Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Transkript

1 REP 2013/ (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme (AFS 1993:3) 1. Sammanfattning Arbetsmiljöverket föreslår att Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme (AFS 1993:3) upphävs. De allmänna råden är 20 år gamla och de bedöms ha spelat ut sin roll. Regler som arbetsgivaren behöver tillämpa vid arbete i slutet utrymme finns i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19), arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3). Andra föreskrifter kan också bli aktuella. Som ett komplement finns på Arbetsmiljöverkets webbplats ett vägledningsdokument till kemireglerna och en broschyr som informerar om arbete i cistern, brunn, silo och lastutrymme som är nära förknippat med slutet utrymme. 2. Beskrivning av problemet och vad Arbetsmiljöverket vill uppnå Arbetsmiljöverket ska kontinuerligt ompröva föreskrifter och allmänna råd för att bedöma om de fortfarande behövs. Av det skälet har en omprövning genomförts av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme (AFS:1993:3). De allmänna råden gavs ut för 20 år sedan. Redan före omprövningen var det känt att de numera sällan används som stöd vid inspektioner. De risker som finns i samband med arbete i slutet utrymme så som cisterner är ofta mycket stora. Det gäller bl.a. risk för brand, explosion, förgiftning och kvävning. Postadress: Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 133, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

2 REP 2013/ (6) Risker i arbetet ska fångas upp i arbetsgivarens dagliga arbetsmiljöarbete och frågor om riskbedömning, åtgärder och uppföljning regleras i en föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Personliga skyddsutrustningen (AFS 2001:3) är en viktig faktor vid arbete i slutet utrymme. Samordningsfrågor avseende arbetsmiljön behöver också tas om hand eftersom det ofta är entreprenörer som arbetar i dessa miljöer. Frågor om samordningsansvar regleras av arbetsmiljölagen (AML, se kap. 3, 7 d och 7 e ) och föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19, 36 ). I AFS 2011:19 finns också krav på riskbedömning och snabb hjälp ut ur cisterner etcetera (31, 32 med kommentarer). I föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2, 75 ) regleras utrymning vilket är centralt vid arbete i slutet utrymme. Tillträdesvägar och säkerhet i arbetsområden tas upp i användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4, Bilaga A, A 2.24). 3. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser Alternativet till att inte upphäva de allmänna råden om arbete i slutet utrymme är att de finns kvar oförändrade. Som framgår av resonemanget i avsnitt 2 behövs inte längre de allmänna råden. Nödvändig reglering finns redan i andra föreskrifter. Att behålla råden skulle innebära ett fortsatt tillstånd med en onödig författning. Se även bilaga 1 d, parallelluppställning. 4. Berörda Typiska arbetsplatser där slutna utrymmen kan finnas och där det förekommer risk för brand, explosion, förgiftning eller kvävning är exempelvis hos s.k. Sevesoföretag, vilka arbetar med stora volymer farliga kemiska ämnen. Dessa finns inom främst tillverknings-, förädlings- och utvinningsindustrin. Inom transportnäringen finns slutna utrymmen i samband med godshantering. Jordbrukare har i allmänhet behållare för motorbränsle och lagring av spannmål inom sin fastighet. Slutna utrymmen kan också uppstå spontant om de rätta miljöbetingelserna föreligger så som vid lagring av organiskt material, läckande gasflaskor eller i samband med tillfälliga heta arbeten i dåligt ventilerade utrymmen. 4.1 Antal berörda företag och arbetsställen Nedan redovisas företag och arbetsställen där det förekommer cisterner, lastutrymmen och silos etc. där det kan finnas slutna utrymmen. På en stor industri finns oftast ett flertal cisterner.

3 REP 2013/ (6) Företag och arbetsstållen Antal företag och arbetsställen Raffinaderier 5 Oljedepåer 40 Stålverk Ca 70 Papper och massabruk Ca 40 Gruvor 15 Läkemedel och kemikalier Transport - järnväg Transport landsväg 100 tals företag 100-tals vagnar Drivmedelsstationer Ca 3300 Kärnkraftverk Jordbruk Hamnar Ca 60 Ca 800 exkl. släp 10 reaktorer Ca med silos och bränsletankar inom fastigheten I Sverige finns fyra ackrediterade kontrollorgan registrerade hos SWEDAC som inspekterar trycksatta anordningar. Antalet besiktningsingenjörer eller motsvarande som kommer i kontakt med slutna utrymmen uppgår till ca 1000 stycken. Cisternrengörare och sanerare är arbetstagare som ofta arbetar på entreprenad. Det finns ett hundratal företag runt omkring i Sverige, vilka erbjuder denna typ av tjänster, med ett par tusen anställda. Detta framgår av uppgifter från hemsidor på nätet och det överensstämmer också med beskrivningar av företag som köper in denna typ av tjänster. Som framgått ovan finns ett ganska stort antal företag som potentiellt kan vara berörda. Om alla jordbruksföretag räknas in handlar det om företag. 4.2 Antal berörda arbetstagare Arbete i slutna utrymmen som cisterner, brunn, silo och lastutrymmen är att betrakta som tillfälliga arbeten och utförs vanligen av entreprenörer eller beträffande lastutrymmen i hamnar av stuveriarbetare. Antalet personer, som i sitt arbete till och från arbetar inne i en behållare (sanering, underhåll, besiktning, byggverksamhet etc.) beräknas till cirka arbetstagare där svetsarna utgör merparten (cirka av vilka cirka 500 är kvinnor enligt branschuppgifter på hemsidor). Stuveriarbetarna uppgår till ca

