Inventering av tre grunda vikar i Kalmar län inom projektet "Vik för vik mot en friskare Östersjökust", juni 2017

Institutionen för biologi och miljö Inventering av tre grunda vikar i Kalmar län inom projektet "Vik för vik mot en friskare Östersjökust", juni 2017 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Jonas Nilsson Lisa Bergström December 2017 ISSN 1402-6198 Rapport 2017:6

Inventering av tre grunda vikar i Kalmar län inom projektet "Vik för vik mot en friskare Östersjökust" juni, 2017 Fältarbete, analys och rapport Jonas Nilsson Lisa Bergström Ett samverkansprojekt mellan Linnéuniversitetet, och Länsstyrelsen i Kalmar län Granskad av Susanna Fredriksson Foto Jonas Nilsson Kalmar, december 2017

Inledning De flesta vattenförekomster längs Östersjökusten har idag måttlig eller sämre status enligt vattenförvaltningsförordningen. Detta beror framförallt på hög närsaltsbelastning vilket leder till flera övergödningsrelaterade symptom som t ex algblomningar, massförekomst av trådformiga alger och en ökad sedimentation av organiskt material. I Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram 2016-2021 ligger störst fokus på åtgärder som görs på land för att till exempel minska näringsämnestillförseln till havet. I många kraftigt övergödda vikar räcker dock inte åtgärder på land utan det behövs även åtgärder direkt i eller i anslutning till kustvattnet. Länsstyrelsen Kalmar län är partner i projektet Vik för vik mot en friskare Östersjökust tillsammans med övriga kustlän från Blekinge i söder till Stockholm i norr. Projektet finansieras av Havs- och Vattenmyndigheten (SÅP). Projektets syfte är att öka takten och utveckla samarbetet kring åtgärdsarbetet längs Östersjökusten, och att bygga en kunskapsbank för utförandet av kustvattenåtgärder. I Kalmar län har ett antal grunda havsvikar valts ut av länsstyrelsen i samråd med berörda kommuner. Vikarna har valts ut i syfte att undersöka förutsättningarna för eventuellt åtgärdsgenomförande i eller i anslutning! Södviken! Lilla Fjärden Öland Kalmarsund! Grisbäck 0 5 10 20 Kilometers Figur 1 I kartan visas lägen för de tre vikar; Grisbäck, Södviken och Lilla Fjärden som undersöktes med avseende på vattenkvalitet, sediment, vegetation samt yngel- och småfi sk under sommaren 2017. 1

