Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott

Transkript

1 Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott ALLMÄN ANVISNING Dnr 21/31/ I kraft tills vidare Upphäver RÅ:2004:1 Dnr 65/31/04 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan 25 A PB Helsingfors Helsingfors vksv@oikeus.fi

2 1 Bakgrund Yttrandefrihetsbrott Åtalsprövning av yttrandefrihetsbrott Riksåklagarens behörighet att utföra åtalsprövning Lokala åklagares behörighet att utföra åtalsprövning Anmälningsskyldighet Det lokala åklagarväsendets beredskap för yttrandefrihetsbrott Uppföljning och utveckling av anvisningen...5

3 1 (5) 1 Bakgrund Lagen om yttrandefrihet i masskommunikation (460/2003) innehåller närmare bestämmelser om hur den i grundlagen tryggade yttrandefriheten utövas i masskommunikation. Ifrågavarande lag (nedan yttrandefrihetslagen) regleras genom bestämmelser med samma innehåll, oberoende av vilken teknik som används för upptagning, publicering eller distribution av meddelandena. Enligt yttrandefrihetslagens 24 1 mom. beslutar riksåklagaren om åtal skall väckas för ett brott som grundar sig på innehållet i ett publicerat meddelande och som hör under allmänt åtal samt för chefredaktörsförseelse i anslutning till ett sådant brott. Riksåklagaren bestämmer då också vem som skall utföra åtalet. Riksåklagaren har åtalsrätt i yttrandefrihetsbrott som hör under allmänt åtal. Det är skäl att vid åtalsprövningen vederbörligen beakta att en straffrättslig reglering av innehållet i ett meddelande alltid innebär en begränsning av yttrandefriheten. Detta gäller både målsägandebrott och brott som hör under allmänt åtal. Brott som hör under allmänt åtal intar emellertid i detta avseende en särställning, eftersom yttrandefriheten i dessa fall står i strid med det allmänna intresse som straffbestämmelsen skyddar. Med anledning av de synpunkter som är förknippade med yttrandefriheten enligt förarbetet till lagen är det motiverat att åtalsrätten vid yttrandefrihetsbrott som hör under allmänt åtal anförtros den högsta åklagaren. På detta sätt kan man också effektivt säkerställa en enhetlig åtalspraxis i fråga om gärningar som har kriminaliserats i syfte att skydda det allmänna intresset. Det på åtalsprövningen baserade beslutet om att väcka åtal och inleda rättegång kan anses vara av väsentlig betydelse ur yttrandefrihetens synvinkel. 1 I samband med yttrandefrihetsbrott blir det ofta fråga om en kollision mellan yttrandefriheten och någon annan grundläggande mänsklig frioch rättighet eller mellan yttrandefriheten och något allmänt intresse (t.ex. yttrandefrihet - skydd för privatliv eller heder, yttrandefrihet - allmän ordning och säkerhet). Sådana brottmål är besvärliga från åtalsprövningens synpunkt, på grund av de grundrättighetsrelaterade motsättningar som de ger upphov till. Behandlingen av dessa ärenden förutsätter att åklagaren är förtrogen med juridiken kring de grundläggande frioch rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt känner till och aktivt följer Europeiska människorättsdomstolens praxis. 2 Yttrandefrihetsbrott Enligt grundlagens 12 1 mom. har var och en yttrandefrihet. Till ytt - randefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Närmare bestämmelser om yttrandefriheten utfärdas genom lag. 1 RP 54/2002 s. 91 och 92

