Förundersökning av brott som en polisman misstänks ha begått och anmälning om åklagares beslut i ett sådant ärende

Transkript

1 Förundersökning av brott som en polisman misstänks ha begått och anmälning om åklagares beslut i ett sådant ärende ALLMÄN ANVISNING Given Gäller fr.o.m tills vidare Upphäver RÅ:2012:1 Dnr 39/31/12

2 1 1. Allmänt Enligt 2 kap. 4 1 mom. i förundersökningslagen leder åklagaren förundersökningen om en polisman misstänks ha begått ett brott i samband med tjänsteuppdrag. Om brottets allvarlighet eller ärendets art annars förutsätter det, kan åklagaren besluta att vara undersökningsledare trots att det brott som en polisman misstänks ha begått inte har begåtts i samband med tjänsteuppdrag. Åklagaren kan i ovan avsedda fall leda förundersökningen även till den del det i ärendet utöver en polisman finns någon annan misstänkt, om det är ändamålsenligt med tanke på utredningen av ärendet. Åklagaren är inte undersökningsledare, om ett ärende behandlas som ett ordningsbotsärende eller strafforderärende. Polismän är de tjänstemän som nämns i polisförordningen 1. T.ex de väktare som tjänstgör vid polisinrättningar är inte polismän. Åklagaren verkar efter egen prövning som undersökningsledare även då en polisman misstänks för ett brott, som han har begått före han har blivit polisman, varvid det misstänkta brottet inte har begåtts i samband med tjänsteuppdrag. Åklagaren verkar som undersökningsledare i enlighet med stadgandena också när den för brott misstänkta personen har varit polisman vid gärningstidpunkten men inte är det längre under förundersökningen. Det har funnits behov av att ordna ledningen av förundersökningen så att polismyndigheten inte genom ett eget beslut kan avsluta förundersökningen av ett brott som en polisman misstänks ha begått. Avsikten har varit att trygga att förundersökningen verkställs utan att den påverkas av den misstänktes ställning och så att allmänhetens förtroende för att förundersökningen genomförs opartiskt bevaras. Själva utredningen sker hos en polismyndighet, med åtföljd av de anvisningar som ges av den allmänna åklagare som leder den. 2 Polisundersökningsledaren kan avsluta förundersökningen av ett brott som en polisman är misstänkt för om det misstänkta brottet inte begåtts i samband med tjänsteuppdrag och om åklagaren har beslutat att inte vara undersökningsledare. Denna anvisning gäller åklagarnas förfarande vid förundersökningen av brott som en polisman misstänks ha begått. 3 1 Polisförordningen 2 RP 14/ För polisens del har Polisstyrelsen gett anvisning nr 2020/2013/4590

3 2 2. Ordningsbots- och strafforderärenden Enligt 2 kap. 4 1 mom. i förundersökningslagen är åklagaren inte undersökningsledare om ärendet behandlas som ordningsbots- eller strafforderärende. Det är möjligt att tillämpligheten av ordningsbots- eller strafforderförfarandet kommer fram först efter inledandet av förundersökningen. Trots att ändamålsenlighetsskälen skulle stöda att åklagaren skulle fortsätta som undersökningsledare, tillstyrker emellertid ordvalet i nämnda stadgande att ordningsbots- och strafforderärenden står utanför åklagarens undersökningsledarskap. Därför skall åklagaren överföra undersökningsledarskapet i ärendet till en polisman i det skedet när ärendet övergår till ordningsbots- eller strafforderförfarande. Polisen kan självständigt genomföra en summarisk förundersökning, om det redan i inledningsskedet är känt att ärendet kommer att handläggas med ordningsbot eller strafforder. I fall som lämnar rum för tolkning skall ärendet styras till ett förfarande i enlighet med 2 kap. 4 i förundersökningslagen där åklagaren verkar som undersökningsledare. 3. Mottagande av anmälan och registrering av undersökningsanmälan Enligt 3 kap. 1 1 mom. i förundersökningslagen ska förundersökningsmyndigheten registrera anmälan utan dröjsmål när någon anmäler ett brott eller en händelse som han eller hon misstänker vara ett brott. Om anmälan är oklar eller bristfällig ska den som gjort anmälan vid behov uppmanas att precisera eller komplettera den. Skyldigheten att registrera en anmälan om brott gäller enligt 3 kap. 1 2 mom. förundersökningslagen även ett misstänkt brott som förundersökningsmyndigheterna fått kännedom om på något annat sätt, om inte de villkor för att avstå från åtgärder som anges i 3 kap. 9 1 mom. uppfylls. Om det i anmälan påstås att en polisman har gjort sig skyldig till brott ska ärendet handläggas i den ordning som avses i 2 kap. 4 i förundersökningslagen, ifall ärendet inte handläggs i ordningsbots- eller strafforderförfarande. Anmälan registreras i enlighet med de uppgifter anmälaren ger. Påståendet om att en polisman har gjort sig skyldig till brott kan också framföras vid ett förhör. Den förhörda skall vid behov tillfrågas om han vill att en brottsanmälan skall registreras i ärendet och samtidigt för honom förklaras innebörden av att en brottsanmälan registreras och de fortsättningsåtgärder den ger upphov till. 4 Polisen som tar emot anmälan registrerar undersökningsanmälan i informationssystemet för polisärenden med koden för den polisenhet (ut- 4 Se Riksdagens biträdande justitieombudsmans beslut 2563/4/00

