Riskkapitalbolagens värdeskapande

UPPSALA UNIVERSITET FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN HANDLEDARE: ROBERT JOACHIMSSON Riskkapitalbolagens värdeskapande en fallstudie av KappAhl & Gant Magisteruppsats Vt - 06 2006-06-02 Beata Beck-Friis Pernilla Dejenfelt

Sammanfattning I början på 1980-talet kom den första riskkapitalvågen till Sverige men det var först under senare delen av 1990- talet som marknaden för riskkapitalfinansierade investeringar blev riktigt attraktiv. Detaljhandeln har fått ett kraftigt uppsving på börsen den senaste tiden vilket lett att noteringar av nya bolag inom framförallt klädindustrin har ökat kraftigt. Två exempel på detta är KappAhl och Gant. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt riskkapitalbolagen Accent Equity och 3i har skapat ett ökat värde i KappAhl respektive Gant som de har investerat i. För att finna svar på detta har intervjuer genomförts med respektive riskkapitalbolag men även med företaget Gant. Informationen har dessutom kompletterats med företagens noteringsprospekt. Resultaten av undersökningen visar att en kombination av flera aktiviteter i riskkapitalbolagens arbetsprocess kan leda till ett ökat värde i portföljföretagen. Däribland har det finansiella kunnandet som riskkapitalisterna besitter och det nätverk de omger sig av visat sig vara av extra stor betydelse för värdeskapandet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Problemdiskussion och problemformulering...2 1.3 Syfte...3 1.4 Perspektiv...3 2 LITTERATUR...4 2.1 Litteraturval...4 3 TEORETISK REFERENSRAM...5 3.1 Vad menas med riskkapital?...5 3.2 Tidigare forskning...6 3.3 Riskkapitalisternas arbetsprocess...8 3.4 Hur skapas då värde enligt teorin?...10 4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...10 4.1 Metodologiska utgångspunkter...10 4.2 Datainsamling...11 4.3 Respondent urval...12 4.4 Uppsatsens trovärdighet och tillförlitlighet...14 5 EMPIRISKA DATA...15 5.1 Företagsfakta om Gant...15 5.2 Företagsfakta om KappAhl...16 5.3 Intervju med 3i...16 5.4 Intervju med Gant...18 5.5 Intervju med Accent Equity...19 6 RESULTAT OCH SLUTSATSER...21 6.1 Resultat...21 6.2 Slutsatser...25 7 KÄLLFÖRTECKNING...27 7.1 Tryckt litteratur...27 7.1.1 Böcker...27 7.1.2 Artiklar...28 7.1.3 Övrigt...29 7.2 Muntliga källor...30 7.3 Webbaserade källor...30 Bilaga 1 Intervjuguide riskkapitalbolag Bilaga 2 - Intervjuguide Gant

1 INTRODUKTION Det inledande kapitlet börjar med presentation av uppsatsens bakgrund. Det följs av ett avsnitt med uppsatsens problemdiskussion och problemformulering som sedan leder fram till syftet med undersökningen och ur det perspektiv som den är skriven. 1.1 Bakgrund I den här uppsatsen vill vi undersöka vad riskkapitalbolagen tillför portföljbolagen för att skapa ett ökat värde. I början på 1980-talet kom den första riskkapitalvågen och riskkapitalindustrin etablerades i Sverige men då det fanns andra investeringsalternativ på räntemarknaden som var mer fördelaktiga minskade antalet riskkapitalbolag under den senare hälften av 80-talet. Detta bidrog till att intresset för riskkapitalinvesteringar i onoterade bolag minskade till följ av den nedåtgående börsen. 1 Riskkapitalmarknaden har under den senare delen av 1990-talet och fram till idag blivit en attraktiv marknad. Börsen hade från mitten av 90-talet en kraftig uppgång fram till år 2000 men undantag för år 1998 då den föll. Nedgången som sedan inträffade stabiliserades år 2003 för att därefter följa en positiv utveckling ända fram till idag. Studier har visat på att de företag som är riskkapitalfinansierade har haft en snabbare omsättningstillväxt än företag noterade på A- listan. 2 Riskkapitalbolagens syfte är att gå in i företag inte bara med kapital utan också med kompetens, nätverk och ägarstyrning för att på så sätt kunna utveckla företagen. Efter 4 till 7 år säljer vanligtvis rikkapitalbolagen av sitt innehav i företagen. Detta kan ske antingen genom en börsintroduktion eller genom industriella försäljningar. De senaste åren har en trend med ett ökat antal lönsamma börsintroduktioner kunnat urskiljas. 3 1 http://www.svca.se (a) 2 http://www.nutek.se (a) 3 Bergin, 2006, s. 4 1

Från 1996, då svenska riskkapitalbolag förvaltade 16 miljarder kronor, till 2004 har bolagen utökat det förvaltade kapitalet till 230 miljarder. Detta motsvarar ca tio procent av Stockholmsbörsens värde. 4 Det ökade intresset för riskkapitalbranschen har blivit stort, inte bara i Sverige utan även i Europa. 2005 sålde riskkapitalbolag företag i Sverige till ett värde på 60 miljarder vilket är en fördubbling från året innan och den högsta nivån hittills. Bolagen har även gjort stora investeringar i nya företag. 5 1.2 Problemdiskussion och problemformulering Detaljhandeln har fått ett kraftigt uppsving på börsen den senaste tiden. Noteringar av nya bolag inom framförallt klädindustrin har ökat kraftigt. 6 Bakom flera av dessa bolag finner man just riskkapitalbolag som majoritetsägare. Tidigare var det vanligt att dessa ägare sålde sina andelar till kollegor inom riskkapitalbranschen eller använde aktierna vid sammanslagningar med andra företag, troligtvis på grund av misstro till den svenska börsen. Nu har dock introducering på börsen blivit ett allt vanligare exitalternativ för denna typ av ägare. Dessa börsnoteringar har varit gynnsamma för de riskkapitalister som står bakom bolagen. 7 Två exempel på detta är KappAhl respektive Gant. KappAhl köptes i oktober år 2004 till största del av två riskkapital bolag som introducerade företaget på börsen månadsskiftet februari/mars i år. Strax därefter drog sig huvudägarna ut till stora delar och gjorde då en vinst på 2 miljarder kronor. Dessutom har deras resterande ägarandel på börsen ökat med 120 miljoner kronor. Även Gant ägdes till största del av två riskkapitalbolag som köpte företaget 2003 och som vid börsnoteringen i slutet av mars sålde alla sina aktier i bolaget och därmed gjorde en vinst på 1,1 miljard kronor. 8 4 http://www.nutek.se (b) 5 Bergin, 2006, s. 4 6 Almroth, 2006, s. 4 7 Bergin, 2006, s. 4 8 Bergin, 2006, s. 5 2

