Årsredovisning 2016
SPARBANKSSTÄMMA med sparbankens huvudmän hålles på Ivetofta Sparbank i Bromölla torsdagen den 27 april kl 18.30. 2
INNEHÅLL VD:s kommentarer 4 Förvaltningsberättelse 8 Fem år i sammandrag 10 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Eget kapital 15 Kassaflödesanalys 16 Noter till de finansiella rapporterna 17 Revisionsberättelse 49 Företagsstyrning 51 Huvudmän, styrelse mm 52 Foto: Joachim Persson, Rejophoto, Bromölla Org nr: 538201-3109 Säte: Bromölla 3
VD:s kommentarer Ivetofta Sparbank är stark och mår väl! Kundantalet ökar och våra medarbetare gör ett fantastiskt arbete med att ta hand om både privat- och företagskunder. Vi är stolta att kunna konstatera att de två senaste årens rörelseresultat är de bästa i bankens historia och bankens nyckeltal för kapital och likviditet är goda vilket ger trygghet för framtida utmaningar. Det finns fördelar med stordrift, men det finns många fördelar med mindre lokala organisationer. Vårt samarbete med Swedbank och övriga sparbanker ger oss fördelarna av båda modellerna. Samarbetet ger oss möjlighet att kostnadseffektivt kunna utveckla och erbjuda våra kunder ett brett utbud av produkter och tjänster, samtidigt som vi genom vår självständighet bevarar den lokala prägeln och ser till att det kapital som skapas genom banken verkligen stannar kvar och används för att trygga bankservice i Bromölla kommun och i sann sparbanksanda bidra till den lokala samhällsutvecklingen. Ivetofta Sparbank har en lång tradition av sponsring och stödjer årligen ca 70 föreningar och olika projekt. Ett viktigt stöd för många föreningar inom både kultur, idrott och samhälle och som de senaste åren bl a bidragit till utveckling av kulturcentret Ifö Center, Ung Företagssamhets arbete i skolorna i Bromölla kommun och till det fina arbete som föreningen Näsums Byutveckling gör. Tänk vad valet av bank kan göra skillnad! Det är du som kund som gör det möjligt! Ivöstrand och Sparbankshallen I december invigdes Sparbankshallen med pompa och ståt! Ungdomslag stod uppradade och välkomnade invigningsfestens gäster till ackompanjemang av musikskolans toner. Ivetofta Sparbank uttryckte tidigt sin vilja att finansiellt stödja projektet med en ny hall i Bromölla då man såg hallen och hela området runt omkring som ett viktigt projekt för Bromöllas utveckling och framtid. Genom att erbjuda fantastiska fritidsaktiviteter och samtidigt öppna upp området mellan Bromölla centrum och Ivösjön bedömdes attraktiviteten för orten och kommunen öka. Hallen och hela idrottsområdet, Ivöstrand, ingår i en ny stadsdel som nu växer fram i Bromölla och som kommer att bidra med vitalitet till centrum och skapa rum för möten, arrangemang och aktiviteter året runt. En förutsättning för bankens stöd var att hallen skulle vara flexibel och kunna användas även i andra sammanhang än de idrottsliga, t ex för mässor av olika slag, konserter och utställningar, och på det viset bli attraktiv även för näringslivs- och kulturella arrangemang. Tack för 2016! 2016 är passerat och vi är stolta över att kunna presentera ännu ett starkt bokslut. Mer information om bankens utveckling och finansiella ställning finns på kommande sidor. Som avslutning vill jag tacka bankens huvudmän och alla våra kunder för ännu ett spännande år tillsammans, och naturligtvis medarbetare och styrelse för ett fantastiskt arbete under året som gått! Vi finns till för och tack vare våra kunder! Bromölla i mars 2017 Christian Jönsson 4
Bildkollage När detta skrivs har det bara gått ca 3 månader sedan Sparbankshallen invigdes och redan har ett flertal aktiviteter arrangerats i hallen. Förutom de idrottsaktiviteter som genomförs dagligen har det bl a varit; företagsmässa, jobbmässa, vernissager och konstutställningar, inomhusgolf, ungdomscuper i fotboll, damcup i fotboll samt ett flertal möten, föreläsningar och utbildningar. På följande sidor finns ett bildkollage över några av aktiviteterna på Ivöstrand och i Sparbankshallen. 5
6
7
Redovisning för verksamhetsåret 2016 Styrelsen för Ivetofta Sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2016, sparbankens 112:e verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Ivetofta Sparbank i Bromölla bildades 1905 och bankens verksamhetsområde är Bromölla kommun. Vi är en självständig och starkt lokalt förankrad sparbank. Vi erbjuder genom våra två fullservicekontor en service som vi är ensamma om i vårt verksamhetsområde. Vår kundbas består av såväl privatpersoner, lantbruk, andra företag och organisationer och vi eftersträvar alltid en nära relation som ska bidra till trygghet och långsiktighet. Bankens vision är Att vara en självständig bank som bidrar till en bättre ekonomisk vardag för alla och affärsidén som ska leda till visionen lyder Vi ska vara en självständig fullservicebank med bas i Bromölla kommun. Genom lokal närvaro, hög kompetens, behovsanpassade produkter och tjänster samt korta beslutsvägar bidrar vi till ekonomisk utveckling och trygghet för våra kunder genom livet. Genom uthållig lönsamhet kan vi vara delaktiga i projekt för en positiv samhällsutveckling. Vi ska upplevas som ett självklart val. Den digitala uveckling och förändring av kundbeteenden som nu sker innebär en spännande utmaning och framtid för oss som en lokal sparbank. Som framgår av vision och Förvaltningsberättelse affärsidé vill vi vara en bank för alla, det innebär att vi ska vara en bank som tilltalar såväl den traditionelle kunden som den som håller sig med det senaste inom den digitala världen. Vårt samarbete med övriga sparbanker och Swedbank gör detta möjligt. En sparbank ska bidra till utveckling inom sitt verksamhetsområde och låta bankens vinster gå tillbaka till bygden och de människor och företag som bor och verkar i den. Genom att stödja det lokala föreningslivet och erbjuda kreditgivning till företags och privatpersoners investeringar arbetar Ivetofta Sparbank för en positiv samhällsutveckling. Vi vill också genom information om vardagsekonomi, inte minst i skolorna till våra barn och ungdomar, bidra till en ökad medvetenhet om vikten av en sund ekonomi och ett eget sparande. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Personal och utveckling Medelantal anställda under 2016 var 22 vilket är en ökning med en anställd jämfört med året innan. I Ivetofta Sparbank Affärsvolym, tkr 2016 2015 Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 690 674 1 569 048 Förmedlad utlåning, i huvudsak Swedbank Hypotek AB 433 306 416 725 Inlåning från allmänheten 1 768 339 1 709 363 Förmedlade placeringar, i huvudsak Swedbank Robur AB 998 106 824 627 Övriga 564 781 609 147 Total affärsvolym 5 455 206 5 128 910 Affärsvolym Bankens affärsvolym, vilket är summan av volymerna i egen balansräkning samt förmedlade volymer till andra institut, ökade under året med 326 mkr vilket motsvarar en ökning på 6,4%. I posten Övriga ingår bl a kundernas placerade förmögenheter i försäkringslösningar och värdepappersdepåer. Swedbank Robur 998 Affärsvolym, 5.455 mkr Inlåning 1.768 Utlåning 1.691 Övrigt 565 Swedbank Hypotek 433 8