4 3 redande enhet) som gör en eventuell förundersökning. I undersökningsanmälan antecknas som undersökningsledare en åklagare som verkar som undersökningsledare vid Riksåklagarämbetet. Namnet på denna åklagare anmäls skilt. Undersökningsanmälningarna registreras i polisens informationssystem vid vederbörande polisenheter. Undersökningsanmälan kan undantagsvis registreras i polisens informationssystem också vid Riksåklagarämbetet, då särskilda utredningsskäl det kräver. 4. Underrättelse till Riksåklagarämbetet om undersökningsanmälan Enligt 5 kap. 1 i förundersökningslagen ska förundersökningsmyndigheten genast underrätta åklagaren om ett ärende där den som är misstänkt för brott är en polisman, om inte ärendet behandlas i ordningsbots- eller strafforderförfarande. Förundersökningsmyndigheten meddelar den registrerade undersökningsanmälans nummer per e-post till Riksåklagarämbetet till adress tutkinta.vksv@oikeus.fi. Eventuella originaldokument och övrigt material ska tillställas Riksåklagarämbetet. Åklagaren ska kunna pröva om han ska verka som undersökningsledare också för andra personers än polismännens del, eller i sådana fall där det misstänkta brottet inte har begåtts i samband med tjänsteuppdrag. Därför gäller förundersökningsmyndighetens underrättelseskyldighet samtliga undersökningsanmälningar som gäller en polisman, förutom ärenden som handläggs i ordningsbots- eller strafforderförfarande. Av underrättelsen ska tydligt framgå även de andra personer som utöver polismännen är anknutna till ärendet. 5. Ärendets handläggning vid Riksåklagarämbetet De inledande utredningarna då en polisman misstänks för brott utförs centraliserat vid Riksåklagarämbetet. Då en polisman misstänks för brott börjar handläggningen av ärendet vid Riksåklagarämbetet efter att förundersökningsmyndigheten per e- post har meddelat Riksåklagarämbetet (tutkinta.vksv@oikeus.fi) om den undersökningsanmälan som registrerats i PATJA-informationssystemet, där man som undersökningsledare har antecknat en åklagare som verkar som undersökningsledare i polisbrott vid Riksåklagarämbetet. Undersökningsledaren vid Riksåklagarämbetet beslutar på basis av den preliminära utredningen att endera 1) skicka ärendet för avgörande till en regional undersökningsledare eller 2) besluta att inte inleda förundersökning i ärendet. Undersökningsledaren kan också 3) besluta att åklagaren inte tar ledarskapet av förundersökningen i ett ärende där det misstänkta brottet inte har begåtts i samband med tjänsteuppdrag

