning (2010:1 122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Utbildnings- och kulturnämnden Utbildnings- och kulturnämnden ska enligt nämndens reglemente fullgöra kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna enligt de lagar och förordningar som reglerar detta. Uppgifterna inkluderar förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (Komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux), utbildning i svenska för invandrare, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet och elevhälsa. Nämnden ska även uppmärksammat följa utvecklingen inom sina verksamhetsområden, göra framställningar och vidta åtgärder som krävs av omständigheterna. Nämnden ska medverka i planeringen där frågor inom nämndens ansvarsområden berörs. Nämnden har delegerat uppgifter avseende flyktingmottagandet till rektor för Komvux. Samtliga intervjuade uppfattar roll- och ansvarsfördelningen avseende nyanlända flyktingar som tydlig Bedömning Utifrån granskade reglementen, delegationsordningar samt vad som framkommit vid intervjuerna bedömer vi kommunens roll- och ansvarsfördelning avseende nyanlända flyktingar som tydlig. 5

7 3.2. Styrning och organisation Iakttagelser Kommunstyrelsen Kommunens arbete med nyanlända utgår enligt intervjuade från kommunfullmäktiges fem målområden och integreras därmed i det löpande målarbetet. Flera intervjuade beskriver en avsaknad av stöd och styrning från politisk nivå och lyfter fram betydelsen av att ha nedbrutna mål, speciellt avseende integrationen av nyanlända flyktingar. Kommunstyrelsen beslutade, , att fastställa en ny fördelningsmodell avseende den statliga schablonersättningen för nyanlända flyktingar. Den nya fördelningsmodellen innebär att schablonersättningen som kommunen erhåller månadsvis bokförs centralt. Socialnämnden och utbildnings- och kulturnämnden erhåller vardera kr per år. Utöver detta belopp ska nämnderna komma in med ett yrkande för att få ta del av ytterligare medel från kontot. I samband med att förslaget om en ny fördelningsmodell presenterades, inkom en gemensam skrivelse från socialförvaltningen och utbildnings- och kulturförvaltningen. I skrivelsen beskrivs den nya modellen som krånglig och att den innebär extra administration för förvaltningarna. Modellen ska enligt kommunstyrelsens beslut utvärderas efter Schablonersättningarna har använts för att bland annat utbilda personal kring regelverket som avser återsökning av ersättning för flyktingar. Kommunen har under hösten 2016 sökt projektstöd om ca 5 miljoner kronor, som avser att finansiera insatser som ska syftar till att öka kompetensen hos de som jobbar med målgruppen. Ansökan om projektstödet görs tillsammans med Lomma kommun Ny integrationsstrategi Kommunfullmäktige beslutade , 140, att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta en integrationsstrategi. Strategin arbetades fram under mars Samtidigt infördes ett integrationsstrategiskt beredningsorgan där ordinarie ledningsgrupp utgör styrgrupp och kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) utgör referensgrupp. Förvaltningscheferna för utbildnings- och kulturförvaltningen och socialförvaltningen ska enligt strategin fungera som projektledare. Kommundirektören har till uppgift att löpande informera KSAU om arbetet. Strategin skickades ut på remiss till kommunens förvaltningschefer under våren 2016 för yttrande. Ett flertal intervjuade uppger att strategin tydligare borde förankrats i verksamheterna. Enligt uppgift påverkar strategin än så länge inte det löpande arbetet i verksamheterna. Integrationsstrategin beslutades av kommunens ledningsgrupp efter att KSAU informerats om dokumentet på KSAU , 31. Kommunstyrelsen har inte beslutat om integrationsstrategin. Integrationen av människor i Burlövs kommun ska enligt strategin ske med bred förankring, involvering och ansvarstagande i hela samhället. Mål och indikatorer för detta ska arbetas fram i samverkan med KSAU. Vidare ska arbetet som följer av strategin avgränsas så att de åtgärder som varit kortsiktiga och akuta, till följd av 2015 års flyktingkris, inte inkluderas i strategiarbetet. Den långsiktiga metoden som beskrivs i strategin innebär att: - tidigt göra analyser av demografi och påverkan på befolkningsprognoser, - så långt som möjligt, använda ordinarie styr- och ledningsfunktioner och system, - tänka långsiktigt men kunna agera kortsiktigt, - involvera många parter i samhället, 6

