Utreda möjligheterna till minskade barngrupper i Malmös fritidshem

SIGNERAD 2015-03-06 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2015-03-17 Vår referens Kerstin Servin Utredningssekreterare kerstin.servin@malmo.se Tjänsteskrivelse Utreda möjligheterna till minskade barngrupper i Malmös fritidshem GRF-2014-12921 Sammanfattning Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat om utredningsuppdrag som bygger på ärendet om Malmökommissionens förslag till åtgärder för ett socialt hållbart Malmö (Stk-2013-145). Uppdraget att utreda förutsättningar för och effekterna av minskade barngrupper i Malmös fritidshem är en del av detta. Syftet är att stärka den pedagogiska verksamheten i fritidshemmen och ge alla barn likvärdiga förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen. Förslag till beslut Grundskoleförvaltningen föreslås besluta att i grundskolenämndens budgetskrivelse 2016 äska medel för minskade barngrupper i fritidshemmen 2016-2018 enligt grundskoleförvaltningens förslag. att ge grundskoleförvaltningen i uppdrag att minska barngrupperna i fritidshem enligt utredningens förslag om kommunfullmäktige beslutar om förändrat kommunbidrag 2016-2018. att översända ärendet till kommunstyrelsen som återrapportering av uppdrag nr 22 i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse_Minskade barngrupper i fritidshem_grn 2015-03-25 Rapport_Minskade barngrupper i fritidshem_grn 2015-03-25 Beslutsplanering Grundskolenämnden 2015-03-25 Ärendet Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö förordar att barngruppernas storlek i fritidshemmen i ett första steg bör minska till 30 barn per avdelning. Om Malmö skulle göra detta med lika mycket personal per avdelning som idag skulle det innebära en kostnadsökning på 93,5 Mkr per år. Ett etappmål kan vara att Malmö ska ha samma personaltäthet på sina fritidshem som landet i övrigt. En utökning av bemanningen skulle succesivt kunna ske under två läsår. Fullt genomfört skulle det innebära en årlig kostnadsökning på 26,5 Mkr. Skolornas uppdrag skulle då vara att med de resurserna minska barngruppernas storlek för att öka kvaliteten i fritidshemmen. Skolverkets statistik om barngruppernas storlek i fritidshemmen bygger på skolornas rapporter om hur många barn som finns per avdelning. Det finns ingen definition av vad en avdelning är,

utan det kan tolkas olika. Det är därför heller inte ett mått som speglar kvaliteten i verksamheten. För att få ett bättre underlag för att jämföra verksamheterna ska grundskoleförvaltningen ge det övergripande nätverket för Malmös fritidshem i uppgift att enas om en gemensam definition av begreppet avdelning som gäller för samtliga fritidshem i staden. 2 (2) Grundskoleförvaltningen föreslår att: Fritidshemmens budget förstärks succesivt för en utökning av bemanningen på fritidshemmen under två läsår för att komma i nivå med rikssnittet enligt följande plan: 6,5 Mkr utökning för ht år 1 20 Mkr för helåret år 2 26,5 Mkr för helåret år 3 och därefter Ansvariga Helena Plantin Avdelningschef Anders Malmquist Förvaltningschef

Utredning om minskade barngrupper i Malmös fritidshem Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-03-06 1.0 Kerstin Servin Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Utredningens förslag... 3 Uppdragsbeskrivning... 3 Kommunstyrelsens anmodan... 3 Utredningsuppdagets innehåll... 3 Syfte... 3 Rapportering... 4 Utgångspunkter för uppdraget... 4 Bakgrund... 4 Barngruppernas storlek... 5 Utveckling av barngruppernas storlek... 5 Gruppstorlekarnas betydelse... 5 Definition av grupper/avdelningar... 6 Malmökommissionens förslag... 7 Utökning av personal... 7 Personalens utbildning... 7 Lokaler... 7 Äldre barn på fritidshem... 8 Uppföljning av fritidshemmens arbete... 8 2 Grundskoleförvaltningen Utredning om minskade barngrupper i Malmös fritidshem

