Konsekvensutredning revidering av Transportstyrelsens föreskrifter om arbetsmiljö på fartyg (TSFS 2009:119)

Konsekvensutredning 1 (9) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Christina Östberg Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för operatörer, fartyg och luftfartyg Sektionen för sjöfartstillsyn Norrköping Konsekvensutredning revidering av Transportstyrelsens föreskrifter om arbetsmiljö på fartyg (TSFS 2009:119) 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? 1.1 Bakgrund Arbetsmiljölagen (1977:1160) syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt till att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lagen gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Den gäller alltså även för arbete på fartyg, dock med vissa undantag och tillägg som motiveras av fartygsarbetets särskilda karaktär. När förslaget till den nu gällande fartygssäkerhetslagen (2003:364) togs fram var arbetsmiljölagen (AML) inte tillämplig för fartygsarbete. Istället fanns bestämmelser om arbetsmiljön i dåvarande fartygssäkerhetslagen. I förarbetena till den nya fartygssäkerhetslagen (FSL) (propositionen 2002/03:109 om sjösäkerhet s.78) konstaterades att det var ett problem eftersom bestämmelserna om arbetsmiljön ombord på fartyg inte hade moderniserats i den takt som skett i fråga om andra arbetsplatser. För att komma till rätta med det problemet gjordes AML tillämplig även för fartygsarbete. I förarbetena till FSL understryks att utgångspunkten bör vara att arbetsmiljön ombord på fartyg ska vara av lika god kvalitet samt förebygga olyckor och ohälsa i lika hög grad som på land (prop. 2002/03:109 s. 78). Vidare framgår att regleringen i princip bör vara densamma, utom när sjöfartens särskilda förhållanden påkallar andra bestämmelser. Således finns kompletterande bestämmelser om arbetsmiljön på fartyg i FSL. AML är en ramlag som kompletteras av detaljbestämmelser i bland annat föreskrifter. Arbetsmiljöverket ansvarar för de regler som gäller arbetsmiljön på land. Många av de reglerna bygger på EU-direktiv som Sverige genom sitt medlemskap i EU är skyldig att införa även för arbete till sjöss. Det är Transportstyrelsen som har rätt att meddela föreskrifter om arbetsmiljön på fartyg. Eftersom målet är att arbetsmiljön på fartyg ska vara av lika god kvalitet och lika säker som på land har Transportstyrelsen, med iakttagande av och anpassningar efter sjöfartens särskilda förhållanden,

Datum Dnr/Beteckning 2 (9) föreskrivit att i stort sett samma regler som Arbetsmiljöverket meddelat ska gälla även på fartyg. Detta har Transportstyrelsen gjort genom att i sina föreskrifter hänvisa till de av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som är aktuella även för sjöfarten. Transportstyrelsen har på så sätt satt ikraft ett flertal av Arbetsmiljöverkets föreskrifter så att reglerna i dessa kan tillämpas även för fartygsarbete. 1.2 Problemet Sedan föreskriften (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg trädde i kraft den 1 januari 2010 har Arbetsmiljöverket upphävt eller kommer att upphäva ett flertal av de föreskrifter som Transportstyrelsen hänvisar till. Arbetsmiljöverket har också ersatt fyra föreskrifter som Transportstyrelsen hänvisar till med nya. Följande föreskrifter har upphört eller föreslås upphöra att gälla den 1 januari 2015: AFS 1984:15 om avloppsanläggningar AFS 1986:23 om skydd mot blodsmitta AFS 1986:26 om vissa arbeten ombord på fartyg AFS 1993:3 om arbete i slutna utrymmen AFS 2000:1 om manuell hantering Följande föreskrifter har ersatts av nya: AFS 2005:17 har ersatts av AFS 2011:18 om hygieniska gränsvärden AFS 2000:4 har ersatts av AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:2 har ersatts av AFS 2012:1 om användning av motorkedjesågar och röjsågar och AFS 1998:1 har ersatts av AFS 2012:2 om belastningsergonomi. Arbetsmiljöverket har gjort dessa förändringar i syfte att minska antalet föreskrifter och göra dem tydligare. Regelförenklingarna syftar även till att minska de administrativa kostnaderna för företagen. Några nya krav på arbetsmiljöns beskaffenhet har inte tillkommit. Däremot innebär förslaget i vissa fall tydligare krav avseende belastningsergonomisk riskbedömning och nya krav