Fem berättelser om Marte meo-metoden

Ersta Sköndal högskola Magisterutbildning Fem berättelser om Marte meo-metoden Camilla Hettrel D-uppsats 10p 2006 Handledare: Bengt Börjeson Examinator: Erik Blennberger

Abstrakt Marte meo är en behandlingsmetod som används och har använts sedan 1995 i Sigtuna kommun i arbetet för att stödja familjer som har kontakt med familjeenheten inom socialförvaltningen. Marte meo-metoden är en utvecklingsstödjande samspelsbehandling med tonvikten på vad som händer i samspelet mellan barn och vuxna. Metoden använder videointeraktiva bilder som arbetsredskap och den naturliga vardags kommunikationen studeras sekvens för sekvens. Denna kvalitativa studie syftar till att genom ett antal intervjuer med föräldrar minst ett år efter de har fullföljt Marte meo behandling belysa deras uppfattning och upplevelse av metoden som ett instrument för att hjälpa dem att utveckla samspelet och relationen till barnet på ett positivt sätt. Studien är ingen utvärdering för att pröva hur metoden "objektivt" fungerar som ett behandlingsinstrument, utan perspektivet är helt klientens/förälderns egen uppfattning. Ett andra syfte är att kontextualisera föräldrarnas berättelser i den meningen att de sätts i relation till den situation som familjen befann sig under det tidsspann som behandlingsarbetet fortskred. Sex föräldrar till barn som har genomgått och fullföljt Marte meo behandlingen i Sigtuna kommun mellan åren 1998 och 2001 har intervjuats av mig i december 2003 och januari 2004. Resultaten i denna uppsats kan inte generaliseras men mina resultat är lätta att omtolka till riktade hypoteser som skulle kunna ingå i en större studie. De gemensamma teman som jag valt att fokusera utifrån föräldrarnas berättelser är följande: Upplevelsen av Marte meo Att bli sedda och se sig själv Internalisering och assimilering av Marte meo-metoden Att vilja ge vidare det man har fått genom ( behandlings) metoden. Nyckelord: Marte meo-metoden, föräldrarnas upplevelse, självuppfattning, kommunikation.

Förord Denna magisteruppsats syftar till att berätta genom en kvalitativ studie om Marte meo behandling i Sigtuna kommun. Uppsatsen seminariebehandlades på Ersta Sköndal högskola augusti 2006. Jag vill tacka till min handledare Bengt Börjeson, för alla ovärderliga handledningstillfällen! Jag vill rikta ett särskilt tack till de sex föräldrar i fem familjer som deltagit i intervjuerna och generöst delat med sig av sin tid, sina upplevelser och sina erfarenheter av Marte meo behandling i Sigtuna kommun. Denna magisteruppsats hade varit omöjligt att genomföra utan eran medverkan. Jag vill även tacka Gertrud Svensson chef för Handikappomsorg och Socialpsykiatri socialförvaltningen Sigtuna Kommun samt min forskningskollega Agneta Lindqvist leg. Psykoterapeut, Marte meo terapeut och LSS-handläggare för all stöd och uppmuntran. Utvecklingsledare Helene Nellvik Sigtuna kommun som har initierat och utvecklat utbildningsmöjligheter på Magisternivå. Tack Vidare vill jag även tacka Monica Hedenbro Marte meo-utbildare och Marte meo handledare. Augusti 2006 Camilla Hettrel Auktoriserad socionom camilla.hettrel@sigtuna.se

Innehållsförteckning 1.Bakgrund 1 2.Syfte och Metod 14 3.Teman /intervjufamiljnr.1...17 4.Teman /intervju familjnr.2.25 5.Teman /intervju familjnr.3.30 6.Teman /intervju familjnr.4.34 7.Teman /intervju familjnr.5.38 8.Resultatredovisning.44 9.Diskussion 52 10.Litteraturlistan 56 11.Bilaga...58

1. Bakgrund Denna uppsats är framväxt i ett för mig spännande samspel mellan teori och praktik. Jag är socionom sedan 1995 och arbetar som LSS-handläggare sedan 2002 i Sigtuna kommun på socialförvaltningen där. Min start som medarbetare i kommunen 1999 var som socialsekreterare på familjeenheten. Det var i detta sammanhang jag mötte Marte meo-metoden som beviljades som bistånd till några av de familjer jag utredde. Jag blev först nyfiken och sedan mycket intresserad av detta sätt att arbeta med familjer. Detta ledde fram till att jag med stöd av min arbetsledning i socialförvaltningen i Sigtuna kommun kunde påbörja ett forskningsprojekt tillsammans med min kollega Agneta Lindqvist vid Forsknings- och utvecklingsenheten Nordväst i Stockholms län. Agneta är familjeterapeut och Marte meo-terapeut. Vi genomförde en pilotstudie Marte meo en hållbar intervention? och denna studie är en första del av min magisteruppsats inom ramen för mina magisterstudier i socialt arbete som jag påbörjade 2001. Det viktigaste resultatet av detta arbete blev konstruktionen av ett utvärderingsinstrument för att användas i en efterföljande större studie. Pilotstudien blev klar hösten 2002 och seminariebehandlades på min institution, Sköndalsinstitutet, hösten 2002. Under tiden som jag genomfört mitt forskningsprojekt har jag också utbildat mig till Marte meo-terapeut inom ramen för en vidareutbildning vid Ersta Sköndal Högskola. En del av mitt arbete i Sigtuna kommun fullgör jag som Marte meo-terapeut med inriktningen barn och ungdomar från 0 till 18 år. Marte meo-metoden Marte meo-metoden är en utvecklingsstödjande samspels behandling med tonvikten på vad som händer i samspelet mellan barn och vuxna. Metoden använder videointeraktiva bilder som arbetsredskap och den naturliga vardags kommunikationen studeras sekvens för sekvens. Modellen utvecklades i slutet av 1970-talet av Maria Aarts, Holland (Aarts 2000). Maria Aarts utgick ifrån en förälders fråga om sitt barns kontakt med Maria, i sitt arbete på institution för barn med handikapp. Maria utgick ifrån förälderns fråga kring hur hon gjorde för att få en så fin kontakt med barnet på ett sätt som föräldern själv inte klarade. Maria beskriver att hon började närmare studera spädbarn och småbarnsutveckling, hur grunderna för kommunikation utvecklas i samspelet med den vuxne. Nästa stega var att studera hur hon skulle överföra informationen till föräldrar. Vanligtvis är informationen till föräldrar från professionella för abstrakt och problemorienterad. Maria Aarts utvecklade en samspelsmodell där hon valde videokameran och 1

