Elevhälsoplan Aspuddens skola

Elevhälsoplan Aspuddens skola 2017-2018

INNEHÅLL Utvärdering av läsåret 2016-2017... 3 fokusområden läsåret 2017-2018... 3 Inledning... 4 Aspuddens skolas elevhälsoteam 17/18... 4 Hälsofrämjande arbete... 5 Förebyggande arbete... 5 åtgärdande arbete... 5 Pedagogiskt åtgärdande arbete... 5 Extra anpassningar... 6 Särskilt stöd... 6 Bedömning av stödbehov görs utifrån kunskapskraven i Lgr 11... 6 Tidpunkten för när olika stödinsatser ska sättas in... 7 Pedagogisk kartläggning... 8 åtgärdsprogram... 8 Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång... 9 IUP- extra anpassningar- åtgärdsprogram... 9 Ansvarsfördelning... 10 All skolpersonal... 10 Klasslärare och mentor... 10 Skolkurator... 10 Rektor och biträdande rektor... 10 Resursstöd... 10 IKT-pedagog... 11 Skolpsykolog... 11 Skolsköterska och skolläkare... 11 Specialpedagog och speciallärare... 11 Studie- och yrkesvägledare... 11 Orosanmälan till socialtjänsten... 12 Möten... 12 Dokument... 12 Arbetsgång EHT... 13 Bilaga 1, Dagordning EHT-möten med biträdande rektor... 14 Sida 2 av 14

UTVÄRDERING AV LÄSÅRET 2016-2017 Under detta läsår har vi inom elevhälsan arbetat aktivt med följande fokusområden: - Stödja inkluderingsarbetet på skolan - Fokus på gruppinriktade insatser - Stödja lärare och elever i användandet av kompensatoriska hjälpmedel - Stödja arbetet med extra anpassningar Arbetet med att stödja elevernas användande av ipad som ett naturligt hjälpmedel i det dagliga skolarbetet har varit framgångsrikt och kommer att fortsätta under kommande år. Under läsåret 2017/2018 kommer fokus ligga på att utveckla lärarnas kompetens och användande av ipad i undervisningen. Mentor behöver i samarbete med elev tydliggöra när, var och till vad ipad för skolbruk ska användas, så att det framgår i dokumentet för extra anpassningar/iup. FOKUSOMRÅDEN LÄSÅRET 2017-2018 - Den fysiska och psykiska lärmiljön - Fortbildning elevhälsa Att höja skolans elevhälsokompetens ett processarbete för likvärdig utbildning (SPSM) - Tydliggöra och utveckla vårt förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan Sida 3 av 14

INLEDNING Elevhälsan har en central roll i skolans arbete med elevernas utveckling mot utbildningens mål. Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Målsättningen är att vi tillsammans inom skolan skapar förutsättningar för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas positivt efter egna förutsättningar och behov. Detta såväl kognitivt som fysiskt, psykiskt och socialt. Det är allas ansvar att vara uppmärksam på att elever mår bra och inte far illa. Elevernas utveckling i skolan är beroende av samspelet mellan lärare, vårdnadshavare, andra vuxna och kamrater. Vi strävar mot att möta varje elev utifrån hens förutsättningar och behov i det dagliga skolarbetet. I elevhälsoarbetet arbetar vi enligt Skollagen kapitel 2: 25 Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildnings mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Aspuddens skolas elevhälsoteam 17/18 Katrin Burström T.f. Rektor Kristina Gustafsson Bitr. rektor EHT Karin Sandelin Svensson Kurator Ingrid Sellin Skolsköterska, åk F-5b Sarah Håkansson Skolsköterska, åk 5c-9 Malin Frank Skolläkare Ida Sandberg Skolpsykolog, föräldraledig Rebecca Dahlin Speciallärare åk F-3 Kicki Lindgren Speciallärare åk F-3 Linn Willén Specialpedagog åk F-3 Kerstin Åsberg Specialpedagog åk 4-6 Raoul Kalén Specialpedagog åk 4-6 Anna-Carin Lindskog Specialpedagog åk 7-9 Maud Artursson Specialpedagog åk 7-9 Dinah Gordon Sehlin Studie- och yrkesvägledare Andreas Novakovic Resurspedagog med ansvar för IKT Siri Knapp Resurs åk F-3 Helena Nilsson Resurs åk 4-6 Elin Celind Lundgren Resurs åk 4-6 Isak Strand Resurs åk 4-6 Arvid Lundin Resurs åk 7-9 Stefan Amrén Resurs åk 7-9 Theo Tounousidis Resurs åk 7-9 Ben Letaeif Resurs och lärare åk 7-9 Sida 4 av 14

HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Ett hälsofrämjande arbete innebär att främja människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande i syfte att stärka människors delaktighet och tilltro till sin egen förmåga. All skolpersonal arbetar utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt, vilket innebär att identifiera, stärka och ta hänsyn till elevers egna styrkor för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling, i nära dialog med eleven. Hälsofrämjande arbete kan ske på individ, grupp och organisationsnivå. En viktig del i Aspuddens elevhälsoarbete är det systematiska utvecklingsarbetet i form av planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Varje läsår (i juni), utvärderar elevhälsoteamet sitt arbete i samarbete med skolans arbetslag. Kompentensutveckling är en annan viktig del i det hälsofrämjande arbetet. Läsåret 2017/2018 kommer elevhälsoteamet på Aspuddens skola genomgå en kurs via Specialpedagogiska skolmyndigheten i syfte att stärka skolans elevhälsokompetens. Kursen fortgår hela läsåret. Elevhälsan deltar regelbundet på arbetslagens pedagogiska diskussioner och fungerar därmed som en resurs för att stärka arbetslagens kompetens gällande elevhälsofrågor. FÖREBYGGANDE ARBETE Representanter från elevhälsoteamet (EHT) deltar enligt schema i lärarnas arbetslagsmöten med syfte att förebygga, tidigt upptäcka och identifiera svårigheter samt gemensamt utveckla goda lärmiljöer för alla elever. Syftet är också att samtliga yrkesroller samarbetar för att öka förståelsen av sambandet mellan skolresultat, goda lärmiljöer och hälsa. Elevhälsoteamet träffas stadievis varje vecka. Pedagoger och lärare har därutöver möjlighet att boka in sig på möte med olika professioner inom elevhälsan. Exempel där elevhälsan kan rådgöra, hjälpa och stötta: - akuta ärenden - förslag på åtgärder och anpassningar för elever - förslag på alternativa verktyg - utveckling av miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa - upprättandet av pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram - kunskapsscreeningar - uppmärksamma fysisk och psykosocial ohälsa - information om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - kontakt med externa aktörer så som socialtjänst, vårdinstanser och polis. ÅTGÄRDANDE ARBETE De allmänna råden som Skolverket har tagit fram (juli 2014) baseras på skollagens bestämmelser om vad som avses med stöd och särskilt stöd. De nya bestämmelserna innebär att om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot målen i läroplanen och kunskapskraven som minst ska uppnås ska lärare och övrig skolpersonal enligt skollagen 3 kap 5 skyndsamt påbörja arbetet med extra anpassningar. Pedagogiskt åtgärdande arbete En del elever är i behov av stöd, utöver den ledning och stimulans som ges i den ordinarie undervisningen, för att utvecklas i riktning mot läroplanens mål eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Genom att sätta in tidiga och adekvata stödinsatser ges alla elever förutsättningar att utvecklas i riktning mot utbildningens mål. Sida 5 av 14

Innan stödinsatser riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen kring eleven ser ut. Det kan bland annat ske genom att se över hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar eller hur lärmiljön ser ut på organisationsnivå. Förändringar i organisationen kring eleven kan ibland vara tillräckligt för att skapa förutsättningar för en positiv utveckling. Ibland kan en elev vara i behov av individinriktade stödinsatser. Dessa kan sättas in i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd. Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare eller övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer samt för fritidshemmet. Exempel på extra anpassningar enligt Skolverkets allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014): "Anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, eller ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Även ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt eller färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning, är att anse som extra anpassningar. Särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror kan även, som huvudregel, ingå inom ramen för extra anpassningar. Till extra anpassningar hör även enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan vara en speciallärare som under en kort tid, till exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven." Särskilt stöd I Skollagen kapitel 3: 7 står följande: Särskilt stöd får ges istället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Särskilt stöd handlar, till skillnad från extra anpassningar, om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar. Bestämmelserna om särskilt stöd gäller för elever i såväl grundskola som fritidshem. Särskilt stöd beslutas av rektorn och dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Bedömning av stödbehov görs utifrån kunskapskraven i Lgr 11 Lärare och övrig skolpersonal gör en bedömning av en elevs behov av extra anpassningar eller särskilt stöd med utgångspunkt i de kunskapskrav som minst ska uppnås. - I förskoleklassen utgår bedömningen från hur eleverna utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i grundskolan. - I åk 1-9 utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot att nå kunskapskraven i de olika ämnena i årskurserna 3, 6 och 9. Sida 6 av 14

