Må bra med kultur i Östergötland

Transkript

1 Må bra med kultur i Östergötland Handläggare: Maria Linderström Verksamhet: Centrum för hälso-och vårdutveckling Datum: Diarienummer: VVH

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Målgrupper Metod Människor har förmåga att skapa hälsa i sina vardagsliv Grupper av deltagare med blandade diagnoser Fortsatt kulturaktivitet och kulturaktörens väsentliga roll Sammanfattning av Modellen Må bra med kultur Aktiviteter och orter Uppföljning Patienter Vårdpersonal Kulturaktörer Besök i aktiviteterna Kommunikation Informationskanaler Kunskapsbyggande Professionens nyckelroll Positiv utveckling Ökad användning Hållbar pedagogik Kontinuitet Externt intresse för modellen Må bra med kultur Framgångsfaktorer Utgå från det enkla Planera för långsiktighet bygg in det nya i befintliga och lokala strukturer Involvera de som ska använda metoden Framtidsspaning för framgång och identifiering av farhågor Summering

3 1 Inledning Må bra med kultur är ett erbjudande om kulturaktiviteter för patienter inom hälso-och sjukvården i Region Östergötland. Konceptet vilar på evidens om kopplingen mellan kultur och hälsa. Projektet Kultur och hälsa, som Må bra med kultur kom att bli en del av, startade hösten Planen var ett ettårigt projekt. Syftet var att skapa en organisatoriskt hållbar struktur för utvecklingen av området kultur och hälsa inom Landstinget i Östergötland, samt i regionsamverkan. Ur Landstinget i Östergötlands Strategiska plan med årsbudget står att läsa: Kulturen kan på många sätt vara en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande kraft. Kulturupplevelser innebär möten mellan människor, och ofta är möten med andra människor viktiga för vårt välbefinnande generellt. Landstinget bör under mandatperioden pröva möjligheterna att införa Kultur på recept. Uppdraget Kultur och hälsa var ett initiativ av Hälso-och sjukvårdsnämnden. Som innehåll i projektet tog en rad olika delprojekt form, varav ett var Må bra med kultur. Projektuppdraget gavs till dåvarande Folkhälsocentrum, som därefter har bytt namn till Enheten för hälsoanalys (EFH) och från 2016 heter Verksamhetsutveckling Vård och hälsa (VVH). Intentionen med Må bra med kultur är att svara på behovet av komplement till vård och behandling. En grundtanke hos projektledaren vid uppstarten av arbetet var att använda arenor som kan vara en del av människors vardagsliv, i detta fall kultursamhället. Inspiration hämtades från Region Skånes arbete med Kultur på recept och Östgötamodellen av Fysisk aktivitet på recept. Den definition av kultur som beslutades för Må bra med kultur kommer från Folkhälsomyndigheten: kultur är skapande och konstnärliga intryck och innefattar även natur och miljö. Aktivitetsvalet grundar sig på det estetiska kulturbegreppet som främst avser de klassiska konstarterna, som musik, konst, teater, dans och litteratur. 1 Må bra med kultur-aktiviteterna sker i samverkan med lokala kulturaktörer såsom kulturinstitutioner, studieförbund och fria aktörer. Aktiviteterna finns inom områdena dans, hantverk, litteratur, skapande, sång, natur och trädgård. Våren 2012 provade patienter för första gången konceptet och pilotprojektet fortsatte under hösten 2012 med positiv respons från deltagare, vårdpersonal och kulturaktörer. Från november 2012 är Må bra med kultur en del av det ordinarie arbetet inom hälso-och sjukvården i Region Östergötland. De första åren var erbjudandet med Må bra med kultur riktat till patienter inom primärvården genom primärvårdens kuratorer. Idag är det alla behandlande vårdprofessioner som kan anmäla patienter. Personalresurser i uppdraget har sett olika ut över tid. För projektet Kultur och hälsa anställdes en projektledare. Först var omfattningen för denna 60 %, vilket senare under projektåret kom att utökas till 75 %. Under projektåret fanns det också en 20 % utredarkompetens med i arbetet. Från 2012 omfattar projektledarskapet en heltidstjänst. Under 2014 kompletterades arbetet under 8 månader med 50 % kommunikatör och från 2015 finns en administratörsfunktion om 50 % som ännu består. Statistikerresurser fanns tidigt med i arbetet för att få fram ett lämpligt mätinstrument. Denna resurs är fortsatt kopplad till arbetet med de enkätsammanställningar som utgör underlag för kontinuerliga utvärderingar. 1 Kultur för hälsa, exempelsamling från forskning och praktik. Statens folkhälsoinstitut, rapport R2005:23.ISBN (22)

4 2 Målgrupper Målgruppen för kulturaktiviteterna var initialt Patienter med lättare psykisk ohälsa, såsom till exempel stressrelaterade besvär, smärta och oro. Definitionen Patienter med lättare psykisk ohälsa visade sig stänga flera dörrar. En förändrad livssituation efter diagnos eller operation kan också vara en bakgrund till att människor kan behöva stödjande aktiviteter. Dessa patienter identifierar sig inte direkt med definitionen lättare psykisk ohälsa. För att förtydliga detta och även öppna för patienter från psykiatrin, som inte heller kunde identifiera sig i definitionen lättare psykisk ohälsa, ändrades beskrivningen till Patienter med ohälsa såsom stressrelaterade besvär, smärta och oro. Även om huvudsyftet med Må bra med kultur är att människor ska hitta vägar till ökad hälsa ökas även repertoaren för vårdpersonalen som kan erbjuda ett komplement till vård och behandling. Med konceptet finns ytterligare ett verktyg för vårdprofessionerna att möta upp patientens behov med, som dessutom tillämpar teorierna om personcentrerad vård och patientmedverkan. På så vis finns det två målgrupper inom vården för Må bra med kultur, vilket innebär en komplexare situation för arbetet där informationsinsatserna i vården och övergripande metodik ska ses och planeras utifrån två perspektiv. Då modellen bygger på samverkan med kulturaktörer är dessa också en målgrupp i arbetet, för att få en hållbar och kvalitetssäkrad verksamhet. Grundtanken i modellen är att kulturaktörer genom samarbete med hälso-och sjukvården får möjlighet att utöka sin kärnverksamhet med aspekten folkhälsa och därigenom når nya målgrupper. Kulturaktiviteten har under riktat sig till vuxna (patienter över 18 år). Då Östergötlands ungdomar har sämre psykiska hälsa än svenska ungdomar nationellt sett ska denna grupp prioriteras. Därför beslutades det 2015 att Må bra med kultur under 2016 ska utveckla ett ungdomsspår. 3 Metod 3.1 Människor har förmåga att skapa hälsa i sina vardagsliv Må bra med kultur tar fasta på att hälsa inte bara betyder frånvaro av sjukdom, utan antar ett bredare perspektiv. I FN:s hälsodefinition från 1948 står att läsa, Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och icke enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet. 2 Christina Doctare, läkare, författare och samhällsdebattör, beskriver att vi behöver ändra synsätt och titta mer på det som skapar hälsa än på det som skapar ohälsa. Vi behöver finna nya och kreativa lösningar på de problem med hälsa och välbefinnande som vi möter idag. 3 Metoden inom Må bra med kultur hämtar också inspiration och kontext från WHO:s dokument från den första internationella konferensen med temat hälsofrämjande från Fritt översatt säger WHO:s dokument att folkhälsa skapas i människors vardagsliv och att arenorna för folkhälsa är där människor tillbringar sin tid. 4 Människor tillbringar olika grad av sin tid inom hälso- och sjukvården, ofta kombineras vård och behandling med en vardag utanför denna. Att hälso- och sjukvården samverkar med det övriga samhället, där människor befinner sig parallellt med vård och behandling, är därför naturligt. 2 WHO. Definition av hälsa. Från: (citerad april 2013). 3 Doctare C. Nämndes ordet kultur handlade det om bakterier, aldrig om människor och värdegrund. Kulturen och hälsan. Essäer om sambandet mellan kulturens yttringar och hälsans tillstånd. Bjursell, Vahlne Westerhäll (ed). Santérus Stockholm ISBN Ottawa charter, WHO 1986 Från (citerad jan 2016) 4 (22)