4 2 (5) Enligt artikel 10.1 i Europarådets människorättskonvention skall envar ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av offentliga myndigheter och oberoende av territoriella gränser. Eftersom utövandet av dessa friheter enligt artikel 10.2 medför ansvar och skyldigheter kan det (dvs. Yttrandefriheten) underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är angivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till statens säkerhet, den territoriella integriteten, den allmänna säkerheten, förebyggande av oordning och brott, hälsovården, skyddandet av säkerheten, skyddandet av andra personers goda namn och rykte eller rättigheter, förhindrandet av att konfidentiell information sprids eller upprätthållandet av domstolarnas auktoritet och opartiskhet. Grundlagens 12 och människorättskonventionens artikel 10.1 och 10.2 samt tolkningspraxis för dessa har en avgörande betydelse för bedömningen av frågan om vissa straffrättsligt reglerade förfaranden omfattas av yttrandefriheten. Som yttrandefrihetsbrott kan nämligen betraktas endast brott där straffbarheten är förknippad med begränsning av yttrandefriheten. Vid behandlingen av yttrandefrihetsbrott är det fråga om en avvägning mellan å ena sidan utövande av yttrandefriheten och å andra sidan godtagbara grunder för begränsning av yttrandefriheten. 3 Åtalsprövning av yttrandefrihetsbrott Riksåklagaren har uteslutande behörighet att utföra åtalsprövning av brott som hör under allmänt åtal och gäller innehållet i publicerade meddelanden samt chefredaktörförseelser i anslutning till sådana brott. I yttrandefrihetslagen definieras inte begreppet brott som gäller innehållet i ett publicerat meddelande. Begreppet är tolkbart och en förutsättning för att ett brott skall kunna betraktas som ett yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihetslagens 24 är att brottsrekvisitet bedöms från allmän synpunkt och i det specifika fallet, samt att det bedöms om gärningen gäller sådan publikationseller programverksamhet som avses i yttrandefrihetslagen och om straffbestämmelsen gäller begränsning av yttrandefriheten. Som yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihetslagens 24 kan betraktas åtminstone sådana i samband med publikationseller programverksamhet begångna och med utövande av yttrandefrihet förknippade brott under allmänt åtal, vilkas rekvisit eller karaktär inbegriper publicering eller annan spridning av ett meddelande bland allmänheten. I Riksåklagarämbetets publikationsserie nr 6 har Simo Kolehmainen utrett definitionen av yttrandefrihetsbrott utförligt i sin licensiatavhandling Syyteoikeudesta sananvapausrikoksissa (2009). Den lokala 2 åklagaren är behörig att utföra åtalsprövningen av yttrandefrihetsbrott då dessa är målsägandebrott samt av chefredaktörsförseel- 2 Med lokala åklagare avses här alla åklagare som arbetar vid åklagarämbeten.

5 3 (5) ser i samband med sådana brott. Eftersom yttrandefrihetslagen endast reglerar hur yttrandefriheten utövas i masskommunikation, anförtros den lokala åklagaren åtalsprövningen också vid utövningen av yttrandefrihet vid sammankomster där någon håller tal, vid teaterföreställningar och vid andra evenemang där meddelandet uttrycks och mottas utan hjälp av något särskilt kommunikationsmedium. Riksåklagaren beslutar om åtal väcks då det är fråga om ett publicerat meddelande. Publikationer som avses i yttrandefrihetslagens 24 är endast sådana upptagningar som tillverkats genom mångfaldigande. Lagen blir följaktligen inte tillämplig på sådana upptagningar som framställts i endast några exemplar t.ex. med användning av apparater som är vanliga i privathushåll Riksåklagarens behörighet att utföra åtalsprövning Typiska brott som hör under allmänt åtal och riksåklagarens åtalsprövning är t.ex. följande brott, när de begås i samband med publikationseller programverksamhet som avses i yttrandefrihetslagen: - hets mot folkgrupp (SL 11:10), - grov hets mot folkgrupp (SL 11:10a) - offentlig uppmaning till brott (SL 17:1), - brott mot trosfrid (SL 17:10), - spridning av våldsskildring (SL 17:17), - spridning av pornografisk bild (SL 17:18), - grov spridning av barnpornografisk bild (SL 17:18a) - olaglig visning eller spridning av bildprogram bland minderåriga (SL 17:18b) - sedlighetssårande marknadsföring (SL 17:20), - offentlig kränkning av sedligheten (SL 17:21), - lockande av barn i sexuella syften (SL 20:8b) - koppleri (SL 20:9.1, 3 punkten), - marknadsföringsbrott (SL 30:1) - falskt alarm (SL 34:10) samt - brott mot tjänstehemlighet och brott mot tjänstehemlighet av oaktsamhet (SL 40:5). Sekretessbrott kan utgöra yttrandefrihetsbrott dels i sådana fall då gärningsmannen röjer en hemlighet eller sprider den bland allmänheten så som brottsrekvisitet eller gärningens art förutsätter och dels i sådana fall då ett brott begås så att en hemlighet röjs eller sprids bland allmänheten (t.ex. SL 40:5, brott mot tjänstehemlighet). Också andra strafflagsbrott kan åtminstone i vissa situationer utgöra yttrandefrihetsbrott. Bestämmelser om brott som hör under allmänt åtal finns också utanför strafflagen. När det gäller sådana brott kan straffbarheten baseras på innehåller i ett publicerat meddelande. 3 RP 54/2002 s 42 och 46

