Studier av la rande (7,5 hp)

Kursbeskrivning Studier av la rande (7,5 hp) Delkurs ett i Pedagogik och digitala medier (30hp) Kurskod: PEG215 Provkod: PDM1 Kursansvarig Kursadministratör Gabriela Villagran Backman hans.melkersson@edu.su.se gabriela.villagran.backman@edu.su.se Lärare på kursen hans.melkersson@edu.su.se Innehåll 1. Kursens syfte... 2 1.1 Förväntade studieresultat... 2 2. Kursens innehåll... 2 2.1 Undervisning... 2 3. Litteraturlista... 4 3.1 Obligatorisk litteratur... 4 3.2 Övriga resurser, referenslitteratur... 4 4. Att hitta... 5 4.1 Lärplattform... 5 4.2 Campus... 5 5. Former för undervisning och lärande... 5 5.1 Seminarium... 6 5.2 Blogg... 6 5.3 Seminarier/Workshops... 6 6. Uppgifter... 6 6.1 Läsning... 6 6.2. Blogg... 6 6.3 Fallstudie... 7 6.2.1 Preliminär arbetsgång: Fallstudie... 7 6.2.2 Fallstudiens skriftliga rapport... 7 6.2.3 Fallstudiens muntliga rapport... 7 7. Stöd för att hantera text och undvika plagiat... 7 8. Övrig information... 8 8.1 Stöd i studierna - Sektionen för studentstöd... 8 8.2 Språkstöd - Språkverkstaden... 8 8.3 Mitt universitet... 8 9. Examination... 8 9.1 Betygsgrundande del:... 8 9.2 Övriga kurskrav:... 9 9.3 Datum för examinationer... 9 9.4 Betygskriterier... 10 9.4.1 Betygskriterier hemtentamen... 10 9.4.2 Betygskriterier för fallstudien... 11 Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Institutionen för pedagogik och didaktik Frescativägen 54 106 91 Stockholm www.edu.su.se

1. Kursens syfte Den första delkursen i Pedagogik och digitala medier 30hp är en introduktion till begreppet lärande. I delkursen bearbetas begreppet lärande ur ett antal centrala teoretiska perspektiv men även hur lärande kan komma till uttryck i såväl formella som informella sammanhang. I delkursen diskuteras olika metaforer för lärande som exempelvis beteendeförändring, kunskapsbildning, förändrat deltagande, handlande och kommunikation. I delkursen ges möjligheter att analysera lärande i relation till dagens pågående digitalisering och teknikutveckling samt med stöd av olika teoretiska perspektiv beskriva och förklara lärande som process. I delkursen ingår att diskutera hur begreppet lärande på olika sätt och ur olika perspektiv använts för att beskriva och förklara kunskapsbildning, förändring eller identitet. Under kursen genomförs två grupparbeten, en bloggdiskussion och en fallstudie. 1.1 Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Redogöra för och jämföra ett antal olika lärande. Diskutera och analysera lärande i ett valt sammanhang med stöd av teoretiska begrepp. Problematisera lärande ur ett samtida samhällsperspektiv genom att diskutera på vilket sätt modern teknik och digitaliseringen av samhället påverkar vårt förhållande till lärande. 2. Kursens innehåll Nedan återfinns en planering för kursen, innehåll och läsanvisningar. Ett separat schema för tider och salar finner du via schema.su.se, sök på kursens kod (PEG215). Eventuella schemaändringar aviseras via Mondo, sajten för delkursen Studier av lärande. 2.1 Undervisning Kursen inleds med ett antal seminarier, kortare föreläsningar och egna litteraturstudier. Parallellt med seminarier och läsning ansvarar basgruppen för en blogg i delkursens Mondosajt där olika frågor om begreppet lärande diskuteras (se vidare info nedan). Vecka Aktivitet Litteratur Lärare v. 35 Introduktion Må Seminarium 1: Introduktion till ämnet En introduktion till begreppet lärande, ur ett historiskt perspektiv. Kurspresentation, arbetsformer och gruppindelning. Om bloggar och labbar, om kritisk läsning, patchwork och uppsatsskrivande. To Seminarium 2: Teorier om lärande I nästa seminarium kommer vi att göra en överflygning över området olika perspektiv på lärande, alltså en orientering över sätt att tala om, förklara eller beskriva lärande. Ett antal olika lärande diskuteras med målet att se till olika positioner och relationer inom ett vetenskapligt, pedagogiskt fält. Detta seminarium skall handla om det pedagogiska fältet. v. 36 Perspektiv på lärande Må Seminarium 3: Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv Säljö (2015) kap 1 Broady (1986/2011) Säljö (2015) kap 2, 3, Säljö (2015) kap 5, 6, 7 Säljö (2011) Vygotskij (1978)