5 4 6. Valet av undersökningsledare 7. Undersökningsledare och överföra ärendet till polisen. Förundersökningsledarskapet i polisbrott kan också 4) tas till Riksåklagarämbetet då emellertid andra polismän än de som arbetar vid Riksåklagarämbetet vanligen verkar som utredare. I brådskande fall, då ärendet fordrar att utredningen påbörjas omedelbart, kan undersökningsledaren vid Riksåklagarämbetet instruera att en undersökningsledare från ett åklagarämbete antecknas som undersökningsledare. Då undersökningsledarna vid Riksåklagarämbetet är förhindrade (t.ex. vid sjukledighet eller semester) överförs ärendet vid behov direkt till den regionala undersökningsledaren. Riksåklagarämbetet överför ett polisbrottsärende till en regional undersökningsledare enligt ansvarsområden i ett skilt förordnande (dnr 33/32/13), ifall undersökningsledaren vid Riksåklagarämbetet inte avgör ärendet. Ärendetypen i Sakari ska vara Undersökningsledarskap. Den åklagare som förordnats till undersökningsledare registreras i informationssystemet för polisärenden. Undersökningsledaren kontaktar ansvarspersonen som utsetts vid polisinrättningen för sitt eget ansvarsområde och kommer överens om de praktiska arrangemangen i anslutning till utredningen. Ansvarspersonen för polisbrottsärenden har som sin uppgift att skaffa utredare när undersökningsledaren har beslutat att inleda förundersökning. Om brottet, som en polisman är misstänkt för, inte har begåtts i samband med tjänsteuppdrag och åklagaren inte tar ledarskapet av förundersökningen, verkar en polisman som undersökningsledare. Enligt 3 kap. 3 3 mom. i förundersökningslagen beslutar undersökningsledaren om förundersökning ska göras. Enligt 2 kap. 4 2 mom. i förundersökningslagen har en åklagare samma befogenheter i uppdraget som en till befälet hörande polisman som är undersökningsledare. En åklagare som är undersökningsledare leder och ger anvisningar för utredningen, förordnar om behövliga tilläggsutredningar och om avslutande av förundersökningen samt ansvarar för de underrättelser som anges i 5 kap. 1 i förundersökningslagen, tvångsmedel, information och övriga uppgifter som ankommer på undersökningsledaren. Enligt 10 kap. 3 i förundersökningslagen kan åklagaren i egenskap av undersökningsledare ge den som varit misstänkt för brott en muntlig el-

6 5 8. Inledande av förundersökning ler skriftlig anmärkning om förundersökningen läggs ned med stöd av 3 kap. 9 i förundersökningslagen. Enligt 2 kap. 4 1 mom. i förundersökningslagen är åklagaren inte undersökningsledare om ett ärende behandlas som ordningsbotsärende eller strafforderärende. På de grunder som nämns i punkt 2 i denna anvisning ger åklagaren som undersökningsledare inte ordningsbot eller straffanspråk i ett ärende som han/hon handlägger utan överför därför ärendet till polisen. Åtalsprövningen görs och åtalet drivs alltid av en annan åklagare än den som varit undersökningsledare. Klagomål som riktas mot en åklagare i hans/hennes ställning som undersökningsledare handläggs vid Riksåklagarämbetet. Även riksdagens justitieombudsman och statsrådets justitiekansler kan handlägga dylika klagomål. Den åklagare som är undersökningsledare har befogenhet att avgöra om det finns skäl att misstänka brott i ärendet och om en förundersökning ska inledas. Polisen har den här befogenheten i sådana fall där brottet som en polisman misstänks för inte har begåtts i samband med tjänsteuppdrag och då åklagaren har beslutat att inte vara undersökningsledare. Om polisen får kännedom om omständigheter som ger anledning till att pröva, om det finns skäl att misstänka en polisman för ett brott som inte kan handläggas i ordningsbots- eller strafforderförfarande, ska ärendet överföras för prövning till en åklagare som är undersökningsledare. Utförande av förundersökning förutsätter att det enligt undersökningsledarens uppfattning finns ett i 3 kap. 3 i förundersökningslagen avsett skäl att misstänka att ett brott har begåtts. Den åklagare som är undersökningsledare ska meddela om sitt beslut till utredaren av ärendet innan förundersökning inleds. Tidpunkten för beslutet om att inleda förundersökning ska registreras i informationssystemet för polisärenden. Om åklagaren beslutar att inte vara undersökningsledare i ett ärende i vilket en polisman är misstänkt för ett brott som inte har begåtts i samband med tjänsteuppdrag, överför åklagaren ärendets handläggning till polisen. Enligt förarbetena till förundersökningslagen kan säkerhet eller stor sannolikhet om att ett brott begåtts inte krävas, då man bedömer om förundersökning i ärendet ska inledas. Det gäller att beakta att syftet med förundersökning uttryckligen är att undersöka brott, inte att utreda eventuella andra juridiska meningsskiljaktigheter. Enbart ett påstående om att ett brott har begåtts överskrider ännu inte förundersökningströs-