5 Kultursamhället kan vara en sådan samverkanspart. Inom Må bra med kultur samverkar hälso- och sjukvård och kulturliv, för att vidga möjligheterna för människor att må bättre. Inspiration från Kultur på recept utgjorde en del av metodbyggandet. Dock togs tidigt beslutet att inte låta kulturen skrivas på recept. Dels för att det inte finns en motsvarande FASS eller FYSS så som för läkemedel eller fysisk aktivitet. Vi har idag kännedom om att vissa specifika kulturuttryck kan hjälpa vid särskild diagnos (till exempel tango för personer med diagnosen Parkinson). Men för patienter med lättare psykisk ohälsa, där målet är att mer generellt starta positiva processer i kroppen genom känsloliv och tanke, blir behandlingen mer komplex. Detta problematiserade receptförfarandet och då den modellen inte kunde följas fullt ut, utan snarare riskera att bli en tom ordlek eller ett sätt att fastna i gamla strukturer, valdes den istället bort. En stark aspekt i Må bra med kultur är tanken om empowerment, att stärka patientens egen kompetenskraft. Också av denna anledning valdes metoden på recept bort. Genom att ställa frågan till patienten om att aktivera sig och ta ett eget beslut, istället för att de ska hämta ut ett utifrån kommande recept, sänder vården en viktig signal om möjligheten att själv vara delaktig i sin behandling och att ta ansvar för sin hälsa. Detta ligger även i linje med aktuella teman som personcentrerad vård och patientmedverkan. Namnet Må bra med kultur kom till utifrån teorin att en människa kan må bra trots att medicinsk undersökning visar att hen är sjuk och att en människa kan må dåligt men bedömas som frisk. 5 I Må bra med kultur läggs stor vikt vid upplevelsen av livskvalité för att öka copingförmåga, oavsett prognos. All kultur passar inte alla och kultur som inte upplevs lustfylld blir inte lika hälsosam. 6 I Må bra med kultur ligger stor vikt på hur kulturupplevelsen ska kunna fungera bäst för målgruppen och för den kontext deltagarna har. Därför har de kulturaktörer som hälso- och sjukvården skriver avtal med fått göra en ansökan, där man beskriver hur man uppfyller krav och kriterier för att leverera en Må bra med kulturaktivitet. 5 Eriksson K. Hälsans idé. Stockholm: Liber; ISBN Bojner Horwitz E. Kultur för hälsans skull. Gothia förlag ISBN (22)