3 Det tredje seminariet kommer att ta upp lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Under seminariet kommer bland annat begrepp som situerat lärande, mediering och kulturella redskap att utvecklas, förklaras och förtydligas. Fr Seminarium 4: Skinners undervisningsteknologi Detta seminarium ägnas åt att studera lärande ur ett behavioristiskt perspektiv. Vi diskuterar v. 37 Må Seminarium 5: Piaget och kognitivismen Under seminarium fem kommer via att dyka ned i ett kognitivistiskt perspektiv. Vi tittar närmare på Piagets arbeten och dess reception i skolvärlden. Mot en tillämpning Fr Seminarium 6: Pedagogisk teori som stöd för analys Föreläsningen tar upp olika aspekter på lärande i digitala miljöer och introducerar bland annat verksamhetsteori som en struktur för analys och design. v. 38 Må Seminarium 7: Introduktion till fallstudier Föreläsningen bildar en introduktion till arbetet med basgruppsuppgiften fallstudie. Under föreläsningen diskuteras ett antal aktiviteter, händelser, situationer som kan studeras via kortare filmer. Fr Seminarium 8: Basgruppsarbete Att sätta teorin i arbete Under seminariet utvecklar varje basgrupp sin fallstudie med hjälp av handledning och gruppdiskussioner. Teoretiska begrepp och modeller analyseras och sätts i arbete. v. 39 Att utveckla sin fallstudie Ti On Seminarier: Basgruppsarbete (Som ovan.) Gruppexamination: Fallstudie Redovisning Under seminariet redovisas fallstudierna. Säljö (2014) Kap 3 Skinner (2013) Säljö (2014) Piaget (2006) Engeström (2000) Engeström (2007) Engeström (2001) (SOU 2015:28, kap 4,5) Kursens litteratur Se anvisning Fallstudieuppgift på Kursens litteratur Se anvisning Fallstudieuppgift på Rapport/sammanfattning från arbetet med fallstudien presenteras i basgruppens blogg. Kursens litteratur Se anvisning Fallstudieuppgift på Rapport/sammanfattning från arbetet med fallstudien presenteras i basgruppens blogg. Kursens litteratur Se anvisning Fallstudieuppgift på Rapport/sammanfattning från arbetet med fallstudien presenteras i basgruppens blogg.

4 To Inlämning av fallstudie Fallstudien lämnas i Mondo senast kl. 16:00. Fr Hemtentamen Tentamen publiceras kl. 10:00 i Inlämning av tentamen i Mondo senast kl. 15:00. 3. Litteraturlista 3.1 Obligatorisk litteratur (Titlar med * återfinns i Mondo/Filsamling/Kurslitteratur/) * Broady, Donald (1986/2011). Pedagogik som praktisk teori. Last updated 11 Aug 2011. I: Kunskapens villkor. En antologi om vetenskapsteori och samhällsvetenskap (red. S. Selander), Studentlitteratur, Lund, (1986). s.105 115. [Elektronisk resurs: http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-86- pedprakt.htm]. * Engeström, Yrjö (2000). Activity theory as a framework for analyzing and redesigning work [Electronic version]. I: ERGONOMICS, 2000, VOL. 43, NO. 7, 960 974 * Engeström, Yrjö. (2001). Expansive learning at work: Toward an activity theoretical reconceptualization. Journal of Education and Work, Vol. 14, No. 1, s.133-156 * Engeström, Yrjö och Kerosuo, Hannele (2007). From workplace learning to inter-organizational learning and back: the contribution of activity theory. Journal of Workplace Learning, Vol. 19 Iss: 6, pp.336 342. [Elektroniskt resurs, http://dx.doi.org.ezp.sub.su.se/10.1108/13665620710777084] Piaget, J. (2006 eller annat årtal). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (S. 7-123, 152-168. Ca 132 s.) Skinner, B. F. (2013). Undervisningsteknologi. Stockholm: Studentlitteratur AB. (211s.) Säljö, Roger. (2014). Lärande en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups (172 s.) * Säljö, Roger. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati, 20(3), 67-82. (Ca 15 s.) Finns tillgänglig via tidsskriftens hemsida. https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-ochdemokrati/2011/nr-3/roger-saljo---kontext-och-manskliga-samspel---ett-sociokulturellt-perspektiv-palarande.pdf * Vygotskij, Lev. S (1978). Interaction Between Learning and Development. In Gauvain & Col (Eds.) Readings on the Development of Children. New York: Scientific American Books. S. 34-40. 