till vikarna. Ett första steg i detta arbete är att undersöka vikarna med avseende på vattenkvalitet, sediment och vegetation samt förekomst av fiskyngel och småfisk. I denna rapport redovisas undersökningar från två grunda vikar på östra Öland; Södviken och Lilla Fjärden norr om Kårehamn i Borgholms kommun samt från viken utanför Grisbäckens mynning vid Södra Kärr i Torsås kommun (figur 1). Undersökningarna genomfördes av kustvattengruppen vid Linnéuniversitet den 13-14 och 19 juni 2017 i samverkan med Länsstyrelsen i Kalmar län. På uppdrag av Mönsterås kommun gjordes motsvarande undersökningar i Timmernabbenviken och Mönsteråsviken under hösten 2017. Resultaten från dessa två vikar presenteras i en separat rapport (Nilsson & Fredriksson 2017). Metodik Totalt besöktes 105 lokaler i Lilla Fjärden, 55 lokaler i Södviken och 72 lokaler i Grisbäck. Alla lokaler positionsbestämdes med DGPS (Garmin GPSmap 276c) i WGS84-format med ca 2 meters noggrannhet. På samtliga besökta lokaler mättes vattendjup med handlod eller ekolod (Humminbird Helix G2N) och sedimentets mäktighet mättes genom att med handkraft trycka ner ett cm-graderat armeringsjärn genom eventuellt löst sediment tills det nådde fast botten. Bottensubstratets sammansättning på varje lokal klassades i fält till någon av fraktionerna lergyttja/silt/sand/ grus/sten/block eller kombinationer av dessa. På 20 av de besökta lokalerna i varje vik togs prov med Ekmanhuggare för analys av vattenhalt och glödförlust (Svensk Standard SS-028113) i ytsediment (0-2 cm). På tre av dessa lokaler togs även prov för analys av kornstorleksfördelning. För att kartlägga sedimentets föroreningsnivå samlades ostörda sedimentproppar in med rörprovtagare av plexiglas. I varje vik togs sammanlagt fem proppar av ytsedimentet (0-10 cm) och i Grisbäck togs även prov på nivån 30-50 cm. Sediment från respektive vik och djup blandades och analyserades som samlingsprov. Analyser av kväve, fosfor, tungmetaller och tennorganiska föreningar utfördes av ALS Scandinavia AB. Vid utvärderingen av analysresultaten användes bedömningsgrunder för metaller (Naturvårdsverket 1999) och tennorganiska föreningar (Josefsson 2017). På samtliga besökta lokaler inventerades även växtsamhället med hjälp av vattenkikare och kratta för bestämning av artsammansättning och täckningsgrad. Den totala procentuella täckningen av vegetation, liksom täckningsgraden för varje enskilt taxa, uppskattades för en yta motsvarande ca 25 kvadratmeter. Undervattensmiljön filmades med en GoPro-kamera på en eller två representativa platser i varje vik. Dessa filmer finns arkiverade på Linnéuniversitetet. Yngel- och småfisksamhället inventerades på två utslumpade lokaler i varje vik. Varje lokal Tabell 1 Halter av olika metaller i sediment från Grisbäck (0-10 cm och 30-50 cm), Lilla Fjärden och Södviken, juni 2017. Avvikelseklassning är utförd enligt angivna bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Halter anges i mg/kg TS. 2

undersöktes med en 5 meter lång och 1,5 meter hög landvad. Maskstorleken på landvaden är fyra millimeter i armarna och två millimeter i uppsamlingssäcken. Varje drag täckte en yta på cirka femtio kvadratmeter. Alla fiskar artbestämdes och räknades omedelbart och återutsläpptes därefter levande. Vattenprov för analys av närsalter i ytvatten togs en gång per månad under perioden juni-augusti i varje vik. Proverna analyserades av vattenlaboratoriet på VA Syd. En statusklassning enligt nya kommande bedömningsgrunder utfördes av Länsstyrelsen i Kalmar. Resultat Lilla Fjärden Vattendjupet på de lokaler som inventerades i Lilla Fjärden varierade mellan 0,2 och 2,0 meter med ett medeldjup kring 0,8 m. Bottensubstratet utgjordes uteslutande av sand med inslag av sten i vissa områden. Sedimentets mäktighet varierade vanligtvis mellan 0-3 cm men på några lokaler längst in och i den yttre delen viken var mäktigheten uppemot 6 cm. Den största anledningen till att det gick att trycka ner armeringsjärnet längre på dessa lokaler var att sedimentet hade ett högre innehåll av silt, som är en kompakt jordart finkornigare än sand. Glödförlusten i ytsedimentet varierade mellan 0,6-5,2 % vilket indikerar att det inte sker någon större ackumulation av organiskt material i området. Baserat på vattenhalt och glödförlust kan bottentypen i området karakteriseras som en erosionsbotten. Föroreningsnivån i sedimentet var mycket låg och det enda ämne som hade en liten avvikelse från jämförvärdet (bakgrundshalten) var kadmium (tabell 1). Vegetationen utgjordes huvudsakligen av natingar (Ruppia sp.), trådformiga brunalger (Pylaiella/Ectocarpus) och borsttrådar (Chaetomorpha sp.) som tillsammans täckte nästan hälften av bottenytan i det inventerade området (figur 4). Även kransalgerna borststräfse (Chara aspera) och hårsträfse (C. canescens) var vanligt förekommande dock i betydligt lägre täckningsgrader (1-10 %). Även enstaka exemplar av havsrufse (Tolypella nidifica) påträffades i viken. Totalt påträffades 12 arter eller högre taxa av makrovegetation. Under småfiskinventeringen fångades 4 olika arter med en täthet på totalt 11,6 individer per kvadratmeter. Den vanligaste arten var storspigg som utgjorde 94 % av totalfångsten, vilket innebar nästan 11 individer per kvadratmeter (figur 3). Resterande fångst utgjordes av småspigg, svart smörbult och lerstubb. Statusklassningen gav dålig status både med avseende på kväve och fosfor. Södviken Vattendjupet på de lokaler som inventerades i Södviken varierade mellan 0,2 och 0,9 meter med ett medeldjup kring 0,6 m. Bottensubstratet utgjordes även här uteslutande av sand och siltig sand med inslag av sten i vissa delar av viken. Sedimentets mäktighet varierade vanligtvis mellan 1-2 cm men på några lokaler centralt i den yttersta delen av viken var sedimentdjupet 3 till 8 cm. Här fanns det även inslag av gyttjig sand i ytsedimentet. Glödförlusten i ytsedimentet var ungefär 2 % förutom i de yttre centrala delarna av viken där glödförlusten varierade mellan 4 och 8 %. Baserat på vattenhalt och glödförlust kan bottentypen i antal / kvadratmeter en Figur 2 Fördelningen mellan olika organiska tennföreningar i sediment från Grisbäck (två nivåer) och Södviken, juni 2017. Figur 3 Medelfångsten av olika fi skarter i Lilla Fjärden; Södviken och Grisbäck, juni 2017. 3