avseende dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper vid användning av motorkedjesågar och röjsågar. Arbetsmiljöverkets åtgärder får till följd att Transportstyrelsens föreskrift om arbetsmiljön på fartyg hänvisar till föreskrifter som Arbetsmiljöverket inte längre tillämpar. Olikheterna och hänvisningarna till upphävda föreskrifter riskerar att leda till att oklarheter uppstår i frågan om vad som gäller för arbetsmiljön på fartyg. Att upphävda föreskrifter inte heller publiceras på Arbetsmiljöverkets webbplats försvårar ytterligare. Samtidigt innebär Arbetsmiljöverkets förändringar att regleringen för arbetsmiljön på

Datum Dnr/Beteckning 3 (9) fartyg och iland inte längre, i den utsträckning som faktiskt är möjlig, är enhetlig. Det innebär också att de förenklingar Arbetsmiljöverket genomfört inte kommer rederier eller fartygsanställda tillgodo. 1.3 Vad ska uppnås? I och med Arbetsmiljöverkets ändringar måste Transportstyrelsen vidta åtgärder för att regleringen av arbetsmiljön på fartyg även fortsättningsvis, så långt det är möjligt, ska vara densamma som för arbetsplatser iland. Liksom Arbetsmiljöverket ska Transportstyrelsen fortlöpande arbeta med regelförenkling, bland annat för att minska de administrativa kostnaderna för företag. Detta är ytterligare ett skäl till varför Transportstyrelsen måste vidta åtgärder. De förenklingar och förtydliganden Arbetsmiljöverket gjort bör komma även redare och anställda på fartyg tillgodo. De föreslagna förändringarna ska säkerställa att det blir lika enkelt för redare och fartygsanställda som för landbaserade företag och anställda att få tillgång till och tillämpa reglerna på de aktuella områdena. 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Det finns i huvudsak två sätt att ändra Transportstyrelsens reglering för att lösa problemet. Det första alternativet är att Transportstyrelsen uppdaterar inaktuella hänvisningar i föreskriften om arbetsmiljö på fartyg. Det andra att Transportstyrelsen ger ut helt nya föreskrifter om arbetsmiljön på fartyg, som inte hänvisar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter utan är helt anpassade för arbetet på fartyg. Ett alternativ, som inte innebär ändrad reglering, är att Transportstyrelsen istället ser till att de av Arbetsmiljöverket upphävda eller ändrade föreskrifterna även fortsättningsvis finns lätt tillgängliga för redare fartygsarbetare och andra intressenter, till exempel via Transportstyrelsens webbplats. I det sammanhanget kan Transportstyrelsen för att försöka minska risken för otydligheter och frågor också informera om att Arbetsmiljöverkets upphävda föreskrifter ändå gäller för fartyg. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Den mest ändamålsenliga lösningen på problemet är att Transportstyrelsen ändrar föreskriften. Om någon ändring inte genomförs riskerar regelverket att bli svårtillämpat, främst eftersom flera av de föreskrifter Transportstyrelsen hänvisar till inte längre är lätt tillgängliga via Arbetsmiljöverkets webbplats utan måste beställas särskilt hos Arbetsmiljöverket. Men också eftersom det hos rederier och anställda på

Datum Dnr/Beteckning 4 (9) fartyg kan uppstå frågor om vilka regler som egentligen gäller för fartygsarbete när hänvisningar görs till upphävda föreskrifter. Regleringen av arbetsmiljön på fartyg och iland blir i vissa avseenden inte heller densamma om ingen ändring görs eftersom Arbetsmiljöverkets nya/ändrade föreskrifter innehåller delvis nya bestämmelser om riskbedömning och utbildning. Sådana olikheter var något som lagstiftaren velat förhindra när AML gjordes tillämplig även för fartyg. Sammanfattningsvis kan effekten av att inte anpassa Transportstyrelsens föreskrift efter Arbetsmiljöverkets ändringar bli att den administrativa bördan blir större för rederier än för landbaserade företag. Det kan också finnas en liten risk för att arbetsmiljön ombord på fartyg inte kommer att hålla lika god kvalitet som på land i och med att regleringen blir mer otydlig. Om Transportstyrelsen inte ändrar föreskriften kommer Arbetsmiljöverkets förenklingar inte att komma rederier och de anställda ombord på fartyg tillgodo. 