Sammanfattning Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö förordar att barngruppernas storlek i ett första steg bör minska till 30 barn per avdelning. Om Malmö skulle göra detta med lika mycket personal per avdelning som idag skulle det innebära en kostnadsökning på 93,5 Mkr per år. Om ett etapp mål sattes att Malmö ska ha samma personaltäthet som landets fritidshem i snitt skulle det innebära en kostnadsökning på 26,5 Mkr. Utökningen skulle kunna ske successivt under två läsår. Skolornas uppdrag skulle då vara att minska barngrupperna för att öka kvaliteten på fritidshemmen. Skolverkets statistik om barngruppernas storlek i fritidshemmen bygger på skolornas rapporter om hur många barn som finns per avdelning. Det finns ingen definition av vad en avdelning är, utan det kan tolkas olika. Det är därför heller inte ett mått som speglar kvaliteten i verksamheten. För att få ett bättre underlag för att jämföra verksamheterna bör Malmö enas om en gemensam definition av vad som avses med begreppet avdelning på fritidshemmet. Utredningens förslag Fritidshemmens budget förstärks succesivt för en utökning av bemanningen på fritidshemmen under två läsår för att komma i nivå med rikssnittet enligt följande plan: 6,5 Mkr utökning för ht år 1 20 Mkr för helåret år 2 26,5 Mkr för helåret år 3 och därefter. Det övergripande nätverket för Malmös fritidshem får i uppgift att enas kring en gemensam definition av begreppet avdelning för Malmös fritidshem. Uppdragsbeskrivning Kommunstyrelsens anmodan Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat om utredningsuppdrag som bygger på ärendet om Malmökommissionens förslag till åtgärder för ett socialt hållbart Malmö (Stk-2013-145). För utredningsuppdragen har stadskontoret formulerat direktiv som anmodas nämnderna att utföra. Detta uppdrag avser ett av de anmodade direktiven (uppdrag nr. 22 i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö). Utredningsuppdagets innehåll Uppdraget avser att utreda förutsättningar för och effekterna av minskade barngrupper i Malmös fritidshem. I utredningen ska faktorer som andelen barn i behov av särskilt stöd, lokalernas utseende samt eventuellt utbyggnadsbehov beaktas. Då Malmö har en högre andel äldre barn i fritidshemmen jämfört med riket, ska utredningen också omfatta en analys av faktorer bakom detta i syfte att ytterligare kunna utveckla verksamheten utifrån äldre barns behov och intressen. Syfte Stärka den pedagogiska verksamheten i fritidshemmen och ge alla barn likvärdiga förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen. 3 Grundskoleförvaltningen Utredning om minskade barngrupper i Malmös fritidshem

Rapportering I rapporten ska framgå redogörelse av utredningen samt; i enlighet med KS beslutade upplägg: Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Utgångspunkter för uppdraget Beaktande av mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens utgångspunkt; Hela organisationen ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget utifrån effekter och värden för eleven (flickan/pojken). Skollagen Malmökommissinens slutrapport, sid 91, http:malmo.se/kommunpolitik/socialt-hallbart-malmo/kommissionfor ett socialt-hallbart-malmo/underlag-och-rapporter.html Malmökommissionens underlagsrapport God kvalitet i fritidshem grund för elevers lärande, utveckling och hälsa (Ludvigsson och Falkner 2012). Stadskontorets tjänsteskrivelse till KS (2014-01-29). Stadskontorets utredningsdirektiv Utreda möjligheterna till minskade barngrupper i Malmös fritidshem. Grundskoleförvaltningens Utvecklingsplan för fritidshem. Tangerande uppdrag, t. ex avseende Strategisk kompetensförsörjningsplan, Strategisk lokalförsörjningsplan. Bakgrund I mitten av -90-talet infördes förskoleklass för sexåringar och samtidigt flyttades huvudmannaskapet för fritidshemmen över till skolan. På många håll genomfördes då stora projekt och satsningar på att få till stånd ett bra och fungerande samarbete mellan de olika verksamheterna, förskoleklass, skola och skolbarnsomsorg. Ambitionen var att verksamheternas egenart skulle behållas, men områden för samverkan och gemensam utveckling identifieras. Mycket energi lades ned på många håll för att knyta ihop de olika kulturerna. Ofta använde man sig av temat röda tråden för att illustrera vad man ville uppnå, en gemensam värdegrund där man genom att samarbeta och bidra med olika kompetenser skulle skapa en helhet för eleverna. Tankarna bakom integrationen mellan fritidshem och skola var delvis ekonomiska, men där fanns också pedagogiska tankar om att skapa en helhet i verksamheten för barns ut veckling och lärande. Fritidspedagogen och grundskolläraren, var och en med sin kompetens skulle tillsammans berika verksamheten, men också samutnyttja lokaler och material. 1 1 Falkner, Ludvigsson: God kvalitet i fritidshem Framtagen för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. 4 Grundskoleförvaltningen Utredning om minskade barngrupper i Malmös fritidshem