området karakteriseras som en erosionsbotten med inslag av transportbotten i den centrala yttersta delen. Föroreningsnivån i sedimentet var mycket låg och kadmium var den enda metall som hade en liten avvikelse från jämförvärdet (tabell 1). Halterna av tennorganiska föreningar var låga och monobutyltenn var den enda tennförening som påträffades och då med en halt som låg strax ovanför detektionsgränsen (figur 2). Undervattensvegetationen i Södviken var koncentrerad till vikens centrala delar. Där var ungefär 25 % av bottenytan täckt av framförallt natingar, fintrådiga brunalger, borststräfse och hårsträfse (figur 5). Fläckvis hade kransalgerna en täckningsgrad på 50 %. I de inre grunda delarna och längs med båda södra och norra sidan av viken påträffades endast låga täckningsgrader (1-5 %) av ovan nämnda arter. Totalt påträffades 6 arter eller högre taxa av makrovegetation. Vid inventeringen av småfisk fångades 3 arter Natingar (Ruppia sp.) Kransalger (Chara sp.) XYvfv_veg$_ Ruppia 0 1-5 5-10 0 0,25 0,5 1 km Kilometers m XYvfv_veg$_ Chara_can 0 1-5 5-10 0 0,25 0,5 1 km Kilometers Trådformiga brunalger (Pylaiella/Ectocarpus) Borsttrådar (Chaetomorpha sp.) XYvfv_veg$_2 P_E 0 1-5 5-10 XYvfv_veg$_ Chaeto 0 1-5 5-10 0 0,25 0,5 1 Kilometers km 0 0,25 0,5 1 Kilometers km Figur 4 Kartor som visar förekomsten (täckningsgrad i %) av natingar, kransalger (borststräfse och hårsträfse),trådformiga brunalger och borsttrådar i Lilla Fjärden, juni 2017. 4

med en täthet på 11,9 individer per kvadratmeter. Storspigg utgjorde 83 % av totalfångsten, vilket innebar en medeltäthet på drygt 10 individer per kvadratmeter (figur 3). Resterande fångst utgjordes av småspigg (17 %) samt en individ av sandstubb. Statusklassningen gav dålig status både med avseende på kväve och fosfor. Grisbäck Vattendjupet i det inventerade området utanför mynningen till Grisbäck varierade mellan 0,2 och 1,9 m med ett medeldjup på 0,9 m. Bottensubstratet utgjordes till största delen av lergyttja men grunda sandbottnar förekom framförallt i norra och östra delen av viken (figur 6). Sedimentets mäktighet varierade mellan 0-8 cm på sandbotten och mellan 10-120 cm på gyttjebotten (figur 6). Mest sediment påträffades i vikens västra del där sedimentmäktigheten var mellan 80 och 120 cm. I östra delen varierade sedimentmäktigheten Natingar (Ruppia sp.) Kransalger (Chara sp.) rs 0 1-5 5-10 0 1-5 5-10 0 0,25 0,5 ers 1 Kil 0 0,25 0,5 1 km Kilom 0 0,25 0,5 1km Kilom Trådformiga brunalger (Pylaiella/Ectocarpus) Total täckning av vegetation 0 1-5 5-10 0-10 rs rs 0 0,25 0,5 1km Kilom 0 0,25 0,5 1 Kilom km XYvfv_ve Figur 5 Kartor som visar förekomsten (täckningsgrad i %) av natingar, kransalger (borststräfse och hårsträfse) och trådformiga brunalger samt den totala täckningen av all vegetation i Södviken, juni 2017. 5