7 6 keln. Det ska kunna läggas fram sakliga, konkreta grunder för ett beslut om att förundersökning ska inledas. 5 Förundersökningströskeln kan för vissa brott även definieras så att det för att denna tröskel skall överskridas förutsätts att det i saken kan erhållas även annan utomstående utredning än den misstanke om brott som den som gjort undersökningsbegäran gett uttryck för. 6 Tröskeln för att inleda en förundersökning är densamma som i fråga om misstanke om övriga brott. Innan undersökningsledaren fattar beslut om att inleda förundersökning ska enligt 3 kap. 3 2 mom. i förundersökningslagen omständigheterna kring ärendet vid behov utredas särskilt så att ingen grundlöst behandlas som misstänkt för brott och så att ett beslut om att inte inleda förundersökning kan fattas enligt 3 kap. 9 1 mom. eller 3 kap mom. i förundersökningslagen, om ärendet kräver det. I fråga om de åtgärder som vidtas innan förundersökningen inleds iakttas bestämmelserna i förundersökningslagen i tillämpliga delar. Förundersökningsåtgärder som utredningen av ärendet förutsätter får enligt 3 kap. 3 3 mom. i förundersökningslagen vidtas innan undersökningsledaren fattar sitt beslut. Rätten att vidta förundersökningsåtgärder av detta slag ska också gälla fall, där allmänna åklagaren är eller eventuellt kommer att vara undersökningsledare (RP 222/2010, s. 188) 9. Undersökningsledarskap i ärenden där det utöver en polisman finns någon annan misstänkt Enligt 2 kap. 4 1 mom. i förundersökningslagen kan åklagaren leda förundersökningen även till den del det i ärendet utöver en polisman finns någon annan misstänkt, om det är ändamålsenligt med tanke på utredningen av ärendet. Åklagaren ska möjligast snabbt meddela polisen om han/hon ska leda förundersökningen även för andras än för polismännens del. Beslutsfattandet hör till den regionala åklagarundersökningsledaren om polisbrottsärendet är skickat till honom/henne för avgörande. Vid bedömning av ändamålsenlighet är det skäl att fästa uppmärksamhet vid förundersökningens effektivitetsaspekter. 10. Undersökningsledarskap i ärenden där det misstänkta brottet inte har begåtts i samband med tjänsteuppdrag 5 RP 222/2010, s Se Bitr. JO:s beslut 604/1/99 Enligt 2 kap. 4 1 mom. i förundersökningslagen kan åklagaren besluta att vara undersökningsledare om brottets allvarlighet eller ärendets art annars förutsätter det, trots att det brott som en polisman misstänks ha begått inte har begåtts i samband med tjänsteuppdrag. Ifall åklagaren inte tar undersökningsledarskapet i ett sådant ärende ska han över-