8 - förebygga genom god kommunikation/dialog, - etablera ett nämnds- och förvaltningsövergripande synsätt, - skapa flexibilitet, - omvärldsbevaka, - samarbeta i och utanför kommunen, - det strategiska arbetet främst ska vara ett arbete och arbetssätt och därmed inte en/flera skrivelser, samt att - följa upp och rapportera Nyckelfunktioner för kommunens integrationsstrategi är Bostad, Utbildning, Arbete/försörjning, Demokrati och delaktighet, Trygghet, Hälsa samt Kultur och fritid. Enligt uppgift prioriteras arbetet framöver till området Bostad och Arbete/försörjning. Samverkan ska ske mellan samtliga förvaltningar samt externt med föreningsliv, näringsliv och arbetsliv, sjukvård/region Skåne, Arbetsförmedlingen, grannkommuner, Burlövs Bostäder AB, polis och räddningstjänst. Enligt strategin ska en kommunikationsplan arbetas fram för att tydliggöra hur kommunikation gentemot medborgare, förvaltningar och bolag, förtroendevalda och externa samverkansorgan ska ske Samhällsorientering Samhällsorienteringen sker i kommunal samverkan med Malmö stad utifrån ett samverkansavtal. Enligt intervjuade har ledningen vid Komvux regelbundna möten i syfte att stämma av resultat både på grupp och individnivå. Vidare följer ledningen upp de anteckningar som görs i respektive elevs individuella studieplan. I samband med intervjuerna framgår att det inte görs någon återrapportering till utbildningsoch kulturnämnden avseende samhällsorienteringen. Detta bekräftas i samband med protokollgranskningen Socialnämnden Flyktingsekreteraren har till uppgift är att handlägga vuxna flyktingar i kommunen med uppehållstillstånd och ska även följa upp den etableringsplan som Arbetsförmedlingen arbetat fram. Sekreteraren ansvarar också för verksamheten kring försörjningsstöd till nyanlända (vuxna). Flyktingsekreteraren kan kontaktas under telefontid för stöd och information som berör vuxna flyktingar i kommunen samt för bokning av möten. I uppföljningsrapporten 2 framgår att socialnämnden under januari-juni 2016 haft 742 tkr i merkostnader i samband med flyktingmottagandet. Nämnden blir enligt rapporten per automatik kompenserad för dessa merkostnader enligt kommunens nya fördelningsprinciper av Migrationsverkets schablonersättning Utbildnings- och kulturnämnden Sedan finns en central mottagningsenhet för alla nyanlända elever i grundskolan kopplat till utbildnings- och kulturnämnden. Enheten samordnar och kartlägger nyanlända barn och ungas behov. Efter mötet på mottagningsenheten genomförs en första skolplacering och senast efter en månad från mottagandet ska en andra, permanent, skolplacering göras. Beslut om permanent skolplacering ska efter rekommendation från 2