Värdet på företagen har i båda fallen ökat dramatiskt med flera miljarder på bara ett par år. Detta gör att vi nu ställer oss frågan vad riskkapitalisterna har gjort i företagen för att skapa detta ökade värde som har lett till dessa stora vinster? Hur har de lyckats göra det på så kort tid? Vilka omstruktureringar har detta krävt inom företaget? Vilka delar har behållits och vilka har sålts av? Vi anser att detta är intressant att undersöka då det sen slutet av förra året har skett ett antal lyckade börsintroduceringar av svenska bolag. Dessa har varit lönsamma affärer för de inblandade riskkapitalbolagen. 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt riskkapitalbolagen Accent Equity och 3i har skapat ett ökat värdet i KappAhl respektive Gant som de har investerat i. Eftersom KappAhl och Gant är två företag inom samma bransch som är riskkapitalfinansierade anser vi att dessa är två bra undersökningsobjekt eftersom de även har ökat mycket i värde. 1.4 Perspektiv Uppsatsen vänder sig till gemene man. Med detta avser vi personer som är intresserade att göra investeringar i riskkapitalbolag men även för personer som är intresserade att veta vad det är riskkapitalbolag gör i de företag som de väljer att investera i. Detta för att få en större förståelse för vilka förändringar som gjorts i företagen och på så sätt bättre förstå vad som ligger till grund för företagens ökade värde. 3

2 LITTERATUR Här nedan redogörs för den litteratur som använts till beskrivningen av den teoretiska referensramen. 2.1 Litteraturval Vi har använt oss utav andrahandsdata, så som artiklar och böcker inom ämnet, för att skapa en teoretisk referensram till vår uppsats. Eftersom syftet med uppsatsen varit klar från början har vi kunnat göra en medveten sökning för att finna lämplig litteratur. Vi bokade en bibliotekarie på ekonomikums bibliotek för att få hjälp med att finna lämplig litteratur något som dock visade sig vara svårt. Efter att ha sökt i både Disa och Libris utan framgång blev vi rekommenderade att söka igenom finansieringshyllan i biblioteket vilket ledde till den litteratur som vi senare använde oss av i uppsatsen. 9 För vår teoretiska referensram har boken skriven av Landstöm varit viktig eftersom denna har gett oss både en beskrivning av riskkapitalisternas arbetsprocess och exempel på författare som genomfört tidigare studier inom ämnet. För att få fram tidigare studier som gjorts inom det område vi ämnar undersöka tog vi hjälp av de databaser som vi har tillgång till genom Uppsala universitetsbibliotek. Då vi redan innan visste studiernas titlar, efter att ha läst Landströms bok, sökte vi i Business Source Premier för att få fram i vilken tidsskrift som de publicerats i. De tre studier som vi beskriver i teorin och som vi fann vara bäst lämpade för vår undersökning, gick alla att återfinna i Journal of business venturing. Denna finns som elektronisk tidsskrift vilket gjorde att vi hade möjlighet att få studierna i fulltext. 10 Då de två företagen Gant och KappAhl, som vi valt att undersöka, nyligen börsintroducerats har det varit lätt att finna artiklar i nyhetstidningar som Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som varit till stor nytta för vår undersökning. 11 9 Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F., 2001, s. 77 f 10 Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F., 2001, s. 79 f 11 Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F., 2001, s. 78 f 4

En hemsida som varit till stor hjälp för teori avsnittet har varit Svenska riskkapitalist förbundet hemsida. Därifrån har vi samlat in mycket information för att kunna definiera många av de begrepp som används i uppsatsen. 3 TEORETISK REFERENSRAM I detta kapitel redogörs det för den teori som ligger till grund för uppsatsen. Först för vad som menas med riskkapital och sedan följer en redogörelse för tre liknande studier som skrivits tidigare och resultaten av dessa. Kapitlet avslutas med ett sammanfattande avsnitt. 3.1 Vad menas med riskkapital? Riskkapital är ett uttryck som i dagsläget används flitigt men inte alltid korrekt. Ordet riskkapital innebär en investering i ett så kallat portföljföretags egna kapital. Varför det kallas just riskkapital beror delvis på den högre risk som ägarna utsätts för i jämförelse med andra intressenter i företaget. 12 Utifrån detta kan man dock särskilja två olika typer av riskkapitalinvesteringar, å ena sidan Public Equity, vilket är investeringar i företag som finns noterade på börsen, och å andra sidan Private Equity som är investering i onoterade företag. 13 De bolag som ägnar sig åt den senare formen av investeringar karakteriseras av ett aktivt ägande och är de som i dagligt tal kallas för riskkapitalbolag. Även här kan och bör dock en distinktion göras mellan två sorters Private Equity-investeringar. Den ena kallas för Venture capital och innebär att riskkapitalbolagen går in och investerar i tillväxtföretag som ofta visar på negativa kassaflöden och som behöver hjälp för att kunna utvecklas och komma vidare. Investeringen sker ofta vid företagets start eller i dess expansionsfas. Den andra sortens investeringar är Buyouts vilket direkt översatt betyder utköp. Här görs istället investeringar i företag med starka kassaflöden som kommit längre i sin utveckling. 14 Dessa typer av 12 Connect, 1999, s.16 13 http://www.svca.se (b) 14 http://www.nutek.se (a) 5

samarbeten pågår vanligtvis under 4-7 år och därefter drar sig riskkapitalbolagen ur. 15 Detta görs genom olika exitalternativ så som till exempel börsintroduktion. 16 Buyout står för 12 % av antalet Private Equity-investeringar som gjordes under förra året, dock representerade dessa investeringar 87 % av det totala investerade kapitalet vilket innebär att det är här de stora pengarna finns. 17 Därför är det just denna typ av riskkapitalinvesteringar som denna uppsats kommer att inriktas mot. Nästa avsnitt beskriver värdeskapandet i portföljföretagen och då kommer dock ingen åtskiljning göras mellan venture capital och buyouts eftersom båda påvisar i stort sätt samma händelseförlopp. 3.2 Tidigare forskning Studier och mätningar över vad riskkapitalbolagen faktiskt gör i portföljföretagen för att åstadkomma ett ökat värde är än så länge fåtaliga. Även om ämnet har skapat intresse hos många forskare har inga klara parametrar gått att finna som skulle kunna lägga grunden för en modell i värdeskapande för riskkapitalister. Att riskkapitalisterna skapar ett ökat värde är många eniga om men det svåra är att identifiera vad som ligger bakom denna ökning. 18 Bland tidigare forskning bör nämnas den undersökning som utfördes av MacMillan, Zemann och SubbaNarasimha som var en uppföljning på en av deras tidigare studier. Syftet med denna undersökning var att fastställa i vilken utsträckning de kriterier som identifierats i tidigare studier är användbara för att kunna förutspå utfallet av riskkapitalinvesteringar. Några av kriterierna är erfarenhet, eller brist på sådan, kvalificerad ledning, grad av acceptans av själva produkten på marknaden, konkurrensfördelar och kraften att bibehålla dessa. De riskkapitalister som tillfrågades ombads att försöka ranka olika investeringar, allt från väldigt lyckade till väldigt misslyckade, med hjälp av dessa kriterier. Resultaten av undersökningen visade att misslyckade investeringar ofta bygger på en brist på erfarenhet och dålig förmåga att skapa konkurrensfördelar. Även för de som lyckats skapa en plats på marknaden fanns klara brister i kraften att lyckas skydda produkten och inte förlora marknadsandelar. De lyckade investeringarna karaktäriserades istället av en välkvalificerad ledning som klarar av 15 http://www.svca.se (c) 16 Utvecklingsfonden Stockholm, 1989, s. 71 17 http://www.svca.se (d) 18 Landström m.fl., 2003, s. 173 ff. 6

