Sammanställning Må bra med kultur 2013 Enheten för hälsoanalys Maria Linderström, AnneLie Johansson Februari 2014 www.lio.se
Bakgrund Må bra med kultur är ett erbjudande om kulturaktiviteter för patienter med lättare psykisk ohälsa, som ett komplement till övrig vård och behandling. Må bra med kultur började som en del av projektet Kultur och hälsa hösten 2011. Våren 2012 provade patienter för första gången konceptet och pilotprojektet fortsatte under hösten med positiv respons från deltagare, vårdpersonal och kulturaktörer. Från hösten 2012 är Kultur och hälsa en del av Landstinget i Östergötlands ordinarie arbete. 2013 genomfördes Må bra med kultur för andra året. Information om erbjudandet Erbjudandet till patienter med lättare psykisk ohälsa skickades ut till primärvårdens kuratorer och för hösten 2013 även till primärvårdens rehabsamordnare. Vårdcentralernas verksamhetschefer fick informationen för kännedom. Ett tjugotal andra intresserade från vården som anmält intresse för konceptet fick också erbjudandet. Patienter själva har också efterfrågat Må bra med kultur. Informationen om Må bra med kultur har visats på Info-PC på vårdcentralerna och flera artiklar i media har under året berättat om aktiviteterna. Radio P4 Östergötland gjorde under våren ett reportage om arbetet. För landstingets personal har det funnits information på den interna hemsidan Lisa med möjlighet att kontakta Enheten för hälsoanalys (f d Folkhälsocentrum) om man har frågor. Allmänheten har kunnat hitta en kortare information på landstingets hemsida med hänvisning till sin vårdkontakt. Grupper, aktiviteter och orter 2013 Under våren fanns det 10 aktiviteter att välja bland. 3 var öppna för en allmänhet och 7 var enbart för patienter. Under hösten fanns det 12 aktiviteter att välja bland. 2 av dessa var öppna för en allmänhet. Det har funnits aktiviteter i Kisa, Linköping, Mjölby, Motala och Norrköping. Under hösten tillkom Finspång (Regna). Må bra med kultur-aktiviteterna har varit inom områdena skapande, sång, natur - och trädgård samt litteratur. Patientgrupperna träffas 2,5 timme åt gången i minst 8 gånger. De öppna aktiviteterna är utefter arrangörens program, dock minst 8 gånger. Aktiviteterna fokuserar på det prestationsfria och lustfyllda. I informationen till vårdpersonal och patienter framgår det att inga förkunskaper krävs. Vårdpersonelen får också veta att det är viktigt att patienten klarar av att vara i en grupp tillsammans med andra. De flesta grupper fick så pass stort gensvar att de kunde starta, men tre av de planerade aktiviteterna fick ställas in för att de inte fick några / för få intresseanmälningar. Dessa tre aktiviteter var planerade för orterna Finspång (Regna), Linköping och Norrköping och var inom områdena natur, musik och sång.
Uppföljning Patienterna som anmält intresse via sin vårdkontakt fick innan aktivitetetstart ett frågeformulär med fem frågor om sin självuppskattade hälsa och förväntningar inför aktiviteten. Då aktivitetsserien var slut fick de ett nytt frågeformulär med fem frågor om sin självuppskattade hälsa och hur de upplevt aktiviteterna. Kuratorer och kulturaktörer fick efter avslutad aktivitetsserie också besvara frågor om hur de upplevt konceptet Må bra med kultur. I enkäterna är det patienterna/ deltagarna i aktiviteterna som har skrivit mest, de får därför i denna sammanställning också det största utrymmet. Patienter Antalet deltagare till aktiviteterna har ökat. Under 2013 inkom det 87 anmälningar till aktiviteter. Det innebar 69 personer eftersom flera patienter har valt att delta både vår och höst, några har också valt att delta i flera aktiviteter parallellt. Dessa siffror kan jämföras med 2012, då det inkom 45 intresseanmälningar (34 personer). 59 deltagare svarade på enkät efter avslutad aktivitetsserie. Av dessa har 5 svarat att de inte deltagit alls, anledningen var då i huvudsak att man var sjuk. 54 deltagare har således genomfört aktivitet, vilket kan jämföras med 2012 då 22 deltagare genomförde aktivitet. Patienterna som svarat på enkät är väldigt positiva till Må bra med kultur. De tycker att de har fått tillräcklig information före aktiviteten startar och förväntningar man anger inför aktivitetsstart är att få träffa andra, lära sig något nytt, hitta kreativitet och lust, må bättre och tillhöra en grupp. Patienterna uttryckte att aktiviteterna haft positiv inverkan, man har lärt nytt och fått vara en del av en gemenskap, släppt prestation och mått bättre. Andra saker som lyftes fram var bra ledare, gruppens betydelse, att aktiviteterna var kravlösa, avstressande och gav kraft. Flera uttalar att de tänker annorlunda och att självkänslan har ökat. Man berättar också att man har fått ett intresse att fortsätta med.