6 3.2 Grupper av deltagare med blandade diagnoser Initialt fanns i modellen både öppna grupper och så kallade patientgrupper. I de öppna grupperna deltog patienter i aktiviteter öppna för en allmänhet. Det fanns också någon patientgrupp där endast patienter var deltagare. De öppna aktiviteterna tidsanpassades utefter arrangörens program medan patientgruppen träffades 2-2,5 timme. Syftet med de öppna grupperna hade fördelen att de kunde erbjuda yrkesverksamma patienter ett alternativ, då patientgrupperna sker dagtid när många arbetar. De öppna grupperna var även ett alternativ för de som redan deltagit i Må bra med kultur och ville fortsätta med en aktivitet i en övergångsfas till de ordinarie program och aktiviteter som kultursamhället erbjuder. Längs med vägen har konceptet utarbetats till att aktiviteterna endast sker i grupper där deltagarna kommer via hälso- och sjukvården. De öppna grupperna ersattes med patientgrupper då efterfrågan av de slutna grupperna var större från både vårdpersonal och kulturaktör. Man såg det av vikt att ge patienten den trygghet en fast gruppkonstellation innebär. Patienter inom båda gruppkonstellationerna ser fördelar med respektive sätt. Många har dock berättat att de uppskattar att aktiviteten tillåter egen takt och sker i lugn och ro, detta kan vara svårare att styra i en aktivitet för en allmänhet. Patientgrupperna utgörs av deltagare med olika diagnoser. Syftet är att sätta den friska aspekten av tillvaron i centrum. På så vis minskar risken att man möts i diagnosen, istället blir det mötet i kulturuttrycket som blir den gemensamma nämnaren. Att använda benämningen patientgrupper har inte varit självklart. I modellen ligger att inte förstärka patienten i sin patientroll, utan att låta hen få byta perspektiv till deltagare. Men då det är hälso-och sjukvården som initierar metoden för patienten och vägen till deltagande går genom vårdpersonal har beteckningen fått finnas kvar i skrivningar för att tydliggöra vem erbjudandet riktar sig till. I brev till patienten togs däremot det initiala uppropet Till dig som patient bort och i fortsättningen används alltid i första hand istället deltagare. 3.3 Fortsatt kulturaktivitet och kulturaktörens väsentliga roll Alla kulturaktörer i Må bra med kultur ska erbjuda ett ordinarie program eller kursutbud för att underlätta för deltagarna att fortsätta vara kulturaktiva efter att de avslutat aktivitetsserien i Må bra med kultur. Det är en återkommande fråga från deltagarna om möjligheten att få fortsätta ännu en serie och man har önskat att antal gånger i serien ska utökas. Även kulturaktörerna har gett synpunkter på att flera deltagare efter 8 gånger inte är redo för ett ordinarie kulturprogram. Patienter som deltagit i Må bra med kultur kan delta igen i mån av plats, i samma kulturuttryck som de redan provat eller ett nytt. På så vis finns ingen övre gräns för hur länge man kan delta. Men för att kunna välkomna nya deltagare prioriteras den patient som inte deltagit tidigare. Istället för att behålla personer i en hälso- och sjukvårdsfinansierad verksamhet är målet att Må bra med kultur leder till någonting som håller långsiktigt. Det bygger på att deltagarna får upp blicken för de befintliga sammanhangen i samhället och i förlängningen de sammanhang de kan skapa själva. Då kan deltagarna stärkas i att våga fortsätta vara kulturaktiva. Riktningen är inte att hälso-och sjukvården ska behålla människor i sin kontext - det är hjälp och stöd till självhjälp som metoden ska utgöra. För att överbrygga den eventuella lucka i stödet med kultur för hälsa som kan finnas mellan Må bra med kultur och ordinarie program/kurser har ett samarbete initierats med Bildningsförbunden i Östergötland. Tanken är att tillsammans med arenor utanför hälso- och sjukvården hitta ett sätt att tillmötesgå det identifierade behovet. Det är konceptets grundtanke att Må bra med kultur kan fungera som vägledning. Genom att ha fått möjlighet att prova kulturella uttryck som ett språk och glädjekälla kan människor hitta energin, självförtroendet och orken att själva finna aktiviteter att må bra utav. För att minska risken att deltagarna tappar sitt nya eller återfunna verktyg för att må bättre genom kultur är ledarens roll väsentlig. Ledaren har i sitt uppdrag att informera om konkreta sätt att fortsätta aktivera sig, inom ett ordinarie utbudsprogram. Genom att stimulera individen både i processen och till att tänka framåt kring de möjligheter som finns kan deltagarna stärkas att våga fortsätta aktivera sig. 6 (22)

7 3.4 Sammanfattning av Modellen Må bra med kultur Må bra med kultur är kulturaktiviteter som komplement till vård och behandling Konceptet vilar på evidens om kulturens betydelse för hälsa Målgruppen är patienter med ohälsa, så som stressrelaterade besvär, smärta och oro som varit i kontakt med hälso- och sjukvården i Region Östergötland Aktiviteterna sker i samverkan med professionella kulturaktörer i länet Aktiviteten genomförs alltid på kulturaktörens arena Aktiviteternas syfte är att stärka patientens egenkraft Patienten får en rekommendation från vården och aktiviteten är patientens eget hälsobeslut Det är all behandlande vårdpersonal som kan anmäla patienter I aktiviteten får patienten byta perspektiv och blir deltagare Patienterna deltar i en serie av aktiviteter inom ett kulturområde Aktiviteterna sker i en grupp för betydelsen av det sociala innehållet Grupperna är inte sammansatta utifrån specifik diagnos. Deltagarna ges istället chans att mötas i kulturuttrycket som den gemensamma nämnaren Aktivitetsserien består av 8 tillfällen Varje tillfälle är 2,5 timme och ska inkludera fikapaus och reflektion kring aktiviteten Deltagaren betalar själv en mindre avgift, tänkt att täcka material och/eller enklare fika För att underlätta för deltagarna att vara fortsatt kulturaktiva liknar rytmen kultursamhällets traditionella utbud med aktivitet en gång i veckan Fokus för aktiviteten är det lustfyllda och prestationsfria, det är inte en kurs Aktiviteten är anpassad för målgruppen till exempel gällande tempo och pauser Aktivitetsledaren har kompetens för ämnet och erfarenhet av att möta grupper Kulturaktiviteterna genomgår kvalitetskontroll där bemötandet är en viktig del De aktiviteter som godkänns får en Må bra med kultur-stämpel Kulturaktörerna som ingår i Må bra med kultur ska kunna erbjuda fortsatt aktivitet inom sin ordinarie verksamhet och stimulera till möjligheter för deltagarna att skapa en egen studiecirkel efter seriens avslut Centrum för hälso- och vårdutveckling samordnar aktiviteter, grupper och följer upp verksamheten I informationen till vårdpersonal och patienter framgår det att inga förkunskaper krävs för att delta i Må bra med kultur. Vårdpersonalen får veta att det är viktigt att patienten klarar av att ta sig till och från aktiviteten själv och att vara i en grupp tillsammans med andra. Eftersom ledaren för kulturaktiviteten inte har någon medicinsk kompetens är det alltid vårdgivaren som anmäler patienten till Centrum för hälso-och vårdutveckling (CHV), där samordning av grupperna och uppföljning sker. 7 (22)

