Anna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet



Relevanta dokument
FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet

Bedömning för undervisning och lärande

Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever

Bedömning i matematikklassrum

Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)

Bedömning av muntliga prestationer

F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P

Återkoppling Formativ återkoppling i stora studentgrupper Anders Jönsson

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Barns skärmbaserade texthantering:

Workshop: Bedömning i verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå med hjälp av AssCE. Gunilla Mårtensson och Anna Löfmark

Den formativa bedömningens dubbla fokus

Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet

Design i lärande. Staffan Selander & Anna Åkerfeldt, Stockholms universitet

BEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Att fånga bedömningar i flykten

Bedömning av kunskap och för lärande i matematik

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Mitt emellan teori och praktik Hur lär och bedömer vi våra studenter?

Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program

Bedömning för engagemang och lärande

Leda och lära i tekniktäta klassrum

Bedömning summativa bedömningar och lärande? Alli Klapp Skolledarkonferens Tylösand, 26 sep 2013

Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 4-6, 15 Credits

Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth

Torbjörnsson, Tomas (2015). Geografiämnets didaktik i Jan Wiklund och Tomas Torjörnsson Geografi 4-6 lärarbok. Falköping: Capensis Förlag [21 sidor]

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?

Återkoppling för lärande och utveckling av undervisningen

Delkurs 4, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning B, 7,5hp

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth

Kursbeskrivning för kursen

LYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Utbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014

Återkoppling och vetenskapligt skrivande

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning

Pedagogik AV, Utbildningsvetenskaplig kärna III, Grundlärare, Förskoleklass - åk 3, 15 hp

Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt

Pekplatta, pensel och penna

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

TORULF PALM 1

Hur kan man öka intresset för naturvetenskapliga ämnen?

Digitala resurser i undervisningen

Dina tankar om: Kunna? Förstå? Vilja?

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Bedömning av elevers multimodala texter

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

Formativ bedömning en översikt

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Cykler och loopar i Salongen

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Evaluering i psykoterapihandledning

Bedömning i matematikklassrummet

Att synliggo ra la randet fra n planering till praktiska exempel

Möjligheter att genom återkoppling stärka studenters reflektiva kunskapsutveckling i samband med flippat klassrum och e-lärande

Bedömningsmatris i ämnet Måleri

HÖGSKOLAN DALARNA

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Nu förstår elever vad lärare bedömer

matrisertext: Cristina Nordman

Elevdelaktighet i en formativ process

Fuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft

Hur kan vi stötta och utmana barns lärande i en samtida digital lärmiljö?

Anvisningar till kursdel 1

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Elevdelaktighet i en formativ process

Digitalisera-Revitalisera

Learning study elevers lärande i fokus

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare. Karlstads universitet 2 februari 2017

Undervisning och lärande i lab-salen

Bedömning för lärande och elever i behov av särskilt stöd

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Digitala resurser i yrkesämnet exemplet körsimulator i naturbruksutbildning Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom:

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

PDA004, Bedömning av kunskaper och färdigheter, 15,0 högskolepoäng Assessment of Knowledge and Skills, 15.0 higher education credits

GeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System

HÖGSKOLAN DALARNA

Kartläggnings- och diagnosmaterial inom matema3k. Madeleine Löwing

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg

Studiehandledning. Montessoripedagogikens didaktiska teori 2. 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F. Vårterminen 2013

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS

Karlshamn 20/ Bedömning i matematik

ANVÄNDNING AV ÅTERKOPPLING FÖR ATT STÖDJA STUDENTERS LÄRANDE : EN STUDIE AV UTBILDARES UPPLEVELSER KRING ANVÄNDANDET AV ÅTERKOPP- LING

Sex strategier för effektivt lärande

Bedömning för lärande

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices

Transkript:

Anna Öhman Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik Karlstads Universitet

Bedömningssamtal i frisörutbildningen

Bedömning av yrkeskunnande inom hantverksprogrammets frisörutbildning Ett multimodalt perspektiv på återkoppling

Teoretisk bakgrund Bedömning återkoppling (Sadler, 1989, 2010; Black & Wiliam, 1998; Ruiz-Primo, 2011; Hattie & Timperley, 2007) Multimodal Social Semiotik (Van Leeuwen, 2005; Kress, 2010; Selander & Kress, 2010)

De 3 feedbackfrågorna (Hattie & Timperley, 2007) Vart Var Hur

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka klassrumsbaserad bedömning av yrkeskunnande inom hantverksprogrammets frisörutbildning. Bedömning studeras i form av återkoppling mellan lärare och elev i frisörklassrummet, med fokus på multimodal kommunikation. Vilka typer av återkoppling konstrueras i den klassrumsbaserade bedömningen? Vilka semiotiska resurser används i olika typer av återkoppling?