- I fritidshemmet utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot målen i läroplanens första del. Det kan förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men uppvisar andra svårigheter, vilka gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan till exempel handla om en elev med funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad långvarig frånvaro. Även i dessa fall kan eleven vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. En elev som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Det innebär att eleven ska ges stöd, även om hen når de kunskapskrav som minst ska uppnås. Tidpunkten för när olika stödinsatser ska sättas in Om en elev efter en tid med stödinsats i form av extra anpassningar fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapskraven som minst ska uppnås enligt Lgr 11 ska de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. Är stödinsatserna trots detta inte tillräckliga gör lärare eller övrig skolpersonal en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till bitr. rektor EHT (EHT-anmälan). Det är inte möjligt att ange någon exakt tidsgräns för hur länge extra anpassningar ska ges innan en anmälan till EHT görs. Tidpunkten för detta måste avgöras i varje enskilt fall. Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges omgående, utan att först sätta in extra anpassningar. I de fall som lärare eller övrig personal gör en bedömning att särskilt stöd behövs omgående ska de göra en EHTanmälan. Sida 7 av 14

PEDAGOGISK KARTLÄGGNING I Skollagen kapitel 3 8 står följande: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultat på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Den pedagogiska kartläggningen utförs av ansvarig klasslärare/mentor i samarbete med andra undervisande lärare och är en del av den utredning skolan gör när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven. Specialpedagog/speciallärare samt övriga professioner inom elevhälsan kan vid behov stödja lärarna i detta arbete. Pedagogisk kartläggning kan ha flera syften, men gemensamt för dem alla är att öka förståelsen för elevens kunskaper, färdigheter, förmågor, erfarenheter, förutsättningar och behov. En pedagogisk kartläggning ska omfatta reflektioner kring faktorer som påverkar elevens lärande på: - Organisationsnivå: Vilka förutsättningar skapar organisationsnivån för att eleven ska kunna klara kunskapskraven? - Gruppnivå : Vilka förutsättningar ges i klassrummet och i den grupp eleven finns? - Individnivå: Vilka förutsättningar ger undervisningen för elevens möjligheter att utveckla de förmågor ämnesundervisningen ska syfta till? ÅTGÄRDSPROGRAM Om den pedagogiska kartläggningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. I det praktiska arbetet fungerar åtgärdsprogrammet som ett stöd vid planering och genomförande av den pedagogiska verksamheten kring eleven. Samtidigt är det en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd samt vilka åtgärder som ska vidtas. I Skollagen kapitel 3 9 står följande: Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor. I den första delen av åtgärdsprogrammet anges de behov av särskilt stöd som eleven har. Denna del kan överföras från den pedagogiska bedömningen i kartläggningen som handlar om elevens behov av särskilt stöd. I den andra delen av åtgärdsprogrammet anges de åtgärder som bedöms vara relevanta. Det är viktigt att de åtgärder som skolan utarbetar och dokumenterar är kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt till kunskapskraven som minst ska uppnås. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara, vilket innebär att det måste framgå på vilket sätt och i vilken omfattning eleven ska ges stöd. Sida 8 av 14

Åtgärderna kan handla om att tillgodose ett specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen. Det kan även handla om mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid, såsom en regelbunden kontakt med speciallärare. En annan möjlig åtgärd är tillgång till en resurs som stödjer eleven under skoldagen. Om en elev vistas i fritidshem är det viktigt att de åtgärder som utarbetas för tiden där är anpassade till elevens situation och behov av särskilt stöd i den specifika lärmiljön. Åtgärder som genomförs i fritidshemmet kan även bidra positivt till elevens måluppfyllelse. Åtgärdsprogrammet utvärderas på angivet datum. Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång Åtgärder som handlar om placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång kan också komma i fråga. Särskilt stöd ska enligt skollagen som huvudregel ges inom den elevgrupp som eleven normalt tillhör. Inom de obligatoriska skolformerna kan en elev under en tid få sitt behov av särskilt stöd tillgodosett genom enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp. Det är dock viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om detta bedöms fungera för eleven. Detsamma gäller även innan det fattas ett beslut om anpassad studiegång. Det är rektorn som beslutar om placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Dessa beslut kan rektorn inte delegera till någon annan i personalen. Rektorn har också ett ansvar för att sådana åtgärder kontinuerligt följs upp och utvärderas, och det är viktigt att skolan strävar efter att eleven ska återgå till den ordinarie gruppen eller läsa efter den ordinarie timplanen när det är möjligt. Innan rektor fattar ett beslut om dessa åtgärder ska samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare. IUP- extra anpassningar- åtgärdsprogram I den skriftliga individuella utvecklingsplanen (IUP), ska lärare i de årskurser där sådana upprättas, ge omdömen om en elevs kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i. I utvecklingsplanen ska det också finnas en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta dokumenteras (se dokumentet Extra anpassningar eller i IUP). I de fall som en elev får särskilt stöd dokumenteras detta istället i ett åtgärdsprogram. Sida 9 av 14