Exempel från patientröster: Jag har fått mer kraft och livsglädje. Jag har orkat ta itu med saker i mitt liv på ett mer tillfredsställande sätt och orkat genomföra jobbiga saker, så jag är nöjd med mig själv. Det har gett kraft. Den har stärkt min självkänsla. Jag har blivit starkare, säkrare och mer kreativ och tror mer på mig själv. Jag har dessutom fått insikter och ser mer klart på mig själv och min livssituation. Har gett inspiration, styrka. Har hjälpt mig att börja förändra min syn negativa syn på mig själv Jag mådde bättre och tror att jag utvecklats lite med att våga göra som jag själv vill. Det har fått mig att våga saker jag inte vågade förut. Att släppa på kontroll och prestation. Har varit roligt och avkopplande, något att se fram mot varje vecka Jag har tränat upp min koncentration och börjat läsa böcker igen, vilket jag inte trodde att jag kunde. Socialt, vilket var bra. Som sjukskriven är det skönt att träffa andra. Jag har öppnat mina sinnen, tänker lite annorlunda. Stressar av och kan njuta av sommarens fina färger och natur mm. Jag var väldigt stressad innan och stängde av det som inte var viktigt för att klara av jobb och barn. Fick energi, glädje och första gången jag kände att jag inte behövde prestera något.
Ku gemenskap... tänker annorlunda nu i n Ö s tergötla d En fristad för själen a Annat man skriver är (del av patientcitat): och häls r u lt något att se fram mot Inte så rädd för att misslyckas Jag känner mig mer avslappnad. Friare i tanken att släppa på prestation och kontroll fokus sätt att uttrycka sig utbyte påskyndat mitt tillfrisknande nya relationer fick energi minskar min stress, ökar självkänsla socialt, ökat kreativitet, tände hopp Lättare att koncentrera mig på en sak i taget. ser mer klart på livssituation vågar mer, gruppens inverkan (pushar) jag har börjat förändra min negativa syn på mig själv.. Har ej behövt kontakt med kurator sen jag kom med r och hä u t l Fått insikten att jag duger l sa Ku våga synas lt u K Övriga synpunkter handlar om aktivitetens längd eller aktivitetsseriens längd.från Någon angeri Må att bra med kultur Utdrag ur enkätsvar deltagare det är för kort tid, någon tycker att tiden är för lång. Några vill ha fler tillfällen än de 8 som erbjuds. Någon önskar annan veckodag för aktiviteten. te r g ö tl a n d i Ös iö s
Kuratorer och annan vårdpersonal som anmält patienter Under 2013 utökades målgruppen inom primärvården med ännu en yrkesgrupp, rehabsamordnarna, eftersom de ofta kan möta samma målgrupp patienter. Ingen vårdpersonal har dock nekats att anmäla patienter i de fall de har en behandlande funktion och kännedom om patienten. Enkäten som gick ut till kuratorer, rehabsamordnare och annan behandlande vårdpersonal besvarades av 34 stycken (våren) respektive 29 stycken (hösten). Alla de som svarat anger att de har fått information om Må bra med kultur. Tre av dessa anser inte att informationen varit tillräcklig och de hade önskat ett personligt besök. Våren 2013 anmälde 23 vårdpersonal patienter till Må bra med kultur. Under hösten utökades antalet till 25. Jämför man med 2012 anmälde 11 vårdpersonal patienter på våren och hösten var det 19 som erbjudit patienter Må bra med kultur. Generellt är responsen positiv till Må bra med kultur. Några berättar att patienter haft god effekt på måendet av aktiviteterna, någon tycker att hen genom Må bra med kultur blir avlastad i sitt arbete. Trots att patienterna är positiva kan de ha svårt att komma iväg på grund av att man inte vågar, att man saknar ork eller att avståndet till aktiviteten är för långt. En orsak som flera lyfter är att det är ett för långt avstånd till aktiviteten och att tiden inte fungerar (t ex att patienten inte får ledigt från arbete). Övriga synpunkter som kommit fram genom enkätsvaren är att det kan vara svårt att motivera att gå till grupp och att det behövs tid för att det ska sätta sig. Trots de svårigheterna är det någon som skriver att det ändå känts bra att kunna erbjuda detta från landstinget och att de som fullföljt varit nöjda. Flera ser gärna både fler aktiviteter och inriktningar på aktiviteterna. Några poängterar att inte bara rikta detta till primärvårdens kuratorer då fler yrkesgrupper finns som möter patienterna inom målgruppen. Någon tar upp att det är viktigt att det är förankrat hos chefer på vårdcentralerna. Frågan ställs också om det går att anpassa verksamheten till psykiatrins patienter?
