Årsredovisning 2015
SPARBANKSSTÄMMA med sparbankens huvudmän hålles på Ivetofta Sparbank i Bromölla torsdagen den 28 april kl 18.30. 2
INNEHÅLL VD:s kommentarer 4 Förvaltningsberättelse 6 Fem år i sammandrag 8 Resultaträkning 11 Balansräkning 12 Eget kapital 13 Kassaflödesanalys 14 Noter till de finansiella rapporterna 15 Revisionsberättelse 46 Företagsstyrning 47 Huvudmän, styrelse mm 48 Foto omslag och sid 4: Sven-Eric Johansson Org nr: 538201-3109 Säte: Bromölla 3
VD:s kommentarer Ett historiskt år Ivetofta Sparbank växer! Banken passerade under 2015 två milstolpar avseende bankens storlek, två miljarder kronor i balansomslutning och fem miljarder i affärsvolym. Fantastiska tal, inte minst med tanke på att vi så sent som 2006 passerade en miljard i balansomslutning (diagram 1), och i affärsvolym har gått från en miljard 1997 och sedan dess femdubblat bankens affärsvolym (diagram 2). Mycket tack vare dessa volymökningar så kan vi också presentera det bästa rörelseresultatet i bankens historia. Bankens medarbetare gör ett fantastiskt arbete som uppskattas av våra kunder och utvecklingen av antalet kunder inom både privat- och företagssektorn har varit väldigt positiv. En bekräftelse på kundnöjdhet fick vi när vi under våren 2015 genomförde en kundundersökning. Vi fick nästan 800 svar vilket vi var väldigt nöjda med, speciellt med tanke på att det var första gången som den genomfördes. Frågorna i undersökningen handlade bl a om kundernas upplevelse av bankens service, tillgänglighet och kompetens, både vad gäller banken i helhet och i det direkta mötet mellan kunden och bankens medarbetare. Vi är glada och stolta över resultatet i undersökningen, kundernas svar ger oss ett mycket bra betyg, överlag ett betyg på 6 i en 7-gradig skala. Undersökningen gav oss också indikatorer på områden med förbättringspotential och det är vi glada för. Det var mycket i det syftet som undersökningen genomfördes, så vi tillsammans med kunder och medarbetare ska utveckla banken ytterligare för att vi även i framtiden ska upplevas som det självklara valet av bankpartner. Bankens resultat 2015 Bankens rörelseresultat för 2015 hamnade på 21 543 tkr, det bästa i bankens 111-åriga historia. Detta trots ett, för fjärde året i rad, sjunkande räntenetto. Även om volymerna och balansräkningen vuxit under dessa år så innebär de allt mindre marginalerna att bankens räntenetto sjunker. Räntemarginalen uppgick till 1,73% jämfört med 1,85% 2014 och 1,94% året dessförinnan. Räntenettot för 2015 blev 36,0 mkr jämfört med 37,1 mkr året innan. Ökningen av resultatet har istället andra orsaker, ett ökat provisionsnetto, minskade kostnader och en ökad utdelning från bankens aktieinnehav. Under året har banken ökat sitt innehav av aktier i Swedbank AB med 36.000 aktier och vid årets slut ägde banken 443 500 aktier. Utdelningen från innehavet uppgick under året till 4,7 mkr (4,0 mkr). Provisionsnettot ökade och uppgick till 11,8 mkr (10,6 mkr), ökningen beror på ökade intäkter på flera pos- ter. Vi har också en post som är av engångskaraktär i Nettoresultat av finansiella poster, intäkten uppgår till drygt 700 tkr och uppkom i samband med en försäljning av en obligation. Kostnadsposterna uppgår till totalt 32,3 mkr (32,6 mkr) vilket är en liten minskning jämfört med 2014. Av kostnaderna uppgår beloppet för reserveringar och konstaterade kreditförluster till 3,0 mkr jämfört med 3,3 mkr året innan. Vi har under 2015 haft förmånen att få hälsa många nya kunder välkomna till banken och det avspeglas i bankens balansräkning. Trenden för både in- och utlåning från allmänheten är fortsatt god, framförallt är det utvecklingen av inlåningen från allmänheten som även 2015 varit stark. Inlåningen har ökat med 115 mkr, vilket motsvarar en ökning på 7,2%, och utlåningen har ökat med 57 mkr vilket motsvarar 3,8%. Framåtblickande Man brukar säga att den lokala sparbanken utvecklas i symbios med lokalsamhället. Eftersom Ivetofta Sparbank har ett begränsat verksamhetsområde så är det helt avgörande för banken att kommunen utvecklas på ett positivt sätt. Upplevelsen av en ort är viktig, både för de som bor på orten och för de som besöker vår kommun. I Bromölla kommun händer det mycket spännande, inte minst uppförandet av nya bostäder och skapandet av nya mötesplatser där människor kan träffas och uppleva saker tillsammans. Förhoppningsvis kan nya bostäder innebära att några som 4
redan bor i kommunen och som önskar annat boende kan hitta det, vilket då genererar en naturlig generationsväxling, samt även att vi kan hälsa nya kommuninvånare välkomna till vackra Bromölla kommun. När det gäller bankens verksamhet och de utmaningar som vi ställs inför så är det viktigt att vi fortsätter att utveckla vår verksamhet för att bemöta kundernas önskemål och krav. Vårt mål är att även framöver vara den lokala banken som är närvarande och med våra kontor som bas möter våra kunder med kunniga och kompetenta medarbetare. Det i kombination med att vi tillsammans med övriga sparbanker och Swedbank utvecklar och ligger i framkant vad gäller digitala tjänster och produkter gör att vi har goda förutsättningar att även i framtiden leverera bra bankservice till de som lever och verkar i Bromölla kommun. Som avslutning vill jag tacka bankens huvudmän och alla våra kunder för ännu ett spännande år tillsammans, och naturligtvis medarbetare och styrelse för ett fantastiskt arbete under året som gått! Vi finns till för och tack vare våra kunder! Bromölla i mars 2016 Balansomslutning, mkr 2500 2000 1500 1000 500 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Affärsvolym, mkr 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Christian Jönsson 5
Redovisning för verksamhetsåret 2015 Styrelsen för Ivetofta Sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2015, sparbankens 111:e verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Ivetofta Sparbank i Bromölla bildades 1905 och bankens verksamhetsområde är Bromölla kommun. Vi är en självständig och starkt lokalt förankrad sparbank. Vi erbjuder genom våra två fullservicekontor en service som vi är ensamma om i vårt verksamhetsområde. Vår kundbas består av såväl privatpersoner, lantbruk, andra företag och organisationer och vi eftersträvar alltid en nära relation som ska bidra till trygghet och långsiktighet. Styrelsen har under 2015 uppdaterat bankens vision som nu lyder Att vara en självständig bank som bidrar till en bättre ekonomisk vardag för alla. Bankens affärsidé som ska leda till visionen lyder Vi ska vara en självständig fullservicebank med bas i Bromölla kommun. Genom lokal närvaro, hög kompetens, behovsanpassade produkter och tjänster samt korta beslutsvägar bidrar vi till ekonomisk utveckling och trygghet för våra kunder genom livet. Genom uthållig lönsamhet kan vi vara delaktiga i projekt för en positiv samhällsutveckling. Vi ska upplevas som ett självklart val. En sparbank ska bidra till utveckling inom sitt verksamhetsområde och låta bankens vinster gå tillbaka till Förvaltningsberättelse bygden och de människor och företag som bor och verkar i den. Genom att stödja det lokala föreningslivet och erbjuda kreditgivning till företags och privatpersoners investeringar arbetar Ivetofta Sparbank för en positiv samhällsutveckling. Vi vill också genom information om vardagsekonomi, inte minst i skolorna till våra barn och ungdomar, bidra till en ökad medvetenhet om vikten av en sund ekonomi och ett eget sparande. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Personal och utveckling Medelantal anställda under 2015 var 21 st vilket är en ökning med en anställd jämfört med året innan. I Ivetofta Sparbank pågår ett ständigt arbete att utbilda och utveckla personalen och detta arbete syftar till att kunna anpassa kompetensen utifrån olika kundbehov. Kompetensen hos bankens medarbetare är en viktig förutsättning för att banken ska kunna behålla och även förstärka sin starka marknadsposition i verksamhetsområdet och även för att möta de krav som ställs/kommer att ställas från myndigheter. Affärsvolym, tkr 2015 2014 Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 569 048 1 513 106 Förmedlad utlåning, i huvudsak Swedbank Hypotek AB 416 725 432 055 Inlåning från allmänheten 1 709 363 1 594 239 Förmedlade placeringar, i huvudsak Swedbank Robur AB 824 627 749 382 Övriga 609 147 517 313 Total affärsvolym 5 128 910 4 806 095 Affärsvolym Bankens affärsvolym, vilket är summan av volymerna i egen balansräkning samt förmedlade volymer till andra institut, ökade under året med 323 mkr vilket motsvarar en ökning på 6,7%. I posten Övriga ingår bl a kundernas placerade förmögenheter i försäkringslösningar och värdepappersdepåer. Swedbank Robur 825 Affärsvolym, 5.129 mkr Inlåning 1.709 Utlåning 1.569 Övrigt 609 Swedbank Hypotek 417 6