3.2 Övriga resurser, referenslitteratur *Engeström, Yrjö (1991). Non scolae sed vitae discimus: Toward overcoming the encapsulation of school learning. Learning and Instruction, Vol 1, s. 243-259. Pergamon Press. [Elektronisk resurs, Mondo/Filsamling/Kurslitteratur/] *Engeström, Yrjö och Mwanza, Daisy (2005). Managing content in e-learning environments. British Journal of Educational Technology; May2005, Vol. 36 Issue 3, p453-463, 11p. [Elektronisk resurs http://web.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=6608d1db-cbee-44c1-ab21- fd33a71e2bfc%40sessionmgr112&vid=2&hid=123] Inspelad intervju med Yrjö Engeström, Samtal med Yrjö Engeström. [Elektronisk resurs http://sok.uraccess.se.ezp.sub.su.se/play/101284] [[[Troligen ej tillgänglig längre)]]] [/LCumH6Q4XKc] * Engeström, Yrjö (2011). From design experiments to formative interventions. Theory & Psychology October 2011 21:598-628. [Elektronisk resurs, http://tap.sagepub.com/content/21/5/598] * Hrastinski, S. (2013). Tre typer av närvaro. I: Hrastinski, S. (2013). Nätbaserad utbildning: en introduktion. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (Utdrag, 8 s.) [Elektronisk resurs, Mondo] * Mohamed, Ali. (2013). Apputveckling: En studie av motsättningar mellan design- och användningspraktiker ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. (Student paper). Stockholms universitet. http://www.diva-

5 portal.org/smash/get/diva2:653824/fulltext01.pdf * Linderoth, Jonas (2006). Bland gnomer och nattalver. Pedagogiska magasinet, 2006-08-23, 23.00. [Elektronisk resurs www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2006/08/24/bland-gnomer-nattalver ] Linderoth, Jonas (2007). Datorspelandets dynamik: Lekar och roller i en digital kultur. Stockholm: Studentlitteratur. SOU 2015:28 Gör Sverige i framtiden digital kompetens. (Valda delar, kap 4, 5, ca 100 s.) Säljö, Roger (2005). Lärande & Kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Vygotskij, Lev. S (1999). Tänkande och språk. Uddevalla: Daidalos. 4. Att hitta 4.1 Lärplattform Lärplattformen Mondo används i alla delkursen, vilket innebär att du behöver ha användarnamn och lösenord för Mondo används för kontinuerlig information som kommer att läggas ut under denna delkurs angående uppgifter, eventuella schemaförändringar, etc. På Mondosidan för delkursen läggs aktuell information under fliken Anslagstavla. När ny information läggs ut får du ett meddelande/mail via din studentmail som kopplas till den mailadress du anger vid registrering. Du har även tillgång till ett forum(forum), där du kan ta upp frågor och funderingar som du vill diskutera med övriga i kursen. Om du behöver hjälp eller får problem med Mondo kontaktar du studentsupport antingen via mail: studentsupport@it.su.se eller via telefon: 08-674 70 10. 4.2 Campus Undervisningssalarna ligger alla inom Campus Frescati. Institutionen för pedagogik och didaktik ligger norr om Frescatihallen, bakom Naturhistoriska riksmuseet, på Frescativägen 54, se bild. Föreläsningar & seminarier Ni hittar tider och lokalanvisning till föreläsningar och seminarier genom att gå in på schema: https://schema.su.se/. Sök på kurskod: PEG215. Ni kan även ladda ned Stockholms universitets app: Stockholms universitet guide / Stockholm university guide för lokalanvisning och uppdateringar om schemaändringar. Föreläsningar och seminariesalar ligger till största delen på Institutionen för pedagogik och didaktik. Adressen är Frescativägen 54. Vissa seminarier hålls även på Frescati Backe eller i Geovetenskapens hus (U-huset). Guide till att hitta i huset Frescativägen 54: Se på bilden ovan av huset vid Frescativägen 54. Två huskroppar, en kortare som går åt öster, det är Huskropp 1. Den längre huskroppen åt väster blir Huskropp 2. Numren på salar och rum börjar med [huskropp]+[våning]+[rum/sal]. Entréplanet ligger på våning 4, alltså ligger sal 2403 på entréplanet (2403), i huskropp 2 (2403). 5. Former för undervisning och lärande I kursen används seminarium, kortare föreläsningar och workshop/handledningstillfälle som former