8 föra ärendet till polisen så snabbt som möjligt Situationer med två undersökningsledare Om åklagaren beslutar att vara undersökningsledare och om det i ärendet utöver en polisman finns andra misstänkta, ska åklagaren i enlighet med vad som anges i punkt 9, dessutom överväga om han ska ta undersökningsledarskapet också för deras del. Åklagaren ska meddela till polisen så snabbt som möjligt även om detta beslut. Om åklagaren tar undersökningsledarskapet endast för polismännens del, leds förundersökningen till övriga delar av en polisman. I sådana fall ber man att ansvarspersonen för polisbrottsärenden vid den undersökande polisinrättningen sköter om att en undersökningsledare utses för andra misstänkta i ärendet. Undersökningsledarna ska se till att utredningen i dessa fall utredningstekniskt sett utgör en meningsfull helhet. Undersökningsledarna ska koordinera utredningsåtgärderna och se till att utredningarna framskrider jämsides. Särskilt skall sörjas för att i konträra utredningar inte som vittne hörs en person som genom detta blir tvungen att vittna i egen sak. Utredningen ska i regel ordnas så att trafikförbindelserna mellan tjänsteplatserna för den åklagare som är undersökningsledare, den polisman som är undersökningsledare och utredarna är sådana att de även i praktiken kan träffas personligen. Vanligtvis är det mest ändamålsenliga att polisundersökningsledaren kommer från den polisenhet där utredningen av brottet som en polisman misstänks ha begått utförs. I en situation med två undersökningsledare ska i ärendet i mån av möjlighet användas samma utredare. Undersökningsledarna ska sinsemellan komma överens om att ge ut information i ärendet. 12. Samarbetet En objektiv förundersökning förutsätter ett omedelbart och enhetligt samarbete mellan undersökningsledaren och utredarna. Den åklagare som är undersökningsledare ska aktivt leda förundersökningen, hålla kontakt med utredarna samt sörja för att utredningen framskrider utan dröjsmål. Undersökningsledaren ska också sörja för att utredaren håller tillräcklig kontakt med undersökningsledaren och genomför utredningen utan dröjsmål. 13. Ansvarspersoner i polisbrott och polisbrottskoordinator Vid polisinrättningarna och polisens särenheter finns en ansvarsperson för polisbrottsärenden som ansvarar för att man utan dröjsmål utser en utredare för varje polisbrottsärende som kommer till enheten. Ansvarspersonen är kontaktman för polisbrottsärendena och ska därför vara i

9 8 14. Förhandsanmälan till åklagaren besittning av alla de uppgifter han behöver om de polisbrottsärenden som utreds vid enheten. Via ansvarspersonen för polisbrottsärenden går också informationen om hur polisbrottsärendena gällande enhetens polismän framskrider till chefen för enheten. Ansvarspersonens kontaktuppgifter meddelas till Riksåklagarämbetet. Vid polisstyrelsen verkar en polisbrottskoordinator som säkerställer att det finns utredare att tillgå i polisbrottsärenden i specialfall. Undersökningsledaren ska göra en förhandsanmälan om ett brott som en polisman misstänks för till det åklagarämbete där den eventuella åtalsprövningen skulle utföras. Samtliga polisbrottsärenden ska anmälas omedelbart då förundersökningen inleds eller då det finns skäl för begränsning av förundersökningen. I samband med anmälningen kan en framställning om begränsning av förundersökningen göras. I anmälningsförfarandet i polisbrottsärenden tillämpas samma anvisningar som i övriga brottsärenden (RÅ:2013:4) samt dessutom punkt 23 i denna anvisning. 15. Inledandet av utredning i situationer i vilka användning av maktmedel ingår I situationer där någon som följd av att polisen använt maktmedel har omkommit eller skadats allvarligt kan utredningsintresset rikta sig mot att klarlägga händelserna och inte mot inriktningen av straffansvaret. I dylika situationer kontaktar polisen en undersökningsledare vid Riksåklagarämbetet eller utanför tjänstetid den jourhavande åklagaren. Den behöriga åklagaren avgör som undersökningsledare om en förundersökning i ärendet skall inledas eller inte. Den jourhavande åklagaren beslutar inte om att förundersökningen inte ska inledas utan han/hon beslutar endast om brådskande åtgärder och då också om ett eventuellt inledande av förundersökningen. Ifall inga brådskande åtgärder behövs under jourtiden, anmäls ärendet i normal ordning till Riksåklagarämbetet. 16. Inledande av förundersökning med anledning av att en person som hållits i förvar i polisen lokaler har avlidit 7 Polisstyrelsen nr 2020/2013/4591 Med anledning av att en person som hållits i förvar i polisens lokaler avlidit görs en i lagen om utredande av dödsorsak (459/1973) angiven utredning. Vid utredningen av den rättsmedicinska dödsorsaken, som polisen utför, följs polislagens bestämmelser om polisundersökning samt det förfarande som anges i Polisstyrelsens anvisning. 7 Enligt 7 3 mom. i lagen om utredande av dödsorsak (832/2011) ska polisen underrätta åklagaren om ett dödsfall som har inträffat när en