videofilmen som arbetsredskap för att studera samspelet i detalj. Metoden som utvecklades är en samspelsmodell för att ge föräldrar information om barnsbehov och utveckling. Föräldrar vill ha konkreta svar på hur man gör och när. De vill ha en lösning på sitt problem om hur man bemöter barnet. Maria Aarts utvecklade en enkel samspelsmodell för att ge information om barns behov och utveckling till föräldrar på ett konkret sätt. En modell där samspelet studeras i mikroperspektiv. Videofilmer av familjens vardagssituationer används som redskap för att förstå och utveckla samspelet mellan barn och förälder. Videobilderna av samspelet är konkreta, tydliga och en stark intervention för föräldrarna. Vi som arbetar med Marte meo har många gånger förundras över den kraft och kreativitet som kan frigöras med bilden som komplement till samtalet. (Hedenbro & Wirtberg 2000, sid 6). De svårigheter föräldern uttrycker sig ha med att förstå barnet är således utgångspunkten. Avsikten är att föräldrarna får med sig nya kunskaper, utvecklar nya färdigheter i samspelet med barnen. Behandlingsinsatsen pågår under cirka ett halvt år. Metoden ger tillträde till familjens vardag med barnet i hemmet. En måltid, en stunds samvaro runt ett sällskapsspel och läxläsning, detta videofilmas ca 8 min. Nästa fas i modellen är analysen av videofilmen, med förälderns syn på svårigheterna som bas. Behandlaren väljer sekvenser av samspelet som fungerar bra mellan förälder och barn, mellan övriga i familjen och barn, om de finns närvarande. Fokus är barnets reaktioner i samspelet. Analysen är att skärpa sina ögon för att se vad som händer på mikronivån. Av filmens 8 min visas i genomsnitt ett par minuters samspel, ibland bara någon minut. Återgivningen av videofilmen sker hos behandlaren. Det kommunikativa samspelet visas för föräldrarna i detalj, bild för bild, ord för ord, utifrån ett mikroperspektiv. Föräldrarna visas och får se barnets reaktion på deras initiativ, får stöd att se sitt eget gensvar på barnets agerande och känsloutryck. De får se hur det kan se ut när samspel, kommunikation fungerar väl med barnet, när både förälder och barn är kompetenta i kommunikationen. Tillsammans med terapeuten ökar förståelsen för barnets behov. Föräldern uppmuntras att mellan filmerna observera och stödja barnet, utifrån de bilder de fått med sig. Vanligtvis görs sex till åtta filmer i behandlingen. Förändringar i samspelet tydliggörs. Ofta blir det en spännande process för föräldrarna att följa via videofilmerna. Förälderns inre bilder av barnet, barnets inre bilder av föräldern i form av fantasier, förhoppningar, rädslor, minnen utsätts 2

för påverkan under arbetets gång. Förälderns bild av barnet och barnets behov utmanas av videobilden och av samspelet med terapeuten. Marte meo-metoden utgår från rad grundbegrepp för det utvecklingsstödjande samtalet (Hedenbro & Wirtberg 2000). Nedan redogörs för dessa. - den vuxna uppmärksammar var barnet har sitt fokus, sitt initiativ, bekräftar barnet och reagerar som svar, - den vuxne inväntar och vill ha barnets svar/reaktion på sitt eget agerande. - den vuxne sätter ord på, benämner barnets initiativ, agerande, reaktion, svar, känslor på ett sätt som blir bekräftande för barnet. - den vuxne tar ansvar för att samspelet blir till en kommunikation med flera turer mellan den vuxne och barnet och med en rytm som gör det möjligt för barnet att delta. - den vuxne bekräftar barnet då det visar ett önskat beteende. Genom att benämna personer, objekt, fenomen runt omkring barnet hjälper den vuxne barnet att utvidga barnets omvärld och att samspela med den. Den vuxne markerar tydliga signaler för start och slut i samspelet, exempelvis; kom så sätter jag på dig stövlarna, jaha, så, nu är det klart. Metoden har spridit sig snabbt i Sverige och andra länder och används också inom förskola, skola och inom äldrevården. 3

Teoretiska utgångspunkter Kunskapsläget I Sverige startades den första Marte Meo föreningen i Norden 1994 och därefter har både Danmark och Norge startat föreningar. Marte meo metodens spridning i Sverige och övriga Norden har gett ett ökat intresse för information mellan de som utbildats i och arbetar med metoden. Den första Nordiska Marte meo kongressen hölls 1998 och hålls därefter vartannat år i Norden. Den återkommande Nordiska kongressen och Marte meo föreningens tidning Medlemsbladet är fora för informationsspridning om forskning och utvärderingar av metoden. Nedan görs en kortfattad genomgång av forskning och studier med anknytning till Marte meo metoden och andra näraliggande samspelsbehandlingsmetoder, där videointervention används. Undersökningsinstrument En studie genomfördes i avsikt att skapa en modell för utvärdering av förändringsarbete med småbarnsfamiljer inom socialtjänsten. Syftet var att utvärdera utvecklingspotentialen av förälder barnsamspel. Behandlingens hörnstenar är miljöterapeutiska, Marte meo metoden och samtal på familjecentrum. Undersökningsinstrumenten består i frågeformulär till föräldrar, terapeuten och remittenten (Palmblad, 1999). För att få svar på frågan om Marte meo är en hållbar intervention genomfördes en pilotstudie del1 med syftet att skapa ett utvärderingsinstrument att använda i en huvudstudie (Hettrel& Lindqvist 2001). Det unika med denna huvudstudie undersökning är att utvärderingen bygger på videofilmer från behandlingsarbetet kompletterat med en nytagen forskningsfilm. Således är utvärderingsinstrumentet uppbyggt med samma variabler, används med samma förfaringssätt och på samma grundval som själva behandlingen, det vill säga Marte meo metodens grunder. Undersökningen kompletteras med ett frågeformulär till familjen och terapeutens observationer. Detta är ett pionjärarbete som sätter fokus på grundvalarna i kommunikationen och på förändringsprocessen. ( Hettrel&Lindqvist 2006) Fokus på metoden som led i barnavårdsutredningar Socialsekreterarna vid Socialförvaltningen Barn och Familjeenheten, Karlstads kommun, utbildades i Marte meo metoden för att öka deras medvetenhet om barns situation och för ett samspelsrelaterat utredande (Andrén& Lundström 1999). 4