6 för undervisning och lärande. 5.1 Seminarium Seminarier omfattar ca två timmar och har som mål att introducera, utveckla och diskutera de teorier som presenteras i delkursen. Under seminarier presenteras kortare föreläsningar som inleds med ett historiskt perspektiv på lärande, går vidare över på tre dominerande teoretiska områden för att till sist fokusera på ett teoretiskt perspektiv och dess möjligheter att beskriva, förklara och problematisera en aktivitet sett ur ett lärandeperspektiv. 5.2 Blogg Under den inledande föreläsningsserien ansvarar varje basgrupp för en egen blogg där ett antal olika frågor om teorier om lärande skall diskuteras. Varje basgrupp skall utse en redaktör för gruppens blogg, ansvaret vilar på redaktören att få in text och publicera denna enligt anvisning till uppgiften (se särskild anvisning Blogg i Mondo). Varje basgrupp ansvarar för minst tre inlägg i sin blogg enligt anvisning. I anvisningen kommer det att finnas förslag på frågor att diskutera om basgruppen så väljer, det är annars fritt att välja sina egna frågor. Kommentar ges på inläggen från delkursens lärare. Det är även öppet för övriga deltagare i delkursen att kommentera blogginlägg. 5.3 Seminarier/Workshops I delkursen ingår obligatoriska seminarier för basgruppen. Syftet med dessa är att utveckla basgruppens uppgift Fallstudie (se särskild anvisning i Mondo) med hjälp av diskussioner i seminarieform. Seminarierna genomförs i workshopform. Observera att seminariedeltagande är obligatoriskt. Den som är frånvarande från något seminarium får en individuell uppgift enligt separat anvisning på Med seminariearbete avses arbete innan, under och efter seminariet: Före seminariet: Du bidrar till gruppens uppgift genom att skriva anteckningar och noter hur ni skall utveckla er fallstudie. Analyser av fallet/aktiviteten, kopplingar/referenser till kursens litteratur, kopplingar till andra områden eller diskussioner, detta bildar en arbetstext som ni tillsammans i basgruppen sammanställer. Under seminariet: Diskussionen tar sin utgångspunkt i era seminarietexter. Aktiviteterna under seminarierna kommer att variera på olika sätt. Närvarolista signeras för varje seminarium. Efter seminariet: Efter seminariet sammanfattar ni diskussionen som en text i er basgrupp och laddar upp denna sammanfattning i Mondo på anvisad plats (se anvisning Fallstudie i Mondo). Kommentar ges på inlägget från delkursens lärare. Fallstudien kommer att redovisas i slutet av delkursen, se vidare i särskild anvisning (Mondo). 6. Uppgifter 6.1 Läsning I kursen ingår en hel del text att läsa, det är viktigt att du kommer igång med läsning tidigt under föreläsningsserien och att du deltar i basgruppens diskussion om innehåll och de frågor som uppstår. 6.2. Blogg Basgruppen ansvarar tillsammans för produktionen av en blogg vars innehåll kommer att bestå av ert gemensamma bearbetande av er läsning och ett antal frågor inom området teorier om lärande. I basgruppen utses en redaktör som får ansvar för att sammanställa övriga deltagares texter och redigera dem till en fungerande text enligt särskilda anvisningar för uppgiften (i Mondo). Det kommer att finnas exempel på frågor som kan diskuteras om gruppen inte väljer egna. Syftet är att få igång ert bearbetande av områdets möjligheter och svårigheter, t ex hur olika perspektiv på lärande påverkat samhällets syn på olika verksamheter, eller hur