Metod och studieobjekt Videoobservationer samt minnesanteckningar (8 elever och två lärare i en skola) Frisörelever åk 3 i Salong (kundmottagning)

Analytiska begrepp Återkoppling sensitivt begrepp (Blumer, 1954), generell definition som utvecklas utifrån empirin: bedömning av yrkeskunnande som kommuniceras under pågående arbete (Björklund Boistrup, 2010; Ruiz-Primo, 2011) ömsesidighet - information om behov i kunskapsprocessen (Lindberg, 2011) Semiotisk resurs handling eller artefakt vi använder i kommunikation (Van Leeuwen, 2005)

Exempel på transkription Excerpt film 5 sekvens 2 01. E: du vet att han kommer å ha en hög (x) här (x) 02. L: mm (.) haru tittat på längdförhållandena? 03. E: mm (.) har försökt 04. L: så där ((mäter strecken på ritningen som eleven har 05. ritat, med tummen och pekfinger)) kanske har ett litet 06. mått (.) ((tar fram kammen och mäter på ritningen)) hur 07. långt e de här? ((mäter)) där (.) å jämför me örat (.) 08. de e lika långt som örat där (.) kommer de å va de 09 när de e. färdiklippt? (.) de e ju liksom en liten 10. referens (.) å se (.) haru ritat rätt 11. E: mm 12. L: kommer de å va så långt? (.) kolla! ((de flyttar sig 13. från ritning till kundens bakhuvud och läraren drar en 14. hårslinga rakt upp)) hur mycke skaru klippa? 15. E: (x) ((visar med en penna mot kundens hår)) där (.) en 16. bete (( de. tittar))

Exempel på transkription (forts.) 17. L: mm (.) du skulle klippa av ((pekar mot hårslingan hon håller upp)) 18. E: ja 19. L: så haru den där ((pekar på 20. hårslingan o mäter mellan 21. fingrarna fortsätter med 22. måttet till kundens öra tittar på 23. elev)) de kanske skulle ha 24. varit lite kortare där då? 25. (( pekar mot strukturritning)) 26. E: mm ((tittar omväxlande på 27. ritning och kundens hår)) (.) 28. ja

Återkopplingstyper: Resultat Frågande (ofta i hel mening) Svarande (enstaka ord eller mening) Instruerande (talar om ett tillvägagångssätt) Demonstrerande (visar ett tillvägagångssätt) Korrigerande (tillrättavisar) Kontrollerande (observerar med kommentarer) Värderande (omdömen som bra) Bekräftande (indikerar att handlingen är riktig) Kritiserande (indikerar att handlingen är fel) Föreslående (direktiv om hur något kan göras) Upprepande (återkommande instruktion) Tvekande (visar en osäkerhet)

Cyklisk återkopplingsprocess E Svarande L Frågande Kontroll E Svarande Tvekan L Frågande Förslag L Demonstrerande Instruktion L Frågande Demonstration L Frågande Demonstration E Svarande Demonstration L Frågande Kontroll

Semiotiska resurser

Referenser Björklund Boistrup, L. (2010). När Kicki tog körkort bedömning av elevers lärande. I. A-L. Rostvall & S. Selander (red.), Design för lärande (s. 45-58). Stockholm: Norstedts. Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessemnt and classroom learning. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 5, no. 1: 7-74. Blumer, H. (1954). What is Wrong with Social Theory? American Sociological Review, 19 (1), s.3-10. Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77 (1), 81-112. Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge. Lindberg, V. (2011). Betyg och bedömning i svensk didaktisk forskning 1990-2009. I L. Lindström, V. Lindberg, & A. Pettersson, A. (Red.). Pedagogisk bedömning (s. 235 267). Stockholm: Stockholms Universitets Förlag. Ruiz-Primo, M.A. (2011). Informal formative assessment: The role of instructional dialogues in assessing students learning. Studies in Educational Evaluation 37 (2011) 15 24. Sadler, R. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional Science, 18: 119-144. Sadler, R. (2010). Beyond feedback: Developing student capability in complex appraisal. Assessment and Evaluation in Higher Education, 35, 535-550. Selander, S., & Kress, G. (2010). Design för lärande. Stockholm: Norstedts. Van Leeuwen, T. (2005). Introducing Social Semiotics. London: Routledge.