6 4 (5) I vissa fall gör sig gärningsmannen samtidigt skyldig både till ett yttrandefrihetsbrott och till något annat brott (t.ex. en tjänsteman som i en gärning begår tjänstebrott och gör sig skyldig till ärekränkning eller hets mot folkgrupp). Om det ena brottet i ett sådant idealkonkurrensfall är ett yttrandefrihetsbrott, skall behörigheten att utföra åtalsprövning bestämmas utgående från yttrandefrihetsbrottet. Vid vissa typer av brott får allmänna åklagaren väcka åtal mot målsägandens vilja, om ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver att åtal väcks. Brottet hör då under allmänt åtal. Om målsäganden inte anmäler ett sådant yttrandefrihetsbrott till åtal eller om målsäganden återkallar sin anmälan innan åtal väckts, har riksåklagaren uteslutande behörighet att pröva om ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver att åtal väcks. Riksåklagarens uteslutande behörighet att utföra åtalsprövning omfattar alla typer av avgöranden i åtalsprövningsärenden, inklusive samarbetet med undersökningsledare som avses i 5 kap. 3 iförundersökningslagen. Riksåklagaren har också uteslutande behörighet att utfärda strafforder för sådana yttrandefrihetsbrott som avses i yttrandefrihetslagens Lokala åklagares behörighet att utföra åtalsprövning Den lokala åklagaren är behörig att utföra åtalsprövning för brott som inte omfattas av riksåklagarens uteslutande behörighet. Typiska yttrandefrihetsbrott som hör till den lokala åklagarens behörighet är t.ex. - spridande av information som kränker privatlivet (SL 24:8), - grovt spridande av information som kränker privatlivet (SL 24:8a) - ärekränkning (SL 24:9), - grov ärekränkning (SL 24:10), - konkurrensbrott (SL 30:2) samt - brott mot företagshemlighet (SL 30:5). 4 Anmälningsskyldighet Utöver vad som särskilt har föreskrivits om anmälningsskyldigheten (RÅ:2014:1) ska de lokala åklagarna omedelbart göra anmälan till riksåklagaren - när åklagaren har fått kännedom om sådana misstänkta målsägandebrott som gäller yttrandefrihetsbrott i vilka målsäganden inte har anmält yttrandefrihetsbrottet till åtal eller om målsäganden har återkallat sin anmälan innan åtal väckts, men i vilka riksåklagaren p.g.a. ärendets kvalitet ska bedöma om ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver att åtal väcks, - när en lokal åklagare är oviss om sin behörighet samt - när en domstol har avvisat ett åtal för yttrandefrihetsbrott på grund av att åklagaren saknat behörighet att utföra åtalsprövning.

7 5 (5) Om en lokal åklagare får in ett åtalsprövningsärende som hör till riksåklagarens uteslutande behörighet eller ett i förundersökningslagens 5 kap. 1 avsett meddelande, skall riksåklagaren utan dröjsmål underrättas för överföring av ärendet. 5 Det lokala åklagarväsendets beredskap för yttrandefrihetsbrott Lokala åklagare som av riksåklagaren förordnas utföra åtal för yttrandefrihetsbrott skall ha tillräcklig sakkunskap om sådana brottsärenden. Varje åklagarämbete skall se till att det inom området finns sådan sakkunskap som behövs för handläggning av yttrandefrihetsbrott, både för ärenden där lokala åklagare är behöriga att utföra åtalsprövningen och för att utföra åtal på förordnande av riksåklagaren. I ett sådant ärende som med stöd av lagen direkt borde behandlas av riksåklagaren kan deltagandet i förundersökningssamarbetet förordnas till en lokal åklagare. Enligt 10 2 mom. i lagen om åklagarväsendet kan en lokal åklagare också förordnas att i ärendet göra ett utkast till stämningsansökan till Riksåklagarämbetet efter att förundersökningen avslutats. 4 6 Uppföljning och utveckling av anvisningen Det praktiska arbetet utvisar bäst hurdana följder den här anvisningen medför och hur pass ändamålsenlig den är. För att anvisningen ska kunna vidareutvecklas ber jag dem som tillämpar anvisningen att sända sin respons och sina ändringsförslag till Riksåklagarämbetets ämbetspost (vksv@oikeus.fi). Riksåklagare Matti Nissinen Statsåklagare Tea Kangasniemi 4 Förfaraningssättet beskrivs noggrannare i Riksåklagarens anvisning om Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott 8/03/15