Verksamhetsrapport

Sveriges Arkitekters stämma 2018 Föredragningspunkt 3.1 Verksamhetsrapport 2017 2018 Styrelsen rapporterar här om Sveriges Arkitekters verksamhet under åren 2017 2018. Stämmans uppdrag till styrelsen formulerades i det verksamhetsprogram som antogs vid stämman 2016. 3.1 Stämman föreslås besluta att godkänna styrelsens verksamhetsrapport 2017 2018 1 av 2

2 av 2

Sveriges Arkitekters Verksamhetsrapport 2018

LOGGIA D`OMBRA, GREENHOUSE GARDEN REFLECT, PROJECT, CONNECT LA BIENNALE DI VENEZIA ARKITEKT: IN PRAISE OF SHADOWS FOTO: PEDRO KOK Om Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter är den samlade fack- och branschorganisationen för arkitekter, inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och planeringsarkitekter med cirka 13 400 medlemmar, varav drygt 2 400 är studenter, 1 500 är seniormedlemmar och cirka 9 000 är yrkesverksamma fullbetalande medlemmar. Av de yrkesverksamma är de flesta, cirka 6 000 anställda i privat sektor, knappt 1 400 anställda i kommunal sektor och knappt 400 i statlig sektor. Knappt 1 200 är anslutna till Sveriges Arkitekters företagarservice. Medlemskollektivet, förutom studenterna, består av cirka 7 800 arkitekter, 1 500 landskapsarkitekter, 780 inredningsarkitekter och 650 planeringsarkitekter.

Verksamhetsrapport 2018 Innehåll Ordförandes sammanfattning 5 Om Sveriges Arkitekter 5 Vision och långsiktiga mål 6 Styrelsens prioriteringar under verksamhetsperioden 7 Prioriteringar 2017 2018 9 Medlemsundersökningen 2018 21 Övrig verksamhet 22 Den fackliga verksamheten 26 Sveriges Arkitekters organisation och arbetsorgan 28

Två år med fokus på arkitektur Sveriges Arkitekter är en facklig organisation och branschorganisation, förenad i ett. Genom den fackliga verksamheten stärks arkitektens ställning, och genom branscharbetet stärks förutsättningarna för att skapa arkitektur med god kvalitet. En arkitekt som verkar under goda arbetsvillkor, sund arbetsmiljö och med bra löneutveckling får förutsättningar att utvecklas i sin profession. Vettiga och rimliga arbetsförutsättningar för branschen gör att arkitekturen utvecklas och kan blomstra. Sveriges Arkitekter verkar i båda fälten; för arkitekten och arkitekturen.

