Fritt val i vård och omsorg LOV Bakgrund till LOV Två modeller Entreprenadmodellen valfrihetsmodellen Så byggs ett valfrihetssystem Exempel på valfrihetssystem Utveckling i andra länder
Bakgrund LOV Politiskt syfte brukaren i fokus maktförskjutning från politiker och tjänstemän till invånare ökad valfrihet och ökat inflytande fler utförare och större mångfald Oklart rättsläge Hur förhåller sig valfrihetsmodeller till upphandlingslagstiftningen
Entreprenadmodellen Verksamheter upphandlas enligt LOU tävlar om marknaden Produktionsvolymen är bestämd i förväg Generell lämpligt av verksamheter där De fasta kostnaderna är höga Det finns tillräckligt med producenter som konkurrerar om kontrakten Relevanta egenskaper hos tjänsten kan definieras ganska lätt.
Entreprenadmodellen Höga inträdeshinder Komplexa regelverk Ställer höga administrativa krav på anbudsgivarna Inte sällan är det stor omfattning på den upphandlande verksamheten
Valfrihetsmodellen Medborgaren kan välja mellan flera utförare när det gäller tjänster som kommuner och landsting/regioner erbjuder Möjlighet finns att välja om Ersättningen till den som utför tjänsten följer med valet. Kommun landsting/ region bestämmer ersättningens storlek Kommun landsting/ region prövar och godkänner utföraren
Valfrihetsmodellen Generellt lämplig av verksamheter där Verksamhetens fasta kostnader är låga Det finns tillräckligt många utförare att välja mellan Konsumenterna är välinformerade om utbudet och kan fatta rationella beslut om vem som ska utföra tjänsten
Så byggs ett valfrihetssystem Syfte om mål Genomgående är att ge ökad makt åt invånarna Vad är problemet och vad ska lösas?
Så byggs ett valfrihetssystem Politikernas uppdrag i ett valfrihetssystem Roller renodlas politiken vad utföraren hur invånaren/brukaren när och av vem Politikerna blir tydligare invånarnas företrädare
Så byggs ett valfrihetssystem organisation två roller Finansiär och ansvarig för modellen En av flera producenter dvs ägare till egen regi
Så byggs ett valfrihetssystem Krav på utförare Svensk lag, EU rättliga principer, Likabehandling ; alla utförare ska behandlas lika, dvs inte göra skillnad på externa och egen regi Icke diskriminering; inte ställa krav som hindrar utländska leverantörer att delta Öppenhet; valfrihetssystemet ska vara offentligt Ömsesidigt erkännande; examen i ett EU land ska gälla även i Sverige Proportionalitet; kraven måste stå i proportion till målen
Så byggs ett valfrihetssystem kvalitetskrav Ex kunskap, erfarenhet, rutiner för kvalitetssäkring, klagomålshantering, uppföljning, IT, ekonomisk stabilitet Notera proportionalitetsprincipen!!
Så byggs ett valfrihetssystem förfrågningsunderlag och avtal Vad som krävs för att en utförare ska bli godkänd ska framgå i förfrågningsunderlaget Förfrågningsunderlaget ska annonseras i den nationella databasen Alla som uppfyller kraven ska godkännas varefter avtal tecknas
Så byggs ett valfrihetssystem styrning Styrning sker genom kvalitetskraven ersättningssystemet uppföljning
Så byggs ett valfrihetssystem ersättningen Privata och offentliga aktörer behandlas lika Ersättningen styr hur invånare/brukare och utförare agerar. Ersättning som stödjer en önskad utveckling, ex att etableringar sker, att invånaren verkligen erhåller vård osv Vårdtyngd, fast rörlig ersättning
Så byggs ett valfrihetssystem information Om information inte fungerar så blir det heller ingen valfrihet. Brukarna/invånarna måste veta vilka utförare som finns Information om hur man väljer och hur man byter och vad som händer om man inte väljer Jämförelseinformation Uppföljning
Så byggs ett valfrihetssystem egen regi Konkurrensneutralitet i modellen Samma spelregler, men olika regelverk mellan privat och offentlig
Så byggs ett valfrihetssystem en fungerande marknad Tillräckligt stort utbud av utförare för att en valsituation ska uppstå Helst ska utförarna ha olika inriktningar Skillnader mellan glesbygd och tätort. (Avgränsa marknader) Kommuner, landsting / regioner har alltid ansvaret att tillhandahålla servicen
Exempel inom socialtjänsten Hemtjänst service och omvårdnad Hemtjänst hemsjukvård Särskilt boende för äldre Dagverksamhet för äldre Daglig sysselsättning
Exempel inom hälso och sjukvård Vårdval inom primärvården ( sedan 1 januari 2010 obligatoriskt med valfrihet inom primärvården )
Erfarenheter av Vårdval Halland Fler vårdenheter att välja mellan invånarna väljer om de har möjlighet kreativiteten börjar blomma bättre bemötande Bättre tillgänglighet
Erfarenheter av Vårdval Halland viktigt med tydlighet avseende regionens finansiärroll, ägarroll, egen regiverksamhet Valfrihetssystem leder till strukturförändringar leverantörsdialogen mycket viktig behov av annat ledarskap
Utveckling i andra länder Valfrihet och flexibilitet men olika finansiering England Finland