Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Relevanta dokument
Underlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL

Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Bilaga underlag till tabeller och figurer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

NULÄGESANALYS VUXNA OCH ÄLDRE

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Antagen av Samverkansnämnden

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer:

Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Barn och ungas psykiska ohälsa Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholms läns landsting

Nils Lindefors

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Fördjupad analys och handlingsplan

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Barn och ungas psykiska ohälsa

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Neuropsykiatri bland barn och unga vuxna i Stockholms la n. December Henrik Dal Kyriaki Kosidou Christina Dalman

Suicidriskprevention genom forskning

Förekomst och prevention av psykisk ohälsa hos unga

INTERPELLATION. Barn och ungas psykiskaohälsa Dnr 29/1)--4772// Anden Nyköping den 12 feb 2018


Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012

Unga vuxna med självrapporterad psykisk ohälsa Var söker de hjälp inom landstingsvården? Söker de i högre utsträckning än andra?

Yttrande över motion 2017:28 av Alfonso Morales Barrera (S) m.fl. om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Integrerad beteendehälsa i primärvården

Autismspektrumtillståndförekomst

Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Behandling vid samsjuklighet

Månadstema 8 Psykisk ohälsa

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Psykisk hälsa i primärvård

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

En tillgänglig och jämlik vård för människor med psykisk ohälsa

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. Plats Roslagssalen, landstingshuset, Hantverkarg. 45. Jessica Ericsson (L)

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

det psykologiska perspektivet

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Utgivningsår 2018 Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Gemensamma nyckelindikatorer för barn och unga

Stockholms läns landsting

NULÄGESANALYS BARN OCH UNGA

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Rapporten ingår i projekt för att anpassa regionens kunskapsstyrning till den nya nationella modellen. Psykisk ohälsa - fakta

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Slutrapport avseende projektet minskad förskrivning av sömnoch lugnande läkemedel i Västra Götalands regionen, samt förslag till fortsatt arbete

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Motion 2016:44 av Maria Kjellsdotter Rydinger m.fl. (S) om fler öppna mottagningar där kommun och landsting samverkar för att minska psykisk ohälsa

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Validand och valideringshandledare

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri

Former för samverkan kring äldre i Stockholms län

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Motion 2017:28 av Alfonso Morales Barrera m.fl. (S) om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting 12 LS

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

4 april, Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre

RISKBRUK i Västerbotten

Samverkansteam Karlstad

Årsrapport (5) Årsrapport 2010 Regional medicinsk programgrupp psykiatri

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut

Helårsuppföljning BUP och VUP

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Transkript:

1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se

2 Jag ska belysa.. Förekomsten av psykiatriska tillstånd i befolkningen Vården för psykisk ohälsa inom primärvården : skillnader mellan åldersgrupper, olika insatser Hur kan man förbättra uppföljningen av psykisk ohälsa inom primärvården?

3 Metod Landstings vårdregister-val databaserna, som innefattar all landstingsfinansierad vård (öppenoch slutenvård) Vård för psykisk ohälsa inom specialiserad psykiatri: registrerat besök Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: psykiatrisk diagnos eller psykosocial insats (besök hos psykolog/kurator/psykoterapeut) eller förskrivning av antidepressiva läkemedel

4 Förekomst av psykiatriska tillstånd i befolkningen, under åren 2011-2016

5 Andelen 0-12 åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvården. % 14,0 0-12 år 12,0 10,0 8,0 Ångest Depresssion ADHD ASD 6,0 4,0 2,0 Ätstörningar Anpassningsstörningar/reaktion på svår stress Sömnstörningar Någon diagnos 0,0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: VAL, bearbetat av CES

6 Andelen 13-17 åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvården. Källa: VAL, bearbetat av CES

7 Andelen vuxna 18 år i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvården. Källa: VAL, bearbetat av CES

8 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården

9 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården Specialiserad psykiatri eller primärvård : Vem gör mest? Skillnader i vård mellan åldersgrupper, per typ av insats Förändring över tid

10 Insatser för psykisk hälsa i primärvård, Stockholms län år 2016. Antal individer / 100 invånare. 16 Psykiatrisk diagnos i primärvården (F eller Z) 14 12 10 % 8 Antidepressiva medel via primärvården Psykosocial verksamhet i primärvården Någon form av psykiatrisk hjälp i primärvården 6 4 2 0 0-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65 + år Källa: VAL, bearbetat av CES

11 Insatser för psykisk hälsa i primärvård, Stockholms län år 2016. Antal individer / 100 invånare. 16 14 Psykiatrisk diagnos i primärvården (F eller Z) 12 10 Någon form av psykiatrisk hjälp i primärvården % 8 6 4 2 0 0-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65 + år Källa: VAL, bearbetat av CES

12 Insatser för psykisk hälsa i primärvård, Stockholms län år 2016. Antal individer / 100 invånare. 16 14 Psykiatrisk diagnos i primärvården (F eller Z) 12 10 Antidepressiva medel via primärvården % 8 6 4 2 0 0-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65 + år Källa: VAL, bearbetat av CES

13 Insatser för psykisk hälsa i primärvård respektive specialiserad psykiatri/beroendevård. Stockholms län år 2016. 16 14 12 10 Någon form av psykiatrisk hjälp i primärvården Besök på psykiatrisk klinik eller i beroendevård % 8 6 4 2 0 0-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65 + år Källa: VAL, bearbetat av CES