Verksamhetsrapport 2018 De två senaste medlemsundersökningarna har visat att vår fackliga verksamhet fungerar väl. Under verksamhetsperioden har styrelsen därför kunnat fokusera på arkitekturfrågor, politik och påverkansarbete. Sveriges Arkitekter har flyttat fram positionerna avsevärt gällande det politiska påverkansarbetet. Ett effektivt påverkansarbete sker ofta i det tysta. Att påverka utredningsdirektiv, att vara i dialog med utredare och tjänstemän på departementen ger inte de stora rubrikerna, men är en förutsättning för resultat. Arbetet med den utredning som låg till grund för regeringens Politik för gestaltat livsmiljö var intensivt och framgångsrikt. När propositionen presenterades i februari sa kulturminister Alice Bah Kuhnke: Den politik vi nu lägger fram hade inte varit det den är om det inte vore för Sveriges Arkitekter. Resultatet av propositionen kommer leda till stärkta förutsättningar att utveckla svensk arkitektur ytterligare, om den förvaltas väl av kommande regering. Under verksamhetsperioden har styrelsen och kansliet också utfört ett stort förändringsarbete, med ett ökat fokus på arkitektur och frågan hur vi lyfter kvaliteten på den svenska arkitekturen. Vi har arbetat med att stärka själva kärnämnet, dels genom en omstart av akademiverksamheten och dels med en komplettering av en ny akademi med fokus på hur vi ska hantera vårt redan byggda bestånd; akademin för kulturmiljö - en ur ett hållbarhetsperspektiv nödvändig uppdatering. Ett arbete pågår med en arkitekturplattform för att definiera vad»bra«arkitektur är och bör vara samt vilka krav som kan ställas på den byggda miljön. Tanken är att ge arkitekturen bättre förutsättningar genom att skärpa förståelsen i samhället kring vad arkitekter kan bidra med. Med större tydlighet kan Sveriges Arkitekter verka för att högre kvalitet efterfrågas i alla led. Stort fokus har lagts på att förbättra tävlingsverksamheten genom att få in fler tävlingar till Sveriges Arkitekter. Tävlingar med dåligt arvode, korta tävlingstider och avsaknad av ordentlig jury måste bort. De främjar inte arkitektonisk kvalitet och de resulterar i dåliga arbetsvillkor för arkitektkontor och enskilda medarbetare. Vi har också påbörjat ett arbete med att se över LOUupphandlingarna för att se om Sveriges Arkitekter kan agera rådgivare för beställare i upphandlingssituationer för att på så sätt vrida upphandlingarna mot att handla om arkitektonisk kvalitet istället för lägsta pris. För att underlätta för den enskilde medlemmen utvecklar vi nu en app med information från lokalföreningar och kansliet. Det ska vara enkelt att nå information om lokalföreningarnas föreläsnings- och studiereseprogram, facklig information, omvärldsbevakning vad gäller arkitekturnyheter och information om aktuella kurser. Vi har arbetat för en större geografisk spridning av Sveriges Arkitekters verksamhet. Den förra stämman gav i uppdrag att etablera en testverksamhet för Sveriges Arkitekter på Form/ Design Center i Malmö. Styrelsen har kompletterat det arbetet med att stötta lokalföreningarnas»pop-ups«i Göteborg och Örebro. Min uppfattning är att verksamheterna varit framgångsrika och resulterat i högkvalitativa utställningar och evenemang, och därmed stärkt både arkitekturen lokalt och Sveriges Arkitekter som organisation. Sveriges Arkitekter har som uppgift att lägga grunden för en vital svensk arkitektur med en hög arkitektonisk verkshöjd. Vår utställning Plots, Prints and Projections i anslutning till La Biennale di Venezia, har med rätta fått mycket uppmärksamhet. En av ambitionerna med utställningen var att introducera nya svenska arkitektkontor för en internationell arena. I uppbyggnadsskedet av nya praktiker har Sveriges Arkitekter en viktig roll att fylla, genom att stötta och underlätta för en ny generation arkitektkontor och därmed främja återväxten av svensk arkitektur. Sveriges Arkitekter verkar för att främja arkitekturen, för att förbättra för arkitekter i olika faser av yrkeslivet och sist, men inte minst, för att finnas i hela Sverige. Louise Masreliez Förbundsordförande 4/5

Vision och långsiktiga mål Sveriges Arkitekters vision och långsiktiga mål antogs på stämman 2014 och 2016 och ger vägledning för prioriteringar av all verksamhet i förbundet. Vision: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen och arkitekten Långsiktiga mål: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen och arkitekten 1. För alla som engagerar sig i samhällsbyggandet är Sveriges Arkitekter den mest trovärdiga kunskapskällan och den givna samtalspartnern Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen och arkitekten 2. Politiken och näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen och villkoren för arkitekten Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen och arkitekten 3. Alla som engagerar sig i samhällsbyggandet förstår hur arkitektur kan skapa värden och nytta för individen och för samhället i stort Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen och arkitekten 4. Arkitektens arbete och kompetens värderas högt av beställare, arbetsgivare och branschen i stort och våra medlemmar värderar sitt medlemskap högt Om verksamhetsrapporten Sveriges Arkitekters verksamhetsrapport är ett beslutsunderlag till stämman. Rapporten ska avrapportera verksamheten under den gångna perioden, och följa upp det verksamhetsprogram som fastställdes vid föregående stämma. Verksamhetsprogrammet för 2017 18 fokuserar på fyra fokusområden; Flytta fram arkitekternas position, Aktivt möta globaliseringen, Ökad politisk påverkan samt Ökad synlighet och genomslagskraft.

