Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

Relevanta dokument
Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter

Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca invånare. ca pensionärer

Kultur för hälsa och vård

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

Här kan du ta del av. enkätens resultat

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?

SMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

Digital teknik som social stimulans för äldre

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

När mamma eller pappa dör

Värdet av tillgänglighet

Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?

Olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Bli demensvän!

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Hur kan vi minska ENSAMHETEN bland oss äldre?

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Vad är långsiktigt hållbara bostäder för seniorer?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Självhjälp. Veronica Ottosson. Birgitta Ekeberg. Projektledare. Projektkoordinator/igångsättare

SLUTRAPPORT. Seniorträffen en mötesplats för hemtjänstkunder

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Gemenskap för seniorer- upplevelse av att vara på sommarkollo

Trygghetsbostäder. - aspekter på vård och omsorg. Lisbeth Lindahl AIDAH. 12 september GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

tillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist

Världens bästa land att åldras i

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

En bättre plats att åldras på. arbete för åldersvänliga städer i Norden

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Program för temaföreläsningar & prova på -tillfällen våren 2017

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar

Tillsammans mot ensamhet Med PRO, SKPF och SPF Seniorerna PRO, SKPF Pensionärerna och SPF Seniorerna. Tillsammans mot ensamhet

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

BILAGA 1: RAPPORT OM UPPFÖLJNING AV HEMTJÄNSTEN INOM ÄLVSJÖ SDF

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Trygghetsbostäder. - varför intressant för kommunen? Fil dr Lisbeth Lindahl. Socialchefsnätverk, GR. 18 maj 2018

Man måste vila emellanåt

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Riktlinjen ersätter : Riktlinje för Aktivitetscenter för vuxna personer med psykiska funktionshinder,

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Folkhälsa Fakta i korthet

Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Antagen av Samverkansnämnden

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

, - V kommun. Det goda åldrandet. Östra Göinge

För dig som har en psykisk funktionsnedsättning. Socialpsykiatri. Enköpings kommun

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Uppmärksamma den andra föräldern

Nätverk för hälsosamt åldrande Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad

Bryt tystnaden om våld i nära relationer. Arbetsplatsträffmaterial

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

FOKUS 18. i korthet. Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Forskningsmöjligheter i Vasa

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014

Transkript:

Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan Sven Bertil Bärnarp, DN Fil dr, leg. psykolog Lisbeth Lindahl Konferens: Psykisk ohälsa och depression hos äldre Folkets hus 2017-03-02 Äntligen! 100-åriga Ruth Fritz tävlade i kulstötning i Masters Game i Sydney. Segrade med 4,07 m i klassen 100-104 år 1

Vad är träffpunkter för något? Mötesplatser Platser för aktiviteter och sociala kontakter, förutsättningslösa möten, möjlighet att vara aktiv, få stimulans, komma hemifrån. Nav för relationer även utanför träffpunkter Unikt? Kostar inget, öppet för alla, kompetent personal. Vad vet vi från tidigare forskning om träffpunkter Tidigare forskning har främst genomförts med hjälp av kvalitativ metod (Karp m fl, 2013) Finns belägg för att seniorträffar och förebyggande hembesök har betydelse för hälsan (80+, skattade sin egen hälsa högre än kontrollgruppen, ökad självständighet i vardagen)(gustafsson, 2012) Det finns mycket forskning som stöder betydelsen av sociala nätverk för äldres hälsa (www.apa.org/news/press/releases/2014/05/socialnetworks.aspx.) 4 2

Syfte och metod Att belysa följande frågeställningar: Vilken betydelse har träffpunkter för deltagarnas upplevda hälsa? Vilka grupper deltar i mötesplatsens aktiviteter? Urval: 3 välfrekventerade träffpunkter i 3 stadsdelar i Göteborg Fokusgrupper med personal på de tre träffpunkterna Observationer (9 st.) Enkäter till deltagarna, skalor som mäter välbefinnande (n = 137) Kvalitativa intervjuer (16 personer) Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? Mår bättre Framför allt minskad ensamhet vet inte hur jag skulle klarat mig annars. 28% 4% 29% inte alls lite grand Skönt att ha en plats att mötas på.. Annars hade det kanske blivit lite mycket vin.. (efter att maken gick bort) i ganska hög utsträckning Håller igång! (fysisk motion) 39% i mycket hög utsträckning Har blivit mindre inbunden sen jag började gå till träffpunkten Blir sedd, får bekräftelse på Mötesplatsen. 6 3