9 mottagningsenheten fattas av mottagande rektor. Om mottagande rektor och rektor för mottagningsenheten inte är överens ska frågan lyftas till förvaltningschefen i enlighet med nämndens beslut , 142. Målet är att nyanlända elever ska fördelas så jämnt som möjligt på samtliga skolor i kommunen. Enligt intervjuade vill förvaltningen utveckla mottagningsenheten och långsiktigt bygga upp den så att fungerar som kommunens centrala mottagningsenhet för samtliga nyanlända flyktingar. Som ett resultat av kommunens ökade mottagning av nyanlända flyktingar under 2014 och 2015 ökade även antalet elever i kommunens skolor kraftigt. För att lösa platsbristen har nämnden hyrt lokaler av folkhögskolan Hvilan i Åkarp. Under hösten 2016 går ca 90 nyanlända elever i Åkarp. Från redovisas nyanlända elevers resultat separat i syfte att över tid kunna utvärdera och följa upp kvaliteten i kommunens mottagande och undervisning för nyanlända elever. Under årets sex första månader har utbildnings- och kulturnämnden haft merkostnader för SFI motsvarande 450 tkr i samband med kommunens flyktingmottagande. Nämnden blir enligt kommunens uppföljningsrapport 2 per automatik kompenserad för dessa merkostnader enligt kommunens nya fördelningsprinciper. Enligt intervjuade söker förvaltningen ersättning från det centrala kontot för nyanlända i den mån som är möjligt. Som underlag för ansökningarna används information från Migrationsverket och elevregistret Extens. Ersättningar som betalats ut till nämnden har enligt intervjuade bland annat använts för att utöka personalstyrkan inom elevhälsan och betala hyra av lokalerna i Åkarp. De har även använts för insatser i syfte att stärka samverkan mellan förvaltningen och det lokala föreningslivet Utmaningar Vid granskningstillfället uppger intervjuade att det finns en tillräcklig kapacitet inom både SFI och vuxenutbildning. I samband med intervjuer lyfts dock två huvudsakliga utmaningar fram: - Att beräkna den kapacitet kommunen har framöver. Osäkerheten kring hur många som får stanna efter 2015 års flyktingström är enligt uppgift fortfarande väldigt stor, vilket påverkar de försök till bedömning av framtida kapacitet som gjorts. - Att säkra boenden för flyktingar över 20 år. Under 2015 fick Burlövs kommun anvisat 49 kvotflyktingar och under 2016 kommer kommunen få ytterliga 67 anvisade flyktingar. Intervjuade efterfrågar en löpande nybyggnationstakt i kommunen för att stärka långsiktigheten Bedömning Vi bedömer det som positivt att kommunledningskontoret arbetat fram en strategi för nyanländas integration i Burlövs kommun. Utifrån vad som framkommit i samband med intervjuer bedömer vi det som positivt att mål och indikatorer ska arbetas fram tillsammans med KSAU. Det är dock enligt vår bedömning av stor vikt att granskade nämnder tydligare förankrar strategin på verksamhetsnivå med syfte att stödja förvaltningarna i det löpande integrationsarbetet. Att fatta ett tydligt politiskt beslut om att anta strategin skulle enligt vår 10