Verksamhetsrapport 2018 Styrelsens prioriteringar under verksamhetsperioden Under verksamhetsperioden har styrelsen lagt fokus på utvecklingen av kärnverksamheten: arkitektur. Styrelsen har strävat efter att förtydliga rollerna för Sveriges Arkitekters fyra befintliga akademier och grundat en ny akademi för kulturmiljö. Tanken med akademierna är att de ska utveckla sina respektive kärnämnen, korsbefrukta varandra för att ge resultat i form av bättre arkitektur och främja en kreativ arkitekturdiskussion. En viktig del i arbetet med att öka intresset för och höja kvaliteten på svensk arkitektur är tävlingsverksamheten. Tävlingen som upphandlingsform stärker arkitekturens roll i samhället och driver på utvecklingen av svensk arkitektur på flera sätt. Tävlingsprocessen leder också till en utvecklande dialog på kontoren, och utvecklar såväl individen som ett kontors särart. Även beställarorganisationens kompentens ökar ofta genom tävlingsprocessen. Under verksamhetsperioden har styrelsen arbetat med att utveckla tävlingsverksamheten, bland annat genom att öka kvaliteten i tävlingsförfarandet förbättra informationen öka andelen tävlingar där Sveriges Arkitekter medverkar verka för en bredd av olika tävlingstyper. Sveriges Arkitekter styrelse har tagit fram en ny affärsplan och handlingsplan, och även utökat bemanningen på kansliet för att kunna leverera en hög servicenivå inom tävlingsverksamheten. Den offentliga upphandlingen har varit i fokus under verksamhetsperioden. Hälften av omsättningen i Tävlingen som upphandlingsform stärker arkitekturens roll i samhället och driver på utvecklingen av svensk arkitektur på flera sätt. 6/7

arkitektbranschen är upphandlad och Sveriges Arkitekter ser att ovana och okunskap gör det svårt för många att handla upp kreativa tjänster. Enbart skolor och förskolor har i runda tal 600 olika beställare i Sverige (jämfört med grannlandet Finland som har en) och det säger sig självt att alla inte har samma erfarenhet och kunskap. Vi behöver vägledning och goda exempel. Ett arbete pågår därför med att undersöka hur Sveriges Arkitekter kan utveckla sin rådgivning till offentliga beställare. Vår strävan är att det ska bli fler kompetensinriktade upphandlingar. Ett arbete med en arkitekturplattform pågår, med syfte att om möjligt definiera vad bra arkitektur är och hur den uppnås. Sveriges Arkitekter arbetar ständigt med att stärka arkitektens villkor på olika sätt. Syftet med en arkitekturplattform är att rikta fokus på arkitekturen på ett tydligare sätt genom att ge vår syn på vad bra arkitektur är och bör vara. Förbundet vill skapa en grund att utgå från i debatt om arkitektur och dess värden. Processen kommer att redogöras för på stämman. Medlemmar bjuds sedan in för att ge feedback på det första underlaget till den kommande arkitekturplattformen. Styrelsen har arbetat med att utreda och komma med förslag på hur titlarna ska utvecklas stärka samhörigheten och arkitekters ställning. Detta arbete ligger till grund för det förslag som presenteras för stämman. Sveriges Arkitekters synlighet på relevanta arenor har stärkts. Förbundet har nu till exempel etablerad närvaro på Business Arena för att stärka kontakterna med fastighetsbranschen, Almedalen för att etablera arkitektur och samhällsbyggnad på en politisk arena och i internationella sammanhang för att profilera svensk arkitektur utomlands. Vår medverkan på Venedigbiennalen har varit ett stort åtagande, där syftet varit att stötta nyetablerade praktiker. I inledningen av verksamhetsperioden fokuserade styrelsen på att lägga en god grund för ekonomistyrning, arbetsordning och arbetssätt. En valberedning tillsattes också för de val som styrelsen beslutar om. Det är styrelsens uppfattning att det arbetet har varit en förutsättning för det förhållandevis höga arbetstempo och de goda resultat som uppnåtts under perioden. Styrelsen har initierat ett arbete med att ta fram en digital lösning för att underlätta omvärldsbevakningen av arkitektur för medlemmar och andra intresserade. En app med ett arkitektur-kalendarium och nyhetsbevakning som bas lanseras under hösten.