3 Vilka berörs av regleringen? Regelförändringarna berör främst rederier och arbetstagare som utför fartygsarbete på svenska fartyg. Samtliga företag och skolor som har arbetstagare/elever till sjöss är också berörda. Se även 7.1. 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Det första alternativet, att ersätta inaktuella hänvisningar i den befintliga föreskriften med nya, är en förhållandevis enkel ändring. Genom detta alternativ blir föreskrifterna enkla för berörda parter att få tillgång till, exempelvis via Arbetsmiljöverkets webbplats, och de regelförenklingar som Arbetsmiljöverket genomfört kommer även redare och fartygsanställda tillgodo. Genom detta alternativ bevaras systematiken i regleringen och den enhetlighet som lagstiftaren eftersträvat bibehålls, reglerna blir i största möjliga mån lika för alla företag, oavsett om deras verksamhet bedrivs iland eller på fartyg. Ändringsförslaget bedöms sammantaget inte medföra några ökningar av de administrativa kostnaderna för företag. Föreslagna föreskriftsändringar innebär förvisso att kostnaderna för belastningsergonomiska riskbedömningar och dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper motsvarande de arbetsuppgifter som ska utföras med motorsåg ökar. Det senare kravet påverkar dock ett mycket litet segment av svensk sjöfart. Trots detta bedöms de föreslagna föreskriftsändringarna leda till oförändrade eller

Datum Dnr/Beteckning 5 (9) något minskade administrativa kostnader för företagen. Skälen till detta är att Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter blir lättare att hitta och att de nya föreskrifterna är tydligare och innehåller färre administrativa krav. En sammanställning över föreslagna ändringar återfinns i bilaga. Det andra alternativet, att Transportstyrelsen meddelar helt nya föreskrifter, skulle möjligen kunna förenkla ytterligare för de som berörs av reglerna och leda till minskade administrativa kostnader. Detta genom att alla regler i så fall skulle finnas mer samlade och framgå direkt av Transportstyrelsens föreskrifter, som då inte behöver läsas tillsammans med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Denna lösning kan emellertid anses vara olämpligt av flera anledningar. Till att börja med skulle en från Arbetsmiljöverket helt fristående föreskriftskatalog kunna ge signaler om att arbetsmiljön på fartyg kräver en särreglering, vilket inte är förenligt med motiven till varför AML gjordes tillämplig även för fartygsarbete. Därtill kommer att det skulle ta Transportstyrelsen avsevärt längre tid och kräva stora resurser att meddela helt nya föreskrifter istället för att ändra hänvisningarna i den befintliga föreskriften. Antalet föreskrifter skulle öka eftersom det på grund av regleringens omfattning inte är lämpligt att samla alla bestämmelser om arbetsmiljön på fartyg i en och samma föreskrift, såsom kunnat göras i nu gällande föreskrift genom att använda hänvisningar till regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det skulle också kräva en väsentligt större arbetsinsats för Transportstyrelsen att hålla dessa nya föreskrifter uppdaterade när de väl är på plats. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Inget av alternativen bedöms medföra några ökade administrativa kostnader för företag. Tvärtom bedöms båda alternativen i förlängningen leda till något minskade kostnader. För Transportstyrelsens del skulle det däremot innebära en avsevärt större arbetsinsats och ökade kostnader att meddela och hålla helt nya föreskrifter uppdaterade jämfört med att bara ändra den befintliga föreskriften. Mot bakgrund av hur nu gällande föreskrift för arbetsmiljön på fartyg har utformats och med beaktande av uttalanden i förarbetena till FSL, att regleringen för arbetsmiljön på fartyg i princip bör vara densamma som för landbaserade arbetsplatser, är den mest ändamålsenliga lösningen att ändra hänvisningarna i den befintliga föreskriften. På det sättet bibehålls systematiken och enhetligheten. Ändringarna blir lätta att ta till sig för de berörda. Samtidigt kommer Arbetsmiljöverkets regelförenkling även sjöfarten tillgodo. Inget av alternativen bedöms få någon påverkan i form av ändrade priser eller andra kostnader för konsumenter. Detta på grund av vad reglerna gäller samt att endast ett par regler ändras i sak.