10 bedömning också öka förutsättningarna för att strategin får genomslag i berörda verksamheter. Vår bedömning är att utbildnings- och kulturnämnden bör stärka uppföljningen av genomförd samhällsorientering Samverkan avseende nyanlända flyktingar Den reglering som finns när det gäller samverkan avseende nyanlända flyktingar utgår, enligt vad som framkommer i intervjuer, från den framtagna integrationsstrategin. Samverkan mellan förvaltningarna uppges fungera väl. Samverkansträffar genomförs löpande mellan exempelvis elevhälsan och socialtjänsten, samt mellan skola/elevhälsan och ansvariga för boendena/socialsekreterarna. Ett nytt samverkansforum har skapats under 2015 med representanter från utbildnings- och kulturförvaltningen och socialförvaltningen. I uppdragsbeskrivningen framgår att gruppen ska kartlägga hur kommunen samlat arbetar kring mottagande av nyanlända och hur kommunens samlade resurser för detta ska användas. Gruppen ska även ta del av aktuell forskning och goda exempel från andra kommuner i syfte att inventera tänkbara modeller för hur kommunens mottagning av nyanlända skulle kunna utvecklas framöver. Uppdraget är ett tjänstemannauppdrag. Kommunstyrelsens och nämndernas presidier ska löpande hållas informerade. Gruppen har inte delegerats några uppgifter utan istället lyfts frågor för beslut till förvaltningschefnivå som vid behov kan lyfta frågan vidare till politisk nivå. Enligt intervjuade för även en löpande dialog med externa aktörer som exempelvis andra kommuner, Länsstyrelsen, föreningslivet, Svenska kyrkan, polis och räddningstjänst Bedömning Vår sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen och granskade nämnder i allt väsentligt bedriver en ändamålsenlig samverkan avseende nyanlända flyktingar Uppföljning och återrapportering Iakttagelser Delegationsärenden har återrapporterats löpande i enlighet med gällande delegationsordningar. Ärenden som avser samverkan mellan nämnderna kring nyanlända flyktingar har inte återrapporterats till kommunstyrelsen, socialnämnden eller utbildnings- och kulturnämnden under granskad period (2015- oktober 2016) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har under granskad period ( oktober 2016) fått löpande återrapportering avseende ärenden som direkt kan kopplas till kommunens hantering av nyanlända flyktingar som exempelvis flyktingsituationen i Burlövs kommun, åtgärder med anledning av flyktingsituationen och schablonersättning för nyanlända flyktingar. 11

11 Socialnämnden Socialnämnden har under granskad period ( oktober 2016) fått löpande återrapportering avseende ärenden som direkt kan kopplas till kommunens hantering av flyktingar som exempelvis information om flyktingsituationen, rapportering av uppföljningsrapporten för projektet Kompetenshöjande verksamhet för flyktingar samt information om den nya lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare Utbildnings- och kulturnämnden Utbildnings- och kulturnämnden har under granskad period (2015- oktober 2016) hanterat ärenden som direkt är kopplat till kommunens hantering av nyanlända elever. Exempel på det är förslag till en ny organisation för mottagande av nyanlända, skolskjuts till nyanlända, flytt av gymnasieenheten samt att sommarlovsprogrammet för barn och unga i kommunen, tack vare bidrag, har erbjudits gratis under Bedömning Det sker löpande uppföljning och återrapportering till kommunstyrelsen och berörda nämnder när det gäller ärenden som rör mottagande av flyktingar. Vi bedömer att uppföljning och återrapportering i den delen är tillräcklig. Vi ser dock att granskade nämnder kan tydliggöra uppföljningen av kommunövergripande samverkansinsatser. Vi bedömer att en sådan uppföljning kan synliggöra de samverkansinsatser som görs och effekterna av samarbetet i kommunen. 12

12 4. Sammanfattande bedömning 4.1. Bedömning De förtroendevalda revisorerna i Burlövs kommun har uppdragit åt EY att granska kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildnings- och kulturnämnden. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunens samverkan i flyktingmottagandet är ändamålsenlig. Vår sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen och granskade nämnder i allt väsentligt bedriver en ändamålsenlig samverkan avseende nyanlända flyktingar. Vi bedömer även att roll- och ansvarsfördelningen är tydlig. Vi bedömer dock att granskade nämnder kan stärka uppföljningen av den kommungemensamma samverkan avseende målgruppen. Vi bedömer det som positivt att kommunledningskontoret arbetat fram en strategi för nyanländas integration i Burlövs kommun. Utifrån vad som framkommit i samband med intervjuerna bedömer vi det även som positivt att mål och indikatorer ska arbetas fram tillsammans med KSAU. Vi bedömer att det är av stor vikt att granskade nämnder tydligare förankrar strategin på verksamhetsnivå. Att anta strategin politiskt och säkerställa förankring i berörda verksamheter bedömer vi kan stärka incitamenten för tydlig styrning och uppföljning avseende kommunens mottagande av nyanlända flyktingar. 13