att slå sig in på marknaden och sen bibehålla sina marknadsandelar utan att utsättas för intrång. 19 Studien har sedan påbyggts av bland annat en undersökning av Elango mfl. En undersökning som försöker finna möjliga källor till olikheter mellan olika riskkapitalbolag och vad detta kan generera för resultat. Författarna identifierar fyra faktorer som kan anses utgöra dessa källor. Först, i vilken utvecklingsfas portföljföretaget befinner sig vid investeringstillfället. Därefter, hur pass mycket hjälp bolaget kan erbjuda portföljföretaget. Vidare hur riskkapitalbolagen skiljer sig i storlek och avslutningsvis vissa geografiska olikheter. Författarna finner att många bolag investerar i tidiga skeden men att de inte bidrar med tillräcklig hjälp till portföljföretagen, något som alltid ansetts leda till dåliga resultat. Utifrån skillnaderna i storlek på riskkapitalbolagen kunde de dock inte dra några klara slutsatser mer än att de större bolagen har en tendens att investera i senare stadier av portföljföretagens utveckling. Avslutningsvis påpekar de att riskkapitalisterna påvisade skillnader i möjligheten att skapa ökade värden. De menar att detta skulle påverkas av kontakter, kunskap och kvalitén på hjälpen de bidrar med. 20 Båda dessa undersökningar utgörs dock endast av studier av amerikanska riskkapitalbolag, i likhet med den mesta av undersökningen inom detta område. Några som däremot har studerat den svenska riskkapitalmarknaden är Fredriksen, Olofsson och Wahlbin. De vill med sin studie undersöka relationen mellan riskkapitalbolagens inflytande på portföljföretagen och dess ekonomiska så väl som icke ekonomiska utveckling. Undersökningen belyser tre viktiga aspekter så som riskkapitalbolagens inflytande över portföljföretaget, portföljföretagens utveckling efter det att de blivit uppköpta och resultatet av deras samarbete. I denna studie har både riskkapitalisterna och portföljföretagen tillfrågats för att på så sätt dessutom kunna få insikt i om deras syn skiljer sig åt. Det påpekas i denna undersökning att tidigare studier varit mer fokuserade på besluts- och arbetsprocesser varför en undersökning om värdeskapandet är viktig att genomföra. Något som tas upp i denna studie, och som är en återkommande slutsats bland forskning inom detta område, är att det egentligen inte är det tillförda kapitalet utan istället andra aktiviteter som utgör den viktigaste delen av värdeskapandet. Dock finns det svårigheter i att fastställa dessa andra aktiviteters påverkan. I denna studie dras slutsatsen att riskkapitalisterna bidrar till ett ökat värde men att detta värde snarare är av en icke ekonomisk 19 MacMillan, Zemann & SubbaNarasimha, 1987, s. 123-137 20 Elango mfl, 1995, s. 157-179 7

natur. Fredriksen, Olofsson och Wahlbin anser sig inte ha kunnat finna några klara relationer mellan riskkapitalisternas inflytande och en förbättrad ekonomisk utveckling i portföljföretaget. De föreslår att detta antingen skulle kunna bero på att tidshorisonten är för kort och att en ökad ekonomisk utveckling kräver längre perspektiv. Eller att riskkapitalbolagen koncentrerar sig på de portföljföretag som har problem och på så sätt fördelar sina resurser på ett sätt som inte bidrar till den ekonomiska utvecklingen. Detta fenomen har de kallat för Firefighter venture capitalists. Dock skulle aktiviteterna genom att användas effektivt kunna leda till ekonomiska fördelar på längre sikt. 21 3.3 Riskkapitalisternas arbetsprocess Tidigare undersökningar har som tidigare påpekats funnit att olika delar av riskkapitalisternas arbetsprocess anses som olika viktiga. Många ser förstås det tillförda kapitalet som den allra viktigaste beståndsdelen i denna process men andra menar istället, i likhet med Fredriksen, Olofsson och Wahlbin, att riskkapitalisternas icke ekonomiska aktiviteter spelar en minst lika viktig roll. Enligt riskkapitalisterna själva är deras viktigaste uppgifter att utvärdera och eventuellt omformulera portföljföretagets affärsstrategier men även att verka som aktiva företagsledare och ägare genom stöd och rådgivning genom hela processen. 22 En viktig del av riskkapitalisternas arbete består i att, innan förvärvet, göra just en grundläggande utvärdering av portföljföretaget och då även andra delar än själva affärsstrategin som nämnts tidigare. Genom att göra denna utvärdering kan bolaget fastställa var och hur resurserna skall satsas inom portföljföretaget. Detta ökar riskkapitalbolagets chanser till vinst då högre andel tillförda resurser ökar bolagets möjlighet till en hög avkastning. 23 Efter förvärvet sätts vissa mål upp angående förbättringar inom till exempel produktivitet och försäljning för att på så sätt öka rörelseresultatet. Dessutom vill man försöka sänka företagets skuldsättningsgrad varför mål om återbetalning av skulder även sätts upp. För att försöka uppnå målen påbörjas därefter ett omfattande arbete. 24 21 Fredriksen, Olofsson & Wahlbin, 1997, s. 503-511 22 Landström m.fl. 2003, s. 174 ff. 23 Landström m.fl. 2003, s. 173 ff. 8