Verksamhetsrapport 2018 Prioriteringar 2017 2018 från verksamhetsprogrammet I verksamhetsprogrammet för 2017 2018 lyftes frågor som skulle prioriteras under verksamhetsperioden. Öka nöjdheten med medlemskapet bland medlemmarna genom bl.a. högre servicegrad, ett mer proaktivt förhållningssätt och genom att kansliet kommer närmare medlemmarna. Öka anslutningsgraden bland arkitekter till Sveriges Arkitekter genom en satsning på rekrytering. Inleda en testpilot tillsammans med Sveriges Arkitekter Skåne och Form/designcenter i Malmö i syfte att förlägga en del av den nationella verksamheten regionalt. Fortsätta det viktiga arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågor inom förbundet och kåren. Inleda ett arbete med att se över förtroendemannaorganisationen för ett mer ändamålsenligt och effektivare ideellt engagemang. För att öka nöjdhet och anslutningsgrad har»projekt Medlemsvård«bedrivits under verksamhetsperioden. Projektet har sin utgångspunkt i en analys av medlemsstrukturen avseende förbundets representativitet/ anslutningsgrad, utträden samt nöjdhet och motiv för medlemskap för befintliga medlemmar. Inom ramen för projektet har flera utvecklingsförslag presenterats. Både intervjuer och enkäter hos såväl medlemmar som icke-medlemmar tyder på att avgiftsnivån (för yrkesverksamma) är en kritisk faktor till att man inte är medlem, alternativt väljer att gå ur. Fler nivåer gör det lättare för medlemmar som har en tillfälligt försämrad ekonomi att kvarstå som medlemmar. En upptrappning av medlemsavgiften vid övergång från studier till arbetsliv kommer göra det lättare att rekrytera yngre medlemmar. Av de som lämnar förbundet är 80-talister överrepresenterade. En delförklaring kan vara att dessa kommit ut på en arbetsmarknad präglad av högkonjunktur och förhållandevis goda möjligheter till anställning med god löneutveckling och rimliga anställningsvillkor. För denna målgrupp har förbundet haft svårt att paketera ett erbjudande som motiverar till medlemskap. Denna grupp är givetvis central för förbundet och vi behöver skapa ett mer attraktivt medlemserbjudande. Olika typer av karriärstöd och portfoliogranskning håller på att tas fram, liksom fler erbjudanden som förmånliga banktjänster och försäkringar. Av de som lämnar förbundet är 80-talister överrepresenterade. 8/9