Bottentyp Vatten- och sedimentdjup 0 0,125 0,25 0,5 km Kilometers XYvfv_veg$_ substrat2 M M/S S S!. S/Gr/St!. S/St vattendjup s sedimentdjup XYvfv_veg$_ 3 m 3 0 0,125 0,25 0,5 Kilometers km djup_m_ seddj_m_ Figur 6 Kartor som visar bottentypen (M=lergyttja och S=sand) samt vatten- och sedimentdjup i Grisbäck, juni 2017. Axslinga (Myriophyllum sp.) Hornsärv (Ceratophyllum demersum) XYvfv_veg$_ Myrio 0 1-5 1-5 5-10 5-10 0 0,125 0,25 0,5 Kilometers km XYvfv_veg$_ Ceratoph 0 1-5 5-10 0 0,125 0,25 0,5km Kilometers Natingar (Ruppia sp.) Total täckning av vegetation XYvfv_veg$_ Ruppia 0 1-5 5-10 0 0,125 0,25 0,5 km Kilometers XYvfv_veg$_ TC 0-10 0 0,125 0,25 0,5 km Kilometers Figur 7 Kartor som visar förekomsten (täckningsgrad i %) av axslinga, hornsärv och natingar samt den totala täckningen av vegetation vid Grisbäck, juni 2017. 6