Beroende på i vilken fas portföljföretaget befinner sig i kan åtgärderna skilja sig något åt. I ett företag som befinner sig i en tidig utvecklingsfas läggs fokus mer på kapitalanskaffning och rekrytering av nyckelpersoner än ett företag som är längre fram i sin utveckling där fokus istället ligger på företagets strategi. 25 Strategin är en viktig del för denna typ av företag men som inte alltid är glasklart utstakad. Riskkapitalbolagen behöver här försöka urskilja företagets kärnverksamhet för att sedan besluta om kringliggande affärsområden och divisioner behöver avyttras eller om de kan omstruktureras och därmed behållas. Denna analys av de olika affärsområdena görs ofta genom benchmarking där olika områden mäts mot varandra inom företaget men också med konkurrenter på marknaden. 26 Utöver dessa mer strategiska delar har även organisationen en betydande roll. Riskkapitalbolagen utgörs ofta av kunniga personer som har stor erfarenhet av ledarskap men som också besitter den ekonomiska kunskap som krävs för att förändra företaget. Dessutom befinner de sig i ett nätverk av såväl revisorer och jurister vilket underlättar deras arbetsgång och de kan därför själva koncentrera sig på själva förändringsarbetet och därmed skapa mervärde på ett lättare sätt än andra investerare. Riskkapitalisterna har därmed en konkurrensfördel gentemot andra investerare. 27 När önskat resultat har uppnåtts och det är dags för riskkapitalbolagen att dra sig ur samarbetet kan detta göras på tre olika sätt. Antingen genom ett återköp där portföljbolaget eller andra ägare köper tillbaka andelarna från riskkapitalisterna eller genom försäljning av hela bolaget till ett större företag oftast inom samma bransch. Det tredje alternativet sker genom att notera företaget på börsen. 28 Vid detta exitalternativ spelar timingen en stor roll och bestäms i många fall av börsklimatet. En stark börs leder till ett ökat antal nyintroduktioner medan en svag börs istället leder till ett ökat antal utköp från börsen. 29 24 http://www.svca.se (e) 25 http://www.svca.se (e) 26 http://www.svca.se (e) 27 Landström m.fl. 2003, s. 235 ff. 28 Utvecklingsfonden Stockholm, 1989, s. 71 29 http://www-retriever-info-com. 9

3.4 Hur skapas då värde enligt teorin? Den befintliga teorin bygger på forskning som inte kunnat bevisa vad som bidrar till ett ökat ekonomiskt värde hos portföljföretagen. Därför anses de aktiviteter inom arbetsprocessen som istället kan generera ett mervärde som extra viktiga. Att riskkapitalbolagen agerar som aktiva ägare och rådgivare genom exempelvis styrelserepresentation är därför viktigt. Även mål med samarbetet bör ställas upp så tidigt som möjligt i processen för att sedan kunna utvärdera vilka omstruktureringar som är nödvändiga för att uppnå dessa mål. Genom att bidraga med sin erfarenhet och kunskap och dessutom dela med sig av sitt nätverk kan riskkapitalbolagen dessutom underlätta mycket av arbetet mot ett ökat värde. Om dessa aktiviteter dessutom utförs på ett effektivt sätt kan möjligheten finnas att de genererar även ekonomiska fördelar i slutändan. 4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Nedan förklaras det tillvägagångssätt som används för att producera kunskap. För att undersökningen ska vara trovärdig och tillförlitlig görs sedan en redogörelse för de val som gjorts och de som inte gjorts. Slutligen redovisas här vilken information som har använts och hur denna har införskaffats. 4.1 Metodologiska utgångspunkter För att kunna undersöka vårt problemområde är det viktigt att läsaren förstår hur vi har gått tillväga för att finna svar. Detta är en viktig förutsättning för att arbetet ska få en hög trovärdighet och tillförlitlighet 30. I vår undersökning har vi valt att försöka förklara för gemene man vad riskkapitalbolag gör i de bolag som de investerar i för att skapa ett ökat värde. Vi vill med den information som vi har samlat in pröva den teori som finns inom området genom att undersöka vad som skett i två exempelföretag, KappAhl och Gant. 31 Det skulle vara möjligt att göra en undersökning av flera företag men eftersom vi eftersträvar en djupare förståelse anser vi det vara mer relevant 30 Holme & Krohn- Solvang, 1996, s. 11 31 Ghauri, Gronhaug & Kristianslund, 1995, s. 9 10

för den problemformulering vi har att endast använda två typföretag inom samma bransch som undersökningsobjekt. Detta har vi gjort för att förstå hur riskkapitalbolagen agerar. 32 Då vårt mål är att få en djupare förståelse av riskkapitalbolagens agerande har vi valt att genomföra tre intervjuer. Vi anser inte att en enkätundersöknings skulle vara relevant för vårt syfte eftersom vi i uppsatsen endast undersöker två företag. Att vi valt att genomföra intervjuer är också på grund av fördelen med att ha möjlighet att ställa eventuella följdfrågor för att på så sätt få en ännu djupare insikt. 4.2 Datainsamling Den information som vi valt att samla in har införskaffats genom intervjuer och redan skrivet material inom området. Eftersom vi har valt att undersöka två företag som nyligen har genomfört sin börsintroduktion ansåg vi det vara bättre att skapa information som passar just vårt problem eftersom vi syftar till att få en ökad förståelse och då detta är så pass ny information ansåg vi det nödvändigt med intervjuer. Fördelen med att använda oss av intervjuer är att vi inte behöver använda standardiserade frågeformulär, utan det finns möjlighet att ställa följdfrågor eller reda ut eventuella missförstånd. Detta bidrar till möjligheten att ställa mer komplicerade frågor. Vi genomförde tre stycken telefonintervjuer eftersom det var den enda möjligheten för respondenterna att medverka, något som dock gör att vi förlorar fördelen med att kunna läsa av respondentens kroppsspråk. Vi anser oss inte ha ställt ledande frågor men vi har varit väl medvetna om att risken finns 33. De svar vi erhållit är därför respondentens egna funderingar och åsikter. Utöver den information vi fått genom intervjuerna har vi använt oss av de två företagens prospekt då vi anser att den informationen ger oss en bra bakgrund. 32 Holme & Krohn- Solvang, 1996, s. 14 33 Esaiasson m.fl. 2003, s. 263 11

4.3 Respondent urval Vi anser att KappAhl och Gant är två bra exempel på företag där riskkapitalbolag har lyckats skapa ett stort värde och där en börsintroduktion har genererat stora vinster. Därför har vi valt att intervjua personer som varit delaktiga i dessa samarbeten. Ett större urval av liknande företag hade med största säkerhet givit oss ett säkrare resultat men då detta inte ryms inom ramen för den här uppsatsen har vi valt att genomföra en djupare undersökning av dessa två företag. Eftersom den information vi söker kräver att respondenten har varit väl insatt under tiden som riskkapitalbolaget varit aktiv inom de två företagen, har vi varit noga med att respondenten är väl införstådd med vad det är vi söker undersöka. 34 De tre respondenterna vi har intervjuat är: 1. Jan Samuelsson, Senior Partner på Accent Equity. 2. Gustav Ström, Investment executive på 3i. 3. Henrik Fredin, Chief Financial Officer (CFO) på Gant. När vi hade sammanställt vår intervjuguide och fått den godkänd av vår handledare så skickade vi frågorna till respektive respondent så att de hade möjlighet att läsa in sig på eventuell information som behövdes för att besvara frågorna. Vid utformandet av intervjuguiden har vi försökt att i största möjliga mån knyta an till teorin. Vi formulerade frågorna på ett sådant sätt så att vi skulle få en bild av hela händelseförloppet av samarbetena. De första frågorna vi ställt har vi gjort för att få en uppfattning om hur portföljföretagets situation såg ut och för att få reda på de bakomliggande motiven till samarbetet. Detta har vi valt att göra eftersom man i teorin talar om att riskkapitalbolagen gör en grundlig utvärdering av företagen som ligger till grund för investeringsbeslutet. 34 Eriksson, L.T. & Wiedersheim- Paul, F., 2001, s. 38 f 12