I medlemsundersökningen från 2016 framkom att det som mest påverkar medlemmarnas nöjdhet med förbundet är påverkansarbete och den fackliga verksamheten. Samtidigt är detta områden där förbundet får förhållandevis låga betyg. Under verksamhetsperioden har åtgärder gjorts för att höja kvaliteten i dessa delar. Rekrytering av medarbetare med facklig bakgrund har kraftigt stärkt förbundets förmåga att kommunicera och bedriva påverkansarbete i fackliga frågor. Testpiloten Sveriges Arkitekter Skåne startade under verksamhetsperioden. Syftet med verksamheten var att pröva hur kansliet kan komma närmare medlemmarna, stärka den regionala debatten och närvaron och att verka för ökad internationalisering. Styrelsen har under verksamhetsperioden beviljat bidrag till Sveriges Arkitekter Västra Götaland för en»pop-up«i Göteborg som syftade till att undersöka förutsättningar för en fysisk mötesplats för arkitektur och design i Göteborg. Projektet innebar att lokalföreningen hyrde en lokal under en begränsad tid, genomförde organisationens vanliga aktiviteter i lokalen samt anordnade aktiviteter som man inte har kunnat stå värd för utan en egen lokal. Man arbetade också med att etablera externa samarbeten och arbeta med sin interna strategi. Under hösten 2017 svepte #metoo-rörelsen över byggbranschen, där arkitektkåren engagerade sig under parollen Sista spiken i kistan. Sveriges Arkitekter arrangerade ett seminarium tillsammans med Svenska Teknik&Designföretagen om sexuella trakasserier som berörde arkitektkåren. Kansliet har också medverkat vid två möten med Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson, där branschen samlat åtgärder för att motverka sexuella trakasserier och skapa en hållbar arbetsmiljö. Sveriges Arkitekter har tagit fram riktlinjer som ett stöd för medlemmar, chefer och arbetsgivare för hantering av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Utskottet Arkitekt(h)en har arbetat med att ta fram ett styrdokument över hur förbundet ska arbeta med jämställdhet- och mångfaldsfrågor, och även genomfört en benchmark över hur andra organisationer hanterar detta område. Beträffande arbetet med att se över förtroendemannaorganisationen har styrelsen inlett det arbetet genom att se över sitt eget arbetssätt och arbetsordning. Sveriges Arkitekter Örebro fick också stöd för att tillsammans med regionen på olika vis belysa bilden av regionen och Örebro stad. Med hjälp av publika samtal med inbjudna gäster vill man sätta ett ökat fokus på planering och gestaltning och diskutera hur dessa kan påverka och samverka för en socialt hållbar och inkluderande miljö.

Verksamhetsrapport 2018 Verksamheten inom de fyra fokusområdena Flytta fram arkitekternas position Detta verksamhetsområde handlar om att förbundet ka rusta arkitekterna och arkitektföretagen inför framtiden genom att stärka konkurrens- och attraktionskraften. Arkitektutbildningarna lägger grunden för framtidens arkitekt och är en viktig fråga för förbundet. Under verksamhetsperioden har Sveriges Arkitekters utbildningspolicy reviderats utifrån målsättningarna i verksamhetsprogrammet. Utbildningarna behöver vara utomordentliga i att utbilda studenterna i grundläggande färdigheter och vara i takt med sin omvärld. Den ökande rörligheten av studenter mellan skolor och inriktningar, tillsammans med internationaliseringen och Bolognaprocessen, breddar yrket. Vi kommer att se en större mångfald, vilket har varit en mycket viktig faktor i revideringen av policyn. Arkitekternas, och även övriga branschaktörers, kompetensutveckling behöver förstärkas. Kunskapsutveckling och innovation får allt större betydelse för att möta samhällsutmaningarna. Forskning, innovation och kunskapsdelning behöver utvecklas och få större betydelse för arkitektverksamheterna. En närmare samverkan mellan arkitekt, beställare och marknadens olika aktörer, inklusive kommun och stat, är viktigt. Det skulle kunna ge starkare arkitektur och långsiktigt bidra till en bättre livsmiljö. Samtidigt ställs då högre krav på arkitekten, som måste bli bättre på att förstå kundens affär och situation. Arkitekter i Sverige kan och bör vara internationella förebilder vad gäller affärsutveckling och att göra anspråk på att lösa viktiga samhällsutmaningar. Arkitekternas olika roller är av godo. Fler arkitekter på beställarsidan inom statlig verksamhet och kommunal sektor är viktigt. Det krävs även särskilt fokus för att stärka kommunens roll i samhällsbyggandet och arkitektkompetensen i kommunerna. För att flytta fram arkitekternas positioner skulle Sveriges Arkitekter under verksamhetsperioden: Tillsätta en kvalificerad arbetsgrupp för att undersöka förutsättningarna för förbundet att arbeta för skyddade arkitekttitlar, se över nuvarande titlar och vid behov föreslå förändringar till nästa stämma. Uppdatera Sveriges Arkitekters utbildningspolicy i samverkan med bl.a. utbildningsinstitutionerna. Syftet var att stärka arkitektrollen och möta framtiden på bästa sätt. Tillsammans med utbildningsinstitutionerna arbeta vidare med en breddad rekrytering till utbildningarna och verka för fler utbildningsplatser. Bredda och utveckla stödet och erbjudandet till arkitektföretagen med speciellt fokus på affärsutveckling. Fortsätta stärka arkitekterna genom att utveckla utbudet av kompetensutveckling, men även se över möjligheten till samarbete med andra organisationer kring kompetensutvecklingen och rikta den även till beställare och upphandlare. Verka för att stärka finansieringen av forskning och utveckling och tillgängliggöra resultaten, i samarbete med bland andra utbildningsinstitutionerna Arkus och Formas. I samverkan med bl.a. utbildningsdepartementet verka för fler timmar i läroplanen i bild generellt och arkitektur specifikt, samt ökat fokus på PBL:s demokratiska roll och individens konsumentkunskap. 10/11