Täby Barn- och Ungdomspsykiatriska mottagning (BUP) har utvecklat och använder sig av en sammanhållen utrednings- och behandlingsmodell, där samspelsobservationer ingår i modellen inspirerade av Marte meo metoden (Lindblad, Mjönes & Risholm Mothander et al, 2001). BUP i Västra Frölunda har använt Marte meo metoden för barn som diagnostiserats med neurologiska funktionsnedsättningar (DAMP). Slutsatsen är att föräldrarnas egen självbild har förändrats signifikant och att de känner sig mera kompetenta att hantera sitt barn efter avslutad behandling (Ahlman et al, 1995-1997). Marte meo som preventionsinsats Preventiva Insatser vid antisocialt beteende hos barn med hjälp av Marte meo Kjell Hansson, Ingegerd Wirtberg och Ulf Axberg(2005) De redovisar i sin artikel att de väljer att pröva Marte meo-metoden preventivt på barn som visar utåtagerande störningar. I sin delrapport framkommer utifrån mammornas beskrivning att hjälpinsatsen varit till stöd, hjälpinsats där Marte meo-metoden är en del av stödet. De fokuserar helt på de aktivare barnen i sin undersökning. Hanson et al (2005) redovisar hur Marte meo metoden prövats preventivt på barn som visar utåtagerande störningar. I fokus för denna studie står överaktiva barn. Hedegaard Kristiansen (2002) utvärderar Marte meo metoden vid en hälsocentral i Danmark Hon pekar på vikten av att föräldrarna själva önskar en förändring för ett positivt resultat. Hon menar vidare att Marte meo metoden kan användas för att stödja en god förälder barnrelation och förebygga störningar i relationen då det bidrar till att förbättra samspelet mellan föräldrar och barn. Uppföljningen är i anslutning till avslutad behandling. Marte meo i Bredbyskolan rapport från förskoleklass 2001-2002 av pedagogkonsult och Marte meo-vägledare Birgitta Andersson. Syftet med rapporten har varit att genom Marte meo-metoden ge personalgrupperna ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt. Slutsatserna som Andersson drar efter ett års arbete i denna skola i Rinkeby, Stockholm att personalen anser sig ha öppnat ögon, barnens behov hade blivit tydligare samt möjligheten att hjälpa och stödja barnen hade ökat. Klassiska studier The Orion Project i Israel utgör en omfattande undersökning med 106 familjer, jämförbara med socialförvaltnings familjer. Åtta dimensioner mäts i samspelet. Resultatet visar på signifikanta förändringar sex månader efter avslutat behandling. Såväl familjer i kontrollgrupp, som 5

behandlingsgrupp kommer från sociala förhållanden jämförbara med socialtjänstens familjer. (Weiner, Kuppermintz & Guttman 1994). Robert-Tissot med flera (1996) finner ingen signifikant skillnad i effekterna mellan samspelsvägledningsterapi - som Marte meo och psykodynamisk terapi. Båda formerna av interventioner visade lika goda resultat med symptomreducering bestående vid uppföljning efter sex månader. Men en intressant och signifikant skillnad var att videointervention ledde till att aktiva barn med beteendeproblem förändrade sitt beteende positivt, samtidigt som mödrarna visade en större känslighet i samspelet med barnen. Pågående forskning The Trilogie Group är en forskningsgrupp med forskare från Stockholm, Lausanne, Seattle och Basel som fokuserar på den triadiska interaktionen, dess utveckling och betydelse för barnet och för familjen. Inom ramen för deras forskning görs bland annat i Sverige en studie med fokus på samspelsbehandling (se till exempel Hedenbro, 2002) 1. Vid Örebro läns landstings psykiatrienhet pågår en studie med salutogena utgångspunkter inom ramen för behandling av späd- och småbarnsfamiljer (Datainsamling pågår under hela 2006. Bearbetning av data kommer att påbörjas våren 2006). Problemet är således att trots ett omfattande intresse för Marte meo-metoden som behandlingsmodell, är kunskapen om familjerna är hjälpta på lite längre sikt ännu ganska svag. I stort sett den enda utvärdering gjord med utgångspunkt i behandlingsarbetet med socialtjänstens familjer finns är min och min kollegas studie (et.al 2006). Inte någon annan jämförbar utvärdering har - så vitt jag har lyckats utröna genomförts efter en längre tid förflutit d.v.s. minst ett år efter avslutad behandling. 1 Under hösten 2006 presenteras ytterligare resultat från dessa underökningar 6

Bakgrund, syfte och metod de1 1 pilotstudie och huvudstudie -Marte meo en hållbar intervention? Metod Forskningstudien baserades på två delar, pilotstudie och huvudstudie. Syfte Syftet med detta arbete har varit att undersöka om Marte meo som behandlingsmetod är en hållbar intervention för familjer i Sigtuna kommuns socialförvaltning. Blir den förändring vi ser efter avslutad behandling bestående över en längre tid? Har en förändring skett med ökat samspel mellan barn förälder? En förändring där föräldern upplever att problemet försvunnit, minskat och/eller är hanterbart och begripligt och där föräldern synes tryggare i föräldrarollen? Det unika med denna undersökning är att utvärderingen bygger på videofilmer från behandlingsarbetet kompletterat med en nytagen forskningsfilm. Således är utvärderingsinstrumentet uppbyggt med samma variabler, används med samma förfaringssätt och på samma grundval som själva behandlingen, det vill säga Marte meo metodens grunder. Undersökningen kompletteras med ett frågeformulär till familjen och terapeutens observationer. Detta är ett pionjärarbete som sätter fokus på grundvalarna i kommunikationen och på förändringsprocessen 1. Pilotstudien För att få svar på frågan om Marte meo är en hållbar intervention genomfördes en pilotstudie med syftet att skapa ett utvärderingsinstrument (Hettrel & Lindqvist 2001). I pilotstudien undersökte vi om det gick att använda kodningsinstrumentet CPICS, Child and Interactions Coding System (CPICS, Hedenbro & Lidén 2001). Kodningsinstrumentet är vetenskapligt utprovat på icke-kliniska familjer, familjer som ej sökt stöd för ett formulerat problem. Kodningsschemat är vidareutvecklat av Hedenbro & Lidén i samarbete med ett internationellt forskarlag från Lausanne, Seattle och Basel. Forskarlaget studerar barns utveckling. I fokus står det affektiv-verbala engagemanget i familjen och det finns återkopplingar till grunderna för Marte meo metoden, exempelvis turtagning och initiativ. CPICS syfte är att studera den ömsesidiga interaktionen i familjen, sekvens för sekvens. Det fokuseras på barnets och föräldrarnas delaktighet i samspelet. Instrumentet möjliggör observation och analys av fyra delar av familjesystemet: mor - barn, far - barn, mor far - barn samt 7