8 4 Aktiviteter och orter Det har under erbjudits aktiviteter i Finspång, Kisa, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Åtvidaberg och Valdemarsvik. På fem av orterna anmäls patienter kontinuerligt i den utsträckning att de flesta aktiviteter startar. Aktiviteterna planerade för Finspång och Åtvidaberg har pausats då anmälningar uteblivit. Primärvården i Åtvidaberg meddelade att de inte har möjlighet att prioritera Må bra med kultur. Orter där vården efterfrågat aktiviteter har prioriterats istället. I Valdemarsvik önskade man från ledningen på vårdcentralen och i kommunens kulturavdelning att Må bra med kultur skulle erbjudas ortens patienter. Dock har verksamheten ännu inte startat, då anmälningar från vårdpersonal inte kommit igång. För flertalet aktiviteter fylls grupperna och för en del aktiviteter finns det fler deltagare än platser. För ett par aktiviteter har därför antalet grupper utökats med det dubbla, för att möta behovet. När någon aktivitet ställts in och det har funnits någon deltagare anmäld, har hen erbjudits att delta i en annan aktivitet. Fyra av de sex orter där Må bra med kultur erbjöds 2015 visar varnande eller alarmerande sjukpenningtal enligt Försäkringskassans kartläggning. För framtiden kan planering vara aktuell för ytterligare ett par orter med högt sjukpenningtal för att skapa en jämlik och personcentrerad vård. Generellt kan inte en klar linje urskiljas som visar att någon aktivitet är mer allmänt omtyckt än den andra. Grupperna inom området konst/måleri har dock fyllts på i snabbast takt. Detta skulle kunna bero på föreställningar (både hos vårdpersonal och hos en allmänhet) om att konst och målning är mer kreativt än övriga uttryck. I vården finns också en tradition med arbetsterapi där målning och skapande varit förekommande. Grupperna inom området litteratur har varit de grupper som varit svårast att fylla. Här kan på samma sätt föreställningar om traditionella bokcirklar vara en orsak. Möjligen tror man att litteratur är mer krävande än övriga aktiviteter, att aktiviteten teoretiserar mer och därför inte är lika tillgänglig som övriga för målgruppen. Dock är kriteriet för alla aktiviteter oavsett kulturområde i Må bra med kultur att de ska serveras lustfyllt och på så vis verka frigörande. Att tillgängliggöra litteraturens innehåll kan ske på olika sätt; genom samtal, diskussioner, tanke- och känsloexperiment. På så vis når man också en kreativitet och ett skapande. Tillgängligheten underlättas via till exempel e- böcker samt ljud- och talböcker. Då biblioteken också erbjuder en mötesplats med ett rikt och lättillgängligt programutbud att fortsätta med efter Må bra med kultur, motiverar det för fortsatt planering. I enkätsvaren från deltagarna visar det sig att alla aktiviteter oberoende uttryck/kulturform ger likartade positiva svar. Att minska antalet kulturuttryck för ett mer likriktat utbud utefter popularitet har inte varit aktuellt. Det har inte gått att generalisera utifrån anmälningarna, där intresset har sett olika ut över tid och även varierat mellan orterna. Exempelvis har dansgruppen på en ort fyllts och reservlista skapats, medan dansaktiviteten på en annan ort fått ställas in då för få anmälts. Omgången därefter har det blivit tvärtom. Flera sådana exempel har funnits under åren som Må bra med kultur genomförts. Då arbetet och modellen vilar på att öka patienters egen kraft och förmåga, så är beslutet att erbjuda ett smörgåsbord av aktiviteter. Det finns därför en anledning till att patienten kan välja kulturform, även om aspekten att prova något nytt man inte tänkt sig också kan finnas med. 8 (22)

9 5 Uppföljning Uppföljning av patienter, vårdpersonal och kulturaktörer har sedan start skett kontinuerligt inom konceptet. Patienterna som anmält intresse via sin vårdkontakt får ett formulär med frågor om sin självskattade hälsa och förväntningar inför aktiviteten. När aktivitetsserien är avslutad får patienterna en ny enkät. Där får de berätta om sin självskattade hälsa och hur de upplevt aktiviteterna. Vårdpersonal som anmält patienter och kulturaktörerna som har aktiviteter får efter avslutad aktivitetsserie också besvara frågor om hur de upplevt konceptet Må bra med kultur samt ge sina synpunkter. 5.1 Patienter I 2012 års pilot besvarade 22 patienter att de genomfört en aktivitet. Detta var ungefär lika många som i region Skånes pilot Kultur på recept. Antalet deltagare till aktiviteterna har därefter ökat. Hösten 2014 ändrades förutsättningarna för vården att anmäla patienter, från att tidigare ha varit ett verktyg för endast kuratorer gällde från och med nu erbjudandet all behandlande vårdpersonal. Detta medförde en avsevärd ökning av anmälningar och deltagare som genomförde aktiviteter har siffran ökat till 225 personer som svarat i enkäten att de deltagit i Må bra med kultur. Patienter som svarat på enkäten är mycket positiva till Må bra med kultur. De flesta tycker att de har fått tillräcklig information före aktiviteten startat. Flera berättar dock att de har fått kämpa för att bli anmälda till aktiviteter eftersom den vårdpersonal de mött inte känt till detta komplement till vård. Förväntningar som man anger inför aktivitetsstart är att få träffa andra, lära sig något nytt, hitta kreativitet, kraft och glädje, må bättre och tillhöra en grupp. Ofta berättar man att det finns en osäkerhet inför att våga i kombination med en förväntan att delta. Det är genomgående mycket positiv respons från deltagarna , de tycker att aktiviteterna haft en positiv verkan och att deras förväntningar infriats på flera sätt. En fråga som kopplar aktiviteten till den egna upplevelsen av hälsa lades till i enkäten från hösten 2014 (tidigare var frågan hur deltagaren upplevt att aktiviteten påverkat hen i stort). Under de två år som frågan ställts kan det observeras att majoriteten av deltagarna upplevera att aktiviteten haft en positiv påverkan på deras hälsa. Ett fåtal svarade att den inte haft någon påverkan alls och endast en har svarat att aktiviteten påverkat hälsan negativt då den tog mer kraft och energi än den gav. Man kan i svaren urskilja tre teman: Det kulturella innehållets betydelse (exempelvis att vara kreativ, känna glädje över att ha funnit ett nytt intresse eller ha återfunnit ett tappat intresse) Den sociala betydelsen (ingå i ett sammanhang, gemenskap, nya vänner) Betydelsen av ett verktyg för att nå ett bättre mående psykiskt Exempel på hur man beskriver att man har fått förbättrad psykisk hälsa kan vara att man anser sig se möjligheter på ett annat sätt än tidigare, att aktiviteten har gett livslust och medfört att man funnit eller återfått kreativitet. Någon beskriver hur det hjälpt hen att komma igång med andra saker, några uttrycker att de genom aktiviteten fick tag i /kom i kontakt med sina känslor. Flera uttalar att de tänker annorlunda efter att de deltagit i Må bra med kultur, t ex genom att självkänslan och respekten för sig själv har ökat. Återkommande ord är gladare och lugnare. Flera berättar att de är mer aktiva nu än innan Må bra med kultur. Andra saker som lyftes fram var ledarnas professionalitet, pedagogiska kompetens och stöttning, styrkan i att ha en rutin och något inplanerat, att en viss dag och tidpunkt vara väntad för något positivt och att ha något att se fram emot. Många beskriver det värdefulla i att det är aktiviteter utan krav på prestation. Flera anger att de kommer att fortsätta med det nyfunna intresset eller anmäla sig till en kurs inom området. Förbättringsförslag som inkommer är att man gärna vill ha fler träffar. Inte sällan återkommer önskan om att få fortsätta aktivera sig tillsammans med de man lärt känna. Man ger också förslag på fler 9 (22)