Datum Dnr/Beteckning 6 (9) Arbete i slutna utrymmen innebär stora risker och flera dödsfall har inträffat under åren 1. Genom att ta bort sakföreskriften kan dessa risker blir mindre tydliga. Frågan kommer att genomlysas ytterligare i samband med kommande implementering av nya internationella rekommendationer på området (IMO-resolution A.1050). 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Den nuvarande regleringen av arbetsmiljön på fartyg är förenlig med EUrätten och med andra internationella regler som Sverige ska följa. De ändringar som nu föreslås innebär i huvudsak att hänvisningar till upphävda AFS:ar ändras för att stämma överens med Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter. Ändringarna i dessa föreskrifter är i första hand av redaktionell och systematisk karaktär, och endast i ett fall påkallat av EU-rättsliga krav, ett fall som inte berör sjöfarten. Eftersom föreslagen ändring inte medför någon ny reglering i sak är den även efter föreslagen ändring förenlig med EU-rätten och andra internationella regler som Sverige ska följa. 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Föreskriftsändringen bör träda i kraft den 1 januari 2015 samtidigt som tre av Arbetsmiljöverkets föreskrifter föreslås upphöra att gälla. Information om ändringarna kommer att läggas ut på Transportstyrelsens hemsida. Dessutom kommer ett informationsbrev att sändas ut till intresseorganisationer och via prenumerationstjänsten. Några andra särskilda informationsinsatser bedöms inte vara nödvändiga. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Den förändrade regleringen bedöms påverka företagen positivt genom förenklad administration. Någon annan effekt av betydelse för konkurrensförmåga, arbetsförutsättningar eller villkor i övrigt bedöms på grund av ändringarnas art och omfattning inte föreligga. 1 Faror och hälsorisker vid förvaring och transport av träpellets, träflis och timmer i slutna utrymmen. Urban Svedberg, Anders Knutsson, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Sundsvalls Sjukhus Arbetsmiljöverkets Rapport 2011:2.

Datum Dnr/Beteckning 7 (9) 7.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Regelförändringarna berör rederier och arbetstagare som utför fartygsarbete på svenska fartyg. Samtliga företag och skolor som har arbetstagare/elever till sjöss är också berörda. Till viss del är även de ensamföretagare berörda som bedriver verksamhet till sjöss, detta gäller framförallt fiskare. Antalet redare som är anslutna till någon av redarorganisationerna uppgår till drygt 200 st. och antalet registrerade fiskare uppgår till drygt 1200 st 2. Antalet aktiva sjömän var ca 11 000 för år 2011. Med aktiv sjöman avses att vederbörande tjänstgjort minst 3 månader under de senaste 18 månaderna. Föreskriften berör ca 7000 4 svenska båtar och fartyg, varav 998 5 är fartyg mellan 20 och 100 brutto. Företagens storlek sträcker sig från stora redare som Wallenius och Stena Line till ensamföretagare såsom de flesta fiskare och taxibåtsredare. Antalet berörda skolor torde i dagsläget röra sig om 8 gymnasieskolor och 2 högskolor. Vidare omfattas landbaserade entreprenörer som är ombord för att utföra tillfälliga arbeten. Att uppskatta hur många entreprenörer som omfattas av förslaget är mycket svårt och knappast relevant då de regeländringar som föreslås här redan gäller för landbaserat arbete. 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Arbetsmiljöverket har minskat antalet föreskrifter samtidigt som de nya föreskrifterna är tydligare, vilket minskar risken för feltolkning. När det gäller den administrativa bördan så har Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete varit i kraft ett flertal år vilket betyder att fartygen redan ska ha ett väl utarbetat arbetsmiljöledningssystem. Den tid det kan ta att lägga extra fokus på belastningsergonomiska riskbedömningar har beräknats till en halvtimme för ett litet företag och en timme för ett större 6. 3 2 Uppgifterna är hämtade från organisationernas hemsidor ( http://www.sweship.se/, http://www.skargardsredarna.se/om_oss/vad_ar_skargardsredarna.aspx och http://www.yrkesfiskarna.se/). 3 Sjömansregistret 2011. 4 Uppgiften hämtad från fartygsregistret juni 2014. 5 Uppgiften hämtad ur Transportstyrelsens tillsynssysten SITS, maj 2014.