pågår ett ständigt arbete att utbilda och utveckla personalen och detta arbete syftar till att kunna anpassa kompetensen utifrån olika kundbehov. Kompetensen hos bankens medarbetare är en viktig förutsättning för att banken ska kunna behålla och även arbeta för att förstärka sin starka marknadsposition i verksamhetsområdet och även för att möta de krav som ställs/kommer att ställas från myndigheter. Resultat Rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 21 476 tkr (21 543 tkr). Räntemarginalen blev 1,67% (1,76%) och räntenettot, skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor, har minskat med 0,4%, från 36 030 tkr till 35 881 tkr. Räntenettot belastas med avgift för insättningsgarantin med 1 358 tkr (1 308 tkr). Bankens aktieinnehav i Swedbank gav under året en utdelning på 4 745 tkr (4 750 tkr). Bankens reserveringar och konstaterade kreditförluster uppgår netto till +263 tkr ( -2 956 tkr), en kreditförlustnivå på 0,02% (-0,2%). Inlåning Sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med 58 976 tkr, från 1 709 363 tkr till 1 768 339 tkr, vilket motsvarar en ökning på 3,5%. Under året gottgjordes allmänheten räntor med 1 964 tkr. Utlåning Sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2016 års utgång till 1 668 374 tkr mot 1 545 610 tkr vid 2015 års slut, vilket motsvarar en ökning med 122 764 tkr eller 7,9%. Likviditet Målsättningen med bankens likviditets- och finansförvaltning är att, genom iakttagande av styrelsens fastställda policy samt sunt affärsomdöme, optimera avkastningen på bankens likviditet på lång sikt med ett lågt risktagande. Information om bankens likviditetssituation finns i kassaflödesanalysen på sidan 16 och not 3 Finansiella risker under rubriken Likviditetsrisk. Finansiella instrument och riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och den övriga finansverksamheten. Under not 2 Redovisningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finansiella instrument redovisas och hur de risker som finns hanteras. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår under rubriken Ledande befattningshavares ersättningar i not 10 Allmänna administrationskostnader. Framtida utveckling Som vi även skrev i förra årets årsredovisning så är vi inne i en speciell och unik period i svensk ekonomi. Från våren 2015 har Riksbankens styrränta, reporäntan, varit på en negativ nivå och i februari 2016 gjordes den senaste sänkningen som innebar en reporänta på -0,50%. Riksbankens prognos är att reporäntans nivå kommer att vara oförändrad under hela 2017 för att sedan långsamt stiga och kring årsskiftet 2018/2019 passera 0%. Lokalt pågår flera stora bostadsprojekt vilket vi tror kommer att innebära en större omsättning på husmarknaden de närmaste åren och kommer att gynna både orten och oss som den lokala sparbanken. Vi har de senaste tio åren legat stabilt på drygt 60% av husaffärerna i Bromölla kommun. Resultatet före kreditförluster år 2017 beräknas uppgå till 22-23 mkr. 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 In- och utlåning 2007-2016, mkr ERSÄTT 2008 2010 2012 2014 2016 Inlåning Utlåning 9
Fem år i sammandrag, nyckeltal 2016 2015 2014 2013 2012 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 5 455 5 129 4 806 4 514 4 286 förändring under året, % 6,4 6,7 6,5 5,3 6,3 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % (år 2013 till 2016) samt 73,7 % (övriga år) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 16,4 15,3 15,4 15,5 13,6 Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 181 228 1 046 107 1 052 576 - - Kärnprimärkapitalrelation (ej år 4-5) Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,1 23,4 21,6 - - Primärkapitalrelation (ej år 4-5) Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,1 23,4 21,6 - - Total kapitalrelation (ej år 4-5) Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 22,1 23,4 21,6 - - Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav - - - 2,6 2,3 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav - - - 2,3 2,2 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,7 1,8 2,0 2,1 2,2 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,0 1,1 1,1 1,2 1,2 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,4 0,4 0,4 0,4 0,5 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,0 5,4 5,4 5,9 6,4 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,54 0,56 0,54 0,57 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,60 0,62 0,63 0,61 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 63 55 43 37 28 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,4 0,7 1,1 1,4 1,4 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,0 0,2 0,2 0,3 0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda 22 21 20 21 20 Antal kontor 2 2 2 2 2 10
Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr 2016 2015 2014 2013 2012 Resultaträkning Räntenetto 35 881 36 030 37 078 38 525 38 732 Provisioner, netto 11 702 11 775 10 592 10 790 10 136 Nettoresultat av finansiella transaktioner 968 1 168 770 405 51 Övriga intäkter 4 817 4 833 4 478 4 117 2 134 Summa intäkter 53 368 53 806 52 918 53 837 51 053 Allmänna administrationskostnader -28 157-24 909-25 284-25 143-25 070 Övriga kostnader [1] -3 998-4 398-4 089-4 072-4 190 Kreditförluster 263-2 956-3 271-4 887-2 041 Summa kostnader -31 892-32 263-32 644-34 102-31 301 Rörelseresultat 21 476 21 543 20 274 19 735 19 752 Bokslutsdispositioner 0 0 396 5 291-3 855 Skatter -3 720-3 895-3 677-4 706-3 651 Årets resultat 17 756 17 648 16 993 20 320 12 246 Balansräkning Kassa 4 058 4 556 4 067 4 705 5 510 Belåningsbara statsskuldförbindelser 70 423 69 807 - - - Utlåning till kreditinstitut 104 242 271 621 216 998 122 091 82 383 Utlåning till allmänheten 1 673 164 1 552 189 1 497 125 1 442 612 1 471 412 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 144 674 54 675 136 767 146 642 146 349 Aktier och andelar 102 689 83 509 80 220 70 439 49 757 Materiella tillgångar 20 323 21 545 22 688 23 309 24 770 Övriga tillgångar 10 399 7 747 8 312 9 944 7 564 Summa tillgångar 2 129 972 2 065 649 1 966 177 1 819 742 1 787 745 Skulder till kreditinstitut 0 25 016 50 006 0 75 954 Inlåning från allmänheten 1 768 339 1 709 363 1 594 239 1 522 025 1 445 364 Övriga skulder 8 581 10 862 13 427 11 696 16 578 Avsättningar för pensioner m m 3 887 4 347 4 900 4 632 4 632 Summa skulder och avsättningar 1 780 807 1 749 588 1 662 572 1 538 353 1 542 528 Obeskattade reserver 0 0 0 396 5 687 Eget kapital 349 165 316 061 303 605 280 993 239 530 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 129 972 2 065 649 1 966 177 1 819 742 1 787 745 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 11
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 17 756 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 17 756 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Kapitalbasen uppgår till 261 515 tkr (244 744 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 94 798 tkr (83 689 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Reservfond 2007-2016, mkr Reservfond 2004-2014, Mkr 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 12
Resultaträkning, tkr 1 januari - 31 december Not 2016 2015 Ränteintäkter 39 687 42 302 Räntekostnader -3 806-6 272 Räntenetto 4 35 881 36 030 Erhållna utdelningar 5 4 760 4 779 Provisionsintäkter 6 15 303 15 240 Provisionskostnader 7-3 601-3 465 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 968 1 168 Övriga rörelseintäkter 9 57 54 Summa rörelseintäkter 53 368 53 806 Allmänna administrationskostnader 10-28 157-24 909 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-1 222-1 324 Övriga rörelsekostnader 11-2 776-3 074 Summa kostnader före kreditförluster -32 155-29 307 Resultat före kreditförluster 21 213 24 499 Kreditförluster, netto 12 263-2 956 Rörelseresultat 21 476 21 543 Skatt på årets resultat 13-3 720-3 895 Årets resultat 17 756 17 648 Rapport över totalresultat, tkr 1 januari - 31 december 2016 2015 Årets resultat 17 756 17 648 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 14 724-5 194 Komponenter som har omklassificerats till RR 624 0 Årets övrigt totalresultat 15 348-5 194 Årets totalresultat 33 104 12 454 13
Balansräkning, tkr Per den 31 december Not 2016 2015 Tillgångar Kassa 4 058 4 556 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 14 70 423 69 807 Utlåning till kreditinstitut 15 104 242 271 621 Utlåning till allmänheten 16 1 668 374 1 545 610 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16 4 790 6 579 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 17 144 674 54 675 Aktier och andelar 18 102 689 83 509 Materiella tillgångar 19 - Inventarier 719 975 - Byggnader och mark 19 604 20 570 Övriga tillgångar 13, 20 5 426 3 869 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 4 973 3 878 Summa tillgångar 2 129 972 2 065 649 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 0 25 016 Inlåning från allmänheten 23 1 768 339 1 709 363 Övriga skulder 13, 24 3 229 4 950 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 5 352 5 912 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 3 887 4 347 Summa skulder och avsättningar 1 780 807 1 749 588 Eget kapital Reservfond 262 383 244 735 Fond för verkligt värde 69 026 53 678 Årets resultat 17 756 17 648 Summa eget kapital 27 349 165 316 061 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 129 972 2 065 649 14
