3- En misstänkt brottsling kan lämnas ut till ett annat land:

Transkript

1 Skrivning i folkrätt 24 augusti 2015 Svarsmall Del A- Kortfrågor 1- Med retorsion menar vi: Åtgärder som i normala fall står i strid med gällande avtal eller sedvanerätt Kollektiva sanktioner X Politiska och ekonomiska markeringar som inte står i strid med gällande avtal Olaglig vädergällning 2- Tredje stater kan påverkas av traktater: Aldrig X Ibland Alltid Endast efter en traktats ikraftträdande 3- En misstänkt brottsling kan lämnas ut till ett annat land: X Om det finns ett bilateralt utlämningsavtal Om det finns ett multilateralt avtal som kräver en stat att lämna ut den misstänkte endast om den inte vill lagföra honom Om det finns ett multilateralt avtal som kräver en stat att lämna ut den misstänkte endast om han är efterlyst av Interpol Om den utlämnande staten får en garanti att den misstänkte inte kommer att avrättas i det andra landet 4- Förlikning är en tvistlösningsmekanism som är: Juridisk X Diplomatisk-politisk Semi-juridisk (halvt juridisk) Andvändbar endast när andra mekanismer har misslyckat 5- I den angränsande zonen utövar kuststaten Jurisdiktion vad gäller sjöfart Suveräna rättigheter vad gäller överflygning Suveränitet beträffande utvinning av naturtillgångar X Kontroll vad gäller invandring

2 Del B- Långfrågor 1- Den 26 februari 2015 meddelade Södertörns tingsrätt dom mot en syrisk medborgare bosatt i Sverige och dömde honom till fem års fängelse bl.a. för folkrättsbrott. Mannen hade varit misstänkt för grov misshandel av en syrisk soldat i hemlandet under våren Enligt domen pågick inbördeskrig i Syrien när brottet begicks. Gärningen bedömdes därför som ett brott mot den gemmensamma artikel 3 i 1949 års Genèvekonventioner om krigets lagar, och ett folkrättsbrott enligt 22 kapitlet, 6. 1:a st brottsbalken i sin lydelse före 1 juli A- På vilken folkrättslig grund har Sverige utövad sin jurisdiktion i detta fall? (1 p) Svar: De nämnda brotten utgör krigsförbrytelser och är internationella brott som kan straffas i alla länder enligt universalitetsprincipen förutsatt att brottet har kriminaliserats i nationell strafflagstiftning. Sveriges och folkrätten, femte uppl. S B- Kan det finnas andra länder som har jurisdiktion att straffa gärningsmannen för brottet? (2 p) Svar: Förutom Syrien som har jurisdiktion på grund av den aktiva nationalitetsprincipen och den objektiva territorialitetsprincipen, har alla andra länder straffrättlig jurisdiktion som en följd av universalitetsprincipen. Sveriges och folkrätten, s C- Hur svarar du på a- och b- om misshandeln hade inträffat under hösten 2011 när situationen i Syrien inte bedömdes som inbördeskrig? (2 p) Svar: Genevekonventionerna är inte tillämpliga, om det inte rått inbördeskrig. Misshandeln utgör då ett vanligt och allvarligt brott, som har begåtts av en syrisk medborgare mot en annan syrisk medborgare i Syrien. Syrien har både enligt territorialitetsprincipen och nationalitetsprincipen straffrättlig jurisdiktion. Sverige kan tillämpa sin jurisdiktion, om Syrien begär det, eller om man väljer att inte utlämna honom till Syrien på grund av risk för avrättning. Sveriges och folkrätten, s Den dömde mannen tillhör en grupp som kallar sig för Syriens Fria Armé (SFA). Anta att han samtidigt skulle vara misstänkt för att, under sin vistelse i Sverige sedan slutet av oktober 2013, ha försökt värva barnsoldater till kriget i Syrien. Detta skulle ha skett genom att han kontaktat fattiga familjer och övertygat ungdomarnas föräldrar att skicka sina minderåriga pojkar till Libanon för utbildning i religiösa skolor. Samtidigt skulle det finnas bevis på att pojkarna fått en kort militärutbildning i Libanon och sedan tvingats in i kriget i Syrien. Vi vet att Sverige har anslutit sig till Barnkonventionens protokoll om barnens inblandning i väpnade konflikter, som förbjuder rekrytering och användning av barn som soldater.