Resultat Rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 21 543 tkr (20 274 tkr). Räntemarginalen blev 1,73% (1,85%) och räntenettot, skillnaden mellan intäktsoch kostnadsräntor, har minskat med 2,8%, från 37 078 tkr till 36 030 tkr. Räntenettot belastas med avgift för insättningsgarantin med 1 308 tkr (1 097 tkr) samt kostnad för stabilitetsavgift med 598 tkr (599 tkr). Bankens aktieinnehav i Swedbank gav under året en utdelning på 4 750 tkr (4 040 tkr). Bankens reserveringar och konstaterade kreditförluster uppgår till 2 956 tkr (3 271 tkr), en kreditförlustnivå på 0,2% (0,2%). Inlåning Sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med 115 124 tkr, från 1 594 239 tkr till 1 709 363 tkr, vilket motsvarar en ökning på 7,2%. Under året gottgjordes allmänheten räntor med 4 182 tkr. Utlåning Sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2015 års utgång till 1 545 610 tkr mot 1 488 425 tkr vid 2014 års slut, vilket motsvarar en ökning med 57 185 tkr eller 3,8%. Under året har den förmedlade volymen till Swedbank Hypotek minskat med 15 330 tkr. Likviditet Målsättningen med bankens likviditets- och finansförvaltning är att, genom iakttagande av styrelsens fastställda policy samt sunt affärsomdöme, optimera avkastningen på bankens likviditet på lång sikt med ett lågt risktagande. Information om bankens likviditetssituation finns i kassaflödesanalysen på sidan 7 och not 3 Finansiella risker under rubriken Likviditetsrisk. Finansiella instrument och riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och den övriga finansverksamheten. Under not 2 Redovisningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finansiella instrument redovisas och hur de risker som finns hanteras. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår under rubriken Ledande befattningshavares ersättningar i not 10 Allmänna administrationskostnader. Framtida utveckling Vi är inne i en speciell och unik period i svensk ekonomi, 2015 inleddes med att Riksbanken för första gången sänkte sin styrränta, reporäntan, till en negativ nivå. Under året kom sedan ytterligare sänkningar och nu i februari 2016 kom den senaste sänkningen som innebär en reporänta på -0,50%. Riksbankens prognos i dagsläget är att vi kommer att ha en negativ reporänta under hela 2016 för att sedan närma sig 0% kring årsskiftet 2017/2018. Med hänsyn till konjunktursituationen förväntar vi oss en försiktig volymtillväxt under 2016. De senaste åren har både placeringsmarginal och räntabilitet sjunkit och med rådande ränteläge och konkurrens kommer intjäning och resultatutveckling fortsatt att vara pressad. Resultatet före kreditförluster år 2016 beräknas uppgå till 22-23 mkr. 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 In- och utlåning 2006-2015, mkr 2007 2009 2011 2013 2015 Inlåning Utlåning 7
Fem år i sammandrag, nyckeltal 2015 2014 2013 2012 2011 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 5 129 4 806 4 514 4 286 4 031 förändring under året, % 6,7 6,5 5,3 6,3-0,2 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % (år 2013 till 2015) samt 73,7 % (övriga år) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 15,3 15,4 15,5 13,6 12,0 Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 046 107 1 052 576 - - - Kärnprimärkapitalrelation (ej år 3-5) Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 23,4 21,6 - - - Primärkapitalrelation (ej år 3-5) Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp 23,4 21,6 - - - Total kapitalrelation (ej år 3-5) Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 23,4 21,6 - - - Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav - - 2,6 2,3 2,1 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav - - 2,3 2,2 2,1 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,8 2,0 2,1 2,2 2,3 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,1 1,1 1,2 1,2 1,3 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,4 5,4 5,9 6,4 7,3 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,54 0,56 0,54 0,57 0,56 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,62 0,63 0,61 0,60 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 55 43 37 28 25 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,7 1,1 1,4 1,4 1,2 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,2 0,2 0,3 0,1 0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda 21 20 21 20 21 Antal kontor 2 2 2 2 2 8
Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr 2015 2014 2013 2012 2011 Resultaträkning Räntenetto 36 030 37 078 38 525 38 732 40 051 Provisioner, netto 11 775 10 592 10 790 10 136 9 880 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 168 770 405 51 39 Övriga intäkter 4 833 4 478 4 117 2 134 1 312 Summa intäkter 53 806 52 918 53 837 51 053 51 282 Allmänna administrationskostnader -24 909-25 284-25 143-25 070-24 374 Övriga kostnader [1] -4 398-4 089-4 072-4 190-4 267 Kreditförluster -2 956-3 271-4 887-2 041-2 226 Summa kostnader -32 263-32 644-34 102-31 301-30 867 Rörelseresultat 21 543 20 274 19 735 19 752 20 415 Bokslutsdispositioner 0 396 5 291-3 855 765 Skatter -3 895-3 677-4 706-3 651-5 257 Årets resultat 17 648 16 993 20 320 12 246 15 923 Balansräkning Kassa 4 556 4 067 4 705 5 510 12 794 Utlåning till kreditinstitut 271 621 216 998 122 091 82 383 142 089 Utlåning till allmänheten 1 552 189 1 497 125 1 442 612 1 471 412 1 503 518 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 124 481 136 767 146 642 146 349 44 729 Aktier och andelar 83 509 80 220 70 439 49 757 35 322 Materiella tillgångar 21 545 22 688 23 309 24 770 26 420 Övriga tillgångar 7 747 8 312 9 944 7 564 8 196 Summa tillgångar 2 065 648 1 966 177 1 819 742 1 787 745 1 773 068 Skulder till kreditinstitut 25 016 50 006 0 75 954 205 597 Inlåning från allmänheten 1 709 363 1 594 239 1 522 025 1 445 364 1 332 959 Övriga skulder 10 862 13 427 11 696 16 578 16 109 Avsättningar för pensioner m m 4 347 4 900 4 632 4 632 4 632 Summa skulder och avsättningar 1 749 588 1 662 572 1 538 353 1 542 528 1 559 297 Obeskattade reserver 0 0 396 5 687 1 832 Eget kapital 316 060 303 605 280 993 239 530 211 939 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 065 648 1 966 177 1 819 742 1 787 745 1 773 068 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 9
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 17 648 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 17 648 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Kapitalbasen uppgår till 244 744 tkr (227 741 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 83 689 tkr (84 206 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Reservfond 2004-2014, Mkr Reservfond 2006-2015, mkr Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2007 2009 2011 2013 2015 10