Datum Dnr/Beteckning 8 (9) De förändringar som föreslås torde sammantaget inte medföra någon större kostnad för företagen att anpassa sig till utan vi förväntar oss snarare att de administrativa kostnaderna ska minska. Framför allt på området kemikaliehantering, beroende på att regelsystemet förenklats betydligt. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Krav på dokumenterad teoretisk och praktisk utbildning införs för hantering av motorkedjesåg. Utöver detta är kravnivåerna i de nya föreskrifterna i princip desamma som tidigare. Transportstyrelsen bedömer därför att arbetsgivaren inte behöver vidta några omfattande åtgärder om regelsystemet tidigare har uppfyllts. 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Transportstyrelsen kan inte se att konkurrensförhållandena skulle ändras för företagen då ändringarna av föreskriften är av sådan karaktär att de huvudsakligen innebär tydligare krav på arbetsmiljöområdet. I en internationell jämförelse får Sverige anses ha en väl reglerad arbetsmiljö vilket torde kunna bidra till att företagen har bra förutsättningar att locka till sig kompetent personal. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Regler som är lätta att tillämpa underlättar för företagen att leva upp till syftet med arbetsmiljölagen, det vill säga att skapa en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall samt även i övrigt leder till en god arbetsmiljö. 7.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Idén med systematiskt arbetsmiljöarbete är att reglerna ska vara flexibla för företagen och att regelverket utformas för att passa oavsett fartygens och företagens storlek. Transportstyrelsen bedömer därför att någon särskild hänsyn till små företag inte behöver tas. 8 Rättelse av skrivfel och annan inaktuell hänvisning Föreskriften om arbetsmiljö på fartyg innehåller två skrivfel. Ett fel återfinns i 2 kap. 7 där hänvisning görs till 9-15. Hänvisningen ska rätteligen vara till 8-15. Det andra felet finns i 2 kap. 9 där en 6 Se Arbetsmiljöverkets konsekvensutredning (REM 2009/2678)

Datum Dnr/Beteckning 9 (9) hänvisning görs till 9, det vill säga till samma paragraf, istället för till det rätta 8. Dessa fel ska rättas till. Förutom hänvisningar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter har Transportstyrelsen identifierat ytterligare tre inaktuella hänvisningar. I 1 kap. 2 hänvisas till Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:24) om arbetsmiljö på örlogsfartyg. SJÖFS 2005:24 ersattes den 1 december 2011 av TSFS 2011:91. I 5 kap. 2 hänvisas till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1804/2003. Den har ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, vilken är en omarbetning. I 5 kap. 2 hänvisas till förordningen (2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet. Den upphävdes den 1 januari 2008 och ersattes av förordningen (2007:846) om fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen. Dessa bör också korrigeras. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Christina Östberg christina.ostberg@transportstyrelsen.se, 010-495 33 46 Marie Öhmark, marie.ohmark@transportstyrelsen.se, 010-495 31 25