4 REP 2013/ (6) Resterande är entreprenörer som engageras i samband med byggnation, den fortlöpande tillsynen och underhållet samt planerade underhållsstopp och dylikt (information som erhållits från branschhemsidor på nätet och branschföreträdare vid samtal). Den absolut övervägande delen av dessa är således män (cirka 97 %). 5. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser De allmänna råden om arbete i slutet utrymme föreslås upphävas. Arbetsmiljölagen och ett flertal föreskrifter från Arbetsmiljöverket ska tillämpas. Konsekvenser av att upphäva råden kan sammanfattas på det här sättet: Inget väsentligt kommer att förändras beträffande arbetsmiljö- och säkerhet då detta redan regleras av andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Regelförenkling genom en författning mindre. Arbetsmiljöverket tillämpar modernare föreskrifter med funktionskrav. Det kommer inte att medföra några minskade arbetsmiljökrav på arbetsgivarna. Goda råd som fortfarande är tillämpliga kan tas tillvara i befintligt vägledningsdokument till kemireglerna. Att upphäva äldre författningar kommer att bidra till att generella frågor kring bl. a. tillgänglighet får möjlighet att utvecklas på arbetsplatserna. Frågor av denna natur behandlas idag i nyare föreskrifter så som arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) och i användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) men kan även tas upp i det systematiska arbetsmiljöarbetet med stöd av arbetsmiljölagen (kapitel 2, 1 att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förhållanden i fysisk och psykiskt avseende). Förslaget till upphävande av det allmänna rådet är könsneutralt då rådet ersätts med redan befintliga föreskrifter så som systematiskt arbetsmiljöarbete, där det bl.a. ställs krav på att arbetsgivaren ska genomföra riskbedömningar med åtgärder och uppföljning. Föreskrifterna om t.ex. användning av arbetsutrustning preciserar kraven och där framgår bl.a. att en arbetsutrustning ska vara anpassad på lämpligt sätt och att det kan användas med betryggande säkerhet. Det handlar egentligen om att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förhållanden i fysisk och psykiskt avseende (arbetsmiljölagen). Miljöfrågor så som utsläpp till mark, vatten och luft påverkas inte vid en nedläggning av allmänna rådet då arbete i slutet utrymme inte är en föreskrift utan ett råd.

5 REP 2013/ (6) 6. Bedömning av hur ett upphävande av de allmänna råden kan påverka företag Ett upphävande av de allmänna råden kommer inte att medföra några nya eller förändrade krav på arbetsgivarna. De allmänna råd som ska upphävas är inte tvingande att följa för en arbetsgivare och de krav som kan komma att ställas i samband med inspektion ställs redan idag utifrån andra författningar från Arbetsmiljöverket. I de fallen är det generellt sätt lättare för en större arbetsgivare med mer administrativ personal än för en småföretagare att hålla sig uppdaterad om de förändringar som rör t.ex. arbetsmiljön. 7. Bedömning av om det finns behov av särskilda informationsinsatser Frågorna som rör arbete i farlig atmosfär tas idag om hand av andra författningar. För arbetsmiljörisker i samband med arbete i slutet utrymme finns redan i dag vägledningsdokument på Arbetsmiljöverkets webbplats. Detta kan behöva kompletteras. 8. Samråd med berörda Företrädare för berörda intressenter kommer att få förslaget om upphävandet av de allmänna råden på remiss. Arbetsmiljöverket har ett etablerat forum för samråd med arbetsmarknadens parter. Upphävandet av de allmänna råden kommer att presenteras i detta forum efter remissomgången, men före beslut om upphävande. Förslaget om upphävande kommer under remisstiden att också publiceras på Arbetsmiljöverkets webbplats. 9. Tidpunkten för ikraftträdande Upphävandet av de allmänna råden om arbete i slutet utrymme innebär ingen omställning till ändrade författningsmässiga krav. Därför behöver berörda arbetsgivare ingen längre anpassningstid till de nya förhållandena för sina verksamheter. Tre månader kan därför vara en tillräcklig anpassningstid. Planen är att besluta om upphävandet under tredje kvartalet 2014 och låta beslutet träda ikraft tre månader senare, d.v.s. den 1 januari 2015.

6 REP 2013/ (6) 10. Kontaktperson på Arbetsmiljöverket Tommy Eriksson Wikén Tommy Eriksson Wikén Uppdragsledare Monica Torgrip Uppdragsägare