Tidigare hade fritidshemmen haft egna lokaler eller varit samlokaliserade med förskolor. Elever gick då ofta på ett fritidshem i närhet av hemmet och i samma klass gick elever från flera olika fritidshem. Andelen elever som hade fritidshemsplats var väsentligt lägre än idag. Inget eller knappast något samarbete mellan verksamheterna existerade. Fritidshemmens antal minskade i takt med att verksamheten integrerades i skolan samtidigt som antalet inskrivna elever stadigt och snabbt har ökat, både utifrån ett ökat behov och ett ökat elevantal. Idag är mer än 425 000 barn inskrivna på fritidshemmen i Sverige enligt Skolverkets statistik. En mer omfattande verksamhet än hela gymnasieskolan. I Malmö har cirka 61,5 % av eleverna mellan 6 och 12 år plats på fritidshem mot ca 57% i hela landet. Andelen inskrivna bland de yngre barnen, 6-9 år, är 78,7 % i Malmö mot 82,3 % i hela landet. För de äldre barnen, 10-12 år, är andelen inskrivna barn nästan dubbelt så hög i Malmö som i landet i övrigt, 33,5 % mot 19,7 % i hela riket. Barngruppernas storlek Utveckling av barngruppernas storlek Sedan 1995 har antalet barn i barngrupperna ökat från i snitt 23,7 elever till 40,4 elever per grupp, och i Malmö till 47,3 elever. Under samma period har antalet elever per årsarbetare ökat från 11,4 till 21,3 i hela riket och 23,3 i Malmö. På tio år har antalet elever på fritids i Malmö ökat med 3700 och under samma tid har gruppstorleken i genomsnitt ökat med 9,1 elever per avdelning. Enligt skollagen ska elevgrupperna i fritidshemmen vara lämpligt stora och lämpligt sammansatta. Även i övrigt ska eleverna erbjudas en god miljö. Det finns inte angett vad som utgör en lämplig storlek på grupperna utan det ska bedömas utifrån förutsättningarna,t ex lokalernas utformning, personalens kompetens, elevernas ålder och antal elever i behov av särskilt stöd enligt de Allmänna råden för fritidshem. En av åtgärderna som föreslagits av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är att barngrupperna i fritidshemmen ska minska. Ett första steg är att barngrupperna inte ska överstiga 30 barn per avdelning. 2 Gruppstorlekarnas betydelse Fritidshemmets pedagogik bygger på ett grupporienterat arbetssätt där relationer mellan eleverna och personalen är viktiga redskap i arbetet. 3 I en grupp som är för stor för att personalen ska kunna möta och uppfylla elevernas behov av nära relationer, trygghet och säkerhet riskerar de positiva effekterna av att vistas i grupp att bytas till sin motsats. 4 I en fokusgrupp med fritidspedagoger inför framtagandet av en utvecklingsplan för fritidshemmen i Malmö pekade fritidspedagogerna på att i större elevgrupper går mer tid åt till logistik och kontroll. Mycket tid ägnas åt att räkna barn och förutsättningar för dialog minskar, det blir i stället mer av instruktioner och tillsägelser. 2 Rapporten 2013, Malmö på väg mot en hållbar framtid, sid 91 3 Skolverket 2011, Fritidshemmet en samtalsguide om uppdrag kvalitet och utvecklin, sid. 7 4 Skolverket 2014, Allmänna råd för fritidshem, sid 25 5 Grundskoleförvaltningen Utredning om minskade barngrupper i Malmös fritidshem