Rapport över förändringar i eget kapital, tkr Fond för Årets Totalt eget 2015 reservfond verkligt värde resultat kapital Ingående eget kapital 2015-01-01 227 742 58 872 16 993 303 607 Årets resultat 0 0 17 648 17 648 Årets övrigt totalresultat 0-5 194 0-5 194 Årets totalresultat 0-5 194 17 648 12 454 Vinstdisposition 16 993 0-16 993 0 Utgående eget kapital 2015-12-31 244 735 53 678 17 648 316 061 Fond för Årets Totalt eget 2016 reservfond verkligt värde resultat kapital Ingående eget kapital 2016-01-01 244 735 53 678 17 648 316 061 Årets resultat 0 0 17 756 17 756 Årets övrigt totalresultat 0 15 348 0 15 348 Årets totalresultat 0 15 348 17 756 33 104 Vinstdisposition 17 648 0-17 648 0 Utgående eget kapital 2016-12-31 262 383 69 026 17 756 349 165 15
Kassaflödesanalys (indirekt metod), tkr 1 januari - 31 december 2016-12-31 2015-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 21 476 21 543 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av-/nedskrivningar (+) 1 222 1 324 Kreditförluster (+) -263 2 956 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 301-778 Betald inkomstskatt (-) -3 720-3 895 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 19 016 21 150 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -120 711-58 020 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 58 976 115 124 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -25 016-24 990 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -2 828 963 Förändring av övriga skulder (+/-) -2 282-2 564 Kassaflöde från den löpande verksamheten -72 845 51 663 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 50 053 121 304 Investering i finansiella tillgångar (-) -145 085-117 674 Förändring av kapitalförsäkring 459 554 Förändring avsatt till pensionärer -459-554 Förvärv av materiella tillgångar (-) 0-181 Kassaflöde från investeringsverksamheten -95 032 3 449 Årets kassaflöde -167 877 55 112 Likvida medel vid årets början 276 177 221 065 Likvida medel vid årets slut 108 300 276 177 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 4 058 4 556 Utlåning till kreditinstitut 104 242 271 621 Summa enligt balansräkningen 108 300 276 177 16
Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2016 och avser Ivetofta Sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 31, Bromölla. 2 Redovisningsprinciper ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 6 mars 2017. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 27 april 2017. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tilllämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. NYA IFRS OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU EJ BÖRJAT TILLÄMPAS Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från 2018. Banken planerar inte att förtidstillämpa IFRS 9. IFRS 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier. Utvärderingen av effekterna på bankens redovisning när IFRS 9 börjar tillämpas pågår. Beloppsmässiga effekter har ännu inte kunnat uppskattas, utan kommer att utkristalliseras vartefter implementeringsprojektet fortlöper under 2017. De bedömningar av effekter som beskrivs i det följande baseras på den information idag är känd eller uppskattad. Val avseende övergångsmetoder kommer att göras när analysen av IFRS 9 nått en fas som ger mer komplett underlag än för närvarande. 17
Bankens överskottslikvid placeras i obligationer. Dessa redovisas i enlighet med IAS 39 som FVO tillgångar, vilket innebär att de redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Preliminärt bedöms att obligationerna innehas i en blandad affärsmodell baserat på klassificeringen i enlighet med IFRS 9, vilket medför att redovisningen förväntas bli oförändrad. Banken har en långsiktig investering i aktier i Swedbank AB som för närvarande klassificeras som AFS och som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas på detta sätt. Banken har ett innehav i onoterade aktier vars verkliga värde bedömts inte kunna beräknas tillförlitligt och idag redovisas till anskaffningsvärde. Tillämpningen av IFRS 9 kommer att medföra att detta innehav ska redovisas till ett beräknat verkligt värde. Effekten av denna ändring är svårbedömd, beräkning av ett verkligt värde har ännu inte gjorts. De nya reglerna för nedskrivningar, baserat på förväntade kreditförluster, förväntas öka reserveringen för förluster på utlåning jämfört med tidigare reservering som baserats på inträffade förluster. Ett arbete med att ta fram modeller för reservering av förväntade kreditförluster pågår. Några beloppsmässiga bedömningar av effekten har ännu inte kunnat göras. IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar vilka kommer att påverka de upplysningar som lämnas. Omfattningen för banken av dessa ändringar är ännu inte känd eller uppskattad. UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER, SAMT UTDELNING Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: -- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar -- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning -- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen -- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan) -- Kostnader för insättningsgaranti och stabilitetsavgift Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag. PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade 18
lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. PROVISIONSKOSTNADER Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas -- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument) -- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas -- Valutakursförändringar ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. SKATTER Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det 19
finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivat Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tilllämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. LÅNELÖFTEN Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand 20
bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tilllämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT VÄRDE Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tilllägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga 21
villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposten Aktier och andelar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (I) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (II) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärdet i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 4 986 tkr (530 tkr). KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisats för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. 22
Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. IANSPRÅKTAGEN PANT Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för värdering av finansiella instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader. MATERIELLA TILLGÅNGAR Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. 23
Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnad, rörelsefastighet i Bromölla se nedan - byggnad, rörelsefastighet i Näsum se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Rörelsefastigheten i Bromölla Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaden består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden. - Stomme 100 år - Stomkompletteringar, innerväggar m.m. 30 år - Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 20 år - Installationer; tele/data, armaturer m.m. 15 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 30 år - Inre ytskikt, golvbeläggning, maskinell utrustning m.m. 15 år Rörelsefastigheten i Näsum Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastighetens beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tilllämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. I årets bokslut har inget behov av nedskrivning bedömts föreligga. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd pension en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än av- 24
giftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Härutöver finns avgiftsbestämd pensionsplan för VD. Pensionsavsättning Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna i särskilt avtal utfäst att anställd kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om den ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger. Denna del är säkrad genom kapitalförsäkring. AVSÄTTNINGAR En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tilllämpligt, de risker som är förknippade med skulden. ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. KREDITRISK Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. I sparbankens kreditgivning eftersträvas högt uppställda mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående 25
kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. 26
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Kreditriskexponering 2016 brutto och netto, tkr Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 8 417-8 417 8 417 0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 238 853 3 074 1 235 779 1 213 027 22 752 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 52 944 0 52 944 52 944 0 Pantbrev i jordbruksfastigheter 129 563 2 250 127 313 125 513 1 800 Pantbrev i andra näringsfastigheter 105 259 2 179 103 080 102 528 552 Företagsinteckning 43 558 540 43 018 42 386 632 Övriga 5 101 751 3 928 97 823 11 494 86 329 varav: kreditinstitut 2 096-2 096 2 096 0 Summa 1 680 345 11 971 1 668 374 1 556 309 112 065 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA6 70 423-70 423-70 423 Andra emittenter - A 6 40 129-40 129-40 129 - BBB eller lägre 100 658-100 658-100 658 Summa 211 210-211 210-211 210 Derivat - A 6 169-169 - 169 Summa 169-169 - 169 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 101 908-101 908-101 908 Utställda lånelöften 54 875-54 875-54 875 Utställda finansiella garantier etc 30 546-30 546-30 546 Summa 187 329-187 329-187 329 Total kreditriskexponering 2 079 053 11 971 2 067 082 1 556 309 510 773 Kreditriskexponering 2015 brutto och netto, tkr Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Redovisat värde Värde av säkerheter Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 11 033-11 033 11 033 0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 133 729 3 258 1 130 471 1 098 589 31 882 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 34 255 1 313 32 942 32 942 0 Pantbrev i jordbruksfastigheter 127 951 2 200 125 751 122 302 3 449 Pantbrev i andra näringsfastigheter 99 801 3 480 96 321 95 693 628 Företagsinteckning 45 495 963 44 532 43 588 944 Övriga 5 106 480 1 920 104 560 11 558 93 002 varav: kreditinstitut 1 608-1 608 1 608 0 Summa 1 558 744 13 134 1 545 610 1 415 705 129 905 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA6 69 807-69 807-69 807 Andra emittenter - AAA 50 328-50 328-50 328 Summa 120 135-120 135-120 135 Derivat - A 6 663-663 - 663 Summa 663-663 - 663 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 156 752-156 752-156 752 Utställda lånelöften 10 805-10 805-10 805 Utställda finansiella garantier 28 967-28 967-28 967 Summa 196 524-196 524-196 524 Total kreditriskexponering 1 876 066 13 134 1 862 932 1 415 705 447 227 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 Inklusive krediter till stat och kommun 3 Inklusive bostadsrätter 4 Inklusive bostadsrättsföreningar 5 Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor s rating 27
Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk för obestånd. Riskklassificeringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Oreglerade och osäkra fordringar, tkr Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2016 2015 Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 1 830 4 611 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 31 1 Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 0 101 Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 722 193 Fordringar förfallna > 360 dgr 4 319 5 956 Summa 6 902 10 862 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor 4 101 2 851 - företagssektor 215 732 202 183 - hushållssektor 1 460 512 1 353 710 varav enskilda företagare 280 186 259 075 Summa 1 680 345 1 558 744 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 11 314 20 234 - företagssektor 4 150 7 534 - hushållssektor 7 164 12 700 Osäkra lånefordringar 18 873 23 996 - företagssektor 11 005 10 795 - hushållssektor 7 868 13 201 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 11 971 13 134 - företagssektor 5 050 7 320 - hushållssektor 6 921 5 814 Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor 4 101 2 851 - företagssektor 210 682 194 863 - hushållssektor 1 453 591 1 347 896 varav enskilda företagare 279 186 258 375 Summa 1 668 374 1 545 610 28
LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas och rapporteras löpande. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning och del av värdepappersportfölj får lägst uppgå till 10% av inlåningen från allmänheten. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering 2016, tkr Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 4 058 4 058 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 0 20 057 50 366 0 0 70 423 Utlåning till kreditinstitut 104 242 0 0 0 0 0 104 242 Utlåning till allmänheten 58 815 24 346 71 960 277 241 208 105 1 027 907 1 668 374 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 4 790 4 790 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 0 30 264 110 523 0 3 887 144 674 Derivat 0 0 0 26 143 0 169 Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 20 323 20 323 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 107 946 107 946 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 4 973 4 973 Summa tillgångar 163 057 24 346 122 281 438 156 208 248 1 173 884 2 129 972 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 Inlåning från allmänheten 1 465 318 135 659 154 796 10 764 0 0 1 766 537 Derivat 0 0 451 1 352 0 0 1 803 Övriga skulder 0 0 0 0 0 3 229 3 229 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 5 351 5 351 Avsättningar 0 0 0 0 0 3 887 3 887 Summa skulder 1 465 318 135 659 155 247 12 116 0 12 467 1 780 807 Total skillnad -1 302 261-111 313-32 966 426 040 208 248 1 161 417 349 165 Längre än 5 år Utan löptid Summa redovisat värde 29
Likviditetsexponering 2015, tkr Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 4 556 4 556 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 0 0 69 807 0 0 69 807 Utlåning till kreditinstitut 271 621 0 0 0 0 0 271 621 Utlåning till allmänheten 62 297 19 915 65 079 271 887 199 159 927 273 1 545 610 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 6 579 6 579 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 0 50 328 0 0 4 347 54 675 Derivat 0 0 0 116 547 0 663 Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 21 545 21 545 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 86 715 86 715 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 3 878 3 878 Summa tillgångar 333 918 19 915 115 407 341 810 199 706 1 054 893 2 065 649 Skulder Skulder till kreditinstitut 25 016 0 0 0 0 0 25 016 Inlåning från allmänheten 1 362 988 116 380 177 703 52 292 0 0 1 709 363 Derivat 0 0 272 2 350 0 0 2 622 Övriga skulder 0 0 0 0 0 2 328 2 328 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 5 912 5 912 Avsättningar 0 0 0 0 0 4 347 4 347 Summa skulder 1 388 004 116 380 177 975 54 642 0 12 587 1 749 588 Total skillnad -1 054 086-96 465-62 568 287 168 199 706 1 042 306 316 061 Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader. Längre än 5 år Utan löptid Summa redovisat värde MARKNADSRISK Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgör de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tidsoch beloppsmässiga ramar. 30