I teorin beskrivs den arbetsprocess som riskkapitalbolagen följer under samarbetet med ett portföljföretag varför vi valt att formulera flera frågor rörande denna process. Ett exempel på detta är frågor angående eventuella omstruktureringar som gjorts i portföljföretagen. Eftersom ett riskkapitalbolag har dragit sig ur helt medan ett fortfarande finns kvar till viss del i portföljföretagen efter börsintroduktionen, har vi velat se vilken betydelse riskkapitalisternas exitbeteende har haft för företagen. Avslutningsvis har vi formulerat en fråga för att se om riskkapitalbolagen anser sig ha bidragit med något mer än bara kapital. Detta eftersom det i tidigare studier finns indikationer på att andra faktorer som riskkapitalbolagen bidrar med skulle vara minst lika viktigt som kapital. Vi har justerat frågorna något så att de bättre passar respektive respondent. Därför har vi gjort två intervjuguider, en för själva företaget Gant och en för riskkapitalbolagen. Dessa återfinns som bilagor i slutet av arbetet. Innan intervjun påbörjades frågade vi om respondenten hade fått frågorna vi skickat och om denne godkände att vi spelade in samtalet så att vi har möjlighet att i efterhand gå tillbaka och lyssna igen. 35 Under intervjun var det en person som ställde frågorna, detta för att minska risken för att frågorna ställs på olika sätt medan den andra personen skötte inspelningen. Eftersom det vid intervjuer ges tillfälle att tala ganska fritt behövdes inte alla frågor ställas då respondenten besvarade frågan i samband med tidigare svar. När intervjun sedan var klar talade vi om att vi gärna skickade vår sammanställning av intervjun så att respondenten har möjlighet att ändra eller göra tillägg innan arbetets inlämning 36. När vi sedan har sammanställt svaren har vi först lyssnat igenom inspelningen en gång till. Därefter har vi diskuterat svaren för att säkerställa att vi uppfattat informationen på samma sätt. Vi sände sammanställningen av intervjuerna till respektive respondent men inga ändringar behövde göras eftersom respondenterna fann informationen korrekt. 35 Ghauri, Grönhaug & Kristinslund, 1995, s. 67 36 Ghauri, Grönhaug & Kristinslund, 1995, s.71f 13

4.4 Uppsatsens trovärdighet och tillförlitlighet För att de resultat som vi kommit fram till skall kunna användas är det viktigt att kunna påvisa informationen vi har använt oss av i uppsatsen är valid och reliabel. Vi har i vår undersökning genomfört tre intervjuer. Två stycken med riskkapitalbolag som varit inblandade i börsnoteringen av KappAhl respektive Gant. Den tredje intervjun som gjordes var med företaget Gant. Denna intervju valde vi att genomföra för att undersöka om Gant och riskkapitalbolaget har haft samma uppfattning om vad som skett i företaget. Detta för att öka trovärdigheten i vårt arbete. Både Henrik Fredin och Jan Samuelson har varit med ända från början av bolagens samarbete. Detta anser vi ökar tillförlitligheten i svaren och därmed i vår uppsats. Dock började Gustav Ström på 3i precis efter det att de investerade i Gant vilket gör att han inte varit insatt i hur situationen såg ut för Gant innan investeringen men dock hur samarbetet har gått till. Eftersom vi har gjort en intervju med Henrik Fredin på Gant gjorde det att vi ändå fick en klar bild av företaget innan 3i gick in som ägare. När intervjuerna sedan har skrivits ner har vi diskuterat igenom respondenternas svar för att endast relevant information ska finnas med. Då vi har skickat intervjuguiden till respondenterna i förväg, och därmed gjort dem väl medvetna om vad vi avsett att mäta, anser vi att informationen vi fått fram genom intervjuerna har hög trovärdighet. Dock har vi haft ett kritiskt förhållningssätt till de svar vi fått eftersom vi är medvetna om att respondenterna är partiska och självklart vill få företaget att framstå så bra som möjligt. Dock anser vi inte detta vara ett stort problem eftersom det i svaren till de frågor vi ställt inte finns anledning till försköning. 37 37 Esaiasson m.fl. 2003, s. 307 ff. 14

5 EMPIRISKA DATA I följande kapitel presenteras de svar som erhållits från de genomförda intervjuerna samt en kortare sammanställning av företagen KappAhl och Gant. 5.1 Företagsfakta om Gant Bernard Gant lanserade den första klädkollektionen i USA 1949. 1980 fick Lennart Björk, Klas Käll och Staffan Wittmark rättigheterna att designa och lansera en egen Gant kollektion i Sverige och efter dessa framgångar fick de 1999 de globala rättigheterna till varumärket Gant. 38 Gant har idag försäljning i 68 länder runt om i världen med cirka 235 stycken butiker (18 stycken drivs i egen regi och 217 stycken är franchiseavtal) och cirka 4000 återförsäljare. Under varumärket Gant finns bland annat kläder, klockor, skor och heminredning. För år 2005 hade Gant en försäljning av varor för 5,6 miljarder kronor. 39 I Gant har det funnits två riskkapitalbolag, L Capital och 3i. Tillsammans har de innehaft 56 % av aktiekapitalet. L Capitals innehav har varit 35,4 % och 3is innehav var på 20,6 %. 1999 skedde en riktad nyemission till L Capital vilket bidrog till att de kom att äga 24 % av aktierna. År 2003 kom 3i in som ägare i bolaget och investerade 113 miljoner kronor. Detta då den tidigare ägaren Philips-Van Heusen Corporation (PVH) avyttrade sitt kapital på grund av andra investeringar. 40 Den 28 mars 2006 börsintroducerades företaget. Med en teckningskurs på 141 kr slutade dagen med att aktien hade haft en uppgång på 37 %. När handeln stängde för dagen var aktien uppe i 193, 50kr. 41 Både 3i och L Capital har sålt alla sina aktier i Gant och tjänade på det 1,1 miljarder tillsammans varav 3is andel uppgick till drygt en halv miljard kronor. 42 38 Noteringsprospekt för Gant, 2006, s. 5 39 Noteringsprospekt för Gant, 2006, s. 6 40 Noteringsprospekt för Gant, 2006, s. 27 41 Eriksson, 2006, s. 2 15