14 Förskrivning av psykofarmaka till vuxna 18+ år i primärvård respektive specialiserad psykiatri/beroendevård. Stockholms län år 2016. Andel vuxna 18+ år (%) med läkemedelsuttag efter recept från primärvården respektive psykiatrin/beroendevården. Stockholms län år 2016. 9,0 8,0 7,0 6,0 % 5,0 4,0 Primärvård Psykiatri, beroendevård 3,0 2,0 1,0 0,0 Antidepressiva ADHD-medel Lugnande Sömnmedel Antidepressiva ADHD-medel Lugnande Sömnmedel Källa: VAL, bearbetat av CES

15 Förskrivning av psykofarmaka till barn 0-17 år i primärvård respektive specialiserad psykiatri/beroendevård. Stockholms län år 2016. 9 Andel barn 0-17 år (%) med läkemedelsuttag efter recept från primärvården respektive psykiatrin/beroendevården. Stockholms län år 2016. 8 7 6 5 % 4 3 2 1 Primärvård Psykiatri, beroendevård 0 Antidepressiva ADHD-medel Lugnande Sömnmedel Antidepressiva ADHD-medel Lugnande Sömnmedel Källa: VAL, bearbetat av CES

16 Andel av befolkningen 0-17 år respektive 18 år som fått vård för psykisk ohälsa i primärvård eller specialiserad psykiatri/beroendevård. Stockholms län år 2011-2016. 0-17 år 18 år 15 15 % 10 % 10 5 5 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Besök på psykiatrisk klinik eller i beroendevård Någon form av psykiatrisk hjälp i primärvården 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Besök på psykiatrisk klinik eller i beroendevård Källa: VAL, bearbetat av CES

17 Andel personer med insatser mot psykisk ohälsa i primärvård. Stockholms län år 2011 och 2016. 18 16 14 12 10 % 8 6 4 2 0 0-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65 + år 2011 2016 Källa: VAL, bearbetat av CES

18 Människor har kontakt på flera ställen Andel män och kvinnor 18 år eller äldre i Stockholms län som år 2016 hade kontakt med psykiatrin (P), beroendevården (B) eller primärvården (PRIM) för psykisk ohälsa. Källa: Folkhälsoenkäter SLL, CES

19 Sammanfattning (1) Andelen personer som får vård för psykisk ohälsa i primärvård ökar med stigande ålder; bland tonåringar är det endast 5 % medan det bland personer över 65 år är 15 %. Ett omvänt mönster ses vad gäller psykiatrisk specialistvård.

20 Sammanfattning (2) Åldersgruppen 25-44 år erhåller högst andel psykosociala insatser i primärvård (ca 5 % år 2016). En iakttagelse är att det är en relativt låg andel barn och unga som fått psykosociala insatser. Med ökande ålder ökar förskrivningen av antidepressiva i primärvård; (ca 8 respektive 11 % bland 45-64 åringar och 65+). Ökade insatser för psykisk hälsa i primärvård mellan 2011-2016, förutom bland de äldre.

21 Hur kan man förbättra uppföljningen av psykisk ohälsa inom primärvården? Evidensbaserad behandling? registerbaserade indikatorer

22 Evidensbaserad behandling? Antidepressiva Andel av patienter med förskrivning av antidepressiva läkemedel från primärvården år 2015 som har evidensbaserad indikation (= registrerad diagnos ångest/depression) Bristande diagnosregistrering bland äldre? 100% 90% 80% 70% Andel 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 20-39 40-59 60-79 80- Åldersgrupper Depression Ångest Depression och/eller ångest Ingen förklarande diagnos Källa: VAL, bearbetat av CES, Röjvall M et al.

23 Evidensbaserad behandling? Psykosociala besök Andel av patienter med psykosocialt besök eller evidensbaserad psykoterapi inom husläkaruppdraget (SLL), av dem med diagnoser inom husläkaruppdraget. 60 50 40 Procent 30 20 10 0 Källa: VAL, bearbetat av CES, Röjvall M et al. KBT Psykosocialt besök

24 Evidensbaserad behandling? Psykosociala besök Andel av patienter med psykosocialt besök eller evidensbaserad psykoterapi inom husläkaruppdraget (SLL), av dem med diagnoser inom husläkaruppdraget. 60 50 40 Endast 16 % av de psykosociala besöken under 2015 registrerades med diagnoskod, och bara vid 13 % av besöken preciserades behandlingens innehåll med åtgärdskod. Procent 30 20 10 0 Källa: VAL, bearbetat av CES, Röjvall M et al. KBT Psykosocialt besök

25 Spridning mellan olika husläkarmottagningar i SLL 100 100 90 90 80 80 70 70 60 60 Procent 50 40 Procent 50 40 30 30 20 20 10 10 0 Husläkarmottagningar i SLL 0 Husläkarmottagningar i SLL Andel av psykosociala besök år 2015 som registrerats med åtgärdskod vid besöket Källa: VAL, bearbetat av CES, Röjvall M et al. Andel av patienter med psykosocialt besök som hade registrerad psykiatrisk diagnos någonstans inom husläkaruppdraget senaste 18 månaderna.

26 Sammanfattning Registeruppföljningen av psykosociala besök i primärvård har brister på aggregerad nivå. Det är ofta oklart vilken diagnos patienten behandlas för, och osäkert om patienterna får evidensbaserad psykoterapi. Fler äldre patienter behandlas med antidepressiva i primärvård men en hög andel bland dem saknar (registrerad) evidensbaserad indikation.

Tack! kyriaki.kosidou@sll.se 27