För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, d v s avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Enligt finanspolicyn är målsättningen att minst 60% av sparbankens räntebundna krediter ska vara säkrad med bunden inlåning eller ränteswappar. För de lån med rörlig ränta där sparbanken garanterat en högsta ränta gentemot kund har återförsäkring skett genom avtal om räntetak. Dessa avtal ger sparbanken ersättning för det räntebortfall som kan uppstå när kundernas räntetak överskrids. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och swapavtal respektive avtal om räntetak. Nedan under rubriken Derivat och säkringsredovisning finns information om kontraktsvärden och verkliga värden för innehavet av derivat för säkring. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gapanalys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1 115 tkr. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Ränteexponering 2016, tkr Räntebindningstider för tillgångar och skulder Högst Längre än 1 mån 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 0 0 4 058 4 058 Belåningsbara statsskuldförbindelser 0 70 423 0 0 0 0 0 0 70 423 Utlåning till kreditinstitut 104 242 0 0 0 0 0 0 0 104 242 Utlåning till allmänheten 1 240 155 129 636 2 448 30 043 266 092 0 0 0 1 668 374 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 0 0 4 790 4 790 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 140 787 0 0 0 0 0 3 887 144 674 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 133 411 133 411 Summa tillgångar 1 344 397 340 846 2 448 30 043 266 092 0 0 146 146 2 129 972 Totalt Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Inlåning från allmänheten 1 492 088 108 889 139 357 15 439 10 764 0 0 0 1 766 537 Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 14 270 14 270 Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 349 165 349 165 Summa skulder och eget kapital 1 492 088 108 889 139 357 15 439 10 764 0 0 363 435 2 129 972 Differens tillgångar och skulder -147 691 231 957-136 909 14 604 255 328 0 0-217 289 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 15 000 171 500 0 0 0 0 0 0 186 500 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 0 1 500 15 000 20 000 100 000 50 000 0 0 186 500 Kumulativ exponering -132 691 269 266 117 357 111 961 267 289 217 289 217 289 0 1 & 2 Nominellt värde 31
Ränteexponering 2015, tkr Räntebindningstider för tillgångar och skulder Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 0 0 4 556 4 556 Belåningsbara statsskuldförbindelser 0 69 807 0 0 0 0 0 0 69 807 Utlåning till kreditinstitut 271 621 0 0 0 0 0 0 0 271 621 Utlåning till allmänheten 1 251 947 44 323 940 26 106 159 377 62 917 0 0 1 545 610 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 0 0 6 579 6 579 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 50 328 0 0 0 0 0 4 347 54 675 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 112 801 112 801 Summa tillgångar 1 523 568 164 458 940 26 106 159 377 62 917 0 128 283 2 065 649 Totalt Skulder Skulder till kreditinstitut 25 016 0 0 0 0 0 0 0 25 016 Inlåning från allmänheten 1 391 727 87 641 125 624 52 079 52 292 0 0 0 1 709 363 Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 15 209 15 209 Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 316 061 316 061 Summa skulder och eget kapital 1 416 743 87 641 125 624 52 079 52 292 0 0 331 270 2 065 649 Differens tillgångar och skulder 106 825 76 817-124 684-25 973 107 085 62 917 0-202 987 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 15 000 86 500 0 0 0 0 0 0 101 500 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 0 0 0 20 000 66 500 15 000 0 0 101 500 Kumulativ exponering 121 825 285 142 160 458 114 485 155 070 202 987 202 987 0 1 & 2 Nominellt värde Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 1 115 tkr (-/+ 1 634 tkr). Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Ett område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 465 tkr (406 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Sparbankens aktieinnehav framgår av not 18. En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 1 027 tkr (835 tkr). 32
OPERATIVA RISKER Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar -- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, -- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, -- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, -- behörighetssystem, -- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt -- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING 2016 Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år >1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt, tkr Swappar 36 500 150 000 0 186 500 0 1 803 Capar 35 000 140 000 30 000 205 000 169 0 Summa 71 500 290 000 30 000 391 500 169 1 803 2015 Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år >1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt, tkr Swappar 20 000 81 500 0 101 500 0 2 622 Capar 60 000 125 000 80 000 265 000 663 0 Summa 80 000 206 500 80 000 366 500 663 2 622 Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 968 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till 990 tkr. Mellanskillnaden 22 tkr (131 tkr) är således periodens redovisade ineffektivitet och ingår i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ineffektiviteten beror dels på verkligt värdeförändringar i ränteswapparnas rörliga ben (sparbanken erhåller rörlig ränta) samt att säkrade poster och säkringsinstrument (derivat) inte är perfekt matchade i respektive tidsficka. 33
4 Räntenetto tkr tkr Ränteintäkter 2016 2015 Utlåning till kreditinstitut 1 35 Utlåning till allmänheten 42 614 44 967 Räntebärande värdepapper 635 680 Derivat - säkringsredovisning -3 604-3 393 Övriga 41 13 Summa 39 687 42 302 Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 694 915 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -443-184 Inlåning från allmänheten -3 322-5 490 varav: kostnad för insättningsgaranti -1 358-1 308 Övriga -41-598 Summa -3 806-6 272 Summa räntenetto 35 881 36 030 % % Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % 1,67 1,73 av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,71 1,79 Medelränta utlåningen 2,57 2,91 Medelränta inlåningen 0,11 0,25 (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 5 Erhållna utdelningar tkr tkr Aktier och andelar 4 760 4 779 Summa 4 760 4 779 6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 3 652 3 845 Utlåningsprovisioner 3 683 3 189 Inlåningsprovisioner 1 768 1 620 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 240 274 Värdepappersprovisioner 4 921 5 343 Avgifter från kredit- och betalkort 293 281 Övriga provisioner 746 688 Summa 15 303 15 240 7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner -2 600-2 403 Värdepappersprovisioner -767-813 Övriga provisioner -234-249 Summa -3 601-3 465 34
tkr tkr 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2016 2015 Aktier/andelar 4 4 Räntebärande värdepapper 168 774 Andra finansiella instrument 331-16 Valutakursförändringar 465 406 Summa 968 1 168 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 103 0 Ned- och uppskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas 208 115 Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 172 778 Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde 990 1 634 Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde -968-1 765 Ineffektiv del av förändring i verkligt värde på säkringsinstrument i kassaflödessäkring -2 0 Valutakursförändringar 465 406 Summa 968 1 168 9 Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter 57 54 Summa 57 54 10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden -10 400-9 924 - sociala avgifter -4 096-3 474 - kostnad för pensionspremier -2 011-1 676 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -786-813 - övriga personalkostnader -924-762 Summa personalkostnader -18 217-16 649 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon -338-383 - IT-kostnader -5 507-4 703 - konsulttjänster -393-308 - revision -467-613 - fastighetskostnader -2 185-1 222 - övriga -1 050-1 031 Summa övriga allmänna administrationskostnader -9 940-8 260 Summa -28 157-24 909 35