föräldrasystemet. De teoretiska grundantaganden som instrumentet bygger på återfinns i arbeten av Maria Aarts rörande Marte Meo metoden, Colwyn Trevathens spädbarnskommunikation, John Bowlbys anknytnings teori, Daniel Sterns teori om självutveckling samt Tomasellos och Minuchins familjesystemiska perspektiv.( Hedenbro& Lidén 2001.) Turtagning Colwyn Trevarthens ( Hedenbro& Wirtberg 2000) har fokuserat på tidig spädbarnskommunikation. Han har myntad turtagning som ett begrepp i denna första kommunikation och betonar vikten av en kommunikation i ett harmoniskt flöde så att turtagning kan uppstå. Han har fokuserat på mor-barn relationen och vikten av att barnet imiterar och återger i samspelet. Detta är ett avgörande process för att spädbarnet ska utveckla ett språk och kommunikativ beteende. Enligt Trevarthen utgör detta samspel och utbyte av verbal och icke-verbal kommunikation grunden för barnets förmåga att samspela och kommunicera olika känslor och upplevelser. CPICS definierar turtagning som ett känslomässigt och kommunikativt flöde där de som deltar har en jag-du rytm där alla får delta. CPICS begreppen är initiativ, delaktighet, gensvar, bekräftelse, förtydligande och benämning. Anknytning John Bowlby ( a.a.) har utvecklat anknytningsteori där han beskriver såväl olika slags samspel som olika slags anknytningar mellan föräldrar och barn. När han utvecklade sin teori upptäcker han att anknytning syftar till att utgöra en trygg bas frö barnet att återkomma till vid upplevd fara. Denna trygga bas är bas för att kunna utforska och upptäcka världen. Den trygga basen kommer senare i livet att representera en känsla av trygghet hos den vuxne individen. CPICS möjliggjorde studiet av samspelsprocessen och dess olika utkomster för att kunna beskriva hur föräldrar samarbetar med varandra i sitt föräldraskap och vilken slags anknytning de har för sian barn. Anknytningsbeteendet som barnet har, varierar i sin tydlighet och styrka. Samspel Daniel Stern har i sin teori om självutveckling formulerat en modell för utvecklingen av självet (a.a.) Stern betonar fem känslor i utvecklingen av självet. Spädbarnet utvecklar det subjektiva självet mellan 6-9 månaders ålder. Barnets förmåga till intersubjektiva realitet utvecklas. I affektintoning sker mötet mellan barnet och föräldern, genom detta delar barnet sin känsla med föräldern och mellanmänskliga relationer kan utvecklas. 8

Kodningsblanketter CPICS kan användas för utveckling av instrument, i vår undersökning för utvärderingsinstrument. Delar av kodningsinstrumentet CPICS prövades på två familjer som genomgått Marte meo behandling. En första film, en avslutningsfilm och en nytagen forskningsfilm, sammanlagt sex filmer, kodades. Utvärderingsinstrumentet Resultatet av pilotstudien visar att det totala antalet variabler ur CPICS var alltför omfattande för att vara ett hanterbart instrument för en utvärdering/kodning av filmerna. Ett mindre antal variabler lyftes fram ur CPICS och ger oss ett förenklat CPICS. Ett par tilläggsvariabler lades till i samråd med Monica Hedebro och Maria Aarts. Ur CPICS valdes variablerna initiativ, turtagning samt ömsesidighet/synkronisering Variablerna initiativ och turtagning gavs underrubrikerna verbala- och icke-verbala initiativ respektive turer. Dessa variabler fångar det mest centrala i interventionen. Tilläggsvariablerna är stämning, ögonkontakt och positivt ledarskap. Samtliga variabler finns väl förankrade i Marte meo metoden Antalet initiativ och antalet turer med dess underrubriker studeras kvantitativt. Stämning, ögonkontakt, ömsesidighet/synkronisering och positivt ledarskap bedöms kvalitativt. Ett frågeformulär med semistrukturerade frågor kompletterar utvärderingen. Det händer saker i familjernas liv som påverkar utvärderingen. Det handlar om faktorer vi inte har kontroll över, men vill fånga med frågor om skillnader i livssituationen vid tiden för behandlingen och vid utvärderingen (se bilaga 2). Instrumentet kompletterades med terapeutens personliga reflektioner. Observationer genomfördes av terapeuten vid hembesöket för inspelning av forskningsfilmen. Skeenden och känslor fångades upp vid mötet med familjen och terapeuten gjorde en helhetsbedömning, svår att fånga med videokameran. Reflektionerna nedtecknades i form av ett observationsprotokoll (se bilaga 3). Kodning och bedömning av de valda variablerna, kompletterat med ett frågeformulär och terapeutens observationer/reflektioner utgör tillsammans utvärderingsinstrument i denna studie. 2. Huvudstudien Är Marte meo en hållbar intervention? Blir den förändring vi ser efter avslutad behandling bestående över en längre tid, är alltså frågan vi ställde oss. För att besvara frågan använde vi det i pilotstudien beskrivna instrumentet (Hettrel & Lindqvist 2002). 9

Metodbeskrivning Nedan beskrivs mer ingående huvudstudiens design uppdelat på videoobservationer, frågeformulär samt observationer - Videoobservationer I undersökningen ingår tre filmer per familj, den första behandlingsfilmen (film 1), avslutningsfilmen (film 2) samt forskningsfilmen (film 3) inspelad minst ett år efter avslutat behandling. Kodningsblanketter utarbetades för detta ändamål under pilotstudien (se bilaga 4). I formulären registrerades gjorda iakttagelser av de utvalda variablerna (Hettrel & Lindqvist, 2002). Forskningsfilmen återges till familjen på samma sätt som behandlingsfilmer, med fokus på Marte meo metodens grundtankar. I samband med återgivningen görs en intervju med föräldern/föräldrarna utifrån ett frågeformulär. En behandlingsfilm är cirka åtta minuter. Vid analysen har fem minuter av videofilmerna använts sedan de första två minuterna tagits bort. Det tar familjen ett par minuter komma på plats och att slappna av inför kameran. Vi väljer fem minuter för att vara säkra på att få med material från alla filmerna. Utvärderingens elva familjer ger videofilmsmaterial på 33 filmer. Antalet filmer per familj varierar från 4 till 14 med ett medelvärde på 7,8 filmer. Behandlingstiden varierar mellan 2 månader och 28 månader, med ett medelvärde på 13,7 månader. Tiden från avslutad behandling till forskningsfilmen varierar mellan 12 och 32 månader, med ett medelvärde på 19,7 månader. Grunden för vårt framtagna instrument att användas vid video observationerna vilar på Marte meos grundprinciper och CPICS. De variabler vi har valt som vårt kodningsinstrument är: initiativ, verbala och icke verbala antal turer, verbala och icke verbala stämning, ömsesidighet/synkronisering, ögonkontakt positivt ledarskap - Initiativ Samspel startar med att någon tar ett initiativ/bidrag, förälder eller barn. Initiativen kan vara verbala eller icke verbala. CPICS kodar 11 specifika egenskaper hos den som tar initiativet, såsom mimik; positiv, negativ, neutral, söker ögonkontakt, fysisk rörelse m.m. 10