7 teorier påverkat vårt tal om lärande, vilka ord som får beskriva lärande, etc. 6.3 Fallstudie Under kursens kommer basgruppen att arbeta med en fallstudie: ur en mängd olika filmade verksamheter/aktiviteter får basgruppen välja ut en som bildar utgångspunkt i basgruppens fallstudie. Fallstudien byggs upp runt en analys av den verksamhet/aktivitet som presenteras i filmen. Verksamheten/aktiviteten skall beskrivas, analyseras och diskuteras med stöd av de teoretiska verktyg som presenterats i delkursen. Arbetet skall utmynna i en text som lämnas in i Mondo enligt anvisning. 6.2.1 Preliminär arbetsgång: Fallstudie Vecka 35: Basgruppen bestämmer vilket verksamhet/aktivitet som skall bilda utgångspunkten för er fallstudie. Ett antal filmade verksamheter kommer att ges som exempel under våra seminarier. Vecka 36: Formulera de första intrycken av ert fall, diskutera och utveckla tillsammans era analyser och sätt ihop ett första utkast till en rapport enligt anvisning. Vecka 37-38: Arbeta med att utveckla analyser, koppla till delkursens litteratur med refererande text och referenser, diskutera ert fall i relation till andra områden, etc. Utveckla förståelse för begrepp genom diskussioner och i workshopform tillsammans med lärare och övriga deltagare. Vecka 39: Er fallstudie skall rapporteras, dels i en skriftlig rapport enligt anvisning, dels i form av en muntlig redovisning på ca 10 min. I den senare skall gruppen använda sig av en lämplig presentationsform och tillhörande material, bilder, video, presentationsverktyg, mm., för att till övriga deltagare i kursen redovisa sitt arbete med fallstudien. 6.2.2 Fallstudiens skriftliga rapport Basgruppen sammanställer er fallstudie i en text som utvecklas under kursen. Till en början består kanske texten enbart av en inledande beskrivning och en bakgrund till problemet/frågan. Texten skall laddas upp i Mondo efter varje seminarium, enligt särskild anvisning (se Mondo). Den slutgiltiga rapporten skall laddas upp i Mondo, torsdag v.39, kl. 16.00. 6.2.3 Fallstudiens muntliga rapport Den skriftliga rapporten utgör underlag för den muntliga gruppexaminationen av er fallstudie. Ni utgår från er rapport och formulerar en muntlig redovisning med stöd av lämpliga presentationsverktyg. Beskriv hur ni gick tillväga, era frågeställningar och analyser, valda teoretiska begrepp, redogör för era reflektioner och eventuella slutsatser. Basgruppen kommer att få ca 10-15 minuter för denna redovisning. Var beredd på att besvara frågor! 7. Stöd för att hantera text och undvika plagiat Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna enligt etablerade referenshanteringssystem (Se exempelvis lathundar för referenshantering i Mondo) Om du är osäker på vad skillnaden är mellan å ena sidan att referera eller att skriva en refererande text och å andra sidan att plagiera, kontakta din lärare och ta gärna del av Linköpings universitets självstudieguide: http://noplagiat.bibl.liu.se/. Med fusk menas att otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. En form av fusk är så kallade plagiat. Plagiat är när man på otillåtet sätt använder sig av andras texter (detta inkluderar även bilder, figurer, kod i program). Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver refererande text och när man citerar. Huvudregeln är att såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Inlämnade texter kommer granskas av lärare och plagieringssystem. Observera att plagieringssystem

8 aldrig avgör vad som är ett plagiat, utan systemen markerar textjämförelser. Det kräver därför alltid en tolkning av dessa textjämförelser. 8. Övrig information 8.1 Stöd i studierna - Sektionen för studentstöd Om du har ett dokumenterat funktionshinder, t.ex. dyslexi, ska du kontakta Sektionen för studentstöd för att komma överens om vilken typ av stöd i studierna du behöver. Exempel på stödinsatser kan vara anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid, teckenspråkstolkning, etc. Se www.su.se/utbildning/studera-med-funktionsnedsattning för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Intyget från Studentstöd lämnar du sedan till Anna Cederin som är studievägledare på Institutionen för pedagogik och didaktik, som i sin tur informerar lärarna på kursen. Det är sedan ditt ansvar som student att komma överens med läraren om vilka åtgärder som kan stödja ditt lärande, examinationsformer, etc. Studievägledare: Anna Cederin: anna.cederin@edu.su.se (08-16 45 50) 8.2 Språkstöd - Språkverkstaden Till Språkverkstaden kan du som student vända dig för språklig handledning av uppsatser på svenska. Språkverkstaden håller också seminarier i akademiskt skrivande. http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-språkverkstaden/språkverkstaden 8.3 Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student bland annat tillgång till: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation sker via mail se till att studentmail är kopplad till aktuell privat mailaddress. Universitetskort: Aktivera/beställa Universitetskort, för t ex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. 