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader, tkr 2016 2015 Ledande Ledande befattnings- Övriga befattnings- Övriga havare anställda havare anställda Löner 3 530 6 870 3 465 6 459 Sociala kostnader 1 302 2 794 1 272 2 202 Summa 4 832 9 664 4 737 8 661 Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Verkställande direktörens och övrig banklednings ersättning utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2016, tkr Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Resultatandelsstyrelsearvode ersättning förmåner kostnad stiftelse Summa Lars Svensson, styrelsens ordf. 103 134 0 0 0 237 Per-Erik Gunnarsson, styrelsens v. ordf. 57 58 0 0 0 115 Christer Adelsbo 41 50 0 0 0 91 Monica Bodinger 41 44 0 0 0 85 Mikael Efverman 41 46 0 0 0 87 Rolf Gustavsson 41 49 0 0 0 90 Kristina Dahl 41 42 0 0 0 83 Christian Jönsson, VD 968 22 5 347 30 1 372 Andra ledande befattningshavare (3 personer) 1 752 0 41 416 85 2 294 Summa 3 085 445 46 763 115 4 454 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2015, tkr Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Resultatandelsstyrelsearvode ersättning förmåner kostnad stiftelse Summa Lars Svensson, styrelsens ordf. 100 119 0 0 0 219 Per-Erik Gunnarsson, styrelsens v. ordf. 55 63 0 0 0 118 Christer Adelsbo 40 42 0 0 0 82 Monica Bodinger 40 41 0 0 0 81 Mikael Efverman 40 45 0 0 0 85 Rolf Gustavsson 40 54 0 0 0 94 Kristina Dahl 40 40 0 0 0 80 Christian Jönsson, VD 917 50 6 328 32 1 333 Andra ledande befattningshavare (3 personer) 1 739 0 53 351 98 2 241 Summa 3 011 454 59 679 130 4 333 Kommentar till tabell Avsättning till resultatandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Övriga förmåner avser ränteförmån och kostförmån. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensioner är oantastbara, d v s ej villkorade av framtida anställning. Förutom lön under uppsägningstiden, som är 12 månader, utgår vid uppsägning från bankens sida ett avgångsvederlag med 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören 6 månaders uppsägning. 36
tkr tkr Lån till ledande befattningshavare 2016 2015 Verkställande direktör 771 819 Styrelseledamöter 6 670 5 955 Summa 7 441 6 774 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 84 (0) tkr i krediter utan säkerhet. Beviljade blancokrediter uppgår till 267 (240) tkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 2 kap 11. visas på företagets hemsida, www.ivetoftasparbank.se. Medelantalet anställda Sparbanken antal antal - varav kvinnor 15 15 - varav män 7 6 Totalt 22 21 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor 2 2 - antal män 6 6 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor 2 2 - antal män 2 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer tkr tkr Revisionsgruppen i Borås AB Revisionsuppdrag 91 87 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 11 Övriga rörelsekostnader tkr tkr 2016 2015 Driftskostnader för övertagna fastigheter 0-49 Avgifter till centrala organisationer -642-615 Försäkringskostnader -388-411 Säkerhetskostnader -320-381 Marknadsföringskostnader -1 407-1 586 Övriga rörelsekostnader -19-32 Summa -2 776-3 074 37
tkr tkr 12 Kreditförluster, netto 2016 2015 Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -982-1 908 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 402 1 336 Årets nedskrivning för kreditförluster -1 747-2 702 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 81 77 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 2 509 241 Årets nettokostnad för kreditförluster 263-2 956 13 Skatter Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad -3 997-3 895 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 277 0 Totalt redovisad skattekostnad -3 720-3 895 Avstämning av effektiv skatt 2016 2016 2015 2015 % tkr % tkr Resultat före skatt 21 476 21 543 Skatt enligt gällande skattesats 22,0 4 725 22,0 4 739 Skatt avseende ej avdragsgilla kostnader 199 235 Skatt avseende ej skattepliktiga intäkter -1 103-1 079 Skatt hänförlig till tidigare år -277 0 Effekt av ändrade skatteregler 176 0 Redovisad effektiv skatt 17,3 3 720 18,1 3 895 14 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 2016 2015 Verkligt Redovisat verkligt Redovisat värde värde värde värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m m - svenska kommuner 70 423 70 423 69 807 69 807 Summa 70 423 70 423 69 807 69 807 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 423 0 Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden 0-193 Summa 423-193 15 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta 101 931 269 812 - utländsk valuta 2 311 1 809 Summa 104 242 271 621 varav: Riksbanken 0 100 000 38
tkr tkr 16 Utlåning till allmänheten 2016 2015 Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 1 680 345 1 558 744 Summa 1 680 345 1 558 744 Varav: osäkra 18 873 23 996 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 11 971 13 134 Redovisat värde, netto 1 668 374 1 545 610 Förändring av nedskrivningar Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 1 januari 2016 13 134 Årets nedskrivning för kreditförluster 1 747 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -2 507 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -403 Utgående balans 31 december 2016 11 971 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Värdejustering på bundna lån enligt säkringsredovisning 1 801 2 622 Värdejustering på takräntelån enligt säkringsredovisning 2 989 3 957 Summa 4 790 6 579 17 Obligationer och andra långfristiga värdepapper Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut 0 50 328 - icke finansiella företag 65 593 0 - finansiella företag 75 194 0 - kapitalförsäkring för säkring av pensionsförpliktelse 3 887 4 347 Summa 144 674 54 675 18 Aktier och andelar Aktier och andelar 102 689 83 509 Summa 102 689 83 509 Varav: noterade värdepapper på börs 97 703 82 979 onoterade värdepapper 4 986 530 Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier - Swedbank AB A 443 500 97 703 97 703 - Sparbankernas Kort AB 79 79 - Sparbankernas Försäkrings AB 427 427 - Indecap Holding AB 20 4 480 Summa 97 703 102 689 39
19 Materiella tillgångar tkr tkr tkr Inventarier Byggn. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2015 15 987 26 818 42 805 Förvärv 181 0 181 Utgående balans 31 december 2015 16 168 26 818 42 986 Ingående balans 1 januari 2016 16 168 26 818 42 986 Förvärv 0 0 0 Utgående balans 31 december 2016 16 168 26 818 42 986 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2015-14 835-5 282-20 117 Årets avskrivningar -358-966 -1 324 Utgående balans 31 december 2015-15 193-6 248-21 441 Ingående balans 1 januari 2016-15 193-6 248-21 441 Årets avskrivningar -256-966 -1 222 Utgående balans 31 december 2016-15 449-7 214-22 663 Redovisade värden Per 1 januari 2015 1 152 21 536 22 688 Per 31 december 2015 975 20 570 21 545 Per 1 januari 2016 975 20 570 21 545 Per 31 december 2016 719 19 604 20 323 20 Övriga tillgångar 2016 2015 Positivt värde på derivatinstrument 169 663 Fordran aktuell skatt 4 250 2 555 Övriga tillgångar 1 007 651 Summa 5 426 3 869 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader 441 212 Upplupna ränteintäkter 890 588 Upplupna provisioner 3 139 2 639 Övriga upplupna intäkter 503 439 Summa 4 973 3 878 tkr tkr 40