Exempel från vårdpersonalens röster: Ett väldigt bra komplement till sjukvården. Framförallt då det inte är fokuserat på sjukdom. Det skapar trots detta tillfrisknande och utveckling hos patienten med psykiatriska symtom. Det tillför en dimension som bidrar till psykiskt väl-befinnande och som sjukvården kan ha svårt att tillföra. En mycket bra och värdefull aktivitet genom att plocka fram det friska hos individen. Jag skulle önska att fler såg detta som en behandling med stort värde i och nappade på erbjudandet. Förutsättningen är ju att patienten är sjukskriven eller arbetslös, svårt få ledigt under arbetstid Olika. Vissa har tyckt att det varit väldigt bra och andra har inte tyckt att det passat just för dem. För min del har det ändå känts bra att kunna erbjuda detta från landstinget. Positivt, men några har haft svårt att våga ta steget och börja. Jag ser flera patienter som haft god effekt av kulturaktiviteterna så jag hoppas på fortsatt möjlighet och gärna fler aktiviteter. Jag har fått återkopplat att läsgruppen var mycket stimulerande och tänkvärd. Att få måla av sig sitt mående gav positiv effekt även körsång gav god effekt på måendet.
Kulturaktörer/ Ledare Enkät sändes till ledare och avtalsparter för aktiviteterna. För vårens 8 aktiviteter svarade 12 av avtalspart/ledare och för hösten 9 kulturaktiviteter svarade 6 stycken av avtalspart/ledare. Samtliga av dessa talar om att man har fått information om konceptet genom mejl och personlig kontakt. Man anser överlag att Må bra med kultur är ett bra initiativ och en värdefull verksamhet. Synpunkter som kommer fram är att man tycker det fyller ett behov på flera sätt; både socialt och skapande. Man tycker konceptet på det stora hela är bra. Flera skriver att projektet är utvecklingsbart på olika sätt och att man hoppas det får växa. Flertalet berättar att man har en miljö och en verksamhet som passar målgruppen, och att man ser/hör och får det till sig av deltagarna att de upplever aktiviteten och sammanhanget betydelsefullt. Flera av kulturaktörerna uppger att informationen verkar ha svårt att nå ut till klienterna. Ett par anger en oro för att landstinget vill att kulturen ska ta på sig kostnader för vård. Några lyfter att det vore bra om aktiviteterna kan löpa på under året utan avbrott. Exempel på kulturaktörsröster: Gärna att Må bra med kultur ska fungera fortlöpande under året. Så det blir mer vardag och inte plötsligt tar slut och det blir ett tomrum. Jag skulle önska något forum för dialog mellan oss som håller i aktiviteter och kuratorer och andra som har rollen att föreslå detta till patienter. bra att representant från landstinget hälsar på i verksamheten och ser hur det fungerar och har också möjlighet att träffa deltagare. Det som är viktigt är att kulturen inte ska bekosta vården! Kulturen måste stå på egna ben, fristående, även de medel som kommer till kulturen från landstinget (genom Östsam bl a) ska inte kopplas till friskvård. Man måste se vinsten för vården. Hur man kan koppla ihop kulturen och friskvården är en svår sak då det är olika världar, där det finns olika förutsättningar och små ekonomiska medel i båda världar.
Svårigheter/förbättringar/utveckling Målgrupper Konceptet fyller två behov, patienterna som kan få ett verktyg att må bättre och vårdpersonal som kan erbjuda ytterligare något till den befintliga vård och behandling för de patienter de möter. Den senare målgruppen utökas under 2014 till att gälla alla behandlande vårdprofessioner, dvs alla de som ansvarar för behandling av patienten oavsett om man är kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast eller läkare. Det är viktigt att man har träffat patienten och känner dess behov, också för att veta att den klarar av att ingå i en grupp tillsammans med andra. Patientgruppen med lättare psykisk ohälsa är en generell grupp där orsaken till den psykiska ohälsan kan vara en mängd olika saker. Hittills har det inte uppmärksammats någon nackdel med att dessa patienter deltar i samma aktiviteter. För att se om man kan anpassa verksamheten för psykiatrin behöver man göra en förstudie. Patientgrupper eller öppna grupper Det finns flest patientgrupperna jämfört med öppna grupper och det beror bl a på att det sedan pilotprojektet 2012 varit störst intresse för denna form från både kuratorer och aktörer. Patienter har berättat att de uppskattar att aktiviteten tillåter egen takt och i lugn och ro - detta kan vara svårare att nå eller styra i en aktivitet öppen för en allmänhet. Om man har en oro för att delta i grupp kan det också underlätta och vara en trygghet att veta att gruppen är statisk - d v s att det är samma deltagare man möter från gång till gång. För att få veta vilket av dessa sätt som gagnar patienterna måste man göra en studie med kontrollgrupp. För framtiden kan Må bra med kultur anpassas för fler målgrupper. Det är dock viktigt att ha i åtanke att Må bra med kultur inte är terapi och att kulturaktören inte har den medicinska kompetensen, utan att det här handlar om komplement till vård och behandling där anmälan av deltagare går via vårdprofessionen. På så vis finns det alltid en medicinsk kompetens i bakgrunden att tillgå vid behov.
