Folkrättens källor
SUVERÄNITET Bara stater är suveräna i juridisk mening Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte. Rätt att utöva jurisdiktion Jurisdiktion är ett samlingsbegrepp för den makt som stater har i förhållande till andra stater att vidta åtgärder Egalitet råder alla stater är suveränt likställda En stats handlingsfrihet begränsas bara av sådana normer som staten frivilligt accepterat Internationella rättsordningen har inga överstatliga lagstiftare.
TRE SORTERS SUVERÄNITET Suveräniteten utgörs av rättigheter och skyldigheter av tre olika slag som är knutna till (härledda ur Montevideokonventionen) : 1. Stats territorium = Territoriell suveränitet 2. Behandling av stats medborgare = Personell suveränitet 3. Utövandet av det politiska styret = Politisk suveränitet
1. TERRITORIELL SUVERÄNITET Stat bestämmer över sitt land- och luftområde och ev. havsområde territoriell överhöghet Stat bestämmer vem som får beträda dess territorium och uppehålla sig där Inom sitt territorium har en stat skyldighet att skydda de rättigheter som tillkommer andra stater En stat ska avhålla sig från att använda sitt territorium på ett sätt som inverkar menligt på andra staters rättigheter En stat ska också förhindra att andra aktörer (statliga och ickestatliga) använder territoriet på ett sätt som inverkar menligt på andra staters rättigheter
2. PERSONELL SUVERÄNITET En stat förutsätts ha en befolkning Befolkningen bestäms huvudsakligen av statens medborgarskapslagar Stat kan utöva domsrätt över egna medborgare och företag, även på handlingar som företas utomlands En stat har dock inte rätt utföra myndighetsutövning (exekutiv jurisdiktion) på annan stats territorium om inte den staten har samtyckt till detta.
3. POLITISK SUVERÄNITET Rättigheter och skyldigheter knutna till styret av en stat Inåt så har stater rätt att besluta vilken politik som ska praktiseras i en stat Utåt så har stater rätt att bestämma vilka stater man vill ingå avtal med och upprätta diplomatiska förbindelser med Stater har en skyldighet att respektera andra stater och får inte blanda sig i interna angelägenheter Non-interventionsprincipen Non-interventionsprincipen förbjuder alla former av direkt och fysisk intervention på en stats territorium utan samtycke från staten. Ibland även indirekt intervention
Operation Allied Force (1999) Folkrättsenlig eller inte? Måste härledas till en folkrättslig källa. Mellanstatligt våld förbjudet (FNSt. art. 2(4) Två undantag: Rätten till självförsvar (FNSt art. 51) Våld auktoriserat av SäkR (FNSt. art. 42) Ytterligare ett undantag? Rätt till humanitär intervention?
Internationella domstolens stadga art. 38(1) (ICJ St.) (a) Internationella överrenskommelser (oftast i form av traktater) (b) Internationell sedvanerätt (c) Generella principer
Internationella överrenskommelser Avtal om bindande normer mellan stater Om skriftlig så kallas den för traktat Definieras i VCLT art. 2(1)(a) Exv. konvention, protokoll, stadga, fördrag Deklaration är inte något bindande instrument
Internationell sedvanerätt Den som påstår att det existerar en sedvanerättslig regel måste kunna påvisa: En allmän praxis dvs. ett mönster i staters agerande En opinio juris dvs. en övertygelse hos stater att agerandet utgör gällande rätt det som den internationella sedvanerätten kräver. OBS! Skilj på sedvänja (custom) och sedvanerätt (customary law)
Vari består en praxis? A general, constant and uniform usage Praxis måste vara: Allmän viss omfattning bland stater Konsekvent handlande relativt utbredd i tiden Sammanhängande mönster Stater som är särskilt berörda t.ex. vid maritima gränsdragningar, vilken roll har stater som saknar kust? Aktiva handlingar eller underlåtelse att handla Även uttalanden?