mellan 0 och 40 cm. Glödförlusten i ytsedimentet varierade stort inom området, från ett par procent där substratet bestod av sand till mellan 10 och 20 % på gyttjebotten. Bottentypen i området kan huvudsakligen karakteriseras som en ackumulationsbotten med inslag av transportbotten i de norra och östra delarna där det även förekom erosionsbotten på de allra grundaste lokalerna. Analysen av kväve och fosfor visar att ett ton lergyttja (TS) innehåller ca 8,1 kg kväve och 0,84 kg fosfor. De flesta metaller i ytsedimentet avvek inget eller bara lite från bakgrundshalten (tabell 1). Halten av zink avvek dock tydligt och både kadmium och koppar avvek stort från respektive jämförvärde. Tennorganiska föreningar förekom både i ytan och 30-50 cm ner i sedimentet (figur 2). Halten av tributyltenn var medelhög och halten av dibutyltenn och monobutyltenn var hög i ytsedimentet. Halterna var lägre i det djupare belägna sedimentet men halterna av både dibutyltenn och monobutyltenn var fortfarande förhöjda. Undervattensvegetationen täckte 10-75 % av bottenytan på de inventerade lokalerna i viken (figur 7). Axslinga (Myriophyllum spicatum) täckte ungefär en tredjedel av bottenytan och var därmed den i särklass vanligaste arten. Hornsärv (Ceratophyllum demersum) var också vanligt förekommande och påträffades på ungefär hälften av alla inventerade lokaler dock med lägre täckningsgrader. Även natingar var frekvent förekommande och då framförallt i områdets norra del. Täckningsgraden av natingar varierade mellan 1-10 %. Förekomsten av trådformiga alger var sparsam och några kransalger påträffades inte under inventeringen. Totalt påträffades 12 arter eller högre taxa av makrovegetation. Vid inventeringen av småfisk fångades 4 arter med en medeltäthet på 6,3 individer per kvadratmeter. Storspigg dominerade och utgjorde 76 % av totalfångsten, vilket innebar en medeltäthet på knappt 5 individer per kvadratmeter (figur 3). Resterande fångst utgjordes av svartmunnad smörbult, med en medeltäthet på ungefär 1 individ per kvadratmeter, samt småspigg och löja. Statusklassningen gav dålig status med avseende på fosfor och otillfredställande på gränsen till dålig med avseende på kväve. Diskussion Av de tre undersökta vikarna; Södviken, Lilla Fjärden och Grisbäck uppvisar de två senaste tydliga tecken på hög närsaltsbelastning. Statusklassningen av vattendata visade på dålig status i samtliga tre vikar. Tydligast symptom på övergödning är det vid Grisbäck där det i en stor del av området ackumulerats över en meter lergyttja. En översiktlig beräkning av mängden ackumulerat sediment visar att det finns ungefär 70 000 m 3 lergyttja i det undersökta området vid Grisbäck. Nästan 90 % av denna beräknade volym finns i den västra delen av området där sedimentmäktigheten överstiger 0,3 m. Vegetationen i Grisbäck dominerades dessutom nästan helt av arter toleranta mot hög närsaltsbelastning som axslinga och hornsärv. I Lilla Fjärden var den stora förekomsten av trådformiga grön- och brunalger det tydligaste tecknet på övergödning. Förekomsten av natingar (skruvnating) och kransalger indikerar lägre halter av närsalter i Lilla Fjärden (Hansen & Snickars 2014), där bottensubstratet dominerades av sand/silt och andelen organiskt material var låg. I Södviken indikerar varken sedimentet eller växtsamhället några tydliga tecken på hög närsaltsbelastning. Det har kommit en del signaler från sportfiskare om att det är svårt att vada i vissa grunda vikar på Öland. De beskriver hur stövlarna sugs fast vid varje fotsteg vilket i stort sett gör det svårt att ta sig fram i det grunda vattnet (se foto baksida). Denna undersökning kan delvis bekräfta detta fenomen. Att det är svårt att vada verkar dock inte bero på att sedimentet blivit gyttjigt, dvs. fått ett större inslag av organiskt material, utan beror snarare på en inblandning av silt i de annars sandiga bottnarna. Föroreningsnivån av metaller och tennorganiska föreningar i sedimenten i de öländska vikarna var mycket låg. I Grisbäck var sedimentet förorenat av kadmium, koppar och zink medan övriga metaller inte uppvisade någon tydlig avvikelse från respektive jämförvärde. I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) finns bland annat nationella gränsvärden för uppnående av god kemisk status för kadmium och TBT i ytsediment. Vad gäller kadmium anges ett gränsvärde på 2,3 mg/kg TS som dessutom ska ökas på med den naturliga bakgrundshalten. Utifrån detta synsätt ligger de uppmätta sedimenthalterna av kadmium under det föreslagna gränsvärdet. För TBT anges ett gränsvärde på 1,6 µg/kg TS (normerat till 5 % 7