Stärka arkitektkompetensen i kommunerna tillsammans med en bred grupp av aktörer, bland andra SKL och Stadsarkitektföreningen. Under verksamhetsperioden har frågan om Sveriges Arkitekters titlar utretts tillsammans med en arbetsgrupp. Arbetet och ett förslag på fortsatt inriktning presenteras separat till stämman 2018. Sveriges Arkitekters utbildningspolicy har reviderats. Policyn handlar om vad utbildningen av arkitekter nu och i framtiden behöver uppnå och vilka resurser som krävs för den. Policyn ska fungera som ett stöd när utbildningsansvariga, bransch och studenter diskuterar och tar beslut om utbildningarnas kvalitet, framtida utveckling och resurser. Frågan om fler utbildningsplatser har behandlats av utbildningsutskottet i möten med utbildningsinstitutionerna och lyfts i den reviderade utbildningspolicyn. I förbundets påverkansarbete har frågan lyfts gentemot rikspolitiker, förts i samarbete med Saco med anledning av den pågående utredningen om högskolornas och universitetens framtida styrning och resurstilldelning samt i remissvar, branschrapport och artiklar. Kansliet har initierat ett uppföljande arbete och samarbete med»ung svensk form«för att bredda rekryteringen till design, konst och arkitekturutbildningar. Under perioden har branschfrågorna utvecklats för att möta företagens behov nu och i framtiden. En modell om 70/30 har inarbetats: 70 procent av insatser och resurser ska möta behoven nu, 30 procent ska förutse och möta framtida utvecklingsbehov. Detta präglar utbud inom kompetensutveckling, omvärldsanalys, arbete med branschrapport, internationalisering, verksamhetsrelaterade frågor där olika former av påverkan genomförs, samt särskilda insatser och samarbeten. Sveriges Arkitekters kompetensutveckling har utvecklats stegvis under många år. Vi uppskattar att drygt 10 procent av Sveriges Arkitekters yrkesaktiva medlemmar har gått en kurs. Enligt en enkät från 2017 har de kurser och program som givits under 15 år en kundnöjdhet på över 80 procent i snitt och förtroendet för Sveriges Arkitekter som utbildningssamordnare är högt. Sedan programmen för professionalisering introducerades 2008 har 60 terminsprogram genomförts, varav tio erbjudits i Göteborg och Malmö. Sedan januari 2016 har ett löpande erbjudande med korta kurser introducerats. Totalt elva kurser har genomförts med ämnen som affärsförhandling, affärskunskap, fastighetsutveckling, LOU och processledning. Kurserna konkurrerar inte med professionaliseringsprogrammen utan är ett komplement som svar på tidsbristen i företagen. Utöver detta arrangeras seminarier, nätverksträffar och events. I dagsläget erbjuds i snitt två till tre program samt tre till fyra korta kurser per termin. Fackliga kurser erbjuds med fyra till sex per termin samt halvdagsseminarier. Programmen Steg 1, 2 och 3 är fortsatt efterfrågade. Från 2018 erbjuds också Steg 1 på engelska vid behov. Utöver våra medlemmar vill vi nå de som formar arkitekturens villkor, till exempel beställare eller politiker, och vi har sett ett ökat behov för arkitekter att kunna bilda interdisciplinära team. Under perioden har vi därför öppnat en del av våra kurser för fler grupper och har också utvecklat samarbete med Boverket, Form/ Design Center i Malmö, Norska NAL och Danska Arkitekturforeningen. Sveriges Arkitekters ambition att uppnå fler timmar i läroplanen i bild och arkitektur har inte varit framgångsrikt. En central fråga ha varit återinförandet av estetiska ämnen som obligatoriska på de nationella gymnasieprogrammen en proposition som tyvärr avslogs av riksdagsmajoriteten i juni 2018. För att stärka arkitektkompetensen i kommunerna har flera processer löpt parallellt. 1. Närvaro på olika event som möter kommunerna på olika sätt, till exempel Almedalen. Vi har också producerat tidningsbilagan Arkitektur gör det möjligt och bifogat den i Dagens Samhälle. Tillsammans med HSB instiftades priset Årets Arkitekturkommun som delats ut 2017 (då Örebro vann) och 2018 (då Växjö drog längsta strået).