10 aktivitetsområden. Några funderar på om man kan ha ett överintag av deltagare, då det finns deltagare som inte fullföljer aktivitetsserien. Sammanfattningsvis beskrivs goda resultat för individen. Det har hittills inte setts som väsentligt att mäta arbetsförhet, då det inte är ett krav på deltagarna att vara sjukskrivna. Det är inte heller ett gemensamt direkt mål för deltagarna att de ska komma i arbete. Resultaten är på individnivå sinsemellan väldigt olika men pekar i positiv riktning. En undersökning av den utvecklingen skulle kunna vara ett alternativ för fördjupning (22)

11 Exempel från patienters/deltagares röster: Jag har fått mer kraft och livsglädje. Jag har orkat ta itu med saker i mitt liv på ett mer tillfredsställande sätt och orkat genomföra jobbiga saker, så jag är nöjd med mig själv. Det har gett kraft. Stärkt min självkänsla, fått mig att släppa på kontrollen. Känt att jag inte är ensam och att jag har tillhört en grupp. Ökat mitt välbefinnande trots hög smärta. Skönt att komma hemifrån, få fikakompisar, måla, skapa i lugn trygg miljö, även om det tog mot att gå hemifrån så längtade jag dit. Stimulerande att få hålla på med färg och form och att få diskutera konst. Var alltid helt slut av trötthet när tillfället var slut men på ett skönt sätt. Fått känna gemenskap, stöd, peppning och förståelse. Sluppit press, krav, förväntningar. Skönt att ingå i ett "sammanhang" igen! Få utbyta tankar. Träffa andra. Struktur på dagen/veckorna har blivit bättre. Kommit igång och börjat läsa igen. Ingå i ett sammanhang och vara SAKNAD när jag varit sjuk/borta. Ser fram emot fredagens dans. Jag får aktivera både kroppen och hjärnan. Framför allt blir jag glad av dans något som är bra då jag är lite deprimerad. Målat av mig inre tankar. Kunde må dåligt, ångest, trött innan och efteråt mådde jag mycket bättre. Kände mig lugnare, avkopplad "fick tag" i mina känslor. Jag har tränat upp min koncentration och börjat läsa böcker igen, vilket jag inte trodde att jag kunde. Skönt att ha en kravlös bestämd aktivitet i veckan och ihop med andra som av någon anledning är sjukskriven så jag törs anmäla mig till en målarkurs i höst :) Hjälpt mig med att komma igång med andra saker. Träffat härliga människor. Fått igång kreativiteten. Apatin har minskat. Ser möjligheter på annat sätt än tidigare. Har gett mig - inspiration - livslust lugn. Jag fick inspiration till att fortsätta skapa/måla även hemma under tiden kursen gick. Det har fått mig att våga saker jag inte vågade förut. Att släppa på kontroll och prestation. "Fantastiskt bra" - upplever mig mer lättad, har börjat hitta en "livsglädje" som "lyfter" vardagen.(: min kreativa "ådra" har återväckts till livet! den sociala livssituationen är helt förändrad. känner mig "uppmuntrad" att fortsätta att "öppna upp" och det gör att jag hanterar hjärntrötthetens "börda" - som alltid är "närvaro" - bättre!(: 11 (22)

12 5.2 Vårdpersonal Medarbetarna inom hälso-och sjukvården har i sina enkätsvar från tidigare år haft synpunkten att det är många fler än primärvårdens kuratorer som möter målgruppen patienter med lättare psykisk ohälsa. Under 2013 utökades målgruppen inom primärvården med ännu en yrkesgrupp, rehabsamordnare på vårdcentralerna. Från 2014 finns möjligheten att anmäla patienter till Må bra med kultur för alla behandlande vårdprofessioner som möter patienter med ohälsa så som stressrelaterade besvär, smärta och oro. Enkäten gick fram till hösten 2014 till alla kuratorer (och från våren 2014 också alla rehabsamordnare) inom primärvården. På det viset fick även de som inte anmält patienter möjlighet att ge sina synpunkter och EFH hade möjlighet att få svar på orsaker till varför man inte anmäler. I och med ändringen till att all behandlande vårdpersonal kan anmäla patienter skulle samma metodik som tidigare innebära att enkäten sändes ut till all personal inom hälso-och sjukvården. Detta skulle varken vara rimligt eller ge de svar de uppdragsansvariga behöver få tillbaka. Från hösten 2014 gick enkäten därför endast ut till de vårdgivare som anmält patienter till Må bra med kultur. Vårdpersonalen som svarat på enkäten är övervägande positiv. De beskriver det som ett bra komplement, salutogent och med meningsfulla aktiviteter där deras patienter har uttryckt att det har varit värdefullt att få delta. Man lyfter betydelsen av att fler vårdgivare och fler orter involveras eftersom patienterna varken orkar eller har råd att åka till annan ort. Ett par söker aktiviteter för arbetsföra. Önskemål om fler aktiviteter och starttider finns. Följande kategorier vårdpersonal har anmält patienter under 2015: psykolog, kurator, sjuksköterska, psykoterapeut, sjukgymnast, samtalsbehandlare, socionom med psykoterapiutbildning i KBT, vårdcoach, läkare och arbetsterapeut. Majoriteten av de som anmält är kuratorer. Underlaget för 2014 är i stort detsamma, med majoriteten kurator som anmälande vårdpersonal. Majoriteten av vårdpersonalen är nöjda med informationen. Någon önskar mer information om Må bra med kultur i andra sammanhang och någon vill ha mer information om innehållet i aktiviteten. Också på frågan hur man upplever att patienterna responderar på erbjudandet är vårdpersonalen positiv. Några anger att de vid enkättillfället inte träffat patienten sedan den började på Må bra med kultur. De övriga beskriver att de i sin dialog med patienten fått positiv respons. Man skriver att patienterna uppskattat Må bra med kultur mycket och är nöjda. Vårdpersonal tycker också att det varit en bra beteendeaktivering och god förberedelse för patienten inför arbetsträning. Även synpunkten att aktiviteten passar som ett nästa steg efter behandling och samtal anges anser alla av de svarande att de haft nytta i sin yrkesroll av att kunna rekommendera patienter Må bra med kultur. De beskriver att man kopplar aktiviteten till ett förbättrat psykiskt välmående hos patienten. Vårdpersonalen upplever det bra att ha detta alternativ att förmedla för att få igång patienten i aktivitet och för att motverka ensamhetsproblematik och depression. De tycker också att det fungerar som komplement till den terapeutiska behandlingen, som ett redskap för att träna social samvaro och utöka sin beteenderepertoar. Det kulturella innehållet lyfts. Kreativt skapande avlastar tunga tankar och känslor, ökar lust och välbefinnande och utgör något motsatt prestation. De beskriver också att man ser kreativitet som en kanal för patienten att kommunicera det som är svårt att sätta ord på. Den utveckling som ses är att allt mer vårdpersonal använder Må bra med kultur som ett komplement till övrig vård och behandling i sina patientkontakter. För varje gång Må bra med kultur har genomförts har antalet vårdgivare som anmäler patienter ökat. Under 2015 har ett femtiotal vårdgivare anmält patienter sammanlagt för de både aktivitetsgångarna (vår och höst). Det kan jämföras med 11 kuratorer vid piloten våren Hösten 2014 ses även här vara avgörande, då alla behandlande vårdprofessioner erbjuds anmäla patienter (Se Tabell 1, sida 18) (22)