10 9 17. Brådskande åtgärder utanför tjänstetid person har befunnit sig i en förvaringslokal som avses i 2 6 punkten i lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen (841/2006) eller annars frihetsberövad under polisens tillsyn. Underrättelsen görs till Riksåklagarämbetet på det sätt som beskrivs i punkt 4. Därefter kan åklagaren besluta om inledande av förundersökning om det finns skäl att misstänka en polisman för brott i ärendet. Om det inte finns skäl att misstänka en polisman för brott i ärendet, överförs ärendet till polisundersökningsledaren för att handläggas till den del det gäller eventuella övriga personer. När ett misstänkt polisbrott inträffar utanför tjänstetid kan förundersökningsmyndigheten underrätta den jourhavande åklagarundersökningsledaren om händelsen. Innan den egentliga undersökningsledaren förordnas fattar jourhavande åklagarundersökningsledaren beslut om inledande av förundersökning och kan besluta om sådana brådskande åtgärder som utredningen förutsätter. Ifall ärendet inte förutsätter brådskande åtgärder av den jourhavande åklagaren underrättas Riksåklagarämbetet om ärendet i vanlig ordning. Den jourhavande åklagaren fattar inte beslut om att det inte finns skäl att misstänka brott. I tvångsmedelslagen avsedda tvångsmedel kan vanligen användas först efter att det har fattats ett beslut om att inleda förundersökning, d.v.s. när den åklagare som är undersökningsledare har fattat beslut om att förundersökningströskeln har överskridits. En polisman har ändå rätt att utföra vissa brådskande tvångsmedel, såsom bl.a. gripande (2 kap. 1 tvångsmedelslagen), omhändertagande av föremål för beslag eller av handlingar för kopiering (7 kap. 8 tvångsmedelslagen), platsgenomsökning ( 8 kap mom. tvångsmedelslagen) och i brådskande fall allmän husrannsakan, platsgenomsökning och genomsökning av personer (8 kap mom. och 8 kap mom. tvångsmedelslagen), prov för att konstatera intag av alkohol eller andra berusningsmedel (9 kap. 2 tvångsmedelslagen) och upptagande av signalement (9 kap. 3 tvångsmedelslagen). Den jourhavande åklagaren ska utan dröjsmål underrätta den åklagare som ska utses till egentlig undersökningsledare samt Riksåklagarämbetet om de åtgärder som han vidtagit som undersökningsledare. I hela landet finns i enlighet med åklagarnas joursystem en åklagare som är undersökningsledare för polisbrottsärenden. Telefonnumret till den jourhavande åklagaren är Joursystemet möjliggör att undersökningsledningen i samband med polisbrott fungerar som i samband med andra brottsärenden. Jourhavandes uppgift är att verkställa de brådskande åtgärder som ankommer på undersökningsledaren.