I vår utvärdering väljer vi koda vem som tar initiativet, barn eller förälder och antalet initiativ/bidrag, såväl verbala som icke verbala under den tid samspelet kodas. En del av barnen har en hög aktivitets nivå, alltför hög medan andra barn har låg, alltför låg. Strömmen av ständiga initiativ från barn med hög aktivitets nivå försvårar för föräldern att komma i samspel, att vara en ledare för barnet. Barnet kommer att dominera med en icke fungerande kommunikation. Målsättningen för de barn som står för ett flöde av initiativ och som har svårt att stanna upp och svara på förälderns initiativ är att de med förälderns stöd ska minska sina initiativ samtidigt som föräldern ökar sina. Föräldern vägleds i att bli allt tydligare i sina initiativ och bekräftelse av barnet. Föräldern kommer att stå för ett tydligare positivt ledarskap Andra barn har få och svaga initiativ. De kan locka föräldern att än mer stå för samtliga initiativ med den goda intentionen att vilja stödja barnet. Initiativen blir ofta i form av direktiv, initiativ som inte leder till samspel. Hos dessa barn behöver minsta lilla initiativ eller kanske bara bidrag ( barnets fokus, mimikuttryck etc.) uppmärksammas och bekräftas av föräldern för att utnyttjas till samspel. Barnet behöver således öka sina initiativ, förälderns minska sina. Barnen behöver få igång ett samspel för en bra utveckling. Barnen har delats in i grupper: de som behöver minska respektive de som behöver öka sina initiativ under samspelet. Det leder till två grupper: Sex (6/11) familjer har barn som är mycket aktiva och har behov av stöd att minska sina initiativ och kunna följa förälderns initiativ i samspelet Fem (5/11) familjer har barn med mycket få och/eller svaga initiativ, barn som har behov av att uppmärksammas och stödjas i sina initiativ, att öka sina initiativ. - Turtagning Att få igång ett samspel, turtagning, mellan föräldrar och barn, en nyfikenhet på, en lyhördhet för varandra är en av huvudpunkterna. Genom att koda antalet turer i samspelet barn-förälder mäter vi om ett samspel som svar på initiativen kommer igång. En tur är exempelvis att föräldern säger något till barnet, barnet svarar med ord eller genom en handling som en nick, föräldern fortsätter att säga något osv. Vid redovisningen av antalet turer har vi valt att följa CPICS manualens sätt att påbörja räkningen. Enligt CPICS skiljer man på hur man räknar turtagning i fråga om barninitiativ och föräldrainitiativ. När vi räknar turer som svar på barnets initiativ räknar vi turer på följande sätt: 11

Barnet tar ett initiativ, föräldern bekräftar och barnets gensvar blir tur 1. När vi räknar föräldrainitiativ räknar vi annorlunda: Förälderns initiativ, barnets gensvar, förälderns förtydligande, barnets gensvar blir tur 1. I resultat om noll turer som svar på ett initiativ kan turer ha kommit igång enligt ovan, men det syns inte i redovisningen. För små och yngre barn är det självklart med verbalt stöd i vardagen. Vi sätter ord på vad som händer, vad vi tänker och de utvecklar såväl det yttre som inre språket. Barn med särskilda behov såsom utvecklingsstörning, neuropsykiatriska handikapp synes även i högre åldrar ha behov av verbalt stöd för sin vardag. Det större behovet av verbalt stöd för barn med särskilda behov gör att vi i vår undersökning väljer att skilja på verbala och icke verbala initiativ och verbala och icke verbala turer. - Ömsesidighet/synkronisering CPICS använder begreppet synkronisering för beskrivning av det fungerande samspelet i en familj och inkluderar det som Maria Aarts och Colwyn Trevarthen beskriver som social dance. Ömsesidighet står för samspelet mellan barn och en förälder, synkronisering för samspel mellan barn och två föräldrar, tre personer eller fler. I den fungerade ömsesidigheten finns ett flöde i kommunikationen mellan familjemedlemmarna, en god balans i samspelet mellan familjemedlemmarna, en rytm i turerna. Här återfinns begreppen i en fungerande kommunikation; att invänta, bekräfta, benämna, uppmärksamma fokus, anpassa tonläget, ögonkontakt och dela känslor. Det finns ett flyt mellan familjemedlemmarna, tiden fördelas mellan familjemedlemmarna och alla är delaktiga. Ömsesidighet/synkronisering bedöms av terapeuten i en fyrgradig skala - Nej - Delvis - Mestadels - Ja Nej och Delvis står för en negativ ömsesidighet/synkronisering, Mestadels och Ja står för en positiv ömsesidighet/synkronisering. Samma skala används för bedömning av variablerna Stämning, Ögonkontakt och Ledarskap. - Stämning Att skapa bättre stämning och en god ömsesidighet/synkronisering i samspelet är ett mål för behandlingen. En positiv stämning blir ett stöd för barnet, ger kraft åt bekräftelserna till skillnad 12

från en negativ, kanske med depressivt inslag. Barnet känner om föräldern/föräldrarna skapar en god stämning. Att få igång en dialog som svar på initiativ blir ett verktyg under behandlingen för att skapa god stämning och en god ömsesidighet/synkronisering. Såväl stämningen som ömsesidigheten/synkroniseringen bedöms subjektivt av terapeuten. Stämningen bedöms utifrån känslan av atmosfären. Stämning är svårbedömd då det handlar om obetydliga skiftningar känslomässigt (Nu-svensk ordbok, Östergren, 1981). Vi valde värderingarna -positiv, -neutral, -negativ. -Ögonkontakt Ögonkontakten mellan barn och förälder, en blick till varandra, förstärker samspelet och ger barnet bekräftelse. Barn söker ofta den vuxnes ögon under samspelet, ju yngre barn desto mer. Barn med särskilda behov såsom utvecklingsförsening, neuropsykiatriska handikapp synes vara i extra mycket behov av ögonkontakt som stöd i sitt samspel med omgivningen. Videofilmning med enbart en kamera i familjernas vardagsmiljö försvårar bedömning av hur mycket ögonkontakt barn-föräldrar har, varför vi väljer att inte räkna antalet ögonkontakt tillfällen utan terapeuten gör en kvalitativ bedömning. - Positivt ledarskap Ett positivt ledarskap kännetecknas av att föräldern följer och leder barnet i en för barnet lagom balans. Föräldern ser var barnet har sin uppmärksamhetsfokus och har en lyhördhet för barnets initiativ, gensvar och känsloläge. Föräldern guidar barnet, sätter ord på barnets och sina egna initiativ och ansvarar för att påbörja och avsluta ett händelse förlopp ex. såja, nu är tröjan på. Barnets inre struktur växer på detta sätt fram med hjälp av förälderns ledning, av förälderns yttre struktur 13