13 Exempel från vårdpersonalens röster: Ett väldigt bra komplement till sjukvården. Framförallt då det inte är fokuserat på sjukdom. Det skapar trots detta tillfriskanande och utveckling hos patienten med psykiatriska symtom. Det tillför en dimension som bidrar till psykiskt väl-befinnande och som sjukvården kan ha svårt att tillföra. De patienter jag möter är daglediga och tycker detta är ett friskt alternativ till de grupper och sysselsättningar de i övrigt erbjuds. Mitt arbetsområde handlar mycket om livsförändring och hitta nya aktiviteter efter funktionsnedsättning, så det har varit bra att kunna förmedla detta så att de blir mindre isolerade och upplever att de har fått förhöjd livskvalitet. Ett bra komplement till annan behandling och ett steg ut i samhället efter skada/sjukdom. Stärkande för patienter att kunna delta i aktiviteter utanför sjukhusmiljön. Mycket bra tänkt och bra att det är lätt administrerat för oss som vårdpersonal! Pat. blivit ivriga, känt att det finns något för dem, fått ett hopp och även en tillåtelse att få göra något de vill, inte bara måste. Skulle vilja ha ett lite bredare utbud på aktiviteter men förstår samtidigt att det hänger ihop med hur många patienter det är som deltar. Positivt, erbjudandet har kommit i en situation där en aktivitet har varit efterlängtad. Bokcirkeln har varit positiv för de jag skickat. Pat. blir väldigt glada av info och känner sig sedda och har något att se fram emot. Det är en fantastisk möjlighet att komma igång, och får göra det på patientens villkor och i ett sammanhang där det finns förståelse för varje persons möjligheter och behov. Bra alternativ, komplement för patienter som utöver samtalsterapi behöver någon kreativ aktivitet för att utöka sin beteenderepertoar d v s acceptans för lekfullhet/glädje (motsatt prestation). Bra med social samvaro i grupp utan krav. Att det finns en meningsfull aktivitet att delta i utan att för den skull är kravfylld som ett arbete eller arbetsträning. Något för att väcka livsandarna. Flera av patientera upplever svårighet att komma ut på aktiviteter. Det blev en bra väg ut till ett positivt sammanhang. Personerna har upplevt att de blivit bra bemötta, inte sedda utifrån sin problematik utan som en människa. Bra komplement till "traditionell sjukvård", kan vara svårt att ta sig utifrån vården när man en gång hamnat där, bra att få något alternativ sysselsättning och uttrycksmedel. Flera av patienterna har uttryckt hur viktigt det varit att miljön där inte varit kravfull! 13 (22)

14 5.3 Kulturaktörer Kulturaktörerna som genomför aktiviteter i Må bra med kultur anser att det är en bra satsning som ska fortsätta, de anser att det är viktigt och betydelsefullt att få in kultur i vården och att det är en bra metod. Aktörerna upplever att det gör skillnad för dem som deltar. I konceptet genomför flera olika kategorier kulturaktörer aktiviteter; institutionernas befintliga pedagoger, studieförbundens ledare och fria aktörer med olika kontext och bakgrund. Samtliga anser att den aktivitet man hållit i passar för målgruppen. Flera berättar att de också kan erbjuda en miljö för aktiviteten som passar målgruppen väldigt bra. Man ser nyttan av det egna ämnesområdet; att det ger deltagarna en uttrycksmöjlighet och stärker deras självförtroende. Flera betonar gruppens betydelse för deltagarna och det värdefulla sociala perspektivet. Att aktiviteten är anpassad för att vara lustbetonad utan krav på att prestera inom själva ämnet betonar man också som högst väsentligt. Kulturaktörer har fått berätta om man har haft deltagare med någon fysisk funktionsnedsättning och utifrån detta bedöma hur det fungerat för deltagaren. Syftet är att identifiera förbättringar om det behövs. Flera beskriver att man haft deltagare med både svårigheter att röra sig, höra och tala. Exempel på en tydlig och konkret lösning är att man i trädgårdaktivitet har förhöjda odlingsbäddar. I övrigt berättar kulturaktörerna att man anpassar aktiviteten utifrån förutsättningarna. Ingen aktör anser sig ha upplevt detta problematiskt. Ett återkommande svar är att aktiviteten tillåter var och en att göra utifrån sin egen förmåga. Några påpekar att antalet tillfällen inte är tillräckligt med förklaringen att alla deltagare inte vågar ta steget till ordinarie program- eller kursutbud. Aktörerna upplever kontakten med EFH bra och man tycker det är positivt med de besök från projektledaren som gjorts på plats där aktiviteterna bedrivs. Flera kulturaktörer har en önskan om att få kommunicera det de gör i aktiviteten till den förmedlande länken (vårdpersonal). För ledare inom Må bra med kultur har EFH/VVH ordnat träffar med information, återföring på enkätsvar och samtal runt metodik. Detta är en viktig del av ledarnas möjlighet till kompetensutveckling och möten sinsemellan. Träffarna har dock inte varit obligatoriska då de inte omfattas av någon arvodering, utan har istället varit ett erbjudande om att delta (22)