ANSVARSFÖRDELNING Det övergripande ansvaret åligger rektor men ansvaret för elevhälsan i klassen är klasslärare/mentors. I hens ansvar ligger utvecklingssamtal, information till hemmet, vetskap om hur eleven fungerar socialt samt överblick över skolarbetet. Eventuella åtgärdsprogram skrivs av klasslärare/mentor, ämneslärare, förskollärare eller fritidspedagog, i samarbete med elevhälsoteamet. Vilken form av elevstöd som kan bli aktuell diskuteras med berörda pedagoger, elevhälsoteamet och hemmet i ett elevhälsomöte. Till elever i behov av särskilt stöd ska åtgärdsprogram alltid upprättas. All skolpersonal Alla som arbetar på skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande för alla elever samt uppmärksamma och hjälpas åt att stödja elever i behov av särskilt stöd. Klasslärare och mentor Klasslärare/mentor har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och för de åtgärder som sätts in när en elev får svårigheter att nå kunskapskraven. En stor del av elevhälsoarbetet sker inom klassens ram. Klasslärare/mentor ansvarar för att nödvändig information om eleven meddelas all berörd personal som eleven kommer i kontakt med. Klasslärare/mentor skriver IUP tillsammans med elev och vårdnadshavare och planerar eventuella anpassningar. Klasslärare/mentor ska informera elev och vårdnadshavare när en oro finns att kunskapskraven inte nås. Klasslärare/mentor gör en pedagogisk kartläggning tillsammans med arbetslag och specialpedagog/speciallärare och gör därefter en anmälan till EHT och skriver eventuellt åtgärdsprogram tillsammans med specialpedagog/speciallärare. Klasslärare/mentor ansvarar för att eleven har tillgång till anpassade arbetsverktyg och samråder vid behov med specialpedagog/speciallärare om alternativa verktyg. Skolkurator Målet med skolkuratorns arbete är att elever når kunskapskraven och utvecklas socialt och emotionellt i en miljö som främjar lärande. Skolkuratorn kan ge råd och stöd till elever, föräldrar och skolpersonal vid svårigheter i den sociala situationen i och utanför skolan. Det kan gälla vid svårigheter i familjesituationen eller annat som påverkar elevens skolsituation. Det kan vara frågor som rör kamratsvårigheter, kränkande behandling och konflikter eller nedstämdhet, oro och ängslan. Skolkurator samverkar med och kan informera om övriga stödinstanser i samhället (t.ex. socialtjänst, BUP, polis). Rektor och biträdande rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas ytterst av rektor alternativt den som rektor delegerat ansvaret till. Biträdande rektor för EHT leder elevhälsans arbete. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilt stöd, skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd beslutar rektor att ett åtgärdsprogram ska utarbetas. Resursstöd Person som är anställd som resursförstärkning för elev/elevgrupp möjliggör för arbetslag att genomföra planerade stödåtgärder för elever i behov av särskilt stöd. Resursen arbetar utifrån Sida 10 av 14