Resultaträkning, tkr 1 januari - 31 december Not 2015 2014 Ränteintäkter 42 302 51 481 Räntekostnader -6 272-14 403 Räntenetto 4 36 030 37 078 Erhållna utdelningar 5 4 779 4 067 Provisionsintäkter 6 15 240 14 456 Provisionskostnader 7-3 465-3 864 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 1 168 770 Övriga rörelseintäkter 9 54 411 Summa rörelseintäkter 53 806 52 918 Allmänna administrationskostnader 10-24 909-25 284 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-1 324-1 663 Övriga rörelsekostnader 11-3 074-2 426 Summa kostnader före kreditförluster -29 307-29 373 Resultat före kreditförluster 24 499 23 545 Kreditförluster, netto 12-2 956-3 271 Rörelseresultat 21 543 20 274 Bokslutsdispositioner 13 0 396 Skatt på årets resultat 14-3 895-3 677 Årets resultat 17 648 16 993 Rapport över totalresultat, tkr 1 januari - 31 december 2015 2014 Årets resultat 17 648 16 993 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -5 194 5 619 Årets övrigt totalresultat -5 194 5 619 Årets totalresultat 12 454 22 612 11
Balansräkning, tkr Per den 31 december Not 2015 2014 Tillgångar Kassa 4 556 4 067 Utlåning till kreditinstitut 15 271 621 216 998 Utlåning till allmänheten 16 1 545 610 1 488 425 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16 6 579 8 700 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 17 124 481 136 767 Aktier och andelar 18 83 509 80 220 Materiella tillgångar 19 - Inventarier 975 1 152 - Byggnader och mark 20 570 21 536 Övriga tillgångar 14, 20 3 869 3 746 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 3 878 4 566 Summa tillgångar 2 065 648 1 966 177 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 25 016 50 006 Inlåning från allmänheten 23 1 709 363 1 594 239 Övriga skulder 14, 24 4 950 5 532 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 5 912 7 895 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 4 347 4 900 Summa skulder och avsättningar 1 749 588 1 662 572 Obeskattade reserver 27 0 0 Eget kapital Reservfond 244 734 227 740 Fond för verkligt värde 53 678 58 872 Årets resultat 17 648 16 993 Summa eget kapital 28 316 060 303 605 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 065 648 1 966 177 Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder inga inga Ansvarsförbindelser 29 28 967 29 774 - Garantier 23 438 24 681 - Övriga ansvarsförbindelser 5 529 5 093 Åtaganden 30 167 557 95 287 - Övriga Åtaganden 167 557 95 287 12
Rapport över förändringar i eget kapital, tkr Fond för Årets Totalt eget 2014 reservfond verkligt värde resultat kapital Ingående eget kapital 2014-01-01 207 420 53 253 20 320 280 993 Årets resultat 0 0 16 993 16 993 Årets övrigt totalresultat 0 5 619 0 5 619 Årets totalresultat 0 5 619 16 993 22 612 Vinstdisposition 20 320 0-20 320 0 Utgående eget kapital 2014-12-31 227 740 58 872 16 993 303 605 Fond för Årets Totalt eget 2015 reservfond verkligt värde resultat kapital Ingående eget kapital 2015-01-01 227 741 58 872 16 993 303 606 Årets resultat 0 0 17 648 17 648 Årets övrigt totalresultat 0-5 194 0-5 194 Årets totalresultat 0-5 194 17 648 12 454 Vinstdisposition 16 993 0-16 993 0 Utgående eget kapital 2015-12-31 244 734 53 678 17 648 316 060 13
Kassaflödesanalys (indirekt metod), tkr 1 januari - 31 december 2015-12-31 2014-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 21 543 20 274 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av-/nedskrivningar (+) 1 324 1 663 Kreditförluster (+) 2 956 3 271 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -778-14 Betald inkomstskatt (-) -3 895-3 677 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 21 150 21 517 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -58 020-57 784 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 115 124 72 214 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -24 990 50 006 Förändring av övriga tillgångar (+/-) 963 1 732 Förändring av övriga skulder (+/-) -2 564 1 731 Kassaflöde från den löpande verksamheten 51 663 89 416 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 121 304 30 071 Investering i finansiella tillgångar (-) -117 674-24 176 Förändring i kapitalförsäkring 554-269 Förändring avsatt till pensioner -554 269 Förvärv av materiella tillgångar (-) -181-1 042 Kassaflöde från investeringsverksamheten 3 449 4 853 Årets kassaflöde 55 112 94 269 Likvida medel vid årets början 221 065 126 796 Likvida medel vid årets slut 276 177 221 065 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 4 556 4 067 Utlåning till kreditinstitut 271 621 216 998 Summa enligt balansräkningen 276 177 221 065 14
Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2015 och avser Ivetofta Sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 31, Bromölla. 2 Redovisningsprinciper ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2016. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 28 april 2016. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tilllämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. NYA IFRS OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU EJ BÖRJAT TILLÄMPAS Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. IFRS 9 anger från och med 2018 förändrade regler för värdering av finansiella tillgångar, framförallt reserveringar för kreditförluster kommer att påverkas. Det är oklart vilken effekt detta får för Ivetofta Sparbank. Vid en översiktlig bedömning medför kommande förändringar inga väsentliga effekter för sparbanken. UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. 15
RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER, SAMT UTDELNING Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: -- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar -- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning -- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen -- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan) -- Kostnader för insättningsgaranti och stabilitetsavgift Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag. PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. PROVISIONSKOSTNADER Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas -- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument) -- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas -- Valutakursförändringar 16
ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. BOKSLUTSDISPOSITIONER Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. SKATTER Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivat Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tilllämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. 17
Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. LÅNELÖFTEN Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. 18
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tilllämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT VÄRDE Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tilllägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposten Aktier och andelar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (I) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (II) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärdet i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 530 tkr (554 tkr). 19
KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. 20
Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. IANSPRÅKTAGEN PANT Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för värdering av finansiella instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader. MATERIELLA TILLGÅNGAR Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggnings- 21
tillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnad, rörelsefastighet i Bromölla se nedan - byggnad, rörelsefastighet i Näsum se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Rörelsefastigheten i Bromölla Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaden består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden. - Stomme 100 år - Stomkompletteringar, innerväggar m.m. 30 år - Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 20 år - Installationer; tele/data, armaturer m.m. 15 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 30 år - Inre ytskikt, golvbeläggning, maskinell utrustning m.m. 15 år Rörelsefastigheten i Näsum Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastighetens beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tilllämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. I årets bokslut har inget behov av nedskrivning bedömts föreligga. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd pension en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Härutöver finns avgiftsbestämd pensionsplan för VD. Pensionsavsättning Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna i särskilt avtal utfäst att anställd kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om den ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger. Denna del är säkrad genom kapitalförsäkring. AVSÄTTNINGAR En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. 22
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tilllämpligt, de risker som är förknippade med skulden. ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. KREDITRISK Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. I sparbankens kreditgivning eftersträvas högt uppställda mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. 23
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Kreditriskexponering 2015 brutto och netto, tkr Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 11 033-11 033 11 033 0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 133 729 3 258 1 130 471 1 098 589 31 882 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 34 255 1 313 32 942 32 942 0 Pantbrev i jordbruksfastigheter 127 951 2 200 125 751 122 302 3 449 Pantbrev i andra näringsfastigheter 99 801 3 480 96 321 95 693 628 Företagsinteckning 45 495 963 44 532 43 588 944 Övriga 5 106 480 1 920 104 560 11 558 93 002 varav: kreditinstitut 1 608-1 608 1 608 0 Summa 1 558 744 13 134 1 545 610 1 415 705 129 905 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA6 69 807-69 807-69 807 Andra emittenter - AAA 50 328-50 328-50 328 Summa 120 135-120 135-120 135 Derivat - A 6 663-663 - 663 Summa 663-663 - 663 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 156 752-156 752-156 752 Utställda lånelöften 10 805-10 805-10 805 Utställda finansiella garantier 28 967-28 967-28 967 Summa 196 524-196 524-196 524 Total kreditriskexponering 1 876 066 13 134 1 862 932 1 415 705 447 227 Kreditriskexponering 2014 brutto och netto, tkr Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Redovisat värde Värde av säkerheter Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 240-240 240 0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 097 392 4 571 1 092 821 1 058 617 34 204 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 34 326 929 33 397 33 347 50 Pantbrev i jordbruksfastigheter 121 087 1 500 119 587 119 074 513 Pantbrev i andra näringsfastigheter 96 246 2 577 93 669 92 990 679 Företagsinteckning 37 750 474 37 276 36 713 563 Övriga 5 113 390 1 955 111 435 7 063 104 372 varav: kreditinstitut 2 406-2 406-2 406 Summa 1 500 431 12 006 1 488 425 1 348 044 140 381 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA 6 20 184-20 184-20 184 - A 6 111 683-111 683-111 683 Summa 131 867-131 867-131 867 Derivat - A 6 598-598 - 598 Summa 598-598 - 598 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 87 442-87 442-87 442 Utställda lånelöften 7 845-7 845-7 845 Utställda finansiella garantier 29 774-29 774-29 774 Summa 125 061-125 061-125 061 Total kreditriskexponering 1 757 957 12 006 1 745 951 1 348 044 397 907 24 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 Inklusive krediter till stat och kommun 3 Inklusive bostadsrätter 4 Inklusive bostadsrättsföreningar 5 Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor s rating
Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk för obestånd. Riskklassificeringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Oreglerade och osäkra fordringar, tkr Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2015 2014 Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 4 611 2 601 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 1 684 Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 101 1 257 Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 193 1 456 Fordringar förfallna > 360 dgr 5 956 10 068 Summa 10 862 16 066 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor 2 851 3 099 - företagssektor 202 183 181 402 - hushållssektor 1 353 710 1 315 930 varav enskilda företagare 259 075 235 094 Summa 1 558 744 1 500 431 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 20 234 24 576 - företagssektor 7 534 8 813 - hushållssektor 12 700 15 763 Osäkra lånefordringar 23 996 28 075 - företagssektor 10 795 12 174 - hushållssektor 13 201 15 901 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 13 134 12 006 - företagssektor 7 320 5 831 - hushållssektor 5 814 6 175 Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor 2 851 3 099 - företagssektor 194 863 175 571 - hushållssektor 1 347 896 1 309 755 varav enskilda företagare 258 375 227 938 Summa 1 545 610 1 488 425 25
LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas och rapporteras löpande. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning och del av värdepappersportfölj får lägst uppgå till 10% av inlåningen från allmänheten. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering 2015, tkr Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 4 556 4 556 Utlåning till kreditinstitut 271 621 0 0 0 0 0 271 621 Utlåning till allmänheten 62 297 19 915 65 079 271 887 199 159 927 273 1 545 610 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 6 579 6 579 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 0 50 328 69 806 0 4 347 124 481 Derivat 0 0 0 116 547 0 663 Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 21 545 21 545 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 86 715 86 715 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 3 878 3 878 Summa tillgångar 333 918 19 915 115 407 341 809 199 706 1 054 893 2 065 648 Skulder Skulder till kreditinstitut 25 016 0 0 0 0 0 25 016 Inlåning från allmänheten 1 362 988 116 380 177 703 52 292 0 0 1 709 363 Derivat 0 0 272 2 350 0 0 2 622 Övriga skulder 0 0 0 0 0 2 328 2 328 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 5 912 5 912 Avsättningar 0 0 0 0 0 4 347 4 347 Summa skulder 1 388 004 116 380 177 975 54 642 0 12 587 1 749 588 Total skillnad -1 054 086-96 465-62 568 287 167 199 706 1 042 306 316 060 Längre än 5 år Utan löptid Summa redovisat värde 26
Likviditetsexponering 2014, tkr Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 4 067 4 067 Utlåning till kreditinstitut 216 998 0 0 0 0 0 216 998 Utlåning till allmänheten 55 140 19 914 65 264 250 939 1 097 168 0 1 488 425 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 8 700 8 700 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 0 10 067 121 800 0 4 900 136 767 Derivat 0 0 0 36 562 0 598 Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 22 688 22 688 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 83 368 83 368 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 4 566 4 566 Summa tillgångar 272 138 19 914 75 331 372 775 1 097 730 128 289 1 966 177 Skulder Skulder till kreditinstitut 50 006 0 0 0 0 0 50 006 Inlåning från allmänheten 1 195 979 189 523 185 785 22 951 0 0 1 594 238 Derivat 0 111 139 2 727 0 0 2 977 Övriga skulder 0 0 0 0 0 2 555 2 555 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 7 895 7 895 Avsättningar 0 0 0 0 0 4 900 4 900 Summa skulder 1 245 985 189 634 185 924 25 678 0 15 350 1 662 571 Total skillnad -973 847-169 720-110 593 347 097 1 097 730 112 939 303 606 Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader. Längre än 5 år Utan löptid Summa redovisat värde MARKNADSRISK Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgör de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tidsoch beloppsmässiga ramar. 27