kolhalt). Detta skulle innebära att halten av TBT i ytsedimentet vid Grisbäck ligger strax under det gränsvärdet. När tributyltenn, vilket är det ämne som tidigare var tillåtet i båtbottenfärger, långsamt bryts ner bildas först dibutyltenn och sedan monobutyltenn som båda är något mindre giftiga för vattenlevande organismer. Kvoten mellan dessa föreningar visar att nytillförseln är liten och att de tennorganiska föreningar som finns i sedimentet i Grisbäck framförallt härstammar från gamla utsläpp. Använder man det nya referensverktyget som Naturvårdsverket har tagit fram tillsammans med SGU (Josefsson 2017) ska halterna av tennorganiska föreningar i sedimentet vid Grisbäck betraktas som medelhöga eller höga. Halterna är dock i nivå med de som finns i utsjösediment i Östersjön. Sammanfattningsvis visar analysen av föroreningsnivån i stort sett ingen antropogen påverkan på sedimentet i de öländska vikarna och utifrån resonemangen ovan på en ganska måttlig påverkan på sedimentet vid Grisbäck. Yngel- och småfisksamhället i de tre undersökta vikarna dominerades av storspigg. Detta skulle också kunna tolkas som ett symptom på övergödning då arten gynnas av en ökad förekomst av trådformiga alger. Samtidigt kan höga tätheter av storspigg genom interaktioner i födoväven ge upphov till samma symptom som övergödning dvs en ökad produktion av trådformiga alger och minskad produktion av rovfisk (Nilsson m fl., 2004; Nilsson 2006; Eriksson m fl., 2009). En dominans av storspigg är dock inget unikt för de undersökta vikarna. Storspigg dominerar yngel- och småfisksamhället i Kalmarsund åtminstone sedan början av 2000-talet, vilket sannolikt är ett resultat av att bestånden av rovfisk som torsk, gädda och abborre minskat (Donadi m fl. 2017). Denna dominans kan därför inte enbart ses som ett symptom på en fortsatt övergödning av våra kustvatten. Svartmunnad smörbult är en främmande invasiv fiskart med ursprung i Kaspiska och Svarta havet. I Sverige upptäcktes arten för första gången i Karlskrona skärgård 2008 (Florin & Karlsson 2011) och i Kalmarsund gjordes de första fynden under 2013 (Nilsson 2016). Under denna undersökning påträffades arten enbart i Grisbäck vilket stämmer bra med den aktuella spridningsbilden. Under 2017 påträffades den utmed hela Ölands västkust samt längs med fastlandssidan upp till ett område strax söder om Västervik (Nilsson muntligen). Värt att notera är att det inte fångades någon rovfisk (abborre och gädda) i någon av de tre undersökta vikarna. Det görs redan i dag flera åtgärder på land för att minska tillförseln av näringsämnen till kustvattnet vid Grisbäck. Dessa åtgärder är kanske inte tillräckliga för att området ska uppnå en god status utan det skulle förmodligen även behövas åtgärder direkt i kustvattnet. Dessa åtgärder skulle kunna inbegripa en borttagning av det näringsrika organiska sedimentet samt en öppning eller borttagning av tidigare utfyllnader för att få tillbaka en ursprunglig vattengenomströmning och samtidigt inte riskera en framtida sedimentation av nytt organiskt material. Då sedimentanalysen indikerar att inga större mängder miljöfarliga ämnen förekommer ökar möjligheten att använda det näringsrika materialet på land. Åtgärder i Lilla Fjärden skulle kunna begränsas till att minska näringstillförseln från land men samtidigt är det lite oklart över hur mycket denna och liknande vikar på Öland påverkas av uppvällande näringsrikt utsjövatten varför det är svårt att avgöra hur stora effekterna skulle bli. Gemensamt för alla tre områdena är att det krävs åtgärder som gynnar rovfisken. Dessa åtgärder skulle kunna inbegripa lokala fiskevårdande åtgärder, som t ex att anlägga gäddfabriker (Nilsson m fl 2014), men samtidigt behöver det sannolikt också komma fler och tydligare åtgärder/direktiv som gynnar rovfiskbestånden från förvaltande myndigheter och politiker. Detta skulle t ex vara att inrätta fler marina reservat med begränsningar av fisketrycket och att införa totalt fiskestopp av rovfisk i särskilt drabbade områden. Referenser Donadi S. m fl. 2017. A cross-scale trophic cascade from large predatory fish to algae in coastal ecosystems. Proc. R. Soc. B: Biological Sciences 284. Eriksson B.K. m fl. 2009. Declines in predatory fish promote bloom-forming macroalgae. Ecol. Appl. 19 (8), 1975 1988. Florin A-B. & Karlsson M. 2011. Svartmunnad smörbult i svenska kustområden. Finfo 2011:2. Hansen J.P. & Snickars M. 2014. Applying macrophyte community indicators to assess anthropogenic pressures on shallow soft bottoms. Hydrobiologia 738:171. 8