1 (5) Datum Dnr/Beteckning Bilaga till konsekvensutredning - sammanställning av de ändringar som föreslås i TSFS 2009:119 Kap. 1 Allmänt Tillämpning, 2 Ändringsförslag: Hänvisningen till föreskriften om arbetsmiljö på örlogsfartyg (SJÖFS 2005:24) ska ändras till TSFS 2011:91. Förslagets innebörd: SJÖFS 2005:24 ersattes den 1 december 2011 av TSFS 2011:91. Konsekvenser: Att hänvisa till en upphävd föreskrift kan innebära ökade administrativa kostnader då det kan vara komplicerat att ta reda på om föreskriften ersatts av en ny eller om reglerna upphört att gälla. Kap. 2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbete i explosionsfarlig eller toxisk miljö, 1 Ändringsförslag: Andra stycket, med hänvisning till AFS 1986:26 om vissa arbeten på fartyg vid varv, ska utgå. Förslagets innebörd: Arbetsmiljöverket föreslår att AFS 1986:26 ska upphöra att gälla den 1 januari 2015. Branschföreskriften är 27 år gammal och reglerna återfinns numer i andra av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Konsekvenser: Föreskriften avser inte fartygsarbete utan dess tillämpningsområde, arbete på fartyg vid varv, ligger inom Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar. Att hänvisa till en upphävd föreskrift kan innebära ökade administrativa kostnader då det kan vara komplicerat att ta reda på om föreskriften ersatts av en ny eller om reglerna upphört att gälla. Arbete i slutet utrymme, Allmänt råd efter 2 Ändringsförslag: Det allmänna rådet efter 2, med hänvisning till AFS 1993:3 om arbete i slutet utrymme, ska utgå. Likaså ska rubriken till det allmänna rådet utgå. Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen 601 73 Norrköping Besöksadress Olai Kyrkogata 35, Norrköping Telefon 0771-503 503 Telefax 011-18 52 56 www.transportstyrelsen.se kontakt@transportstyrelsen.se

Datum Dnr/Beteckning 2 (5) Förslagets innebörd: Arbetsmiljöverket föreslår att AFS 1993:3 ska upphöra att gälla den 1 januari 2015. Föreskriften bedöms vara gammal och inte fullt ut relevant samtidigt som den till stor del täcks av t.ex. AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker. Konsekvenser: Risker förknippade med arbete i slutet utrymme kan bli mindre tydliga när reglerna inte är samlade i en separat föreskrift. Frågan kommer att genomlysas ytterligare i samband med implementering av nya internationella rekommendationer på området (IMO-resolution A.1050). Asbest, 7 Ändringsförslag: Felaktig hänvisning sist i första stycket ska ändras till 8-14. Andra stycket, med hänvisning till AFS 1986:26 om vissa arbeten på fartyg vid varv, ska utgå. Förslagets innebörd: En felaktig hänvisning korrigeras. Arbetsmiljöverket föreslår att AFS 1986:26 ska upphöra att gälla den 1 januari 2015. Konsekvens. En felaktig hänvisning kan innebära att regelverket feltolkas Andra stycket innebär en upplysning om vad som gäller när fartyget ligger på varv. Tillsyn över varvsarbete ligger inom Arbetsmiljöverkets ansvarsområde. Att hänvisa till en upphävd föreskrift kan innebära ökade administrativa kostnader då det kan vara komplicerat att ta reda på om föreskriften ersatts av en ny eller om reglerna upphört att gälla. Asbest, skyddsutrustning, 9 Ändringsförslag: Den felaktiga hänvisningen till 9 ska ändras till 8. Förslagets innebörd: En felaktig hänvisning korrigeras. Konsekvens. En felaktig hänvisning kan innebära att regelverket feltolkas. Vi ser därför inga negativa konsekvenser av den föreslagna ändringen. Avloppsanläggningar, 15 Ändringsförslag: 15 ska upphöra att gälla. Förslagets innebörd: Arbetsmiljöverket föreslår att AFS 1984:15 ska upphöra att gälla den 1 januari 2015. Föreskrifterna bedöms vara gamla och inte fullt ut relevanta samtidigt som de till stor del täcks av andra föreskrifter. Konsekvenser: Att hänvisa till en upphävd föreskrift kan innebära ökade administrativa kostnader då det kan vara komplicerat att ta reda på om föreskriften ersatts av en ny eller om reglerna upphört att gälla. Vi ser inga negativa konsekvenser av att korrigera en felaktig hänvisning. Belastningsergonomi, 20 Ändringsförslag: AFS 2012:2 om belastningsergonomi ska ersätta den upphävda föreskriften AFS 1998:1.