För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, d v s avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Enligt finanspolicyn är målsättningen att minst 60% av sparbankens räntebundna krediter ska vara säkrad med bunden inlåning eller ränteswappar. För de lån med rörlig ränta där sparbanken garanterat en högsta ränta gentemot kund har återförsäkring skett genom avtal om räntetak. Dessa avtal ger sparbanken ersättning för det räntebortfall som kan uppstå när kundernas räntetak överskrids. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och swapavtal respektive avtal om räntetak. Nedan under rubriken Derivat och säkringsredovisning finns information om kontraktsvärden och verkliga värden för innehavet av derivat för säkring. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gapanalys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1634 tkr. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Ränteexponering 2015, tkr Räntebindningstider för tillgångar och skulder Högst Längre än 1 mån 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 0 0 4 556 4 556 Utlåning till kreditinstitut 271 621 0 0 0 0 0 0 0 271 621 Utlåning till allmänheten 1 251 947 44 323 940 26 106 159 377 62 917 0 0 1 545 610 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 0 0 6 579 6 579 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 120 134 0 0 0 0 0 4 347 124 481 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 112 801 112 801 Summa tillgångar 1 523 568 164 457 940 26 106 159 377 62 917 0 128 283 2 065 648 Totalt Skulder Skulder till kreditinstitut 25 016 0 0 0 0 0 0 0 25 016 Inlåning från allmänheten 1 391 727 87 641 125 624 52 079 52 292 0 0 0 1 709 363 Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 15 209 15 209 Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 316 060 316 060 Summa skulder och eget kapital 1 416 743 87 641 125 624 52 079 52 292 0 0 331 269 2 065 648 Differens tillgångar och skulder 106 825 76 816-124 684-25 973 107 085 62 917 0-202 986 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 15 000 86 500 0 0 0 0 0 0 101 500 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 0 0 0 20 000 66 500 15 000 0 0 101 500 Kumulativ exponering 121 825 285 141 160 457 114 484 155 069 202 986 202 986 0 1 & 2 Nominellt värde 28
Ränteexponering 2014, tkr Räntebindningstider för tillgångar och skulder Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 0 0 4 067 4 067 Utlåning till kreditinstitut 216 998 0 0 0 0 0 0 0 216 998 Utlåning till allmänheten 1 197 862 49 781 2 391 32 887 143 693 61 811 - - 1 488 425 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 0 0 8 700 8 700 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 131 867 0 0 0 0 0 4 900 136 767 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 111 220 111 220 Summa tillgångar 1 414 860 181 648 2 391 32 887 143 693 61 811 0 128 887 1 966 177 Totalt Skulder Skulder till kreditinstitut 50 006 0 0 0 0 0 0 0 50 006 Inlåning från allmänheten 1 252 929 133 510 126 977 57 871 22 951 0 0 0 1 594 238 Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 18 327 18 327 Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 303 606 303 606 Summa skulder och eget kapital 1 302 935 133 510 126 977 57 871 22 951 0 0 321 933 1 966 177 Differens tillgångar och skulder 111 925 48 138-124 586-24 984 120 742 61 811 0-193 046 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 25 000 121 500 0 0 0 0 0 0 146 500 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 0 35 000 0 10 000 56 500 45 000 0 0 146 500 Kumulativ exponering 136 925 271 563 146 977 111 993 176 235 193 046 193 046 0 1 & 2 Nominellt värde Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 1 634 tkr (-/+ 1 568 tkr). Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Ett område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 406 tkr (399 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Sparbankens aktieinnehav framgår av not 18. En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 830 tkr (797 tkr). 29
OPERATIVA RISKER Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar -- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, -- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, -- behörighetssystem, -- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt -- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING 2015 Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år >1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt, tkr Swappar 20 000 81 500 0 101 500 0 2 622 Capar 60 000 125 000 80 000 265 000 663 0 Summa 80 000 206 500 80 000 366 500 663 2 622 2014 Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år >1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt, tkr Swappar 45 000 101 500 0 146 500 0 2 977 Capar 35 000 145 000 120 000 300 000 598 0 Summa 80 000 246 500 120 000 446 500 598 2 977 Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 1 765 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till 1 634 tkr. Mellanskillnaden 131 tkr (179 tkr) är således periodens redovisade ineffektivitet och ingår i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ineffektiviteten beror dels på verkligt värdeförändringar i ränteswapparnas rörliga ben (sparbanken erhåller rörlig ränta) samt att säkrade poster och säkringsinstrument (derivat) inte är perfekt matchade i respektive tidsficka. 30
4 Räntenetto tkr tkr Ränteintäkter 2015 2014 Utlåning till kreditinstitut 35 948 Utlåning till allmänheten 44 967 51 605 Räntebärande värdepapper 680 1 838 Derivat - säkringsredovisning -3 393-2 919 Övriga 13 9 Summa 42 302 51 481 Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 915 1 062 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -184-696 Inlåning från allmänheten -5 490-13 108 varav: kostnad för insättningsgaranti -1 308-1 097 Övriga -598-599 Summa -6 272-14 403 Summa räntenetto 36 030 37 078 % % Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % 1,73 1,85 av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,79 1,99 Medelränta utlåningen 2,91 3,40 Medelränta inlåningen 0,25 0,78 (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 5 Erhållna utdelningar tkr tkr Aktier och andelar 4 779 4 067 Summa 4 779 4 067 6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 3 845 3 382 Utlåningsprovisioner 3 189 3 050 Inlåningsprovisioner 1 620 1 658 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 274 259 Värdepappersprovisioner 5 343 5 194 Avgifter från kredit- och betalkort 281 271 Övriga provisioner 688 642 Summa 15 240 14 456 7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner -2 403-2 853 Värdepappersprovisioner -813-803 Övriga provisioner -249-208 Summa -3 465-3 864 31
