Samordnade insatser för barn och unga

Relevanta dokument
Generated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.

Temagrupp Barn och Unga

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

Styra och leda i samverkan. för utveckling av familjecentrerat arbetssätt

Modellområde Vänersborg

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Tidiga och samordnade insatser

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april

Psynkronisering S Y K I K

Modellområdesprojektet Vänersborg 26 april 2012

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

HLT- strukturerad samverkans modell

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Modellområde Vänersborg

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Psynkronisering. H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Samverkanstorget Live LGS Temagrupper - NOSAM

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Psynkronisering S Y K I S K

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Idag. Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera. Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag

Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Sociala investeringar

Inrapportering av analys och handlingsplan

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Samordnad individuell plan (SIP)


PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Inrapportering av analys och handlingsplan

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare

Barn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna

Insatser från Barnhälsovården

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Bakgrund. Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt

Barn som far illa & våld i nära relationer

IFO-chefsnätverket Välkomna!

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017

En god start i livet, ett jämlikt GBG

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild

Samverkanstorget Live LGS Temagrupper - NOSAM

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/173-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Hur ska den framtida politiska plattformen i samverkan se ut? Dialogmöte

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade )

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i

Med barnens ögon. Vi kan tillsammans arbeta förebyggande och inge hopp.

Samordnad individuell plan

Västbus reviderade riktlinjer Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Västbus reviderade riktlinjer 2012*

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Ny webb och inrapportering av redovisning

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

Familjecentraler framgång och fall

Kartläggning psykisk hälsa Hur främjas psykisk hälsa?

IFO nätverket 19 maj 2017

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE

Ny förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Transkript:

Samordnade insatser för barn och unga

Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att möta behoven SKL gemensamma ansträngningar måste göras av alla berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa

Utmaningar inom VGR Samverkan och samordning mellan HSN och kommun Utvecklade metoder och vårdprocesser för första linjen/tidiga insatser Utvecklingsarbete med barnperspektiv inte bara verksamhetsgränser

Specialistnivå DSBUS, BUP, BUM, BUH, socialtjänst 2-3% behov av mer omfattande insatser Primärvårdsnivå VC, socialtjänst, skola 20-30% behov av särskilt stöd Generellnivå MVC, BVC socialtjänsten förskola, skola/elevhälsa UM Alla barn

BUP Primärvård Elevhälsa Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Polis HVB Frivilligorganisationer

Samordning familjecentrerat arbetssätt Familjecentrerat arbetssätt där insatserna för barnet tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Kännetecknas av; hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara barnets bästa sätts i främsta rummet föräldrarna/vårdnadshavare ses som barnets viktigaste resurs gränsöverskridande samverkan där verksamheterna sätter barn- och familjeperspektivet främst familjerna ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor

Samordning familjecentral Familjecentralen är en form, en organisering för samordning med familjecentrerat arbetsätt som grund mötesplats för föräldrar och barn Främjande, förebyggande och generell verksamhet där de enheter som vänder sig till föräldrar och barn är samordnade och driver verksamhet under samma tak. Det rör sig om mödra och barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola Den självklara arenan för föräldrarna att söka hjälp och stöd på och vara en väg in till hjälp på rätt nivå.

Samordning utökad familjecentral 6-12 år Familjecentralen ska utgöra mötesplats även för föräldrar till barn 6-12 år tillgång till ett samlat och lättillgängligt föräldrastöd barn- och elevhälsan blir ytterligare aktörer på familjecentralen är fortfarande ett utvecklingsområde i några kommuner

Samordning tidiga insatser/första linjen Första linjen: tidiga insatser som görs när barn, ungdomar och deras familjer indikerar problem insatser som inte kräver specialistresurser präglas av närhet, lättillgänglighet och kan ge insatser i barn och ungdomars närmiljö Metoder och arbetssätt behöver utvecklas och samordnas

Samverkansavtal kommun/ HSN VästBus Arena öf, förskola, skola Alla barn ska lyckas i skolan 2.5 år Frisk och risk Föräldraskap Läskod Frisk och risk Föräldraskap

Samordning Västbus Målgrupp - barn med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Reviderade riktlinjer för arbetet antagna i VGR och Västkom Avvikelsehantering utvecklas

Föräldrar och närstående som kan ge bra anknytning och stödja barnets utveckling En bra och utvecklande förskola som kan möta det enskilda barnets behov God fritid, natur- och kulturupplevelser En bra och utvecklande skola som kan möta det enskilda barnets behov och ge bra kunskapsutveckling och sociala färdigheter Barnhälsovård, Mödrahälsovård Tandvård Ungdomsmottagning Alla barn och ungdomar Acceptabel socioekonomisk standard Arbete, högre studier

Barn med ont i magen eller huvudet, sömnproblem, trötthet, mycket infektioner, Barn med problem att klara målen i skolan Barn med koncentrationssvårigheter, oro Barn med tecken på depression, ångest, psykos Barn med ekonomiska problem i familjen Barn med behov av särskilt stöd Barn med integrationsbehov i familjen Barn med föräldrar som har svårt att vara bra föräldrar Barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom Barn som utsatts för trauma eller som är i konfliktsituationer

Barn med behov av omfattande insatser Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Barn med sociala problem som behöver öppenvårdsinsatser Barn som riskerar att fara illa Ungdomar som begår brott Ungdomar med missbruksproblem Barn med funktionsnedsättning Barn med psykiatrisk problematik och behov av insatser från Barn- och Ungdomspsykiatrin Temagrupp Barn och unga 2013-03-13