9. Examination Under terminen på Institutionen för pedagogik och didaktik går du kursen Pedagogik och digitala medier (30hp). Denna kurs är i sin tur uppdelad i fyra delkurser som var och en betygssätts i sjugradig betygskala A- F. Det slutgiltiga betyget på kursen är en sammanvägning av betygen som erhållits på de respektive delkurserna. För att få godkänt på hela kursen (30hp) krävs det att samtliga obligatoriska delmoment är godkända och att delkurserna är godkända med minst betyg E. För denna delkurs, Studier av lärande (7,5hp), består examinationen av fem (5) delmoment: 9.1 Betygsgrundande del: 1. En individuell examination i form av en skriftlig hemtentamen. Betygsgrundande del med betygsskalan A-F. Samtliga kurskrav måste vara uppfyllda. Betygskriterier anges nedan. Har du godkänts på den betygsgrundande examinationsdelen, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre betyg. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering av delkursen. Vid betyget Fx på den betygsgrundande delen är antalet dagar för komplettering begränsat till 7 arbetsdagar efter att kompletteringsuppgift har meddelats av examinerande lärare. Examinator gör då ny bedömning på inlämnad uppgift. Om uppgift ej lämnats inom begränsad tid kvarstår betyget

9 Fx och omtentamen måste göras. 9.2 Övriga kurskrav: 2. Deltagande i samtliga seminarier. Betygsskala: Godkänd/Underkänd/Komplettering. 3. Deltagande i basgruppens arbete med uppgiften Blogg, att gemensamt publicera minst tre inlägg i en blogg om området lärande. Betygskala: Godkänd/Underkänd/Komplettering. 4. Deltagande i basgruppens genomförande av uppgiften Fallstudie, att gemensamt genomföra en analys av en verksamhet/aktivitet, skriva fram en rapport samt redovisa denna muntligt. Betygsskala: Godkänd/Underkänd/Komplettering. 5. Deltagande i basgruppens muntliga redovisning av uppgiften Fallstudie. Betygsskala: Godkänd/Underkänd/Komplettering. Vid frånvaro för ovanstående delar lämnas en individuell skriftlig uppgift enligt anvisning på 9.3 Datum för examinationer Examinationsform Ordinarie examinationsstillfälle Examinationstillfälle 2 Individuell skriftlig hemtentamen 29 september oktober (preliminärt datum)

10 9.4 Betygskriterier Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Redogöra för och jämföra ett antal olika lärande. Diskutera och analysera lärande i ett valt sammanhang med stöd av teoretiska begrepp. Problematisera lärande ur ett samtida samhällsperspektiv genom att diskutera på vilket sätt modern teknik och digitaliseringen av samhället påverkar vårt förhållande till lärande. 9.4.1 Betygskriterier hemtentamen Den individuella skriftliga examinationsuppgiften bedöms enligt följande betygskriterier enligt betygsskalan A-F: Betyg A olika teoretiska perspektiv på lärande i digitala miljöer lärande i digitala miljöer i en utvecklad och sammanhållen teoriram där centrala begrepp synliggörs. Tillämpar teoretiska perspektiv för att utforska och analysera människors lärande i digitala miljöer Tillämpar olika teoretiska perspektiv på lärande i digitala miljöer på ett sammanhållet och integrerat sätt och med tydlig förankring i kursens litteratur. miljöer som lärmiljöer och/eller kulturer utifrån olika perspektiv miljöer som lärmiljöer/ kulturer på ett nyanserat sätt utifrån kursens litteratur och resultat från laborationer samt utvecklar frågor utöver det som behandlats i kursen. B lärande i digitala miljöer i en delvis sammanhållen teoriram där olika centrala begrepp framträder. Tillämpar teoretiska perspektiv på lärande i digitala miljöer på ett delvis sammanhållet och