5.2 Företagsfakta om KappAhl KappAhl startades 1953 av Per-Olof Ahl och hans idé var att sälja billiga kappor men med bra kvalitet. Detta visar sig vara ett lyckat koncept och tio år senare hade verksamheten expanderat. Per-Olof Ahl hade nu 25 butiker och en omsättning på 50 miljoner kronor. 43 1990 såldes KappAhl till Kooperativa Förbundet (KF) och de hade då 131 stycken butiker och en omsättning på 2 miljarder kronor. 44 I december 2004 köpte Nordic Capital, Accent Equity och vissa personer i ledningsgruppen samtliga utomstående aktier i KappAhl av KF. 45 Nordic Capitals andel uppgick till 18,7 % och Accent Equitys andel till 8 %. De köpte KappAhl för 1,95 miljarder kronor. Idag är KappAhl är en nordisk modekedja där försäljningen sker i de 242 stycken egna butikerna spridda i Sverige, Norge, Finland och Polen. 46 Företaget har ett börsvärde runt 4,5 miljarder kronor och riskkapitalbolagen har därmed gjort en vinst på 4-5 gånger investerat kapital, vilket motsvarar cirka 2 miljarder kronor. 47 Ingen utav de två riskkapitalbolagen har dragit sig ur helt och deras kvarvarande ägarandel har ökat med 120 miljoner. 48 Handel med KappAhl - aktierna började den 23 februari 2006. Försäljningspriset var då 56 kronor per aktie och slutade på 58,75 kronor samma dag. 49 5.3 Intervju med 3i 3i är ett riskkapitalbolag som investerar i företag i olika utvecklingsskeden. Årligen investerar de ca 17 miljarder kronor i företag världen över. De verkar inom ett internationellt nätverk som består av inte mindre än 250 investeringsspecialister. 3is målsättning med investeringarna är att skapa värde och tillväxt. 50 42 Westerlund, 2006, s. 1 43 http://www.kappahl.se (a) 44 Noteringsprospekt för KappAhl, 2006, s. 24 45 Ibid 46 Noteringsprospekt för KappAhl, 2006, s. 25 47 Bergin, 2006,, s. 4 48 Ibid 49 http://www.kappahl.se (b) 50 http://www.3i.se 16

Intervju med Gustav Ström. Gustav Ström börjar med att förklara att huvudmotivet bakom affären främst var att man insåg Gants stora potential att växa, både i länder där de redan fanns och i nya länder. De mål som sattes upp efter affärens start handlade därför just om expansionen till nya delar av världen och öppnandet av fler butiker i de länder där företaget redan fanns. Gustav Ström menar att huvudmålet är att växa så mycket det bara går. Ett annat mål var också att utöka mängden produkter, dvs. ta fram nya produkter. Tidigare hade företaget inte damkläder, något som togs fram under samarbetet. Dessutom utökade Gant sitt parfymsortiment. Gustav Ström anser att målen har uppfyllts mycket bra, över företagets förväntningar. Han berättar att avkastningen dessutom blivit betydligt högre än förväntat. Han menar dock att detta kan bero på flera olika saker. Dels hur företaget självt kunnat utveckla sin vinst, vilket har gått bra, men också vilket pris man får vid försäljningen. Eftersom det är eftertraktat med denna typ av bolag just nu så kunde 3i få ett bra pris för sin andel säger Gustav Ström. Han förklarar vidare att eftersom Gant var en väl fungerande maskin redan innan 3i gick in i företaget gjorde detta att några större omstruktureringar inte varit nödvändiga. Inga affärsområden har sålts av utan snarare några som kommit till. Företaget hade en bra bas med herrkläder och sen har detta bara utökats med damkläder, menar han. För Gants huvudkund är det snarare viktigt att kläderna inte förändras så mycket varför företaget har tagit det försiktigt med förändringar. 3i har haft en representant i Gants styrelse. Eftersom deras andel dock bara har uppgått till 20 % har fler representanter inte varit möjligt. Gustav Ström påpekar att de arbetar helt genom styrelsen, och att de lämnar den dagliga verksamheten till de som kan den. Däremot är 3i med och diskuterar och hjälper till i alla typer av frågor även om Gustav Ström menar att han och hans kollegor är mest kunniga inom de finansiella. Det har dock inte varit så många finansiella transaktioner under deras ägande förutom en omläggning av lånen och sen förstås börsintroduktionen. Han anser att Gant dessutom har kunnat dra fördel av 3is nätverk eftersom de verkar i så många länder och därmed kunnat underlätta etableringen på nya marknader, vilket också var en av anledningarna till att 3i kom in i företaget. Dessutom har nätverket runt L capital, som 17

är de andra finansiella ägaren, kunnat bidra med kunskap om varumärken och mer allmän hjälp, menar han. Redan från början var både Gant och dess ägare eniga om att en börsnotering var bra. Det viktiga för Gant var att grundarna fanns kvar. Att notera bolaget innebär en massa nya krav så som redovisning på ett visst sätt och anskaffande av miljöpolicy. Gustav Ström tror dock att Gant trivs i en noterad miljö som kanske är mer stabil än att köpas av ett par större ägare som en kort tid efteråt går ut ur företaget igen. Förutom kapital anser Gustav Ström att 3i har kunnat bidra med kunskap på alla möjliga områden. Han påpekar dock att Gant skiljer sig från flera av deras andra investeringar eftersom de klarar sig så bra själva och han menar att det är betydligt lättare att hjälpa ett företag som redan går åt rätt håll än att ordna upp problem. 5.4 Intervju med Gant Gant grundades 1949 av Bernard Gant med familj. Han designade och lanserade den första Gant kollektionen samma år i USA. År1980 förvärvade tre svenskar rätten att designa och sälja en egen Gant kollektion i Sverige, vilket blev en succé och deras rätt till Gant förlängdes. Idag finns företaget i 68 länder runt om i välden 51. Intervju med Henrik Fredin. 3i kom in i Gant år 2003 och redan då höll företaget på att utstaka en plan för att gå till börsen, berättar Henrik Fredin. Då Gant vid det tillfället redan ägdes av två stora bolag behövde egentligen inget nytt kapital. 3i ersatte istället en av tidigare ägarna då dessa ville gå ur företaget. Henrik Fredin förklarar att 3i mål med investeringen var främst att gå ut ur företaget med en bra avkastning. När det gäller företagens mål menar han att det viktiga har varit börsnoteringen men att inga andra mål egentligen satts upp så som förändring av nyckeltal. 51 http://www.gant.com 18