I de Allmänna råden för fritidshem sägs Generellt är gruppstorleken mer avgörande för den pedagogiska kvaliteten än personaltätheten. Det innebär att mindre grupper är att föredra framför större grupper, även om personaltätheten per elev är densamma. Ju fler eleverna är i en grupp, desto svårare blir det för dem att överblicka och hantera mängden relationer i gruppen. 5 Gruppens storlek är av särskild betydelse för de grupper av elever som riskerar att få svårigheter att nå målen i skolan. Svensk och internationell forskning tyder på att yngre elever, elever i behov av särskilt stöd och socialt missgynnade elever gynnas mer än andra av att vara i mindre grupper. Elever med annat modersmål än svenska gynnas också av att vistas i mindre grupper där förutsättningarna är större att möta varje elev där hen befinner sig i sitt lärande. 6 Dessa konsekvenser påverkar fritidshemmens möjligheter att leva upp till kraven i styrdokumenten och i sin tur elevens möjlighet, att utvecklas och må bra samt att nå målen. Även om det inte finns några fastställda lämpliga gruppstorlekar så är alltså elevgruppens storlek en av de avgörande faktorerna för att fritidshemmen ska kunna hålla hög kvalitet och leva upp till kraven i styrdokumenten. Definition av grupper/avdelningar I de digitala elevsystemen och i SCB:S statistik registreras eleverna i avdelningar på fritidshemmen. Men under fritidshemstiden tillbringar eleverna sin tid i olika grupper. På morgonen före skolstart droppar elever in vid olika tider och då serveras frukost. De elever som har behov av morgonomsorg bildar då en grupp. Efter den ordinarie skoldagens slut går eleven till det som vi vanligtvis kallar sin avdelning på fritids. Senare på eftermiddagen då en del elever gått hem för dagen slås grupper samman för en gemensam stängning. Vissa skolor organiserar avdelningarna med färre antal barn i grupperna och färre personal men samverkar mellan grupperna för att kunna erbjuda variation och valfrihet i verksamheten. Andra har större avdelningar, t ex alla elever i samma arbetslag, och har fler personal för att kunna erbjuda motsvarande verksamhet. Ofta knyts eleverna då till olika ansvarspedagoger inom avdelningen. Den statistik som SCB sammanställer bygger på de uppgifter varje skola skickar in, någon gemensam definition av begreppet avdelning existerar inte. Därför speglar inte begreppet avdelning någon jämförbar kvalitet i verksamheten. För att få en jämförbar statistik och lättare kunna jämföra verksamheterna borde Malmö enas om en gemensam definition av vad som avses med begreppet avdelning i fritidshemmen. Förslagsvis kan det övergripande skolledarnätverket, som bl a har till uppgift att fokusera på barngruppernas storlek, under våren kunna resonera sig fram till en gemensam definition av avdelningsbegreppet. Detta innebär inte att man ska åsidosätta kraven på att 5 Skolverket 2014, Allmänna råd för fritidshem, sid 26 6 Skolverket 2003, Gruppstorlekar och personaltäthet i grundskola, förskoleklass och fritidshem 6 Grundskoleförvaltningen Utredning om minskade barngrupper i Malmös fritidshem