tkr tkr 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2015 2014 Aktier/andelar 4 14 Räntebärande värdepapper 774 0 Andra finansiella instrument -16 357 Valutakursförändringar 406 399 Summa 1 168 770 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Ned- och uppskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas 115 536 Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 778 14 Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde 1 634-3 813 Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde -1 765 3 634 Valutakursförändringar 406 399 Summa 1 168 770 9 Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter 54 411 Summa 54 411 10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden -9 924-9 445 - sociala avgifter -3 633-3 493 - kostnad för pensionspremier -1 676-2 006 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -654-724 - övriga personalkostnader -762-1 035 Summa personalkostnader -16 649-16 703 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon -383-389 - IT-kostnader -4 703-4 650 - konsulttjänster -308-412 - revision -613-562 - fastighetskostnader -1 222-1 414 - övriga -1 031-1 154 Summa övriga allmänna administrationskostnader -8 260-8 581 Summa -24 909-25 284 32
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader, tkr 2015 2014 Ledande Ledande befattnings- Övriga befattnings- Övriga havare anställda havare anställda Löner 3 465 6 459 3 149 6 296 Sociala kostnader 1 272 2 361 1 168 2 325 Summa 4 737 8 820 4 317 8 621 Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Verkställande direktörens och övrig banklednings ersättning utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2015, tkr Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Resultatandelsstyrelsearvode ersättning förmåner kostnad stiftelse Summa Lars Svensson, styrelsens ordf. 100 119 0 0 0 219 Per-Erik Gunnarsson, styrelsens v. ordf. 55 63 0 0 0 118 Christer Adelsbo 40 42 0 0 0 82 Monica Bodinger 40 41 0 0 0 81 Mikael Efverman 40 45 0 0 0 85 Rolf Gustavsson 40 54 0 0 0 94 Kristina Dahl 40 40 0 0 0 80 Christian Jönsson, VD 917 50 6 328 32 1 333 Andra ledande befattningshavare (3 personer) 1 739 0 53 351 98 2 241 Summa 3 011 454 59 679 130 4 333 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2014, tkr Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Resultatandelsstyrelsearvode ersättning förmåner kostnad stiftelse Summa Lars Svensson, styrelsens ordf. 90 108 0 0 0 198 Per-Erik Gunnarsson, styrelsens v. ordf. 45 60 0 0 0 105 Christer Adelsbo 30 53 0 0 0 83 Monica Bodinger 30 42 0 0 0 72 Mikael Efverman 30 39 0 0 0 69 Rolf Gustavsson 30 55 0 0 0 85 Kristina Dahl 30 53 0 0 0 83 Christian Jönsson, VD 823 44 6 301 30 1 204 Andra ledande befattningshavare (3 personer) 1 588 0 36 371 85 2 080 Summa 2 696 454 42 672 115 3 979 Kommentar till tabell Avsättning till resultatandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Övriga förmåner avser ränteförmån och kostförmån. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensioner är oantastbara, d v s ej villkorade av framtida anställning. Förutom lön under uppsägningstiden, som är 12 månader, utgår vid uppsägning från bankens sida ett avgångsvederlag med 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören 6 månaders uppsägning. 33
tkr tkr Lån till ledande befattningshavare 2015 2014 Verkställande direktör 819 865 Styrelseledamöter 5 955 5 228 Summa 6 774 6 093 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0 (11) tkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 240 (251) tkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 2 kap 11. visas på företagets hemsida, www.ivetoftasparbank.se. Medelantalet anställda Sparbanken antal antal - varav kvinnor 15 14 - varav män 6 6 Totalt 21 20 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor 2 2 - antal män 6 6 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor 2 2 - antal män 2 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer tkr tkr Cederblads Revisionsbyrå AB Revisionsuppdrag 0 108 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 526 413 Revisionsgruppen i Borås AB Revisionsuppdrag 87 41 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 11 Övriga rörelsekostnader tkr tkr 2015 2014 Driftskostnader för övertagna fastigheter -49 0 Avgifter till centrala organisationer -615-583 Försäkringskostnader -411-437 Säkerhetskostnader -381-359 Marknadsföringskostnader -1 586-1 022 Övriga rörelsekostnader -32-25 Summa -3 074-2 426 34
tkr tkr 12 Kreditförluster, netto 2015 2014 Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -1 908-3 127 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 1 336 2 818 Årets nedskrivning för kreditförluster -2 702-3 284 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 77 57 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 241 265 Årets nettokostnad för kreditförluster -2 956-3 271 13 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 0 396 Summa 0 396 14 Skatter Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad -3 895-3 663 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 0-14 Totalt redovisad skattekostnad -3 895-3 677 Avstämning av effektiv skatt 2015 2015 2014 2014 % tkr % tkr Resultat före skatt 21 543 20 670 Skatt enligt gällande skattesats 22,0 4 739 22,0 4 547 Ej avdragsgilla kostnader 235 134 Ej skattepliktiga intäkter -1 079-1 018 Skatt hänförlig till tidigare år 0 14 Redovisad effektiv skatt 18,1 3 895 17,8 3 677 15 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta 269 812 214 375 - utländsk valuta 1 809 784 Övriga 0 1 839 Summa 271 621 216 998 varav: Riksbanken 100 000 20 000 35
tkr tkr 16 Utlåning till allmänheten 2015 2014 Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 1 558 744 1 500 431 Summa 1 558 744 1 500 431 Varav: osäkra 23 996 28 075 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 13 134 12 006 Redovisat värde, netto 1 545 610 1 488 425 Förändring av nedskrivningar Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 1 januari 2015 12 006 Årets nedskrivning för kreditförluster 2 702 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -238 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -1 336 Utgående balans 31 december 2015 13 134 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Värdejustering på bundna lån enligt säkringsredovisning 2 622 2 977 Värdejustering på takräntelån enligt säkringsredovisning 3 957 5 723 Summa 6 579 8 700 17 Obligationer och andra långfristiga värdepapper Emitterade av andra låntagare - svenska kommuner 69 806 20 184 - svenska bostadsinstitut 50 328 111 683 - kapitalförsäkring för säkring av pensionsförpliktelse 4 347 4 900 Summa 124 481 136 767 18 Aktier och andelar Aktier och andelar 83 509 80 220 Summa 83 509 80 220 Varav: noterade värdepapper på börs 82 979 79 666 onoterade värdepapper 530 554 Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier - Swedbank AB A 443 500 82 979 82 979 - Sparbankernas Kort AB 79 79 - Sparbankernas Försäkrings AB 451 451 Summa 82 979 83 509 36
19 Materiella tillgångar tkr tkr tkr Inventarier Byggn. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2014 16 919 26 818 43 737 Förvärv 1 042 0 1 042 Utrangeringar -1 974 0-1 974 Utgående balans 31 december 2014 15 987 26 818 42 805 Ingående balans 1 januari 2015 15 987 26 818 42 805 Förvärv 181 0 181 Utgående balans 31 december 2015 16 168 26 818 42 986 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2014-16 176-4 252-20 428 Årets avskrivningar -1 128-535 -1 663 Utrangeringar 1 974 0 1 974 Omklassificering 495-495 0 Utgående balans 31 december 2014-14 835-5 282-20 117 Ingående balans 1 januari 2015-14 835-5 282-20 117 Årets avskrivningar -358-966 -1 324 Utgående balans 31 december 2015-15 193-6 248-21 441 Redovisade värden Per 1 januari 2014 743 22 566 23 309 Per 31 december 2014 1 152 21 536 22 688 Per 1 januari 2015 1 152 21 536 22 688 Per 31 december 2015 975 20 570 21 545 20 Övriga tillgångar 2015 2014 Positivt värde på derivatinstrument 663 598 Upplupna ränteintäkter på swappar 0 12 Fordran aktuell skatt 2 555 2 324 Övriga tillgångar 651 812 Summa 3 869 3 746 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader 212 305 Upplupna ränteintäkter 588 1 082 Upplupna provisioner 2 880 2 621 Övriga upplupna intäkter 198 558 Summa 3 878 4 566 tkr tkr 37