2. Syfte och Metod I pilotstudien del 1 av min rapport om Marte meo-metoden låg tonvikten på en metodbeskrivning och en diskussion om metodens teoretiska bakgrund. I huvudstudien låg tonvikten på användandet av utvärderingsinstrumentet vilket ledde till en beskrivning av det observerbara och det icke observerbara i en utvärdering av behandlingsmodellen Mart meo inom socialtjänsten i Sigtuna kommun. I denna del 2 av min magisteruppsats är syftet att genom ett antal intervjuer med föräldrar minst ett år efter dem har fullföljt Marte meo behandling belysa deras uppfattning och upplevelse av metoden som ett instrument för att hjälpa dem att utveckla samspelet och relationen till barnet på ett positivt sätt. Studien är ingen utvärdering för att pröva hur metoden "objektivt" fungerar som ett behandlingsinstrument, utan perspektivet är helt klientens/förälderns egen uppfattning. Ett andra syfte är att kontextualisera föräldrarnas berättelser i den meningen att de sätts i relation till den situation som familjen befann sig under det tidsspann som behandlingsarbetet fortskred. 2.1 Metod och material Sex föräldrar till barn som har genomgått och fullföljt Marte meo behandlingen i Sigtuna kommun mellan åren 1998 och 2001 har intervjuats av mig i december 2003 och januari 2004. Materialstudien bygger i huvudsak på bandinspelade intervjuer och som därefter har transkriberats av mig. Till stöd vid intervjuerna har jag använt mig av frågeområden som speglar studiens syfte. Jag har utgått ifrån och frågat föräldrarna hur de kom i kontakt med Marte meo behandlingen på socialförvaltningen Sigtuna kommun och vilka tankar de fick i samband med en presentation av metoden. Vidare har jag frågat föräldrarna om deras livssituation under den tid Marte meo-arbetet pågick i deras familj och om hur de upplevde att Marte meo behandlingen avslutades. Slutligen har jag frågat kring hur de uppfattade det när de blev kontaktade på nytt angående att delta i ett forskningsprojekt där Marte meo-terapeuten ville göra ytterligare en film hemma hos dem minst ett år efter avslutad behandling samt använda sig av deras familjematerial. 2.2 Tillvägagångssätt/ Urval Mellan åren 1995-2001 har 21 familjer genomgått Marte meo behandlingen via socialtjänstens familjeenhet i Sigtuna Kommun. 14

Urvalspopulationen inför uppsatsen är de 14 familjer från 1998 och framåt som fullföljt Marte meo behandlingen, bortfall 3 familjer, därmed totalt 11 familjer. Samtliga familjer har blivit remitterade till Sigtuna Kommuns familjebehandlingsenhet via socialtjänstens socialsekreterare, LSS-handläggare eller familjehemskonsulenter. För att få kontakt med föräldrarna till intervjuerna utgick jag ifrån dessa familjer som deltar i huvudstudien Marte meo - hållbar intervention? inom ramen för Forskning- och utvecklingsenheten i Nordväst i Stockholms Län (2006 Hettrel& Lindqvist). Dessa familjer har tillfrågats om de vill medverka i en uppföljning ett år efter avslutad behandling. Jag har tagit del av de etiska regler som återfinns i HSFR:s anvisningar. Alla familjer har informerats att deras deltagande är helt frivilligt och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. Vidare har de påräknats anonymitet vid redovisning av intervjuresultaten då jag har ändrat föräldrars och barns identitet. En etisk delfråga som uppkom i pilotstudien var om socialtjänstens familjer kan känna sig pressade att delta för att de är rädda för någon form av repressalier om de vägrar delta i en utvärdering. Några familjer som har deltagit i Marte meo behandling har gjort det men anledning av oro för föräldraskapet och om barn far illa. Det är dock en etablerad terapeutisk erfarenhet att familjer, som lever under svåra livssituationer mycket tydligt förmår att förmedla om de önskar att delta i en Marte meo behandling eller inte. Jag vill vidare betona att ingen familj har pressats till ett intervjudeltagande. Jag valde ut slumpvis fem utav de11 familjer som ingår i den pågående huvudstudien. Jag ringde upp familjerna var och en för sig och så småningom åkte jag hem till dem och intervjuade dem. 2.3 Analys av materialet Uppsatsens analys bygger i huvudsak på intervjuerna. Dessa finns redovisade i slutet av uppsatsen i sin helhet som Bilaga. 2.4 Intervjudatabearbetning Jag har arbetat mig igenom varje intervjutext individuellt. Jag har noterat viktiga teman vid läsningen. Därefter har jag sammanfört de teman som har kommit fram under huvudteman som jag sedan har angivit var för sig för varje intervju. Dessa redovisar jag i nästa kapitel, intervju för intervju, tema för tema, citat för citat. Materialet från de olika intervjuerna har varierat i längd. Sedan har jag ett avsnitt där jag har valt att summera de gemensamma teman, för alla fem intervjuerna. 15

Intervjuerna utfördes av mig. Målet med detta kvalitativa förhållningssätt är att beskriva och förstå de intervjuades historia, erfarenheter och livsvillkoren. Intervjuerna transkriberades ordagrant av mig och har sedan kategoriserats tema mässigt och sammanställts av mig. Under detta arbete läste jag igenom intervjuutskrifterna ett antal gånger och gick även tillbaka till särskilda avsnitt för att genomskåda oklarheter. Resultatet består i fem olika samtal kring tre av mig utvalda huvudteman enligt följande: Hur det var innan familjen träffade Marte meo-terapeuten? Hur det var under tiden föräldrar och barn filmades tillsammans? Och hur det var ett år efter avslutad behandling? Resultaten i intervjun blev något som jag som forskare och de intervjuade föräldrarna konstruerade tillsammans. Se bilaga 1-5 för intervjuerna i sin helhet. Jag har analyserat intervjuerna genom att ange de gemensamma teman som familjerna talade om eller berörde på något sätt. Ett intervjumaterial blir snabbt svårt att överblicka och den stegvisa tematiseringen är ett sätt att göra materialet gripbart. Samtidigt löper man förstås risken att tematiseringen innebär att man avlägsnar sig från textens verkliga innebörd. Det finns knappast berört i texter som handlar om kvalitativ analys vad som händer då man tematiserar. Att utgå ifrån att man behåller den ursprungliga textens mening samtidigt som man får denna att framstå på ett tydligare sätt än i ursprungstexten är mer än lovligt naivt. Tematisering innebär ju att man förändrar och förtätar språket och detta är naturligtvis detsamma som att påverka textens innehåll. Men är detta ett annorlunda fenomen jämfört med den kvantitativa analysen då man reducerar en mängd data till ett fåtal parametrar, medelvärden, spridningsmått o s v. Naturligtvis blir det man säger om det empiriska materialet förändrat jämfört då man uttalar sig om obearbetade rådata! 16