integrerat sätt. miljöer som lärmiljöer/ kulturer på ett nyanserat sätt utifrån litteratur och laborationer. C lärande och digitala miljöer och förmår integrera centrala begrepp på ett korrekt sätt. Tillämpar och integrerar centrala begrepp på lärande i digitala miljöer på ett delvis korrekt sätt miljöer som lärmiljöer/ kulturer på ett delvis nyanserat sätt utifrån litteratur och laborationer. D centrala begrepp inom lärande och digitala miljöer var för sig på ett korrekt sätt. Tillämpar vissa begrepp inom teoretiska perspektiv på lärande i digitala miljöer på ett korrekt sätt. miljöer som lärmiljöer/kulturer på ett delvis nyanserat sätt utifrån del av litteratur eller erfarenheter. E Fx Betyget medger en komplettering inom 7 arbetsdagar till högst ett E. centrala begrepp inom lärande och digitala miljöer var för sig på ett delvis korrekt sätt. lärande och /eller digitala miljöer på ett bristfälligt eller inte korrekt sätt. Tillämpar vissa begrepp inom teoretiska perspektiv på lärande i digitala miljöer på ett delvis korrekt sätt. Tillämpar teoretiska perspektiv på ett bristfälligt eller inte korrekt sätt miljöer som lärmiljöer, med viss grund i litteratur och/eller tidigare erfarenheter. miljöer som lärmiljöer på ett icke underbyggt sätt. F Betyget innebär underkänt och omprov måste utföras. Har helt underlåtit att redogöra för eller jämföra några perspektiv på lärande och digitala miljöer. Tillämpar inte några teoretiska perspektiv eller redovisar inte hur och vad man har utforskat och analyserat av människors deltagande i digitala miljöer. Problematiserar inte digitala miljöer som lärmiljöer och/eller kulturer utifrån olika perspektiv.

11 9.4.2 Betygskriterier för fallstudien Den skriftliga rapporten från uppgiften Fallstudien bedöms i betygsskalan Godkänd- Underkänd/Komplettering med stöd av följande kriterier: Aspekt Fx (Underkänd) Kriterier för godkänd 1. Redovisning av fallstudiens teoretiska utgångspunkter. Texten resonerar utan att diskutera eller problematisera lärande på ett systematiskt sätt. Texten innehåller få eller inga hänvisningar till kursens litteratur. Texten har få eller saknar referenser helt. Texten innehåller resonemang om problem, möjligheter och frågor om lärande som systematiskt bearbetas och därmed problematiseras. Texten innehåller hänvisningar till teoretiska perspektiv och tillämpar ett antal teoretiska begrepp i sin argumentation. Valda teoretiska begrepp/verktyg redovisas. Texten är förankrad i kursens litteratur. 2. Redovisning av fallstudiens analys 3. Kritisk reflektion Analysen redovisas otydligt eller saknas helt. Argumentation och tolkningar saknar relevans. Argumentation och tolkningar saknar koppling till teoretiska perspektiv. Texten saknar koppling till kursens litteratur. Diskussion om möjligheter och svårigheter att genomföra fallstudien saknas. Kurslitteratur används inte. Analysen redovisas genom en tydlig argumentation förankrad i såväl teoretiska perspektiv som i kursens litteratur. Argumentationen redovisar tydligt relationer mellan analys och situation. Texten förklarar hur de teoretiska begreppen använts för att generera analyser. Texten hänvisar och är kopplad till kursens litteratur. Texten innehåller ett kritiskt resonemang över vilka möjligheter och svårigheter som agerar vid genomförandet av en fallstudie. Texten innehåller en reflektion över genomförandet av denna fallstudie, om svårigheter och kritiska punkter under arbetet. Texten innehåller koppling till kursens litteratur. 4. Referenser Inget eller bristfälligt referenssystem. 5. Språk Texten brister i språklig stringens. Texten saknar en koherent struktur. Texten saknar en relevant logik. Texten är osaklig och värderande. Följer ett etablerat referenssystem. Texten håller en tillräcklig språklig stringens. Texten innehåller en koherent struktur. Texten innehåller en relevant logik, en röd tråd som följer genom dess argumentation. Texten argumenterar tydliga förhållanden som redovisas utan personliga värderingar. Stockholms universitet 106 91 Stockholm Telefon: 08 16 20 00 www.su.se