International Law Commission Underorgan till UNGA som kodifierar sedvanerätten 34 personer som representerar sig själva (ej sin stat) Utfärdar rapporter med en SR som debatteras i kommissionen och ev. blir ett utkast till UNGA. Kan bli en konvention. ILC:s utkast kan direkt åberopas att reflektera internationell sedvanerätt. Statsansvarsartiklarna t.ex.
Praxis FN-uttalanden Dipl. noter Parters argumentering i konkreta tvister Myndighetsbeslut Myndighetsutövande Nationell lag Nationell domstolspraxis Traktater Konferenser, protokoll m.m.
Krav på enhetlig praxis? Nicaraguafallet: I fallet måste våldsförbudets status som internationell sedvanerätt påvisas Våldsförbudet har kränkts vid upprepade tillfälle. Uppfyller det ändå kravet på A general, constant and uniform usage? När kan man tala om en ny sedvanerättslig regel resp. brott mot en redan existerande?
Hur påvisas en opinio juris? Påvisas indirekt genom indicier: Praxis Uttalanden av stater Resolutioner i olika internationella organisationer Deklarationer Ingående av traktater? Passivitet?
Anglo-Norwegian Fisheries Case UK: 10 M baslinje = sedvanerätten Norge: Tillämpar räta baslinjer pga. kustens karaktär. Motsatt sig 10 M-regeln.
Anglo Norwegian Fisheries Case Norges baslinjer är förenliga med folkrätten bilateral sedvanerättslig regel Persistant objector Statshandlingar kan ta sig formen av: Aktivitet Passivitet Passiviteten måste vara kvalificerad The notoriety of the facts, the general toleration of the international community, Great Britain s position in the North Sea, her own interest in the question, and her prolonged abstention would in any case warrant Norway s enforcement of her system against the United Kingdom. (ICJ Reports, 1951, s. 139.)
Use of Nuclear Weapons Adv. Op. Finns det en sedvanrättslig regel som generellt förbjuder användning av kärnvapen? UNGA har antagit ett antal resolutioner Vissa fördömer användning som generellt folkrättsstridig, med svaga röstsiffror Vissa fördömer användning som oförenlig med int ll humanitär rätt Vissa använder skrivningar som should be prohibited Därav följer ingen opinio juris enl. ICJ.
Sedvanerättsligt europeiskt förbud av dödsstraffet i fredstid? Året är 2003. I en debatt mellan några av Europarådets stater görs det gällande att det existerar en internationell sedvanerätt som förbjuder europeiska stater att utdöma dödstraff i fredstid.
Enligt Europakonventionen om skydd av de MR och de grundläggande friheterna art. 2 ska dödsstraffet fortfarande anses tillåtet om det utdöms för brott som enl. lag är belagt med sådant straff. Samtliga av Europarådets 45 MS har ratificerat konventionen. Enligt protokoll nr.6 till Europakonventionen ska dödsstraffet vara avskaffat i fredstid (art. 1). Av Europarådets 45 MS så har alla undertecknat och 43 ratificerat. Endast tre av Europarådets MS har fortfarande dödsstraffet kvar i nationell lag. Antalet dödsstraff som utdöms i Europarådets MS är förhållandevis litet. 1998: 21 pers. 2000: 10 pers. 2002: 3 pers. Europarådets parlament har i flera resolutioner utpekat dödsstraffet såsom oförenligt med grundläggande MR. Dessa är inte bindande. Sedan mitten av 90-talet har Europaparlamentet uppställt som krav för medlemskap i Europarådet att en stat som har dödsstraffet kvar i sin lagstiftning inte verkställer utdömda dödsstraff
Regelkonflikter Lex Superior Avtalsklausuler Lex Specialis Lex Posterior
Tvingande folkrätt Jus Cogens De flesta folkrättsliga reglerna är dispositiv rätt. Det finns dock normer som inte kan avtalas bort utan är tvingande och universellt tillämpliga s.k. jus cogens normer, t.ex. våldsförbudet krigsförbrytelser tortyr apartheid slaveri sjöröveri folkmord