4. Teman/Intervju Familj nr 1. Alltså det är just det här att det skapar en medvetenhet som böcker inte kan ge mig och samhället inte kan ge mig. Det är just det där att se Familj nr. 1. Mamma och pappa som har ett barn som är 1½ år när de inser att de har behov av stöd. De har svårt för att sätta gränser för barnet så dem sätter inga gränser och får ett barn som bestämmer allt i hemmet. Barnet får utbrott och pappan känner igen sig till viss del i barnets svårigheter. Föräldrarna är oroliga för barnets utveckling. De tar kontakt med Sigtuna kommun och söker avlastning men blir erbjuden parsamtal och Marte meo som föräldrastöd. Efter några år och då ett barn till har kommit till familjen uppstår en kris i föräldrarelationen och föräldrarna separerar. Familjen har redan en kontaktfamilj som avlastning. Marte meo-arbetet avslutas i samband med att föräldrarna separerar och mamman mår så dåligt så att barnen placeras i kontaktfamiljen på heltid. Mamma söker stöd för egen del via öppen psykiatrin. Mamman blir återställd så småningom, men pappan försvinner längre bort från barnen. Mamman träffar en ny man som hon flyttar ihop med. Den nya mannen har två barn som bor hos honom och mammans två barn skall flytta hem till henne igen. En ny styvfamiljekonstellation bildas bestående i mamma, pappa och fyra barn. Mamma ansöker om stöd i form av Marte meo på nytt. Den nya mannen har två barn som också har specifika behov av stöd även om de inte har någon diagnos. Stödet fungerar jättebra och Marte meo-arbetet avslutas. En ny kris i familjekonstellation uppstår då paret väljer att få ett gemensamt barn. Paret ansöker om stöd i form av Marte meo på nytt. Vid intervjutillfället skulle Marte meo-arbetet påbörjas inom kort med den senaste familjekonstellationen bestående i fem barn och två föräldrar. (a) Upplevelsen av Marte meo Sid.61 Mamma: Mmm. Och liksom vi skulle kunna tänka vi blev presenterade till metoden att eh man gör si och så sen får ni titta och vi filmar lite grann och så och hur tyckte ni det lät? Mamma: Vänta för mig lät det. eh jag så det jag är en så n person jag ser sakerna framför mig haa.. Mamma: Ja så jag såg det här framför mig och jag bara Yes! 17

Sid.66 Jag: Du ville att Agneta skulle filma igen när dom flyttade tillbaka? Mamma: Ja så pass ha Mamma: Ja så pass innan dom flyttade hem igen. Jag visste att det skulle bli jobbigt och jag visste att den metoden kommer att hjälpa mig Sid.68 Mamma: Nej för hans skull jag hoppades för att det hjälper mig att få den insikten. Marte meo skapar en insikt hur man själv agerar. Mamma: Det skapar insikt jaha liksom Jag: Mmmmm Mamma: Aha upplevelsen. Jag hoppades att det kunde ge honom liksom när Jag: Mmmmmm Mamma: När liksom och ermm berättar för honom liksom när jag tog barnen tillbaks jag Jag: Mmmmm hade mycket kunskap liksom när det gäller barn och mycket Mamma: Det gäller det här och kunna konkret alltså teori. Jag: Mmmmm Mamma: Och praktik och få det att gå ihop. Sid.74 Jag: Gjorde ni upp då andra gången då ni skulle ha Marte meo att det skulle vara ett visst antal filmer under en viss tid? Mamma: Ja. Mamma: Fast inget bestämt men jag sa det till Agneta jag vill bara ha det här tills vi har skapat det. mmmm Jag: Mmmm Mamma: För jag visste det Jag: Hade Du en klar tanke? Mamma: Det har kommer att vara en övergångsperiod. ha? Mamma: Jobbigt. Nu blir det en ny situation 18

Sid.80 Jag: Mmmmm. Om jag frågar dig så här hur tänker du på Marte meo idag då? När du inte har nå n kontakt? Mamma: Mmmmm så mycket tänker jag på det att jag har begärt det igen skrattar Jag: Skrattar du har begärt det en tredje gång? Mamma: Ja ha? Mamma: Ja alltså det är så att och det ska vi börja med nå n gång i februari Sid.87-88 Mamma: Utan för att tala om alltså det här har vi gjort Mamma: Utan det är för att jag tänkte de kanske skull kunna ha nytta av det ändå. Mamma: Om dom fick smak för det Jag: Mmmmm Mamma: Då blir det genast liksom nej det skulle aldrig vara nå t för mig för dom har ju en bild av att Jag: Mmmmm Mamma: Man ska stå liksom och framför kameran att man inte skulle vara sig själv ha? Mamma: Eller det skulle aldrig funka med dom ungarna. De skulle bara apa sig framför kameran. Jamen jag hade fyra stycken framför kameran. Vi gjorde det med min före detta då var Peter och Hanna så små. Mamma: Och då liksom förstod inte. Jag: Nej de bryr sig inte om det. Mamma: Nej men när vi gjord et det här alltså ihop med Bosse Mamma: Då var det plötsligt fyra ungar Mamma: Och alla fyra skulle stå och apa sig framför kameran men det går över! Sid.92 Mamma: Ja men som du ser jag kan bara prata gott om Marte meo skrattar 19

(b) Att bli sedd och se sig själv Sid.89 Mamma: Ja vi sa det för jag vet att.. alltså för mig var inte det så viktigt Jag: För dig nej Mamma: För jag har ju sett det! Jag: Och då räckte det då? Mamma: Ja jag har sett de här filmerna de finns härinne pekar Jag: Dom finns på näthinnan menar du? Mamma: Ja haa Mamma: Ja så för mig är det. dom bara finns där! Sid.94 Mamma: Och det är också såna där grejer som Marte meo visar Jag: Mmmm Mamma: Bara det den lär mig och koncentrera mig på det som är viktigt Mamma: Jag ska säga dig det är som Marte meo funkar bäst för mig Mamma: Alltså det är just det här att det skapar en medvetenhet som böcker inte kan ge mig och samhället inte kan ge mig. Det är just det där att se Jag: Mmm och det sitter kvar hos dig? Mamma: Just det. Mamma: Det är som att trycka på en knapp och då ser jag just det Mamma: Jag ser mig själv 20