Josefsson S. 2017. Klassning av halter av organiska föroreningar i sediment, november 2017 SGU-rapport 2017:12. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och Hav. Rapport 4914. Nilsson J. m fl. 2004. Recruitment failure and decreasing catches of perch (Perca fluviatilis L.) and pike (Esox lucius L.) in the coastal waters of south-east Sweden. Bor. Env. Res. 9, 295 306. Nilsson, J. 2006. Predation of northern pike (Esox lucius L.) eggs: a possible cause of regionally poor recruitment in the Baltic Sea. Hydrobiol. 553, 161 169. Nilsson J. m fl. 2014. Wetlands for northern pike (Esox lucius L.) recruitment in the Baltic Sea. Hydrobiologia 721:145-154. Nilsson J. 2016. Inventering av det strandnära yngel- och småfisksamhället, samt utbredning av svartmunnad smörbult längs Kalmar läns kust, 2016. Institutionen för biologi och miljö. Linnéuniversitetet. Rapport 2016:5. Nilsson J. m fl. 2017. Inventering av sediment, vegetation och småfisk i de inre delarna av Mönsterås- och Timmernabbenviken, oktober 2017. Institutionen för biologi och miljö. Linnéuniversitetet. Rapport 2017:7. https://www.havochvatten.se/hav/vagledning- -lagar/foreskrifter/register-vattenforvaltning/ klassificering-och-miljokvalitetsnormer-avseende-ytvatten-hvmfs-201319.html Bilagor Bilaga1. Tabell som visar halter av de ämnen som analyserats i sediment från Lilla Fjärden, Södviken och Grisbäck, juni 2017. Bilaga 2. Karta som visar lägen för alla provtagna lokaler samt tabeller som visar substrat, djup, sedimentdjup, vattenhalt, glödförlust, total vegetationstäckning och täckningsgrad över all förekommande makrovegetation i Lilla Fjärden, Södviken och Grisbäck, juni 2017. Bilaga 3. Foto på undervattensvegetationen i Lilla Fjärden, Södviken och Grisbäck, juni 2017. Bilaga 4. Tabell som visar halter av näringsämnen i ytvatten i Lilla Fjärden, Södviken och Grisbäck, sommaren 2017. 9

Bilaga 1 Tabell som visar halter av de ämnen som analyserats i sediment från Lilla Fjärden, Södviken och Grisbäck, juni 2017.

Bilaga 2 Karta som visar lägen för alla provtagna lokaler samt tabeller som visar substrat, djup, sedimentdjup, vattenhalt, glödförlust, total vegetationstäckning och täckningsgrad över all förekommande makrovegetation i Lilla Fjärden, Södviken och Grisbäck, juni 2017. 80 79 78 81 46 45 44 42 43 82 41 47 77 76 55 54 53 83 40 75 48 39 84 49 38 74 85 37 50 73 86 88 36 51 52 69 87 98 35 53 89 68 25 34 70 90 26 27 33 54 67 92 28 93 32 66 29 71 94 31 95 30 91 96 55 72 65 17 56 97 15 16 18 23 63 22 24 101 19 20 21 64 62 103 102 104 99 57 61 105 60 7 8 6 9 10 11 12 13 14 100 59 58 52 51 21 50 49 20 22 2 1 23 3 24 4 25 5 48 6 47 8 7 26 9 46 45 27 28 10 44 11 12 29 43 13 42 30 14 41 15 31 40 16 17 32 39 18 19 38 33 37 34 35 36 1 2 3 4 5 40 41 63 62 59 58 57 55 56 54 55 53 54 52 60 67 53 51 61 5 65 66 64 68 50 71 72 69 70 49 43 42 44 48 47 26 21 22 27 25 14 23 24 7 6 8 9 4 19 20 18 16 17 15 12 11 10 3 1 2 13 28 29 30 45 46 5 31 32 33 34 37 36 35 38 39

Bilaga 3 Foto på natingar och kransalger i Lilla Fjärden (övre bilden), kransalger i Södviken, och axslinga (nedre bilden). Bilaga 4 Tabell som visar halter av näringsämnen i ytvatten i Lilla Fjärden, Södviken och Grisbäck, sommaren 2017.

Kalmar Växjö 391 82 Kalmar Tel 0480-446200 jonas.nilsson@lnu.se Lnu.se