Vidare förklarar han att två finansiella omstruktureringar har gjorts, så kallade refinansieringar. En av dessa gjordes i samband med att 3i kom in då man ökade belåningen och ägarna tog ut en summa pengar som en engångsutdelning. Detta leder till att hävstången ökar vilket var en förutsättning för att 3i skulle investera i Gant. Henrik Fredin anser att 3i har fungerat mycket som en rådgivare till företaget då främst genom sitt finansiella kunnande. Även mellan styrelsemötena har företaget fått hjälp med de finansiella frågorna. Han påpekar dessutom att Gant kunnat dra stor fördel av 3is nätverk. Därifrån har de bland annat kunnat rekrytera en ny styrelseledamot. Nätverket har dessutom varit till mycket hjälp när företaget har gått in i nya länder. Henrik Fredin menar slutligen att det är nätverket och 3is finansiella kunnande som betytt mest för Gant, mer än själva kapitalet. 5.5 Intervju med Accent Equity Accent Equity Partners är ett ledande företag inom private equity och buyouts. Bolaget består av 10 investeringsspecialister som agerar som rådgivare till bolagets fonder. De har investerat i över 40 portföljbolag sedan 1994 och de strävar efter att öka värdet på företagen bland annat genom en ökad effektivitet. 52 Intervju med Jan Samuelson Då Accent Equity gick in som delägare hade KappAhl redan påbörjat en turnaround och kommit en bit på väg med den, förklarar Jan Samuelson. Företaget hade rekryterat en ny ledning ett och ett halvt år tidigare efter att företaget gjort sin största förlust hittills. Accent Equity köpte sin andel av KF som främst ville sälja för att få in pengar och istället kunna fokusera på sin kärnverksamhet. Jan Samuelson menar att motivet som låg bakom investeringen för Accent Equitys del främst var att de såg en klar möjlighet till ökad vinsttillväxt hos KappAhl. Han påpekar dessutom att företaget redan innan hade kontakter inom KappAhls nya ledning vilket påverkade investeringsbeslutet. 52 http://www.accentequity.se 19

Det tydligaste målet med samarbetet anser Jan Samuelson har varit att öka bruttovinstmarginalen framförallt genom lägre inköpspriser men också genom att ha färre reor och mer ordinarie försäljning. Detta mål har uppfyllts både snabbare och bättre än förväntat. Han förklarar vidare att de omstruktureringar som gjorts inom företaget har varit av finansiell karaktär som främst haft att göra med hur de finansiellt har strukturerat sin investering. Utöver det har mindre omarbetningar av vissa affärsområden gjorts så som en utökning av accessoaravdelningen och borttagning av kosmetiken, men detta motsvarar endast några procent av den totala omsättningen. I princip anser han inte att det skett några större omstruktureringar. Den normala innehavstiden av ett portföljföretag ligger någonstans mellan 4-7 år berättar Jan Samuelson. I fallet med KappAhl har bolaget dock varit inne ovanligt kort tid, dvs. drygt 1 år innan börsintroduktionen. Han påpekar att Accent Equitys ägande har varit mycket aktivt dels genom representation i styrelsen men också som ordförande i företagets revisionsutskott. Detta har lett till en daglig kontakt där man har arbetat med KappAhls frågor. Huvudpunkten har legat på strategiska och finansiella frågor medan de operativa inte fått så stor plats. Jan Samuelson menar att de har kunnat tillföra strategiskt och finansiellt kunnande men att dammode inte är deras starkaste sida. Han anser att KappAhl dessutom har kunnat dra fördel av deras nätverk tillexempel när det gäller den övriga styrelsesammansättningen. De tillsatte en ny styrelse som till stora delar består av Accent Equitys nätverk. Dessutom menar han att deras nätverk varit till stor nytta vid börsnoteringen. Jan Samuelson tror att det endast finns fördelar för KappAhl med att de fortfarande finns kvar som delägare. Han menar att det blir en kontinuitet i arbetet eftersom de funnits med sedan KappAhl kom ut ur KF och stod på egna ben, men att företaget hade klarat sig bra även om Accent Equity hade gått ur helt. Han påpekar sedan att den stora skillnaden från KappAhls tidigare ägare är att Accent Equity är helt fokuserade på KappAhl och dess verksamhet vilket är något som KappAhl har mått mycket bra av. Dessutom är de beredda på att ta högre risker än vad KF hade möjlighet till eftersom de var tvungna att tänka på resten av verksamheten. Detta tror Jan Samuelson har bidragit till den positiva utvecklingen av företaget. 20

6 RESULTAT OCH SLUTSATSER I det här kapitlet presenteras resultaten från undersökningen. Dessa knyts samman med den teori som använts, i en analys. Kapitlet avslutats med de slutsatser som undersökningen har lett fram till. 6.1 Resultat Då börsklimatet har varit bra sedan slutet av 90-talet är både KappAhl och Gant exempel på den senaste tidens växande andel lönsamma börsintroduceringar som genererats av detta. Som teorin beskriver finns det en korrelation mellan en stark börs och en ökad andel nyintroduceringar på börsen. Samarbetet mellan dessa företag och riskkapitalbolagen överrensstämmer med befintlig teori, om hur arbetsprocessen i ett sådant samarbete ser ut, på flera olika punkter. Eftersom Gant dock redan innan förvärvet var ett mycket väl fungerande företag, och därmed inte krävde några direkta omstruktureringar, behövde inte 3i följa alla stegen i den annars så omfattande arbetsprocessen. Vi anser att detta kan vara en av anledningarna till att bolaget har kunnat skapa Gants positiva utveckling på så pass kort tid. KappAhl däremot, hade precis innan förvärvet påbörjat en vändning efter tidigare års dåliga resultat till exempel genom anskaffande av ny styrelse. Ändå har riskkapitalbolagen lyckats genomföra en positiv förändring på ännu kortare tid än i Gant. Vi tror att en bidragande faktor till detta är den fokus Accent Equity har kunnat lägga på KappAhl som den tidigare ägaren, KF, inte hade samma möjlighet till. I ett tidigt stadium satte Gant och 3i upp klara mål för sitt samarbete. 3i ville i första hand expandera verksamheten både inom Sverige och i andra delar av världen och även öka mängden produkter. Detta i hopp om att öka avkastningen i företaget, något som har uppfyllts mycket bra enligt dem själva. Även Gant menar att detta var ett av de viktigaste målen för 3i, medan för Gant själva så var börsnoteringen högre prioriterad. 21

