Polisstyrelsen Anvisning ID (6) /2013/4355. Medling vid brott. 1. Allmänt

Transkript

1 Polisstyrelsen Anvisning ID (6) /2013/4355 Giltighetstid Författningsgrund Polisförvaltningslagen 4 Ändrar/Upphäver 2020/2011/3411, Medling vid brott Målgrupper Polisen Medling vid brott 1. Allmänt Medling vid brott är ett förfaringssätt som är parallellt med rättssystemet eller kompletterar det när det gäller att lösa frågor i samband med brott. För parterna i ett brott är medlingen en avgiftsfri tjänst. Syftet är att för den misstänkte och brottsoffret ordna en möjlighet att genom en opartisk medlares förmedling mötas i förtrolighet för att behandla de psykiska och materiella skador som brottet orsakat offret och att på egen hand försöka komma överens om åtgärder för att gottgöra skadorna. Bestämmelser om medling finns i lagen om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005). Medling erbjuds i hela Finland och tjänsterna tillhandahålls regionvist av medlingsbyråer. Medlingsbyråernas kontaktuppgifter finns på adressen Medlingen har ansetts vara en god metod att ingripa särskilt i unga förstagångsförbrytares brott. Medlingen har också ansetts förebygga återfallsbrott. Vid medling får gärningsmannen en möjlighet att ta ansvar för sin gärning och dess följder. Vid medling kan behandlas brott som bedöms vara lämpliga för medling. Att ärendet behandlas eller har avgjorts av en poliseller åklagarmyndighet eller vid domstol är inget hinder för medling. Om parterna når en förlikning genom medlingen upprättas ett avtalsdokument. Medlingen kan ha betydelse för behandlingen av ärendet vid poliseller åklagarmyndigheten eller då straff utdöms i domstol. I enlighet med de allmänna principerna i polislagen försöker polisen i sin verksamhet verka för en förlikning mellan parterna. På grund av objektivitetsprincipen vid brottsutredningar kan polisen dock inte i sin tjänst verka som en egentlig medlare. Polisstyrelsen Berggatan 20 A, PB 302, HELSINGFORS kirjaamo.poliisihallitus@poliisi.fi, Tel , Fax

2 Polisstyrelsen Anvisning ID (6) 2. Ärenden som behandlas vid medling När brottets lämplighet för medling prövas beaktas brottets art och tillvägagångssätt, förhållandet mellan den misstänkte och brottsoffret och övriga omständigheter som en helhet. Medling får inte ske i fråga om brott mot minderåriga, om offret på grund av brottets art eller sin ålder är i behov av särskilt skydd. Om medling inte kan ske vid ett brott, får inte heller frågan om skadestånd bli föremål för medling. För medling lämpar sig särskilt väl: målsägandebrott och brott som till sin art påminner om dessa sådana brott som hör under allmänt åtal för vilka polisen inte skulle göra förundersökning eller åklagaren inte väcka åtal på grund av att brottet är obetydligt brott som begås av ungdomar. I lagen utesluts inga typer av brott från medling. I förarbetet konstateras emellertid att sexualbrott riktade mot barn i regel inte ska behandlas vid medling och att myndigheterna bör ha en restriktiv inställningen till förmedling brott som omfattar våld i nära relationer. När det gäller våld i nära relationer är det endast myndigheterna som får ta initiativ till medling, eftersom det kan föreligga en större risk att offret utsätts för påtryckning att ge sitt samtycke till att medlingsförfarande inleds. För att helhetsbild ska kunna skapas, är det också viktigt att myndigheterna får kännedom om fall av våld i nära relationer. Erfarenheterna från medling vid våld i nära relationer har under de senaste åren varit goda. När det finns förutsättningar för medling, finns det således inga hinder för att hänvisa enskilda fall av våld i nära relationer till medling. I regel ska myndigheterna ha en restriktiv inställning till att hänvisa grova brott och upprepat våld i nära relationer till medling. 3. Initiativ till och information om medling Initiativ till medling kan tas av den misstänkte, brottsoffret, en poliseller åklagarmyndighet eller en annan myndighet. Initiativ kan tas också av en minderårig persons vårdnadshavare eller annan laglig företrädare eller av intressebevakaren för en omyndigförklarad person. Endast poliseller åklagarmyndigheten får ta initiativ till medling då brottet innefattar våld som riktat sig mot den misstänktes make, barn eller förälder eller mot någon annan som på motsvarande sätt är närstående till den misstänkte. De sociala myndigheterna har inte initiativrätt i dessa fall, men för att myndigheterna ska få en helhetsbild, är det ändamålsenligt att poliseller åklagarmyndigheten tar kontakt också med de sociala myndigheterna innan initiativet till medling tas. När en poliseller åklagarmyndighet gör bedömningen att ett ärende som den handlägger, är lämpligt för medling ska den upplysa den misstänkte och offret om möjligheten till medling och hänvisa dem till medling. Information om denna möjlighet ska ges också till minderårigs vårdnadshavare eller annan laglig företrädare och till intressebevakare för