15 Exempel från kulturaktörernas röster: Det är givande för personer med lättare psykisk ohälsa att uttrycka sig fritt och prestationsfritt. De ger tillbaka att det känns befriande och att det sätter igång andra processer. Jag ser vikten av att Må bra med kultur finns. Det ger deltagaren en fantastisk möjlighet att kunna må bättre/bra och att träffa andra. En bra metod för att stärka självkänslan och fokusera på livets goda sidor. God hjälp på vägen för att tillfriskna om man mått/mår dåligt. En väldigt bra satsning. Att man kan välja på olika aktiviteter med en geografisk spridning, känns att det alltid är en möjlig aktivitet som passar Må bra med kultur är det bästa som hänt på länge hoppas många får ta del av det! Bra att representant från landstinget hälsar på i verksamheten och ser hur det fungerar och har också möjlighet att träffa deltagare. Väldigt bra satsning! Att vara kreativ med olika prestationsfria pröva-på aktiviteter med fokus på vad man mår bra av och det lustfyllda, sätter, enligt deltagare och mig som ledare, igång andra processer. Den är kravlös, gemenskapsskapande och stärker självförtroendet hos deltagarna. De får med sig redskap som är möjliga att använda på egen hand. Alla blir sedda och lyssnade på. Man deltar utifrån sina egna förutsättningar. Den lilla gruppen deltagare ger trygghet. Det är ett jättebra alternativ till annan "traditionell" behandling. Jag har hört positiva omdömen från deltagare som också gått på andra aktiviteter än den som jag har lett. Just mångfalden med så många olika intresseområden är bra. Må Bra-aktiviteten ger ett bra tillfälle att upptäcka olika kulturområden. Jag tycker det är en unik och bra satsning. Tyvärr tror jag som många gånger (kommunikation och tid) att vårdpersonal inte informerar patienter om att det finns, vilket är jättesynd. Jag skulle önska något forum för dialog mellan oss som håller i aktiviteter och kuratorer och andra som har rollen att föreslå detta till patienter. Mycket bra satsning som ligger rätt i tiden. Kräver en insats från deltagarna som kan ge en öppning tillbaka till livet igen. Fantastiskt att det finns. Träffarna betyder mycket för deltagarna: det sociala och att få vara i en skapande process där tid och rum försvinner ger väldigt mycket för den enskilda - att bara få vara kravlöst utan prestation. En bra verksamhet som betyder mycket för deltagarna. Positiv stämning ger positiva tankar. Kultur i alla dess former ger livet innehåll, trots sjukdom och besvärligheter (22)

16 5.4 Besök i aktiviteterna Förutom enkäter som kontinuerlig uppföljning från patienter, vårdpersonal och kulturaktörer har flertalet aktiviteter besökts av processledare/samordnare från EFH. Besöken i själva verksamheten är en viktig del för att höra synpunkter direkt från deltagare och även ledare. Det medför också bättre möjlighet att beskriva aktiviteterna för vårdpersonal. Bilder från verksamhet i aktiviteterna är värdefulla eftersom själva kärnan i aktiviteterna (det lustfyllda och prestationsfria) inte alltid beskrivs eller uppfattas bäst med ord. Målet är att alla aktiviteter någon gång ska få ett besök. 6 Kommunikation 6.1 Informationskanaler Extra resurser för information i den egna organisationen tillsattes under Flertalet av Region Östergötlands (då Landstingets) informationskanaler används nu, både de interna och externa. På Region Östergötlands interna webb för vårdpersonal finns en kontinuerlig presentation om Må bra med kultur för medarbetare och instruktion för hur man går tillväga för att anmäla patienter. Där finns också intervjuer, artiklar och en film om konceptet. Information ligger även på vårdgivarwebben för externa vårdgivare som har avtal med Region Östergötland. För patienter finns information på 1177.se. Där har Må bra med kultur en egen artikel samt regionala tillägg på ett flertal sidor som handlar om stress, utmattning, psykisk ohälsa med mera. Genom Info PC (digitala anslagstavlor), på vårdcentraler, i sjukhusentréer och vårdmottagningar, kan både patienter, anhöriga och personal få kännedom om Må bra med kultur. I Hälsotecken, samhällsinformation från hälso-och sjukvården som delas ut till alla hushåll i länet, har man kunnat läsa en artikel om Må bra med kultur. Den riktade informationen fortsätter också att gå ut till de tidigare fokusgrupperna: primärvårdskuratorer, rehabsamordnare, kuratorer på sjukhusen, Rörelse och hälsa, Hälsopedagogiskt forum och länsövergripande hälsoprocessledare. Dessutom kommer nya fokusgrupper läggas till. En portabel utställning som visar bilder från verksamheten finns att boka för väntrum på vårdcentraler, mottagningar och personalrum. Må bra med kultur har synts i sociala medier: hälso-och sjukvården har använt informationskanalerna Facebook och Youtube för att informera om konceptet. Media har också återkommande genom åren presenterat verksamheten, både i radio, TV och lokala tidningar. Informationen till kulturaktörer sker genom kommunikation till befintliga avtalsparter. De i sin tur kommunicerar med involverade ledare. För allmän information till kulturaktörer har Region Östergötland hittills bara hänvisat till vårdgivarwebben. Detta är inte en optimal väg då kulturaktörer generellt inte identifierar sig som vårdgivare (22)