följa upp och anpassa gruppstorlekarna så som påbjuds i skollagen och i de allmänna råden. Malmökommissionens förslag Utökning av personal För att gå från dagens 47,5 barn till 30 barn per avdelning, som Malmökommissionen föreslår, skulle det med lika mycket personal per avdelning som idag, innebära en utökning av antalet anställda på fritidshemmen med ca 37 % eller ca 210 heltidstjänster. Detta innebär en ökad kostnad med 93,5 miljoner kronor per år, och skulle motsvara en personaltäthet på ca 17 elever per årsarbetare. Malmö har idag en personaltäthet av 23,3 elever per årsarbetare i fritidshemmen. För hela landet är siffran 21,3 elever per årsarbetare. Ett etappmål på vägen kunde vara att Malmö siktade på att ligga på rikets genomsnitt vad gäller personaltätheten. Det skulle innebära en personalökning med 60 årsarbetare. Den årliga lönekostnadsökningen skulle bli 26, 5 Mkr. Utökningen skulle kunna göras succesivt. Första året med 6,5 Mkr för höstterminen, andra året med 20 Mkr för helåret, därefter skulle ökningen falla ut med hela beloppet (26,5 Mkr) det tredje året. Varje skola skulle få i uppdrag att organisera sina fritidshemsavdelningar på lämpligaste sätt utifrån kunskapen om gruppstorlekarnas betydelse. Personalens utbildning För att kunna uppfylla läroplanens mål och arbeta enligt de allmänna råden för fritidshem är det viktigt att en utökning av personalen inte sker på bekostnad av kompetenskraven. En god kvalitet på verksamheten kräver utbildad personal. I Malmö har 56% av personalen på fritidshemmen högskoleutbildning, vilket är samma som för riket i helhet. Stockholm ligger på en betydligt lägre nivå än Malmö, medan Jönköping har 90 % högskoleutbildad personal. Jönköping har under en längre tid systematiskt arbetat för att öka utbildningsnivån på personalen i fritidshemmen. På grundskoleförvaltningen pågår en utredning Strategisk kompetensförsörjningsplan som bl a gäller fritidshemmen. Förvaltningen har också tillsatt en fritidshemsutvecklare för att samordna och initiera gemensam utveckling av fritidshemmens verksamhet. Förhoppningsvis kommer detta att leda till åtgärder och insatser som bidrar till att locka personal med rätt kompetens till fritidshemmen i Malmö. Lokaler På många håll i staden är lokalfrågan problematisk för skolorna på grund av det ökade elevantalet. Särskilt stort är problemen för fritidshemsverksamheten på en del håll. Lokalerna är inte i tillräckligt hög grad anpassade till kraven i Allmänna råd för fritidshem. Om skolorna skulle organisera verksamheten med färre elever per avdelning skulle det kunna betyda en ytterligare utmaning 7 Grundskoleförvaltningen Utredning om minskade barngrupper i Malmös fritidshem

lokalmässigt för vissa skolor. Samtidigt kan sägas att detta förslag inte handlar om att ta hand om fler elever utan fler men mindre grupper. Äldre barn på fritidshem Under våren kommer eleverna i Malmö att besvara en grundskoleenkät. För första gången kommer en del av enkäten att rikta sig till eleverna i fritidshemmen. Kanske kan den bidra till att vi får mer kunskap om varför fler äldre elever (årskurs 4-6) i Malmö är inskrivna på fritidshemmen än för landet i övrigt. Det vi idag kan konstatera är att de fritidshem som har den största beläggningen av äldre barn är specialskolorna som t ex Team Munkhättan och skolor som är belägna i de centrala och västra delarna av Malmö. Det kan också konstateras att det är barn till högutbildade föräldrar som i stor utsträckning behåller sina fritidshemsplatser under mellanstadietiden och det skiljer inte mellan pojkar och flickor. Uppföljning av fritidshemmens arbete Enligt den fritidshemsplan som nyligen antagits i grundskoleförvaltningen ska fritidshemmens verksamhet särskilt synliggöras på förvaltningsnivå. I de årliga kvalitetsrapporter och kvalitetsdialoger som genomförs på förvaltningen kommer därför fritidshemmens verksamhet och utveckling att särskilt uppmärksammas. 8 Grundskoleförvaltningen Utredning om minskade barngrupper i Malmös fritidshem