3 Polisstyrelsen Anvisning ID (6) en omyndigförklarad person. Polisen kan vid behov bedöma ärendets lämplighet för medling i samarbete med åklagare. Enligt serviceprincipen kan polisen informera om möjligheten till medling också i sådana fall då den själv, till exempel på grund av att brottet är allvarligt, inte hänvisar ärendet till medling. Parterna kan informeras t.ex. genom att ge dem broschyren om medling. Den finns på adressen Ett initiativ till medling ges till den medlingsbyrå inom vars område någon av parterna i fallet är bosatt och där medlingen med beaktande av parternas omständigheter kan ske smidigt. Initiativen kan också lämnas till den medlingsbyrå inom vars verksamhetsområde brottet har ägt rum. Ärendet kan hänvisas till medling redan under förundersökningen. Det mest ändamålsenliga är att hänvisa ärendet till medling i ett så tidigt skede som möjligt. Undersökningsledaren ska försäkra sig om att medlingen inte försvårar utredningen av brottet. Polisens förundersökningsmaterial får ges till medlingsbyrån endast med parternas samtycke. Av denna orsak är det ändamålsenligt att redan i samband med förundersökningen begära parternas samtycke till att ge handlingar till medlingsbyrån. Samtycket ska införas i t.ex. förhörsprotokollet. Polisen ska göra nödvändiga anteckningar om medlingen i förhörsprotokollen, i brottsanmälans redogörelsedel och på en eventuell samarbetsblankett. Att parterna har informerats om medlingen ska också antecknas. 3.1 Brott som behandlas enligt strafforderförfarande Om ett brott som behandlas enligt strafforderförfarandet bedöms lämpa sig för medling, informerar polisen alltid parterna om möjligheten till medling. Detta gäller också de situationer då polisen kunde ge den misstänkte en strafforder vid en summarisk förundersökning. Det är i synnerhet skäl att beakta medlingsalternativet i situationer då målsäganden är en privatperson och det är möjligt att behandla brottet genom strafforderförfarande. Om brottet bedöms lämpa sig för medling och parterna preliminärt är villiga att delta i medling, görs en brottsanmälan och ärendet hänvisas till medling. Vid bedömningen av om ett brott som behandlas genom strafforderförfarande lämpar sig för medling, finns det skäl att beakta att målsäganden ofta är en juridisk person, t.ex. ett företag, som i allmänhet inte har några ersättningsyrkanden och inte heller annars har samma intresse för medling som privatpersoner. Om en juridisk person känner till möjligheten till medling men ger polisen ett bestående samtycke till användning av strafforderförfarande, kan straffordern ändå ges utan att särskild fråga om målsäganden samtycker till medling.