Verksamhetsrapport 2018 2. Projektet Bygga Vackert, som redogörs för under Företagsstöd. 3. Den undersökning med efterföljande påverkansarbete som undersökte antalet arkitekter i samtliga kommuner som genomfördes i januari 2017. Undersökningen har därefter utgjort underlag för att påverka en förändring av såväl frekvens som antal utbildningsplatser på våra lärosäten. Undersökningen kom bland annat fram till att det finns en dryg handfull kommuner som inte har tillgång till arkitekt och endast cirka hälften har stadsarkitekt. Aktivt möta globaliseringen Globaliseringen och digitaliseringen ställer krav på svenska arkitekters och arkitektföretags konkurrens- och attraktionskraft. Endast genom att öka attraktiviteten globalt såväl som på hemmamarknaden kan vi verka för en hög sysselsättning för våra medlemmar över tid. Att bredda marknaderna för arkitekterna är också ett sätt att bli mindre konjunkturkänsliga. Arkitektmarknaden är i dag internationell till skillnad från tidigare då den i stor utsträckning var nationell, eller till och med lokal. Sverige har en import av arkitekttjänster i dag, men en mycket blygsam export. Arkitektyrkets ökade bredd och kulturella mångfald innebär att vi i större omfattning kommer att arbeta på en internationell marknad. Nya strukturer och nätverk kommer att utvecklas och möten mellan kunskaper och värderingar kommer generera nya lösningar och nya utmaningar. Globaliseringen innebär även att arkitekter från olika delar av världen kommer till Sverige en resurs som behöver tas tillvara på ett bättre sätt. Den internationella marknaden innehåller idag i allt högre utsträckning liknande utmaningar som vi har här hemma. Sverige är ett föregångarland i demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbarhet. De styrkorna, tillsammans med arkitektens vilja att göra skillnad, innebär att arkitekter i Sverige kan bidra med positiv förändring internationellt. Sveriges Arkitekter samverkar i detta arbete med det offentliga Sverige inom ramen för regeringens exportstrategi. Detta innebär att extra resurser utöver förbundets egna finns under kommande verksamhetsperiod. På sikt ska de svenska arkitekterna och arkitektkontoren stå väl rustade för en global marknad, med växtkraft och nätverk som stöttar närvaron i andra länder och med en hög sysselsättningsgrad bland våra medlemmar och hållbara företag som kan hantera skiftande efterfrågan över tid. Svensk arkitektur ska vara en självklar del av de så kallade kreativa näringarna (mode, design, spel, musik m.fl.) och tillsammans med övriga systerorganisationer och statliga organ ska Sveriges Arkitekter bidra till en utvecklad tjänsteexport. Sveriges Arkitekter ska i nära samverkan med statliga institutioner verka för att stöd finns för de utmaningar ett företag möter under ett internationaliseringsarbete. Sveriges Arkitekter vill också verka för standardiserade tävlingsförfaranden för att sänka trösklar för deltagande i internationella tävlingssammanhang. Det långsiktiga målet är att fördubbla exporten till 2020 och att stötdämpa nästa lågkonjunktur så att fler kan behålla sina arbeten och fortsätta utveckla sin kompetens. För att aktivt möta globaliseringen skulle Sveriges Arkitekter under verksamhetsperioden: Verka för hög sysselsättning för våra medlemmar över tid genom att öka svenska arkitekters attraktivitet globalt såväl som på hemmamarknaden. Verka för långsiktigt stöd från regeringen för en uthållig uppbyggnad av detta underutvecklade område, att aktivt möta globalisering. Bredda arkitektens och arkitektföretagens marknad. Stötta affärs- och projektutveckling. Verka för sänkta trösklar för de svenska arkitektföretagens tillväxt, bland annat genom statligt stöd. 12/13