Datum Dnr/Beteckning 3 (5) Förslagets innebörd: AFS 1998:1 upphörde att gälla den 1 december 2012 och ersattes då med AFS 2012:2. AFS 2000:1 om manuell hantering upphörde samtidigt att gälla då kraven lyfts in i föreskriften om belastningsergonomi. I den nya föreskriften förtydligas riskbedömning av hälsofarliga och onödigt tröttande belastningar. Samtidigt förenklas föreskriften och antalet föreskrifter minskar. Konsekvenser: Kravnivån har i sak inte förändrats eftersom krav på riskbedömningar och handlingsplaner finns redan i dag i AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Den tid det kan medföra att lägga extra fokus på belastningsergonomi har beräknats till en halvtimme för ett litet företag och en timme för ett större. Belastningsskador är i dag den vanligaste orsaken till arbetssjukdomar inom sjöfarten 1. Att lägga fokus på belastningsergonomiska risker kan minska företagens kostnader för sjukskrivningar. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, 30 Ändringsförslag: AFS 2011:18 om hygieniska gränsvärden ska ersätta den upphävda föreskriften AFS 2005:17. Paragrafens rubrik ska ändras till Hygieniska gränsvärden. Förslagets innebörd: AFS 2005:17 upphörde att gälla den 1 juli 2012 och ersattes då med AFS 2011:18. Jämfört med den tidigare föreskriften innehåller den nya föreskriften om hygieniska gränsvärden endast krav på att gränsvärdena inte får överskridas och ett antal paragrafer som beskriver hur mätningar ska genomföras. Övriga paragrafer har överförts till den nya föreskriften om kemiska arbetsmiljörisker (2011:19). Dessutom har 28 stycken ämnen eller ämnesgrupper behandlats vilket har medfört att nya eller omprövade gränsvärden tillförts till bilaga 1 i föreskriften. Kommissionsdirektiv 2009/161/EU, som innehåller 19 indikativa gränsvärden, har också implementerats med dessa föreskrifter (de flesta av dessa ämnen har vi redan gränsvärden för). Arbetsmiljöverket har infört fler gränsvärden än de EU har publicerat i direktivet då Arbetsmiljöverket gjort egna riskbedömningar och låtit en svensk kriteriegrupp ta fram vetenskapliga underlag för de önskade ämnena. Vidare har en ny beteckning, B, införts i bilaga 1. Beteckningen står för att ämnet vid samtidig exponering för buller kan orsaka hörselskada. Konsekvenser: De omarbetade och nya föreskrifterna om hygieniska gränsvärden innebär att vissa ämnen får sänkta gränsvärden och för andra ämnen införs gränsvärden där det tidigare inte fanns några. Ändringarna påverkar framför allt tillverkningsindustrin. 1 Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt personolyckor i svenska handels och fiskefartyg år 2011, Publikation, Transportstyrelsen, 2012-06-30.