4 Polisstyrelsen Anvisning ID (6) Om en målsägande i ett trafikbrott ger sitt samtycke till att ärendet behandlas genom strafforderförfarandet är det i regel inte nödvändigt att hänvisa till medling, eftersom syftet med straffbestämmelserna för dessa brott i första hand är att skydda den allmänna trafiksäkerheten. 4. Om medlingsförfarandet Beslutet att inleda medling fattas av medlingsbyrån. En medlingsbyrå är en verksamhetsenhet vars uppgift är att tillhandahålla medlingstjänster inom sitt verksamhetsområde. Innan medlingsbyrån inleder medlingen ska den försäkra sig om att det finns förutsättningar för medling och bedöma om ärendet lämpar sig för medling. Medlingsbyrån utser medlarna, skaffar med parternas samtycke de handlingar som behövs för medlingen, ser till att det finns en tolk och informerar oberoende av sekretessbestämmelserna polisen eller åklagarmyndigheten om medlingens gång och dess resultat. Om parterna redan under förundersökningen gett sitt samtycke till att handlingarna ges till medlingsbyrån, kan polisen till medlingsbyrån ge förundersökningsmaterialet tillsammans med medlingsinitiativet. Till medlingsbyrån ges endast de delar av förundersökningsmaterialet som är relevanta för ärendet. Medlingsbyrån har rätt att avgiftsfritt få de handlingar den behöver. Medlingen sköts av frivilliga som fått utbildning för uppdraget. Medlarna hjälper parterna att sinsemellan finna lösningar som tillfredsställer dem i fråga om gottgörelse för de psykiska och materiella skador som brottet orsakat offret. Allmänheten är inte närvarande under en medling och parterna ska delta personligen. Medlingsbyrån avbryter medlingen om en part återtar sitt samtycke eller om det av andra orsaker inte längre finns förutsättningar för medling. Då medlingen slutar i förlikning upprättar medlarna ett avtal, som de och parterna undertecknar. Medlingsbyrån ger polisen eller åklagaren avtalet. Avtalet och andra uppgifter om medlingen fogas till förundersökningsmaterialet. 5. Om medlingens betydelse i rättsprocessen Medlingen kan ha betydelse för hur vid poliseller åklagarmyndigheten behandlar ärendet eller då straff utdöms i domstol. Om målsäganden efter medlingen återtar sitt straffyrkande: läggs utredningen av målsägandebrott ned kan undersökningsledaren då brottet hör under allmänt åtal, besluta att ingen förundersökning ska göras eller lägga ner en redan inledd förundersökning om det är fråga om ett sådant brott för vilket det förväntade straffet inte är strängare än böter och om brottet som helhet bedöms som uppenbart ringa. Undersökningsledaren kan utgående från en medling som lett till förlikning till åklagaren göra en framställning om begränsning av förundersökningen.

5 Polisstyrelsen Anvisning ID (6) En förlikning kan också vara grund för: beslut att inte väcka åtal beslut att avstå från att döma ut straff lindring av straff lindrigare straffskala byte av arten av straff Då parterna informeras om möjligheten till och hänvisas till medling är det viktigt att se till att de inte får en felaktig uppfattning om vad en medling innebär. Varje myndighet utnyttjar självständigt sin prövningsrätt när det gäller vilken betydelse medlingen ges. Att en förlikning nåtts mellan parterna leder till exempel inte automatiskt till att åtal inte väcks. Om medlingen resulterar i ett avtal om ersättningar, upprättas avtalet av medlarna. I avtalet kan parterna avtala om eventuella skadestånd. Ersättningsformen kan vara till exempel penningersättning, arbetsersättning eller återlämnande av egendom. Avtalet är bindande, men inte verkställbart innan det fastställts av en domstol. En part kan begära att avtalet fastställs som ett verkställbart avgörande antingen i samband med behandlingen av brottmålet eller hos tingsrätten genom en särskild ansökan. Rättegångsavgiften för det sistnämnda förfarandet bestäms enligt lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/1993). 6. Samarbetet mellan polisen och medlingsbyrån Efter avslutad medling ger medlingsbyrån till poliseller åklagarmyndigheten information om medlingens gång och resultat. Medlingsbyrån informerar dessutom om beslut genom vilket den vägrat ta emot ett ärende för medling eller avbrutit medlingen. Polisen kan på lokalt avtalat sätt, meddela medlingsbyrån hur medlingen inverkar på polisens beslut. Samarbetet mellan polisinrättningarna och medlingsbyråerna är viktigt. Polisinrättningarna ska se till att det för varje polisinrättning har utsetts en kontaktperson på befälsnivå. På lokal nivå avtalas särskilt närmare om samarbetet mellan medlingsbyrån, åklagaren och andra myndigheter. Polisinrättningarna ska följa upp hur medlingen genomförs inom sina respektive områden. Polisinrättningarna kan ge närmare anvisningar i ärendet. Institutet för hälsa och välfärd sammanställer information om antalet initiativ till medling för varje polisinrättning och publicerar varje år statistik om medling i brott- och tvistemål. Polisöverdirektör Mikko Paatero Polisdirektör Heikki Lausmaa

6 Polisstyrelsen Anvisning ID (6) Handlingen har undertecknats elektroniskt i Aspodokumenthanterinssystemet. Polisstyrelsen den kl Registratorskontoret kan verifiera underteckningen. DISTRIBUTION FÖR KÄNNEDOM Polisenheterna Polisstyrelsens enheter Ålands polismyndighet Inrikesministeriet/polisavdelningen Riksåklagarämbetet Social- och hälsovårdsministeriet Institutet för hälsa och välfärd Regionförvaltningsverken Seitti Internet