11 10 Den jourhavande åklagare som är undersökningsledare kan fatta beslut också gällande andra misstänkta personer än polismän i ärendet. Detsamma gäller fall där det misstänkta brottet inte har begåtts i samband med utförande av tjänsteuppdrag. Den jourhavande åklagaren kan i de här fallen också besluta att han inte i detta skede tar undersökningsledarskapet, varvid polisen beslutar om brådskande åtgärder. Trots detta kan åklagaren senare vid behov ta över undersökningsledarskapet. 18. När förundersökningen inte behöver göras, får läggas ned, begränsas och avslutas 19. Den enhet som ansvarar för utredningen Den åklagare som är undersökningsledare kan på de grunder som avses i 3 kap. 9 i förundersökningslagen fatta beslut om att förundersökning inte behöver göras eller att förundersökningen läggs ned. Den åklagare som är undersökningsledare kan enligt 10 kap. 3 i förundersökningslagen också ge polismannen en muntlig eller skriftlig anmärkning om förundersökningen läggs ned med stöd av 3 kap. 9 i förundersökningslagen. Den åklagare som är undersökningsledare kan enligt 3 kap. 10 i förundersökningslagen framställa till den behöriga åklagaren att förundersökning inte ska göras eller att den ska läggas ned. På detta sätt kan förfaras om saken till sin natur är sådan att upprätthållandet av förtroendet för utredningen av polisbrott inte förutsätter att förundersökning verkställs och målsägandens intresse inte är betydande. Den åklagare som är undersökningsledare kan med stöd av 10 kap. 2 2 mom. i förundersökningslagen avsluta förundersökningen utan att överlämna saken till handläggning av åklagaren, om det vid undersökningen har framgått att inget brott har begåtts eller att åtal i saken inte kan väckas eller att inget annat offentligt rättsligt anspråk som grundar sig på ett brott kan framställas mot någon i saken. Enligt 5 kap. 1 i förundersökningslagen bör en förhandsanmälan om den inledda förundersökningen ha varit gjord till det åklagarämbete, som utför eventuell åtalsprövning, och den åklagare som har utsetts till ärendet har deltagit eller i varje fall haft en möjlighet att delta i förundersökningen. Därför ska den åklagare, som är undersökningsledare, enligt 5 kap.3 1 mom. i förundersökningslagen höra åklagaren som utsetts till ärendet, innan den inledda förundersökningen avslutas. Enligt 2 kap. 4 3 mom. i förundersökningslagen görs förundersökning av polisbrott alltid av en annan polisenhet än den där den polisman som misstänks för brottet är stationerad, ifall inte ärendet handläggs som ordningsbots- eller strafforderärende. Den undersökande polisenheten vid behov även annars utses så att inte förtroendet för en opartisk förundersökning äventyras. Förundersökningen av ett brott som en polisman, som tjänstgör vid po-

12 11 lisens riksomfattande enheter eller vid polisyrkeshögskolan, misstänks ha begått ordnas huvudsakligen utgående från den ort där ifrågavarande polisman är stationerad (med undantag av polismännen vid centralkriminalpolisens enhet i Vanda och vid skyddspolisens Helsingfors enhet). Brott som en polisman från inrikesministeriets polisavdelning och Polisstyrelsen misstänks ha begått utreds av centralkriminalpolisen. Riksåklagarämbetet förordnar de åklagare som leder förundersökning av polisbrott samt deras verksamhetsområden. Den åklagarenhet som tillsätter undersökningsledaren fastställs i enlighet med Riksåklagarämbetets föreskrift utgående från stationeringsplatsen för den misstänkte polismannen, om det inte från fall till fall bestäms annorlunda. Undersökningsledaren ska om möjligt tillhöra ett annat åklagarämbete än det som finns på den plats där den misstänkte polismannen är stationerad Klagomål I klagomålsskrivelser kan påstås att en polisman handlat i strid mot sin tjänsteplikt. Om man i ärendet skall bedöma huruvida det finns skä att misstänka en polisman för att ha gjort sig skyldig till brott överförs ärendet till Riksåklagarämbetet för handläggning i enlighet med denna anvisning. I en sådan situation avbryts handläggningen av klagomålet vid Polisstyrelsen i väntan på att beslut om inledande av förundersökning har fattats samt för den tid som en eventuell förundersökning och straffprocess varar. 21. Anmälningar om beslut 22. Anmälningar om åtalsprövningsbeslut 8 RÅ:s förordnande Dnr 33/32/13 Den åklagare som är undersökningsledare bör underrätta ansvarspersonen för polisbrott vid den enhet där den ifrågavarande polismannen är stationerad om beslutet att inleda förundersökning samt om väsentliga förändringar som har framkommit under utredningen. Kontaktpersonen i fråga bör också underrätta den misstänktas förman. Undersökningsledaren underrättar den misstänkte, målsäganden och kontaktpersonen för polisbrott i det område där undersökningen skulle ha utförts om beslut att inte inleda förundersökning. Också kontaktpersonen för den enhet där den misstänkte är stationerad bör underrättas. Kontaktpersonen i fråga har som uppgift att underrätta även den misstänktas förman. Riksåklagarämbetet bör även underrättas om beslutet. Undersökningsledaren bör förutom de ovannämnda även underrätta polisbrottskoordinatorn vid Polisstyrelsen om beslutet att sända det färdiga förundersökningsprotokollet till åklagaren för åtalsprövning. I den allmänna föreskriften RÅ:2011:1 om den anmälningsskyldighet som tillkommer de lokala åklagarmyndigheterna förordnas att en lokal