instruktion av klasslärare/mentor exempelvis genom att stödja elever i arbetssituationer, förbereda och förtydliga instruktioner eller stödja elever vid övergångar mellan aktiviteter och på raster. Resursen handleds av specialpedagog/speciallärare. IKT-pedagog Elever har rätt att få tillgång till de digitala lärverktyg de behöver, tex. inlästa läromedel (Inläsningstjänst), rättstavningsprogram, talsyntes. IKT-pedagogen introducerar lärare och pedagoger i tekniken och lärare/pedagoger stödjer elever i användandet. IKT-pedagogen (eller specialpedagog/speciallärare) kan vid behov hålla kortkurs för elever och lärare/pedagoger. Skolpsykolog Skolpsykologen arbetar med handledning och konsultation till skolans personal samt bidrar med psykologisk kompetens i det pedagogiska arbetet. I detta arbete ingår även stödjande samtal med elever, vårdnadshavare och pedagoger. Skolpsykologen arbetar även med att genomföra psykologutredningar. Skolsköterska och skolläkare Skolhälsovården arbetar efter ett basprogram som gäller i alla skolor i Stockholms stad. Skolhälsovården erbjuder hälsobesök/hälsosamtal under grundskoletiden (F-klass, åk 2, åk 4, åk 6 samt åk 8). Skolsköterskan informerar om och ger vaccinationer samt hälsoupplysningar till så väl enskilda som grupper av elever. Skolsköterskan och skolläkaren samarbetar med andra sjukvårdsoch sociala instanser utanför skolan. Skolsköterskan tar även hand om enklare olycksfall. Skolläkartid bokas via skolsköterska. Specialpedagog och speciallärare Specialpedagogens och speciallärarens övergripande uppgift är att identifiera och undanröja hinder i lärmiljön. Det kan ske genom observationer, konsultation, handledning och rådgivning. Specialpedagog/speciallärare är även delaktig vid pedagogiska kartläggningar och vid upprättandet av åtgärdsprogram. Specialpedagog/speciallärare ger råd om anpassningar av undervisning och material utifrån elevers behov, informerar om och rekommenderar alternativa lärverktyg. Specialpedagog/speciallärare kan vid behov undervisa enskilda elever och mindre elevgrupper. I början av höstterminen gör specialpedagog/speciallärare en behovsinventering som grundar sig på föregående läsårs resultat, kartläggningar och utredningar. Utifrån kartläggningsresultaten bedöms vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Studie- och yrkesvägledare Studie- och yrkesvägledaren har som huvudsaklig uppgift att informera och vägleda elever enskilt och i grupp inför gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledaren arbetar även med att: - Hålla kontakten med vårdnadshavare vid studie- och ämnesvalstillfällen. - Delta i elevhälsoteamsarbetet främst kring åk 9 Sida 11 av 14

OROSANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN Om det finns oro kring att en elev far illa har all personal skyldighet att anmäla det till socialtjänsten. Det räcker att man känner oro, man behöver inte ha bevis på hur situationen ser ut. Känner man sig osäker och vill rådgöra med någon ska man i första hand göra det med sin närmsta chef eller skolans kurator, alternativt med mottagningsgruppen på socialtjänsten i Hägersten/Liljeholmen 08-508 223 00 eller socialjouren Stockholms stad 08-508 40 000. MÖTEN Elevhälsan följer skolans övergripande mötesstruktur. DAG TID Elevhälsoteam F-3 Torsdag Kl. 14.00-15.30 Elevhälsoteam 4-6 Måndag Kl. 12.30-14.00 Elevhälsoteam 7-9 Onsdag Kl. 08.30-10.00 På elevhälsoteam mötena följs upprättad dagordning (se bilaga 1) Vid alla möten med vårdnadshavare och utomstående aktörer (tex BUP, socialtjänsten) används beslutsprotokoll för dokumentation. DOKUMENT Samtliga dokument hittar du i mappen Gemensam_ADM, undermapp EHT - Extra anpassningar - Anmälan till EHT - Pedagogisk kartläggning - Arbetsmaterial - Kartläggning PK- elev - Arbetsmaterial - Kartläggning PK- vårdnadshavare - Åtgärdsprogram - Utvärdering åtgärdsprogram - Beslutsprotokoll Sida 12 av 14

- ARBETSGÅNG EHT Sida 13 av 14

BILAGA 1, DAGORDNING EHT-MÖTEN MED BITRÄDANDE REKTOR Organisation/gruppnivå Återkoppling EHT arbetslag Kommande EHT arbetslag Återkoppling handledning med resurser Pedagogiskt seminarium Individnivå (Återrapportering kring elever från samtliga professioner) Beslutsprotoll/mötesanteckningar/utredningar m.m. Extra Anpassningar Pedagogisk kartläggning Åtgärdsprogram EHT-anmälan Incidentrapporter (Bitr. rektor) Sida 14 av 14