tkr tkr 22 Skulder till kreditinstitut 2016 2015 Övriga kreditinstitut 0 25 016 Summa 0 25 016 23 Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta 1 766 035 1 707 560 - utländsk valuta 2 304 1 803 Summa 1 768 339 1 709 363 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 111 919 131 133 Företagssektor 175 360 161 218 Hushållssektor 1 476 465 1 412 567 Varav: enskilda företagare 184 973 182 317 Övriga 4 595 4 445 Summa 1 768 339 1 709 363 24 Övriga skulder Negativt värde på derivatinstrument 1 803 2 622 Upplupna räntekostnader på swappar 116 110 Preliminärskatt räntor 367 289 Anställdas källskattemedel 598 580 Övriga skulder 345 1 349 Summa 3 229 4 950 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader 1 235 1 651 Övriga upplupna kostnader 4 012 4 151 Förutbetalda intäkter 105 110 Summa 5 352 5 912 26 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsförpliktelser avseende tidigare VD Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden 4 347 4 900 Pensionsutbetalning -668-668 Värdeökning under året 208 115 Nettoskuld vid årets slut 3 887 4 347 Härav säkrat via kapitalförsäkring 3 887 4 347 41
tkr tkr 27 Eget kapital 2016 2015 För specifikation av förändringar i eget kapital, se rapport över förändring i eget kapital på sidan 15. 28 Ställda säkerheter Inga inga 29 Eventualförpliktelser Ansvarsförbindelser (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter 410 410 - Garantiförbindelser - övriga 21 890 23 028 - Övriga ansvarsförbindelser 8 246 5 529 Summa 30 546 28 967 30 Åtaganden (nom belopp) - Kreditlöften 54 875 10 805 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 101 908 156 752 Summa 156 783 167 557 42
31 Finansiella tillgångar och skulder, tkr 2016 Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa 4 058 0 0 0 4 058 4 058 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 70 423 0 0 70 423 70 423 Utlåning till kreditinstitut 104 242 0 0 0 104 242 104 242 Utlåning till allmänheten 1 668 374 0 0 0 1 668 374 1 668 374 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 4 790 0 0 0 4 790 4 790 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 144 674 0 0 144 674 144 674 Aktier och andelar 0 102 689 0 0 102 689 102 689 Derivat 0 0 0 169 169 169 Upplupna intäkter 4 532 0 0 0 4 532 4 532 Övriga finansiella tillgångar 1 007 0 0 0 1 007 1 007 Summa 1 787 003 317 786 0 169 2 104 958 2 104 958 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 Inlåning från allmänheten 0 0 1 768 339 0 1 768 339 1 768 339 Derivat 0 0 0 1 803 1 803 1 803 Övriga skulder 0 0 1 426 0 1 426 1 426 Upplupna kostnader 0 0 5 246 0 5 246 5 246 Summa 0 0 1 775 011 1 803 1 776 814 1 776 814 2015 Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa 4 556 0 0 0 4 556 4 556 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 69 807 0 0 69 807 69 807 Utlåning till kreditinstitut 271 662 0 0 0 271 662 271 662 Utlåning till allmänheten 1 545 610 0 0 0 1 545 610 1 545 610 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 6 579 0 0 0 6 579 6 579 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 54 675 0 0 54 675 54 675 Aktier och andelar 0 83 509 0 0 83 509 83 509 Derivat 0 0 0 663 663 663 Upplupna intäkter 3 666 0 0 0 3 666 3 666 Övriga finansiella tillgångar 650 0 0 0 650 650 Summa 1 832 723 207 991 0 663 2 041 377 2 041 377 Skulder till kreditinstitut 0 0 25 016 0 25 016 25 016 Inlåning från allmänheten 0 0 1 709 363 0 1 709 363 1 709 363 Derivat 0 0 0 2 622 2 622 2 622 Övriga skulder 0 0 2 329 0 2 329 2 329 Upplupna kostnader 0 0 5 802 0 5 802 5 802 Summa 0 0 1 742 510 2 622 1 745 132 1 745 132 43
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2016 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 70 423 0 0 70 423 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 140 787 3 887 0 144 674 Aktier och andelar 97 703 0 4 986 102 689 Derivat 0 169 0 169 Summa 308 913 4 056 4 986 317 955 Skulder Derivat 0 1 803 0 1 803 Summa 0 1 803 0 1 803 2015 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 69 807 0 0 69 807 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 50 328 4 347 0 54 675 Aktier och andelar 82 979 0 530 83 509 Derivat 0 663 0 663 Summa 203 114 5 010 530 208 654 Skulder Derivat 0 2 622 0 2 622 Summa 0 2 622 0 2 622 I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3). Aktier och andelar Totalt Öppningsbalans 2015-01-01 554 554 Försäljningslikvid försäljning -24-24 Utgående balans 2015-12-31 530 530 Öppningsbalans 2016-01-01 530 530 Anskaffningsvärde förvärv 4 480 4 480 Försäljningslikvid försäljning -24-24 Utgående balans 2016-12-31 4 986 4 986 44
Känslighetsanalys Då sparbankens innehav av finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3) ej är av väsentligt belopp i förhållande till sparbankens balansräkning så har ingen känslighetsanalys gjorts. Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obliga- tioner och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehavet i ej noterade aktier redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. 32 Närstående Närståenderelationer Det finns inga närståenderelationer. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. 45
46 33 Kapitaltäckning Från och med 2014 regleras upplysningar om kapitaltäckningen främst i Förordning (EU) 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag (CRR). Kompletterande regler har införts i svensk lag och i föreskrifter från Finansinspektionen. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärdering. Sparbankens interna kapitalutvärdering är en process som beräknar kapitalbehovet i förhållande till bl a: -- sparbankens riskprofil, -- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, -- s k stresstester och scenarioanalyser, -- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt -- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Kapitalutvärderingsprocessen är en integrerad del i sparbankens verksamhet. Processen ska utgå från bankens nuvarande verksamhet och ta hänsyn till eventuella framtida förändringar av bankens strategi och inriktning. För att säkerställa att riskerna är riktigt identifierade och korrekt avspeglar bankens riskprofil ska kapitalutvärderingen antas flera gånger per år i bankens styrelse. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag FFFS 2008:25. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.ivetoftasparbank.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. tkr tkr Kapitalbas 2016 2015 Kärnprimärkapital: instrument och reserver Reservfond 262 382 244 734 Fond för verkligt värde 69 026 53 678 Balanserad vinst 17 756 17 648 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 349 164 316 060 Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Ytterligare värdejustering. Försiktig värdering -313 0 Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster -69 580-53 668 Balanserad vinst -17 756-17 648 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -87 649-71 316 Kärnprimärkapital 261 515 244 744 Kapitalbas 261 515 244 744 Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 181 228 1 046 107 Kärnprimärkapitalrelation 22,14% 23,40% Primärkapitalrelation 22,14% 23,40% Total kapitalrelation 22,14% 23,40% Buffertkrav 4,00% 3,50% Varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 2,50% Varav kontracyklisk buffert 1,50% 1,00% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 10,14% 11,90% Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken har en investering (belopp under tröskelvärdet på 10,00 procent) 33 110 29 841
2016-12-31 2015-12-31 Kapitalkrav Riskvägt Kapitalkrav Riskvägt exponerings- exponeringsbelopp belopp Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Institutsexponeringar 4 687 58 591 4 360 54 502 2. Företagsexponeringar 17 448 218 101 9 752 121 893 3. Hushållsexponeringar 30 380 379 750 30 230 377 874 4. Exponeringar med säkerhet i fastighet 26 952 336 895 23 904 298 804 5. Fallerande exponeringar 2 010 25 127 2 155 26 936 6. Exponeringar i form av säkerställda obligationer 0 0 403 5 033 7. Aktieexponeringar 2 649 33 110 2 387 29 841 8. Övriga poster 2 298 28 728 2 412 30 155 Summa 86 424 1 080 302 75 603 945 038 Operativa risker Operativ risk enligt basmetoden Summa exponeringsbelopp för operativ risk 8 028 100 351 8 026 100 319 Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden 46 575 60 750 Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav 94 498 1 181 228 83 689 1 046 107 Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen. 34 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2020-06-30. Avtalet omfattas bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Ivetofta Sparbank i Bromölla har per 2016-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym på 433 mkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2016 på 3 008 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 885 mkr och försäkringssparande på 212 mkr. För detta har sparbanken erhållit 4 119 tkr respektive 749 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som inlåningsprovisioner. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 47