13 Statistikföring av polisbrottsärenden åklagare ska anmäla till Riksåklagarämbetet att till hans åtalsprövning har kommit ett brott som en polisman misstänks ha begått. Efter ett beslut av åklagaren som gör åtalsprövningen i ett polisbrottsärende eller ett domstolsbeslut kan polismannens förman, d.v.s. chefen för polisenheten ha orsak att överväga om det i ärendet finns grund för tjänstemannarättsliga eller andra administrativa åtgärder såsom avstängning från tjänsteutövning. Den myndighet som har beslutat om avstängningen ska följa upp grunderna för avstängningen från tjänsteutövningen och då omständigheterna ändras göra ett nytt beslut. Detta förutsätter för polismannens del att chefen för den misstänkta polismannens enhet underrättas om åklagarens beslut om åtalprövning. Om inte sekretessföreskrifterna föreskriver annat ska åklagaren anmäla sitt beslut att väcka åtal i ett polisbrottsärende likaså sitt beslut om åtalseftergift till kontaktpersonen för den enhet som den misstänkte polismannen tillhör. Kontaktpersonen ska underrätta polismannens förman om anmälningen. Åklagaren ska också meddela ärendets diarienummer per e-post till Riksåklagarämbetet på adressen tutkinta.vksv@oikeus.fi. Med anledning av statistikföringen används trenumriga värdetal i polisbrottsärenden. Den första siffran (3) visar att det är fråga om ett polisbrottsärende. Den andra siffran beskriver processens olika skeden (0=registrerad anmälning, 1=förundersökningen har inletts och 2=ärendet har inkommit för åtalsprövning). Den tredje siffran visar huruvida ett eventuellt brott har begåtts i samband med eller utanför tjänsteuppdrag (1= tjänsteuppdrag och 2=inte tjänsteuppdrag). En detaljerad tabell över värdetal som används finns i bilaga nr 1. Polisbrottsteamet vid Riksåklagarämbetet inför värdetalet 301 eller 302 i Sakarisystemet för varje registrerat polisbrottsärende. Det införda värdetalet bevaras då ärendet överförs till den regionala undersökningsledaren. Undersökningsledaren ändrar värdetalet till 311 eller 312 genast då förundersökningen inleds och gör samtidigt en förhandsanmälan i enlighet med 5 kap. 1 i förundersökningslagen. För att i ett senare skede säkerställa antecknandet av värdetalen som gäller åtalsprövningen, antecknar undersökningsledaren i förhandsanmälan polisbrott, värdetal i åtalsprövningen 321 eller polisbrott, värdetal i åtalsprövningen 322. På detta sätt blir anteckningen säkrast gjord i det skedet då ärendet eventuellt kommer för åtalsprövning. Det åklagarämbetet till vilket ärendet kommer för åtalsprövning antecknar endera värdetalet 321 eller 322. Att komma ihåg anteckningen underlättas av att en förhandsanmälan redan har gjorts i ärendet och av

14 13 att undersökningsledaren gjort anteckningen som nämns i föregående stycke. Värdetalet antecknas av den person som är ansvarig för registreringen. I sista hand ansvarar den åklagare, som ärendet har tilldelats, för anteckningen. Biträdande riksåklagare Jorma Kalske Statsåklagare Jorma Äijälä BILAGA 1 Värdetalen för polisbrottsärenden Anmälningen registrerad Förundersökningen har inletts I åtalsprövning Gärningen i samband med tjänsteuppdrag Gärningen utanför tjänsteuppdrag