tkr tkr 22 Skulder till kreditinstitut 2015 2014 Övriga kreditinstitut 25 016 50 006 Summa 25 016 50 006 Beviljad limit hos Swedbank 0 150 000 Varav: kontokredit 0 150 000 23 Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta 1 707 560 1 593 461 - utländsk valuta 1 803 778 Summa 1 709 363 1 594 239 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 131 133 95 870 Företagssektor 161 218 161 044 Hushållssektor 1 412 567 1 333 336 Varav: enskilda företagare 182 317 164 824 Övriga 4 445 3 989 Summa 1 709 363 1 594 239 24 Övriga skulder Negativt värde på derivatinstrument 2 622 2 977 Upplupna räntekostnader på swappar 110 134 Preliminärskatt räntor 289 1 106 Anställdas källskattemedel 580 536 Övriga skulder 1 349 779 Summa 4 950 5 532 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader 1 651 3 993 Övriga upplupna kostnader 4 151 3 786 Förutbetalda intäkter 110 116 Summa 5 912 7 895 26 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsförpliktelser avseende tidigare VD Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden 4 900 4 632 Pensionsutbetalning -668-268 Värdeökning under året 115 536 Nettoskuld vid årets slut 4 347 4 900 Härav säkrat via kapitalförsäkring 4 347 4 900 38
tkr tkr 27 Obeskattade reserver 2015 2014 Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari 0 396 Årets förändring 0-396 Utgående balans 31 december 0 0 28 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital på sidan 13. 29 Ansvarsförbindelser (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter 410 410 - Garantiförbindelser - övriga 23 028 24 271 - Övriga ansvarsförbindelser 5 529 5 093 Summa 28 967 29 774 30 Åtaganden (nom belopp) - Kreditlöften 10 805 7 845 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 156 752 87 442 Summa 167 557 95 287 39
31 Finansiella tillgångar och skulder, tkr 2015 Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa 4 556 0 0 0 4 556 4 556 Utlåning till kreditinstitut 271 662 0 0 0 271 662 271 662 Utlåning till allmänheten 1 545 610 0 0 0 1 545 610 1 545 610 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 6 579 0 0 0 6 579 6 579 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 124 481 0 0 124 481 124 481 Aktier och andelar 0 83 509 0 0 83 509 83 509 Derivat 0 0 0 663 663 663 Upplupna intäkter 3 666 0 0 0 3 666 3 666 Övriga finansiella tillgångar 650 0 0 0 650 650 Summa 1 832 723 207 990 0 663 2 041 376 2 041 376 Skulder till kreditinstitut 0 0 25 016 0 25 016 25 016 Inlåning från allmänheten 0 0 1 709 363 0 1 709 363 1 709 363 Derivat 0 0 0 2 622 2 622 2 622 Övriga skulder 0 0 4 951 0 4 951 4 951 Upplupna kostnader 0 0 110 0 110 110 Summa 0 0 1 739 440 2 622 1 742 062 1 742 062 2014 Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa 4 067 0 0 0 4 067 4 067 Utlåning till kreditinstitut 216 998 0 0 0 216 998 216 998 Utlåning till allmänheten 1 488 425 0 0 0 1 488 425 1 488 425 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 8 700 0 0 0 8 700 8 700 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 0 136 767 0 0 136 767 136 767 Aktier och andelar 0 80 220 0 0 80 220 80 220 Derivat 0 0 0 598 598 598 Upplupna intäkter 4 261 0 0 0 4 261 4 261 Övriga finansiella tillgångar 824 0 0 0 824 824 Summa 1 723 275 216 987 0 598 1 940 860 1 940 860 Skulder till kreditinstitut 0 0 50 006 0 50 006 50 006 Inlåning från allmänheten 0 0 1 594 239 0 1 594 239 1 594 239 Derivat 0 0 0 2 977 2 977 2 977 Övriga skulder 0 0 2 555 0 2 555 2 555 Upplupna kostnader 0 0 7 780 0 7 780 7 780 Summa 0 0 1 654 580 2 977 1 657 557 1 657 557 40
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2015 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 124 482 0 124 482 Aktier och andelar 82 979 0 530 83 509 Derivat 0 663 0 663 Summa 82 979 125 145 530 208 654 Skulder Derivat 0 2 622 0 2 622 Summa 0 2 622 0 2 622 2014 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 136 767 0 136 767 Aktier och andelar 79 666 0 554 80 220 Derivat 0 598 0 598 Summa 79 666 137 365 554 217 585 Skulder Derivat 0 2 977 0 2 977 Summa 0 2 977 0 2 977 I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3). Aktier och andelar Totalt Öppningsbalans 2014-01-01 611 611 Försäljningslikvid försäljning -57-57 Utgående balans 2014-12-31 554 554 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2014-12-31 0 0 Öppningsbalans 2015-01-01 554 554 Försäljningslikvid försäljning -24-24 Utgående balans 2015-12-31 530 530 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2015-12-31 0 0 41
Känslighetsanalys Då sparbankens innehav av finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3) ej är av väsentligt belopp i förhållande till sparbankens balansräkning så har ingen känslighetsanalys gjorts. Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obliga- tioner och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehavet i ej noterade aktier redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. 32 Närstående Närståenderelationer Det finns personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som har varit kunder i banken. Vid utgången av 2014 uppgick engagemanget till 24 969 tkr. Under 2015 har engagemanget avvecklats. Räntan har varit prissatt med marknadsmässiga villkor. Företaget har saknat kreditengagemang. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. 42
33 Kapitaltäckning Från och med 2014 regleras upplysningar om kapitaltäckningen främst i Förordning (EU) 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag (CRR). Kompletterande regler har införts i svensk lag och i föreskrifter från Finansinspektionen. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärdering. Kapitalutvärderingsprocessen är en integrerad del i sparbankens verksamhet. Processen ska utgå från bankens nuvarande verksamhet och ta hänsyn till eventuella framtida förändringar av bankens strategi och inriktning. För att säkerställa att riskerna är riktigt identifierade och korrekt avspeglar bankens riskprofil ska kapitalutvärderingen antas flera gånger per år i bankens styrelse. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag FFFS 2008:25. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.ivetoftasparbank.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Sparbankens interna kapitalutvärdering är en process som beräknar kapitalbehovet i förhållande till bl a: -- sparbankens riskprofil, -- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, -- s k stresstester och scenarioanalyser, -- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt -- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. tkr tkr Kapitalbas 2015 2014 Kärnprimärkapital: instrument och reserver Reservfond 244 734 227 741 Fond för verkligt värde 53 678 58 871 Balanserad vinst 17 648 16 993 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 316 060 303 605 Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster -53 668-58 871 Balanserad vinst -17 648-16 993 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -71 316-75 864 Kärnprimärkapital 244 744 227 741 Kapitalbas 244 744 227 741 Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 046 107 1 052 576 Kärnprimärkapitalrelation 23,40% 21,64% Primärkapitalrelation 23,40% 21,64% Total kapitalrelation 23,40% 21,64% Buffertkrav 3,50% 2,50% Varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 2,50% Varav kontracyklisk buffert 1,00% - Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 11,90% 11,14% Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken har en investering (belopp under tröskelvärdet på 10,00 procent) 29 841 21 578 43