Datum Dnr/Beteckning 4 (5) Kemiska arbetsmiljörisker, 33 Ändringsförslag: AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker ska ersätta den upphävda föreskriften AFS 2000:4. Förslagets innebörd: AFS 2000:4 upphörde att gälla den 1 juli 2012 och har ersatts med en ny föreskrift, AFS 2011:19. Den nya föreskriften medför en minskning av regelmassan inom området kemiska risker. I föreskriften förtydligas hur undersökning och bedömning samt dokumentation av kemiska arbetsmiljörisker ska göras. Krav på förteckning av farliga kemiska produkter och andra kemiska riskkällor ersätter kravet på förteckning av enbart farliga kemiska produkter och utgör starten på undersökningen och riskbedömningen. Jämförelsen mot hygieniskt gränsvärde blir nu tydligt en del av riskbedömningen. Vad som ska dokumenteras är också tydligt angivet. Konsekvenser: De administrativa kostnaderna minskar beroende på att regelsystemet på kemiområdet förenklas betydligt. Eftersom motsvarande krav redan finns ökar inte kostnaderna för riskbedömningen. Arbetsgången har förtydligats vilket innebär att varje arbetsplats snabbare kan ta fram egna rutiner. Det kan tyckas att förteckningskravet utökats men skyldigheten att identifiera de farliga kemiska ämnen som förekommer och dokumentera resultatet av riskbedömningen innebär redan idag att detta måste göras. Manuell hantering, 45 Ändringsförslag: 45 med hänvisning till AFS 2000:1 om manuell hantering ska upphöra att gälla. Rubriken Manuell hantering ska utgå. Förslagets innebörd: Arbetsmiljöverket upphävde föreskriften den 1 december 2012 i samband med att bestämmelserna inarbetades i AFS 2012:2 om belastningsergonomi. Konsekvenser: Det är en fördel att alla regler som rör belastningsergonomi finns samlade i en och samma föreskrift. Några negativa konsekvenser av att minska antalet föreskrifter kan inte identifieras. Användning av motorkedjesågar och röjsågar, 49 Ändringsförslag: AFS 2012:1 om användning av motorkedjesågar och röjsågar ska ersätta AFS 2000:2. Förslagets innebörd: AFS 2000:2 upphörde att gälla den 1 juli 2012 och ersattes då med AFS 2012:1. Regler som bedömts vara inaktuella eller inte bidra till ökat skydd och ökad säkerhet har tagits bort eller ändrats. Kravet på att den som använder motorkedjesåg i arbetet ska ha avlagt teoretiska och praktiska prov motsvarande arbetsuppgifterna har tillkommit. Det har förtydligats att ensamföretagare endast berörs av föreskriftens tekniska krav. Konsekvenser: Kostnader kan uppkomma när det gäller utbildning av personal.

Datum Dnr/Beteckning 5 (5) Skydd mot blodsmitta, 52 Ändringsförslag: 52 med hänvisning till AFS 1986:23 ska upphöra att gälla. Rubriken Skydd mot blodsmitta ska utgå. Förslagets innebörd: Arbetsmiljöverket upphävde föreskriften den 1 maj 2013 i samband med att bestämmelserna infördes i AFS 2005:1 om mikrobiologiska hälsorisker. Konsekvenser: Det är en fördel att alla regler som rör mikrobiologiska hälsorisker finns samlade i en och samma föreskrift. Kap. 5 Kylanläggningar Kylanläggningar som innehåller CFC, övriga CFC, haloner, HCFC och HFC, 2 Ändringsförslag: Hänvisningen till EU förordning 2037/2000 ska ersättas av förordning (EG) nr 1005:2009. Förordningen 2002:187 ska ersättas av förordningen 2007:846 om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen. Förslagets innebörd: Att hänvisningen i 2 uppdateras till nu giltig EUförordning. EU-förordningen har omarbetats för att förenkla tillämpningen. Förordningen 2002:187 har ersatts av förordningen 2007:846. Konsekvenser: Att hänvisa till en upphävd förordning kan innebära ökade administrativa kostnader då det kan vara komplicerat att ta reda på om förordningen ersatts av en ny eller om den upphört att gälla. Kap 8 Ventilation Tilluft, 5 Ändringsförslag: Hänvisningen i 5 till AFS 2005:17 om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar ska ändras till AFS 2011:18 om hygieniska gränsvärden. Förslagets innebörd: Förslaget är en konsekvens av ovanstående förslag till ändring av 2 kap. 30. Konsekvenser: Att hänvisa till en upphävd föreskrift kan innebära ökade administrativa kostnader då det kan vara komplicerat att ta reda på om föreskriften ersatts av en ny eller om den upphört att gälla.