I Accent Equitys fall kretsade målen mer kring nyckeltalsförändring. Något som eftersträvades var att öka bruttovinstmarginalen i KappAhl genom lägre inköpspriser, färre reor och istället mer ordinarie försäljning. Detta tycker vi stämmer bra överens med de mål som i teorin anses viktiga. I teorin beskrivs ofta omstruktureringar i portföljföretaget som en annan viktig del av riskkapitalbolagens arbetsprocess framförallt för att få företagen att komma på rätt spår. Detta är dock inget vi funnit vara särskilt viktigt under vår undersökning. När det gäller Gant var några omstruktureringar inte nödvändigt eftersom det, som vi tidigare nämnt, var ett redan väl fungerande företag. På detta sätt skiljer sig Gant från flera av 3is andra investeringar. Detta var något som påpekades under intervjun. De förklarade att inga större omstruktureringar behövts men att företagets sortiment utökats med damkläder och parfym. Gant själva påtalar dock att två finansiella omstruktureringar har gjorts under samarbetet, så kallade refinansieringar. Omstruktureringar av finansiell karaktär var även något som gjordes i KappAhl efter det att Accent Equity gick in som ägare. Här handlade det mest om att besluta hur investeringens resurser skulle fördelas på bästa sätt. De enda operationella omstruktureringar som gjorts var att öka accessoaravdelningen och helt ta bort kosmetiken ur sortimentet. Detta anser vi, i likhet med respondenten, inte har haft någon stor påverkan på resultatet. Vi tycker däremot att detta visar på riskkapitalbolagens förmåga att utnyttja de starka varumärken som KappAhl och Gant representerar. Vi anser att riskkapitalbolagen har sett en möjlighet att omarbeta och utveckla varumärkena med hjälp av de redan väl inarbetade namnen som KappAhl och Gant har idag. Att en damkollektion och ett parfymsortiment har tagits fram i Gant och att kosmetiken tagits bort samtidigt som assecoaravdelningen har utökats i KappAhl tycker vi visar på denna typ av omarbetning. Genom att addera fler varor till ett redan existerande namn anser vi att företagen kan skapa sig fördelen att kunna pressa inköpspriser av leverantörer. Detta i sin tur leder till möjligheten till högre marginaler vilket ger bättre vinster. Eftersom både KappAhl och Gant är klädesföretag är det viktigt att de följer med de snabba modesvängningar som sker. Genom att skaffa sig storfördelar kan de också pressa leverantörerna till kortare leveranstider vilket innebär att de kan hänga med i de snabba 22

svängningarna. När företagen ligger rätt i tiden kan de sälja mer till ordinarie pris och därmed slippa reor. En viktig del av ett sådant här samarbete är också att riskkapitalisterna agerar som aktiva ägare och ledare. Det här var något som alla respondenterna framhöll som väldigt viktigt. 3i förklarade att de verkar helt genom styrelsen via en representant och är med och diskuterar alla typer av frågor. Denna information verifierades även av Gant som menar att de fått rådgivning och hjälp med finansiella frågor under samarbetet. Även Accent Equity påpekade att de arbetar genom styrelserepresentation men att de har fått en nästintill daglig kontakt genom att även sitta som ordförande i KappAhls revisionsutskott. Att skapa en nära kontakt med sitt portföljföretag tror vi endast kan generera fördelar för samarbetet något som torde leda till en mer effektiv arbetsprocess. Något som också utpekas som viktigt i teorin är den kunskap och erfarenhet som riskkapitalister besitter, då mest det finansiella kunnandet. Enlig 3i har detta varit det främsta området där bolaget har kunnat bidra med kunskap men de har försökt dela med sig av sin erfarenhet även inom andra områden. På Gant anses det finansiella kunnandet vara en av de viktigaste sakerna som riskkapitalbolaget har bidragit med. De menar att det till och med har betytt mer än det tillskjutna kapitalet för företaget. Accent Equity har lämnat dammodet åt de som bäst kan det och istället också fokuserat på det de kan bäst genom att hjälpa till med det strategiska och finansiella. Efter att ha genomfört intervjuerna fann vi därför att uppfattningen vi haft innan uppsatsens början, om att det tillskjutna kapitalet var viktigast, inte stämde. Att alla tre respondenter har framhållit vikten av kunskapen och erfarenheten ser vi som bevis på detta. Vi anser att både kunskapen och erfarenheten är en stor fördel för portföljföretagen då de slipper ta in hjälp utifrån vilket i sin tur hade bidragit till högre kostnader. Vi anser inte heller att det är en tillfällighet att riskkapitalbolagen har valt att investera i dessa företag. Just genom sin kunskap och erfarenhet anser vi att riskkapitalbolagen har en förmåga att kunna se vilka portföljföretag som passar deras verksamhet och strategi bäst. Ett exempel är 3i som verkar internationellt och som, genom att använda sitt stora nätverk, har kunnat 23

hjälpa Gant med den fortsatta utlandsetableringen. Vi tror inte att det är en slump att 3i valt att investera i Gant, utan valet har grundats på att 3i insett sina möjligheter att hjälpa och utveckla företaget med hjälp av sin kunskap och sina tillgångar. Enligt teorin ger ett väl etablerat nätverk riskkapitalbolagen också en stor fördel i jämförelse med andra investerare. Detta för att man har möjligheten att helt fokusera på förändringsarbetet. I Gants fall har företaget, som vi påpekat, haft stor fördel av 3is internationella nätverk då 3is kontakter har underlättat nyetableringar. Då detta är en process som annars kräver mycket tid och resurser ser vi det som ett tydligt bevis på vikten av riskkapitalbolagens nätverk. Vi tror också att detta har möjliggjort den snabba utvecklingen av företaget. Även det andra riskkapitalbolaget som varit verksamt inom Gant, L Capital, har kunnat bidra med hjälp tack vare sitt nätverk. Främst har det handlat om hjälp och kunskap i allmänhet men även mer specifikt om varumärken. Gant anser att möjligheten att kunna utnyttja riskkapitalbolagens nätverk har varit en stor fördel som tillsammans med det finansiella kunnandet har varit det viktigaste med samarbetet. I likhet med 3i påtalar Accent Equity hur viktigt deras nätverk har varit för KappAhl. I deras fall har det hjälpt till att utgöra stora delar av KappAhls nya styrelse men också varit till stor hjälp vid börsnoteringen. Vi tror också att fördelen med att kunna använda sig av ett redan etablerat nätverk kan reducera risken för att till exempel rådgivare inte arbetar för företagets bästa. Även om vi anser oss ha kunnat utläsa att riskkapitalbolagen till stor del har bidragit till värdeskapandet i portföljföretagen finns det självklart andra faktorer som också spelar in. En sådan faktor är det bra börsklimat som råder idag och som tillsammans med den efterfrågan som finns på detaljhandelsföretag kan trissa upp aktiepriserna. Vi har svårt att visa på i vilken utsträckning de olika faktorerna har bidragit till värdeökningen men vi anser att riskkapitalisternas förmåga att till exempel börsintroducera vid rätt tillfälle tillsammans med börsens då rådande klimat kan öka portföljföretagens värde. 24