2015 2015 2014 2014 Kapitalkrav Riskvägt Kapitalkrav Riskvägt exponerings- exponeringsbelopp belopp Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Institutsexponeringar 4 360 54 502 3 531 44 134 2. Företagsexponeringar 9 752 121 893 9 221 115 258 3. Hushållsexponeringar 30 230 377 874 32 900 411 248 4. Exponeringar med säkerhet i fastighet 23 904 298 804 22 102 276 281 5. Fallerande exponeringar 2 155 26 936 3 538 44 226 6. Exponeringar i form av säkerställda obligationer 403 5 033 896 11 206 7. Aktieexponeringar 2 387 29 841 1 726 21 578 8. Övriga poster 2 412 30 155 2 309 28 852 Summa 75 603 945 038 76 223 952 783 Operativa risker Operativ risk enligt basmetoden Summa exponeringsbelopp för operativ risk 8 026 100 319 7 890 98 630 Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden 60 750 93 1 163 Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav 83 689 1 046 107 84 206 1 052 576 Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen. 34 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2020-06-30. Avtalet omfattas bl a av förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Ivetofta Sparbank i Bromölla har per 2015-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym på 417 mkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2015 på 2 476 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 751 mkr och försäkringssparande på 194 mkr. För detta har sparbanken erhållit 4 236 tkr respektive 731 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som inlåningsprovisioner. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 44
Ort och datum samt underskrift av styrelsen Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Bromölla den 11 mars 2016 Lars Svensson, ordförande Per-Erik Gunnarsson, vice ordförande Christer Adelsbo Monica Bodinger Mikael Efverman rolf Gustavsson Kristina Dahl Christian Jönsson, verkställande direktör Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2016. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 28 april 2016. Revisionsberättelse har avgivits den 17 mars 2016 Kalle Wrane Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor 45
Till sparbanksstämman i Ivetofta Sparbank i Bromölla, organisationsnummer 538201-3109 Rapport om årsredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen för Ivetofta Sparbank i Bromölla för år 2015. Revisionsberättelse saflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värderpappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentation i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av sparbankens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kas- Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst samt styrelsens förvaltning för Ivetofta Sparbank i Bromölla för år 2015. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till disposition beträffande sparbankens vinst och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till disposition av sparbankens vinst och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till disposition beträffande sparbankens vinst har jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen och sparbankens reglemente. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Bromölla den 17 mars 2016 Kalle Wrane Auktoriserad revisor 46
Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tilllämpliga delar. Huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 40 huvudmän. Huvudmännen väljs för en tid av fyra år och hälften av dessa väljs av Bromölla Kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på nästkommande sidor. Sparbankstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken. Styrelsemedlemmarna väljs för en tid av tre år. Företagsstyrning Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning, vars syfte är att beskriva dels styrelsens arbetssätt och dels på vilket sätt styrelsen avser att styra och kontrollera verksamhetens utveckling mot ställda affärsmål och risknivåer. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden har också ansvar för att styrelsen erhåller tillfredställande information och underlag för sina beslut, samt att styrelsens arbete årligen utvärderas. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, identifiera risker, fastställa/ompröva policys/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2015 har styrelsen sammanträtt vid elva tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, IKLU, verksamhetsplan, policys inom olika områden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Sparbankens compliance har varit sekreterare i styrelsen. Styrelsen har även genomfört en konferens på två dagar med inriktning på bankens vision, affärsidé, strategier och övergripande mål samt intern kapital- och likviditetsutvärdering. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 8 ledamöter, varav 1 representerar personalen. Av styrelsens ledamöter är 2 kvinnor. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandatperioder för dessa återfinns på nästkommande sidor. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsens arbetsutskott Utskottet fattar beslut ibland annat kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar och protokollförs. I utskottet ingår som ledamöter styrelsens ordförande Lars Svensson, styrelsens vice ordförande Per- Erik Gunnarsson och VD Christian Jönsson. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. 47
Sparbankens huvudmän, styrelseledamöter och revisorer Huvudmän Vald första Mandatperiod Valda av Bromölla Kommunfullmäktige gången per årsstämma Alexandra Andersson Bromölla 2013 2015-2019 Sofia Andersson Bromölla 2015 2015-2019 Bengt-Olof Bengtsson Bromölla 2015 2015-2019 Gudrun Bengtsson Bromölla 2011 2015-2019 Joachim Bengtsson Bromölla 2015 2015-2019 Eric Berntsson Bromölla 2015 2015-2019 Monica Bodinger näsum 2003 2015-2019 Emil Busk Bromölla 2015 2015-2019 Domokos Denes Bromölla 2011 2015-2019 Bo Ferm Håkanryd 1988 2015-2019 Malin Friberg valje 2007 2015-2019 Daniel Haker Bromölla 2015 2015-2019 Lucienne Holm Bromölla 2015 2015-2019 Tommy Höppner Bromölla 2002 2015-2019 Ann-Christin Jönsson Bromölla 2015 2015-2019 Sven-Erik Larsson näsum 2013 2015-2019 Berit Lind gualöv 2010 2015-2019 Iren Möller Bromölla 2015 2015-2019 Tommy Nordkvist Bromölla 1984 2015-2019 Linda Pilthammar Bromölla 2015 2015-2019 Valda av huvudmännen Bo Svensson näsum 2013 2012-2016 Ewa Flood Nordkvist Bromölla 2012 2012-2016 Per-Erik Gunnarsson Bromölla 1986 2012-2016 Niklas Pihl Bromölla 2012 2012-2016 Lars Svensson Bromölla 1997 2012-2016 Christer Adelsbo Bromölla 1994 2013-2017 Mikael Efverman Bromölla 2009 2013-2017 Alf Karlström näsum 2013 2013-2017 Johnny Lundkvist Bromölla 1995 2013-2017 Lars Persson Bromölla 2004 2013-2017 Stig Johansson Bromölla 2011 2014-2018 Magnus Jönsson Bromölla 1997 2014-2018 Birgitta Liljedahl Andersson Bromölla 2012 2014-2018 Linda Ludorowski-Boberg Bromölla 2009 2014-2018 Lena Martinsen näsum 2002 2014-2018 Rolf Gustavsson Bromölla 2003 2015-2019 Sven Götesson näsum 2002 2015-2019 Lena Nordström Bromölla 2000 2015-2019 Ronnie Persson Bromölla 2012 2015-2019 Valla Sigurdardottir Bromölla 2014 2015-2019 48
vald första Mandatperiod gången per årsstämma Styrelseledamöter Lars Svensson, ordförande Bromölla 2004 2015-2018 Per-Erik Gunnarsson, vice ordförande Bromölla 1990 2014-2017 Christer Adelsbo Bromölla 1994 2015-2018 Monica Bodinger näsum 2003 2014-2017 Mikael Efverman Bromölla 2010 2013-2016 Rolf Gustavsson Bromölla 2002 2013-2016 Christian Jönsson, verkställande direktör Fjälkinge Kristina Dahl, personalrepresentant Bromölla 2002 2014-2017 Revisorer Kalle Wrane, auktoriserad revisor Borås 2014 2014-2016 Kontorsförteckning Bromölla, Storgatan 31, tel 0456-453 30 Näsum, Genvägen 4, tel 0456-245 25 49
Genvägen 4 Box 35, 295 04 Näsum Tel 0456-245 25 Storgatan 31 Box 42, 295 21 Bromölla Tel 0456-453 30