Tidpunkten för Må bra med kultur Tanken med aktiviteter dagtid har från början varit att de som deltar i aktiviteterna ska få möjlighet att bryta isolering, som kan vara en följd av till exempel sjukskrivning. Det finns dock inga krav på att patienten ska vara sjukskriven eller arbetslös för att få delta i Må bra med kultur. Flera av vårdpersonalen lyfter att patienter som vill delta hindras av att de inte kan komma dagtid och därför skulle man kunna prova att komplettera utbudet med någon aktivitet kvällstid och se hur uppslutningen kring denna fungerar. Information om Må bra med kultur Flera kulturaktörer uppmärksammar att grupperna inte fylls och undrar om information når ut. Vårdpersonal själva lyfter fram att fler än kuratorer på vårdcentralerna möter denna patientgrupp. När man tittar på antalet anmälningar från kuratorerna ser man också att de ökade mest det första året, så möjligen har kuratorerna anammat erbjudandet i den utsträckning de kan utefter de patienter de har. Det är uppenbart att fler målgrupper inom vårdpersonal aktivt ska inbjudas att rekommendera patienter. Det som från början var ett pilotprojekt för ett mindre antal patienter har utvecklingspotential och därför ska ett intensivare informationsarbete till, bland annat med förstärkning av resurser för detta från Enheten från hälsoanalys. Att försöka hitta ett tillfälle då kulturaktörerna kan berätta om verksamheten direkt till professionen är också ett sätt att öka både kännedom om Må bra med kultur och dess innehåll. Här ligger utmaningen i att hitta tid och forum då vårdpersonal har tillfälle att samlas. Kanske går det inte att lösa med en seminariedag såsom det erbjöds både kulturaktörer och vårdpersonal under hösten 2013, utan får ske i mindre sammanhang såsom på APT, nätverksträffar mm.
Kultur som friskvård Några av kulturaktörerna har en farhåga med att landstinget i detta arbete är den stora vinnaren, på kulturens bekostnad. Förhoppningen är att alla blir vinnare med en aktiv koppling av kultur och hälsa. Patienter kan få redskap att må bättre, vårdverksamheten kan hitta kompletterande verktyg till redan befintlig behandling, kulturaktörerna kan nå nya målgrupper- sådana som annars kan vara svåra att nå. Flera av deltagarna som varit med i Må bra med kultur uppger att de vill fortsätta konsumera kultur. I Må bra med kultur arvoderar landstinget aktören, arvodet är tänkt för att kunna genomföra aktiviteten med en ledare. Den deltagaravgift som vid vissa aktiviteter tas ut från aktörens sida är tänkt att täcka eventuella materialkostnader och/eller en enklare fika. Då inbjudan till kulturaktör har handlat om samverkan är det avtalsparten som ordnar lokalen. I något fall har vårdcentral varit lokalen för aktiviteten, då annan lokal inte gått att ordna. Då tappar man dock en del av pedagogiken med att patienter hittar vägen till ett kulturutbud som annars också erbjuds på platsen där aktiviteten är. Kulturaktörer såsom institution, studieförbund och fri aktör har olika förutsättningar att vara part i Må bra med kultur. För en institution som i sitt uppdrag har att nå nya målgrupper eller kanske till och med att arbeta med kultur och hälsa, kan Må bra med kultur tillföra att man uppfyller uppdrag. Har man i organisationen redan anställd personal, som i sin tjänst utför ledarskapet inom Må bra med kultur, har man dessutom bättre förutsättningar än en fri aktör på området. Aktivitetsutbud Med ökat antal vårdpersonal som rekommenderar patienter aktiviteter finns underlag att starta fler grupper och aktiviteter inom fler kulturuttryck. Förhoppningen är att Må bra med kultur ska kunna finnas på fler platser i länet och att på flera orter kunna erbjuda alternativ av aktiviteter för patienter. Som patient med lättare psykisk ohälsa, oavsett orsak, är det viktigt att inte ha för långt att ta sig för att orka, våga och genomföra en kulturaktivitet. För att kunna välkomna nya deltagare kan det bli så att den som deltagit i Må bra med kultur flera gånger tidigare får ge företräde åt den som inte deltagit alls. Det är också tanken med konceptet, att man genom att ha provat kulturen som ett språk och en glädjekälla har hittat energin, självförtroendet och orken att själv finna aktiviteter som man mår bra av.