3 D- Under vilka omständigheter skulle gärningsmannen ha kunnat åtalas i Sverige även för rekrytering av barnsoldater? (2 p) Svar: Att Sverige har anslutit sig till protokollet innebär inte nödvändigtvis att protokollets innehåll har blivit svensk lag. En åklagare kan initiera en rättsprocess i Sverige endast om det misstänkta brottet antingen på grund av protokollet eller av andra skäl har straffbelagts i Sverige. Tidigare BRB 22:6 och lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser har kriminaliserat rekrytering av barnsoldater. Sverige och folkrätten, s , 263 och 283. E- Omfattas ett sådant brott av universell jurisdiktion? (0,5 p) Stater har universell jurisdiktion att lagföra personer som har begått krigsförbrytelser inklusive svåra överträdelser av Genevekonventionerna. Vad som är svåra överträdelser finns stadgat i Romstadgan artikel 8 enligt vilken värvande av barn anses utgöra en sådan handling. Det föreligger därmed universell jurisdiktion. Sverige och folkrätten, s Bolin Petroleum är ett svenskt multinationellt oljebolag. Huvudkontoret ligger i Stockholm. En internationell MR-organisation en NGO publicerade år 2008 en rapport om Bolins prospektering i Sudan under perioden Rapporten anklagade företaget för inblandning i dödsskjutningar, brännande av byar och liknande brott under denna period. Den uppmanade Sverige och Österrike (där Bolin Petroleum numera bedriver ett stort projekt) att undersöka de misstänka brotten. A- Kan Sverige och Österrike undersöka de misstänkta brotten? På vilka grunder? (1 p) Svar: Om de brott som Bohlin är misstänkt för betraktas som brott i alla de tre nämnda staterna så kan Sverige utöva sin jurisdiktion och börja en förundersökning här i landet på grund av nationalitetsprincipen då företaget är registrerat i Sverige. Österrike kan ha jurisdiktion endast om något av nämnda brotten kan betraktas som internationellt brott. Sverige och folkrätten, s. 103, 106, För att förbättra företagets profil beslutade Bolins styrelse 2014 att lämna ett ansenligt ekonomiskt bidrag till en oppositionsgrupp i Sudan som kämpar mot regimen. När utbetalningen blev känd, protesterade Sudans regering starkt och meddelade att Bolins beslut var en inblandning i landets inre angelägenheter och Sverige var därför folkrättsligt ansvarig för Bolins agerande.

4 B- Finns det fog för ett sådant påstående? Hur/när kan Sverige hållas ansvarigt för Bolins agerande? (1,5 p) Svar: Det finns visserligen ett förbud enligt art. 2 (7) i FN-stadgan mot inblandning av en stat eller en internationell organisation i en annan stats inre angelägenheter. Om Bohlins utbetalning i detta fall kan betraktas som en inblandning, blir Sverige möjligen ansvarig endast om man kan bevisa att utbetalningen har skett med Sveriges aktiva stöd. Annars utgör bidraget inte en överträdelse av Sveriges folkrättsliga förpliktelser gentemot Sudan och leder inte till något ansvar. FN-stadgan, artikel 2 och Sverige och folkrätten, s Även Greenpeace en frivillig internationell miljöorganisation - har protesterat mot Bolins nuvarande verksamhet inom ett naturreservat i Österrike efersom sådan verksamhet skulle få allvarliga konsekvenser för det unika växt- och djurliv som finns i området. Österrike liksom Sverige, Nederländerna och 190 andra länder är parter till 1992 års konvention om biologisk mångfald. Anta att konventionen förpliktar parterna att inrätta sådana områden och skydda dem. Sverige är inte så benäget att hörsamma protesterna från Greenpeace i detta specifika fall. Däremot anser Nederländerna att Bolins verksamhet i Österrike inte är acceptabel och måste upphöra. C- Hur kan en eventuell tvist mellan Österrike och Nederländerna angående Bolins miljöförstörande verksamhet biläggas? (2,5 p) Svar: Enligt artikel 27 i konventionen om biologisk mångfald ska parterna först förhandla. Är tvisten inte löst ska de använda sig av medling. Om tvisten kvarstår kan de vända sig till allmän skiljedomstol eller internationella domstolen, beroende på vad som har accepterats som obligatorisk tvistlösningsmetod vid ratificering av eller anslutning till konventionen. Om de har valt olika tvistlösningsmetoder, så ska tvisten hänskjutas till förlikning. Hela förfarandet har likheter med tvistlösningsmetoder i 1982 års havsrättskonvention. Konventionen om biologisk mångfald, artikel 27. Anta att på grund av en stark allmän opinion mot verksamheten beslutar den österrikiska regeringen att återkalla tillståndet för Bolins verksamhet och även konfiskera bolagets alla investeringar i landet. Samtidigt anser Österrike att Bolin Petroleum inte ska få någon ersättning. D- Vilka rättsliga och diplomatiska möjligheter har Bolin Petroleum för att tillvarata sina intressen gentemot Österrike? (2,5 p)

5 Svar: Bolin Petroleum måste först försöka att få kompensation från Österrike genom att vända sig till österrikiska rättsinsatser. Om alla insatser är uttömda och Bohlin inte har fått en snabb och rimlig ersättning kan bolaget vända sig till Sveriges regering (UD) och begära diplomatiskt skydd. Sverige kan välja att ge ett sådant skydd och ta upp ärendet som en mellanstatlig tvist. Sverige och folkrätten, s