17 6.2 Kunskapsbyggande Information om Må bra med kultur i en större kontext med kultur och hälsa ges på önskemål till vårdenheter, i samband med arbetsplatsträffar och andra personalmöten. Sådana möten har ofta blivit ett tillfälle för dialog med vårdpersonalen. Det skapar en helhetsförståelse för metoden i ett sammanhang som inte informationen på webben kan tillföra. Det har varit svårt att nå ut i vårdutbildningar, både gällande kompetensutveckling för befintlig personal och i utbildningar för studenter. Försök har gjorts sedan starten 2012, både för kunskapsseminarier till vårdpersonal och vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. För vårdprogrammet på gymnasienivå har vissa kontakter etablerats och ett par informationer i undervisningen har på så vis varit möjliga. För kursen Hälsa ut ett helhetsperspektiv (Institutionen för kultur och kreativitet vid Linköpings universitet) finns också ett påbörjat samarbete. Generellt har dock efterfrågan på kompetensutveckling inom kultur och hälsa varit större hos kulturaktörer och andra aktörer, inom t ex folkbildningen, än från hälso-och sjukvården. Sammanfattningsvis använder Må bra med kultur hälso-och sjukvårdens alla identifierade befintliga informationskanaler. Dock behövs ännu mer förstärkning av information och kunskapsöverföring för att uppmärksamhet för kulturens inverkan på hälsa och konceptet Må bra med kultur ska få större genomslag. Det behövs också en generell informationskanal för kultursamhället som är lätt att hitta. 6.3 Professionens nyckelroll Det är viktigt att ha i åtanke att Må bra med kultur inte är terapi och att kulturaktören inte har krav på sig att ha den medicinska kompetensen. Det ska vara ett komplement till vård och behandling där anmälan av deltagare går via vårdprofessionen. Vårdpersonalen är den nödvändiga länk mellan patient och aktivitet som säkerställer att det är behov och funktion som styr deltagandet. Det är viktigt att vårdkontakten har träffat patienten och känner hens behov, också för att veta att patienten klarar av att ingå i en grupp tillsammans med andra. Det är en trygghet för patient, vårdpersonal och kulturaktör. Med anmälan från vården finns det alltid en medicinsk kompetens i bakgrunden att tillgå vid behov. Det är avgörande att vårdpersonalen känner till detta komplement till vård och behandling, så att det kommer patienter till nytta. Ett fortsatt informationsarbete och ett arbete för att underlätta för vårdpersonal att använda Må bra med kultur i behandling av patienter bör därmed vara en prioriterad del av arbetet för VVH. Att försöka hitta kontaktytor då kulturaktörerna kan berätta om verksamheten direkt till professionen är en svår utmaning och arbetet med att hitta möjliga arenor finns med inför framtida planering. En sådan önskan finns från aktörerna. Att finna tid och forum då verksamheternas vårdpersonal har tillfälle att samlas för att få information om Må bra med kultur från VVH är även det svårt. Så långt det varit möjligt har VVH sett alla tillfällen att komma ut i verksamheternas befintliga forum såsom på arbetsplatsträffar och nätverksträffar. Det gäller att hitta om en mer medvetet metodisk insats, till exempel genom fortbildningar (22)

18 7 Positiv utveckling 7.1 Ökad användning Deltagandet i Må bra med kultur har ökat sedan konceptet startade I tabellen nedan ses utvecklingen av konceptet, gällande deltagandet, anmälan från vårdpersonal, aktivitetsutbud och orter. Tabell 1. År Deltagare Vårdgivare Aktivitetsgrupper Orter Vår Höst Vår Höst Vår Höst * *Från hösten 2014 erbjöds alla behandlande vårdprofessioner att anmäla patienter Från piloten första året till 2014 då alla behandlande vårdprofessioner erbjöds anmäla patienter ses en fyrdubblad ökning av deltagare. Sett till året 2015 är ökningen tio gånger så många deltagare. I och med att all behandlande vårdpersonal kan anmäla patienter ses också en markant ökning av vårdpersonal som anmäler patienter. Med ökad kännedom om konceptet som ett komplement till övrig vård och behandling har en direkt efterfrågan på Må bra med kultur kommit från hälso-och sjukvården på ytterligare orter. Därför har ett arbete lagts på att hitta lämpliga aktiviteter för dessa och de är nu med i utbudsprogrammet. Ett par orter som haft erbjudande om Må bra med kultur pausas under obestämd tid då ingen vårdpersonal anmält patienter. Det är inte möjligt att fortsätta erbjuda aktiviteter på orter där vårdpersonal inte ser att de har möjlighet att svara på erbjudandet eller ser behovet av det. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det är patienterna som inte får det komplement till vård och behandling de skulle kunna få. 7.2 Hållbar pedagogik Må bra med kultur syftar till att vara en del av det livslånga lärandet. Aktiviteterna ska kunna utgöra starten för ett livslångt verktyg för de som önskar och har behovet. För att erbjuda en hållbar pedagogik och möta behovet av fortsättningsmöjligheter för deltagarna i Må bra med kultur, som inte alltid är redo för att delta i större sammanhang, har ett samarbete med bildningsförbunden initierats. Målet är att hitta alternativ och stimulera deltagarna att ta egna steg de är mogna för, inte behålla människor i ett hälso-och sjukvårdsfinansierat system. Region Östergötland tillsammans med Bildningsförbunden i Östergötland planerar en samverkansinsats för deltagarnas fortsatta kulturmöjligheter under Här är tanken att bildningsförbunden kan vara behjälpliga att lotsa deltagarna vidare i kamratscirklar eller studiecirklar om deltagare upplever hinder att fortsätta i det ordinarie utbudet av aktiviteter som kulturaktören erbjuder (22)

19 Med denna utveckling av Må bra med kultur är ambitionen att ännu bättre möta personer där de befinner sig i sin behandling och/eller rehabilitering inom hälso-och sjukvården. 7.3 Kontinuitet Flera av kulturaktörerna har varit avtalsparter i Må bra med kultur under flera år. Samverkan har gett möjlighet att få värdefulla synpunkter längs med vägen och är också något som bidragit till en utveckling av konceptet. Med ökat användande av konceptet hos vårdpersonal och fler anmälda patienter fanns underlag för ökat antal grupper. Under senare delen av 2015 påbörjades därför en upphandlingsprocess för aktiviteter. Det möjliggör längre avtalsperioder och på så vis en bättre kontinuitet. Det finns tankar på att utveckla konceptet till att innefatta fler än två aktivitetsserier per år. Det innebär förstås en möjlighet för fler patienter att delta, men också fler starttillfällen för både patienter och personal att anmäla till med möjlighet till ett mer kontinuerligt flöde. 7.4 Externt intresse för modellen Må bra med kultur 2014 skedde en nordisk kartläggning av området på uppdrag av Nordiska ministerrådet/kulturministrarna. Må bra med kultur presenteras där tillsammans med andra arbeten inom kultur och hälsa pågår Erasmus+ projektet On the move, i syfte att identifiera metoder för livslångt lärande. Speciellt utsatta grupper uppmärksammas som målgrupper. I EU-projektets kartläggning och research blev Må bra med kultur utvalt som ett av de bästa arbetena. Resultatet av hela arbetet presenteras i handboken Europeran best pracitise in outreach educational counselling and low-threshold learning opportunities for disadvantaged learners. Till hösten 2016 är Må bra med kultur inbjudet att vara en del av programmet i en internationell konferens arrangerad av Building Ages. I nätverket samverkar mer än 20 länder via människor från skolor, universitet, kommuner och kulturinstitutioner för social kohesion. Intresse från andra regioner och landsting ökar. Behov av kunskapsstöd och erfarenhet av metodutveckling för detta förhållandevis nya område finns. Det uppmärksammas bland annat att Region Östergötland redan bedriver en modell med kulturaktiviteter för patienter i sin ordinarie verksamhet där flera andra landsting och regioner ännu provar Kultur på recept och liknande i projektform (22)