13 4.2. Bedömning utifrån revisionsfrågor Revisionsfrågor Är roller och ansvar mellan nämnder och verksamheter tydlig? Hur har de statliga ersättningarna används i kommunen? Finns tillräcklig kapacitet inom SFI och vuxenutbildning? Finns tillräcklig kunskap om vilka behov som finns framöver, vad gäller utbildning och arbete? Vilken samverkan sker med externa parter? Vilken återrapportering sker till berörda nämnder? Svar Ja. Vi bedömer att roll- och ansvarsfördelningen avseende nyanlända flyktingar är tydlig. Ersättningarna har bland annat använts för att utbilda personal kring regelverket som avser återsökning av de statliga ersättningarna för nyanlända flyktingar som söker asyl. Vidare har de använts för nyanställningar samt finansiering av lokaler för nyanlända. Ja. Vid granskningstillfället upplever samtliga intervjuade att det finns en tillräcklig kapacitet inom både SFI och vuxenutbildning. Nej. Osäkerheten kring hur många som får stanna efter 2015 års flyktingström är enligt uppgift fortfarande väldigt stor, vilket påverkar de försök till bedömning av framtida kapacitet som gjorts. Området utbildning och arbete är enligt uppgift en av de två större utmaningarna som kommunen står inför. Samverkan sker inom respektive förvaltning samt mellan förvaltningarna. Vidare förs en löpande dialog med exempelvis andra kommun, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen Svenska kyrkan, polis och räddningstjänst. Delegationsärenden återrapporteras löpande i enlighet med gällande delegationsordningar. Kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildnings- och kulturnämnden har under 2015 och 2016 fått löpande återrapportering avseende ärenden som direkt kan till kommunens hantering av flyktingar. Ärenden som avser samverkan kring nyanlända flyktingar har inte återrapporterats till någon av de granskade nämnderna under 2015 oktober Finns det en ändamålsenlig samverkan? Vår sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen och granskade nämnder i allt väsentligt bedriver en ändamålsenlig samverkan avseende nyanlända flyktingar. Vi bedömer dock att granskade nämnder bör stärka uppföljningen av den kommungemensamma samverkan avseende målgruppen. 14

14 4.3. Rekommendationer Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Besluta om framtagen integrationsstrategi. Säkerställa att integrationsstrategin förankras i berörda verksamheter. Följa upp samverkan kring nyanlända flyktingar. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi socialnämnden att: Säkerställa att integrationsstrategin förankras i berörda verksamheter. Följa upp samverkan kring nyanlända flyktingar. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi utbildnings- och kulturnämnden att: Säkerställa att integrationsstrategin förankras i berörda verksamheter. Säkerställa en ändamålsenlig uppföljning av samhällsorienteringen. Följa upp samverkan kring nyanlända flyktingar. Burlövs kommun, Anna Hammarsten EY Per Arvedson EY 15

15 Källförteckning Intervjuade funktioner: Kommundirektör Förvaltningschef, utbildning- och kultur Samordnare för grundskolan Samordnare för gymnasieskolan T.f. rektor för Komvux (med SFI och gymnasieenheten) Socialchef IFO-chef Flyktingsekreterare, socialtjänsten Medverkat vid intervjuerna: Gustavo Garcia, förtroendevald revisor Dokument Uppföljningsrapport 2, 2016 inkl. delårsrapport Reglemente och arbetsformer för kommunstyrelsen, KF , 103 Reglemente och arbetsformer för socialnämnden, KF , 105 Reglemente och arbetsformer för utbildnings- och kulturnämnden, KF , 104 Delegationsordning för kommunstyrelsen, KS , 35 Delegationsordning för socialnämnden, SN , 45 Delegationsordning för utbildnings- och kulturnämnden, UKN , 100 Kommunfullmäktiges protokoll 2015-oktober 2016 Kommunstyrelsens protokoll 2015-oktober 2016 Socialnämndens protokoll 2015-oktober 2016 Utbildnings- och kulturnämndens protokoll 2015-oktober