Ort och datum samt underskrift av styrelsen Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Bromölla den 6 mars 2017 Lars Svensson, ordförande Per-Erik Gunnarsson, vice ordförande Christer Adelsbo Monica Bodinger Mikael Efverman rolf Gustavsson Kristina Dahl Christian Jönsson, verkställande direktör Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 6 mars 2017. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 27 april 2017. Revisionsberättelse har avgivits den 13 mars 2017 Kalle Wrane Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor 48
Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Ivetofta Sparbank i Bromölla, organisationsnummer 538201-3109 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Ivetofta Sparbank i Bromölla för räkenskapsåret 2016. Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bankens finansiella ställning per den 2016-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för banken. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till banken enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bankens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tilllämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera banken, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av bankens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bankens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som in- 49
hämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Ivetofta Sparbank i Bromölla för räkenskapsåret 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust. Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till banken enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bankens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bankens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bankens organisation och förvaltningen av bankens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bankens ekonomiska situation och att tillse att bankens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bankens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bankens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot banken, eller på något annat sätt handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bankens vinst eller förlust, och därmed mitt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med Sparbankslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot banken, eller att ett förslag till dispositioner av bankens vinst eller förlust inte är förenligt med Sparbankslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bankens vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bankens situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med Sparbankslagen. Bromölla den 13 mars 2017 Kalle Wrane auktoriserad revisor 50
Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tilllämpliga delar. Huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 40 huvudmän. Huvudmännen väljs för en tid av fyra år och hälften av dessa väljs av Bromölla Kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på nästkommande sidor. Sparbankstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken. Styrelsemedlemmarna väljs för en tid av tre år. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 8 ledamöter, varav 1 representerar personalen. Av styrelsens ledamöter är 2 kvinnor. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandatperioder för dessa återfinns på nästkommande sidor. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning, vars syfte är att beskriva dels styrelsens arbetssätt och dels på vilket sätt styrelsen avser att styra och kontrollera verksamhetens utveckling mot ställda affärsmål och risknivåer. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden har också ansvar för att styrelsen erhåller tillfredställande information och underlag för sina beslut, samt att styrelsens arbete årligen utvärderas. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, identifiera risker, fastställa/ompröva policys/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2016 har styrelsen sammanträtt vid elva tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, IKLU, verksamhetsplan, policys inom olika områden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Sparbankens compliance har varit sekreterare i styrelsen. Styrelsen har även genomfört en konferens på två dagar med inriktning på bankens vision, affärsidé, strategier och övergripande mål samt intern kapital- och likviditetsutvärdering. Styrelsens arbetsutskott Utskottet fattar beslut i bl a kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar och protokollförs. I utskottet ingår som ledamöter styrelsens ordförande Lars Svensson, styrelsens vice ordförande Per-Erik Gunnarsson och VD Christian Jönsson. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. 51
Sparbankens huvudmän, styrelseledamöter och revisorer Huvudmän Vald första Mandatperiod Valda av Bromölla Kommunfullmäktige gången per årsstämma Alexandra Andersson Bromölla 2013 2015-2019 Bengt-Olof Bengtsson Bromölla 2015 2015-2019 Gudrun Bengtsson Bromölla 2011 2015-2019 Joachim Bengtsson Bromölla 2015 2015-2019 Eric Berntsson Bromölla 2015 2015-2019 Monica Bodinger näsum 2003 2015-2019 Emil Busk Bromölla 2015 2015-2019 Domokos Denes Bromölla 2011 2015-2019 Bo Ferm Håkanryd 1988 2015-2019 Malin Friberg valje 2007 2015-2019 Daniel Haker Bromölla 2015 2015-2019 Lucienne Holm Bromölla 2015 2015-2019 Tommy Höppner Bromölla 2002 2015-2019 Ann-Christin Jönsson Bromölla 2015 2015-2019 Sven-Erik Larsson näsum 2013 2015-2019 Berit Lind gualöv 2010 2015-2019 Iren Möller Bromölla 2015 2015-2019 Simone Nilsson Bromölla 2016 2015-2019 Tommy Nordkvist Bromölla 1984 2015-2019 Linda Pilthammar Bromölla 2015 2015-2019 Valda av huvudmännen Christer Adelsbo Bromölla 1994 2013-2017 Mikael Efverman Bromölla 2009 2013-2017 Alf Karlström näsum 2013 2013-2017 Johnny Lundkvist Bromölla 1995 2013-2017 Lars Persson Bromölla 2004 2013-2017 Stig Johansson Bromölla 2011 2014-2018 Magnus Jönsson Bromölla 1997 2014-2018 Birgitta Liljedahl Andersson Bromölla 2012 2014-2018 Linda Ludorowski-Boberg Bromölla 2009 2014-2018 Lena Martinsen näsum 2002 2014-2018 Rolf Gustavsson Bromölla 2003 2015-2019 Sven Götesson näsum 2002 2015-2019 Lena Nordström Bromölla 2000 2015-2019 Ronnie Persson Bromölla 2012 2015-2019 Valla Sigurdardottir Bromölla 2014 2015-2019 Bo Svensson näsum 2013 2016-2020 Ewa Flood Nordkvist Bromölla 2012 2016-2020 Per-Erik Gunnarsson Bromölla 1986 2016-2020 Niklas Pihl Bromölla 2012 2016-2020 Lars Svensson Bromölla 1997 2016-2020 52
vald första Mandatperiod gången per årsstämma Styrelseledamöter Lars Svensson, ordförande Bromölla 2004 2015-2018 Per-Erik Gunnarsson, vice ordförande Bromölla 1990 2014-2017 Christer Adelsbo Bromölla 1994 2015-2018 Monica Bodinger näsum 2003 2014-2017 Mikael Efverman Bromölla 2010 2016-2019 Rolf Gustavsson Bromölla 2002 2016-2019 Christian Jönsson, verkställande direktör Fjälkinge Kristina Dahl, personalrepresentant Bromölla 2002 2014-2017 Revisorer Kalle Wrane, auktoriserad revisor Borås 2014 2016-2018 Kontorsförteckning Bromölla, Storgatan 31, tel 0456-453 30 Näsum, Genvägen 4, tel 0456-245 25 53
Genvägen 4 Box 35, 295 04 Näsum Tel 0456-245 25 Storgatan 31 Box 42, 295 21 Bromölla Tel 0456-453 30 54