(c) Kroppsassimilering av Marte meo-metoden Sid.61 Mamma: Det var det jag ermm jag älskade den metoden! Jag skulle vilja ha det som allt från dagis till skolan jag skulle vilja ha den metoden som ermmm ha Mamma: Ja som en del av livet Sid.63 ha okej.hur lång behandlingstid hade ni då om man säger så? Ni började för åtta år sen med Marte meo filmningen? Mamma: Mmmmmm Jag: Hur länge. hur länge höll ni på? Mamma: Så länge jag kan minnas skratt Jag: Så ni höll på under åtta års tid menar du? Mamma: Jaana så gott som ermm så gott som ermm. Vi separerades 98`och jag tror att det blev alltså ehh alltså jag kan inte ge några datum Jag: Nej Mamma: Jag tror jag tror att vi gjorde det samma sak med familjeterapi alltså det blev en del av våran vardag och samma med filmningen Sid.84 Mamma: För min del vart det ungefär som att lära sig sakerna i böckerna på morgonen samtidigt som att gå och praktisera det hemma på kvällen och filmningar var Jag: Mmmm Mamma: Alltså det var då, det var då även i mitt förra äktenskapet Jag: Mmmm Mamma: Filmningar gjorde att det bekräftade att det bekräftade mig på morgonen Mamma: Det bekräftade det Agneta och Lena lärde mig på eftermiddag Jag: Mmmm Mamma: Alltså det blev det gick ihop Sid.95 Mamma: Och så hör jag. Jag hör Agnetas röst! Jag ser filmen Jag: Det gör du? Du hör hennes röst 21

Mamma: Ja alltså ingen så här hörbar Jag: Nej men liksom att Mamma: Du förstår? jag förstår vad du menar Mamma: Jag ser den här bilden och så hör jag henne Mamma: Och ändå liksom och ändå av nå n konstig anledning liksom så har jag inte den förmåga och praktisera det Jag: Som du vill eller? Mamma: Ja, ja och det är därför jag kommer och vilja ha det här med par alltså Jag: Mmm (d) I ett svårt liv röd tråd med Marte meo som hållpunkt Sid.71 Mamma: Ja, liksom att vi kunde inte.. vi kunde inte prata med varandra ermm.. Jag: Nej Mamma: Vi kunde inte prata med varann det fanns liksom ingenting.. det var så mycket hat Jag: Mmmmmm Mamma: Det var inte ens värt försöket Jag: Mmmmmm Mamma: Så blev det så att hon tog på sig och det funkade inte på familjerätten Jag: Ni förstod inte vad det innebar? Mamma: Det gick inte Jag: Ni försökte och det gick inte. Mamma: Det gick inte. Sid.80 Jag: Mmmmm. Om jag frågar dig så här hur tänker du på Marte meo idag då? När du inte har nå n kontakt? Mamma: Mmmmm så mycket tänker jag på det att jag har begärt det igen skrattar Jag: Skrattar du har begärt det en tredje gång? Mamma: Ja 22

ha? Mamma: Ja alltså det är så att och det ska vi börja med nå n gång i februari Mamma: När Agneta kommer tillbaks från sin Australia resa just det Mamma: Mmmm ja Jag: Hur var det att ansöka en tredje gång då hos socialsekreteraren? Mamma: Ja det var inga problem för nu har jag en ny Sid.101 Mamma: Och jag skulle det här att jag skulle vilja ha det precis som alltså jag skulle inte vilja att man ska att man är tvungen att avsluta det Jag: Avsluta menar du? Mamma: Jag skulle vilja ha Jag: Att du skulle vilja ha nå ra filmer per år menar du? Mamma: Ja alltså lite mera individanpassad Fredrik låter mycket Dom som blir filmade och behöver det under en period och sedan avsluta det så kanske passar dom.. Mamma: Men dom som behöver det här.. Mamma: Ungefär som såna som går till kyrkan tre gånger om året för att.. du förstår alltså.. (e) Att vilja ge vidare av det man har fått genom metoden Sid.83 Mamma: Alltså det var en av grejerna som jag tänkte ja men du kan inte säga till honom Jag: Nej Mamma: Nej att sluta läsa så sitter du och läser du vet Jag: Mmm Mamma: Jag gör som du gör aa Mamma: Det var så nt där jag ville ha Marte meo att jag satt och talade om att du kan väl inte göra så? Jag: Mmm 23

Mamma: Det kan jag fan visst! Jag: Mmmm Mamma: Och det är därför jag ville få Marte meo. ja Mamma: Ja för därför när han ser..när han ser sig själv Mamma: Då jag vet! Jag hade ingen svar! Mamma: Jag hade ingen svar! Mamma: Jag hoppades att Marte meo kunde välsigna honom som det har välsignat mig! Sid.85 Mamma: Ja hon frågade mig om jag var. var intresserade av att vara med i.. Jag: i forskningsprojektet? Mamma: Ja bara Wow! skrattar Jag: Skrattar Mamma: Jag får vara med i nå n bok! a! Mamma: Ja det lite så där det hära skolflicka Jag: Du kände dig stolt? Mamma: Ja! Alltså stolt och lite grann det här att.. kommer det fram nå nting så jag kan hjälpa nå n annan då vill jag jätte gärna vara med! a Mamma: Det här är nå n ting att ta med sig som kan hjälpa en till Jag: Mmmmmm Mamma: Och förstår hur bra Marte meo är! Jag: Mmmm Mamma: Det var lite så där jag kände. 24

5.Teman /Intervju Familj nr.2 alltså jag tror det här är lite ingrott vi det här laget Familj nr. 2 Ensamstående mamma och tre barn som ansöker om stöd på socialförvaltningen i Sigtuna kommun främst för sina två yngsta barn som indirekt drabbar det äldsta barnet. Mamman blir erbjuden stödsamtal hos en familjeterapeut för egen del samt Marte meo. Mamman är sjukskriven under Marte meo behandlingstiden som pågår under något år. Barnen beviljas även kontaktfamiljer i olika konstellationer under tiden Marte meo-arbetet pågår. De två yngsta barnen har stora hjälpbehov och det är oklart i början av Marte meo-arbetet hur deras stödbehov ska se ut. Dessa två barn får sina diagnoser då de även samtidigt utreds på BUP Astrid Lindgrens sjukhus och dem placeras så småningom på en egen skola och förskola med internat boende. Detta är en särskild anpassad skolform efter deras hjälpbehov då Sigtuna kommun inte kan erbjuda något som motsvarar det stödbehov som barnen har behov av. Efter barnen placeras upphör Marte meo-arbetet och även mammans sjukskrivning. Hon kan återgå till ett lönearbete och bor sedan med sitt äldsta barn och dem andra två kommer hem på helgerna och skolloven. Vid intervjutillfället har Marte meo-arbetet avslutats. (a) Upplevelsen av Marte meo Sid.107 ha och vad tänkte du om det när socialsekreteraren presenterade det här för dig? Mamma: Allt var ju till hjälp Jag: Mmmm Mamma:. då var ju det. Allt var till hjälp. Jag nappade direkt. Sid.108 Jag: Hur var det att bli filmad då? Mamma: Det var inte lika roligt skrattar Jag: Det var inte lika roligt? Mamma: Nejhej. Skrattar Nej men det var ovanligt. Sid.108 Jag: Kunde du glömma bort henne eller vad tyckte du? 25