Några berättelser Man 66 år som förlorade sitt nätverk i samband med pensioneringen Kvinna 95 år som inte orkar gå till något annat ställe än träffpunkten Resultat Vilka går till TP och varför? Vilka går inte dit? Vad erbjuder TP? Vad betyder det för deltagarna? 4

Motiv att gå dit? De främsta motiven var att delta i en viss aktivitet (80 %) eller att träffa andra (67 %) känna sig mindre ensam, få stimulans, glädje eller att känna sig behövd. (intervjuer) Även för att bemötas med värme, kravlös gemenskap, ett varierat utbud av aktiviteter samt kompetent personal. Viktigt att det inte kostar något och att det är lätt att ta sig dit. 9 Motiv till att gå dit Enkätstudien: Jag blir pigg och glad av att träffa de andra deltagarna och framför allt den underbara personalen, lär mig en del, bra för minnet. Intervjustudien: Vi håller reda på varandra till exempel om jag blir sjuk och kommer på sjukhus så undrar de andra, var har han blett av Åke? En annan gång fick jag lunginflammation och blodförgiftning och åkte till Östra och låg en vecka och då var jag nästan kontaktlös, men de tog reda på var jag var och nosade upp mig. 10 5

Vilkagrupperdeltari aktiviteterna? ÅLDERSPROFILEN Medianåldern bland dem som hade fyllt i enkäten var 75 år (61-102 år). Åldersprofilen varierade något mellan träffpunkterna. 1% 2% 17% 37% 43% yngre än 65 65 74 75 84 85 94 95+ 11 Vilkagrupperdeltari aktiviteterna? forts. Gruppen utgjordes främst av kvinnor. 117 kvinnor (86 %) 17 män (12 %) 2 transidentitet (2 %) Andelen utlandsfödda som deltog i studien var 10 %. 12 6

Vilkagrupperdeltari aktiviteterna? forts. ANDEL ENSAMSTÅENDE Träffpunkterna verkar främst attrahera ensamstående, änkor/änklingar. Två tredjedelar av dem som deltog i studien var det. 32% 33% ensamstående gift/sambo/partn er änka/änkling 35% 13 Vilkagrupperdeltari aktiviteterna? forts. ANDEL MED SJUKDOMAR/HÄLSOPROBLEM 34% 37% nej ja en ja flera 29% 63 % hade minst en sjukdom bland deltagarna vilket kan jämföras med ULF-data (SCB) från 2014 som visar att 44 % i gruppen 74-85 år uppgav dålig hälsa. 14 7

Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? FRÄMST PSYKISK OCH SOCIAL BETYDELSE Träffpunkterna verkar främst spela roll för deltagarnas upplevda psykiska och sociala hälsa (jfrt med fysisk hälsa). Flera av intervjupersonerna berättade att de hade kunnat bryta social isolering, nedstämdhet och ångest efter att ha börjat gå dit. Träffpunkten hade för många blivit ett viktigt socialt sammanhang som de kände en tillhörighet till. Träffpunkten upplevdes bidra till självkänslan och gav såväl fysisk som mental stimulans. Många hade träffat nya vänner här och några även träffat nya partners. 15 Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. Psykisk hälsa Sociala kontakter 17% 14% 19% 7% inte alls lite grand 29% 40% 32% 42% i ganska hög utsträckning i mycket hög utsträckning 16 8

Vilken betydelse har träffpunkterna för deltagarnas hälsa? forts. ENSAMHET De flesta av deltagarna svarade att de inte upplevde en besvärande ensamhet (62 %), men relativt många gjorde ändå det ibland (31 %) eller ofta (7 %). 17 Rekommendationer Ni som jobbar vid sociala mötesplatser fortsätt med det! Ni som jobbar i hemtjänst, på vårdcentral eller andra ställen puffa för träffpunkter (om ni har möjlighet, följ med) Ni som är beslutsfattare - satsa på den förebyggande verksamheten! (trots att den inte är lagstadgad) 9

Tack för att du lyssnade! Rapporten Tillsammans är man mindre ensam finns på: www.grkom.se/aldre 19 10