Stötta den enskilda arkitektens förmåga att möta en internationell marknad. Samverka med offentliga Sverige och synliggöra nyttan av arkitektur i Sverige för ett hållbart samhälle och för Sverigebilden. Erbjuda kontaktskapande, förmedling och plattformar för internationell exponering. Synliggöra arkitektur och arkitekter och arkitektföretag i Sverige på en global marknad samt mer specifikt på valda nyckelmarknader genom nära samverkan i befintliga och nya nätverk. Erbjuda en samlad bevakning av nyckelmarknader. Sedan 2015 har många insatser gjorts för att öka närvaron av svenska arkitekter och arkitektur globalt. Internationaliseringens huvudsakliga mål är att hålla hög sysselsättning, kompetensnivå och attraktionskraft för våra medlemmar. Sveriges Arkitekter har ingått i ett samarbete med Visit Sweden, Svensk Form, Trä och möbelföretagen och Association of Swedish Fashion Brands som resulterade i ett regeringsfinansierat projekt. Det har inneburit att det nu finns ett designmuseum på webben, och ett antal nedslag har gjorts internationellt i Milano, Venedig, London, Japan, New York och Paris. Möjlighet har skapats för att svenska arkitekter ska få tillgång till scener internationellt och skapa synlighet i internationell media genom närvaro på andra marknader men även genom de projekt som genomförts i Sverige. Projektet går nu in på sitt fjärde och sista år. Målet är att arbeta fram en fortsättning för att etablera en internationell närvaro. Samarbete med Visit Sweden kring»toolkits«, digitala utställningar som ska kunna visas på ambassader och konsultat världen över har etablerats. Två toolkits finns framtagna; om träarkitektur och demokratisk arkitektur. För att bidra till spridningen har särskilda webbplatser tagits fram för att stötta de kommunikativa budskapen, kataloger har utarbetats, samtal kurerats och genomförts och en särskild upplaga av tidningen Arkitektur togs fram till Salone del Mobile i Milano 2017 och spreds vidare på andra event under året. Venedigbiennalen är det enskilt viktigaste forumet för den internationella arkitekturen och arkitekturdiskussionen. Sveriges Arkitekter arrangerar en kurerad utställning och program i samarbete med Sveriges Arkitekter, Folkhem och Svenskt Trä. Under utställningsperioden genomförs separata event för att visa att Sverige, svensk arkitektur, innovationskraft och svenska städer på många sätt är föregångare inom arkitekturen i Sverige. Ett syfte är också att stötta oetablerade praktiker och erbjuda dessa en internationell närvaro. Ökad politisk påverkan Bra arkitektur kräver mer än bra arkitekter. Arkitekturens förutsättningar består av allt från hur den offentliga upphandlingen går till, hur avtal formuleras till hur lagar och regler ser ut och beställarens kompetens. Sverige har begränsade incitament och ett svagt regelverk för att säkerställa arkitektonisk kvalitet. Exempelvis behöver kommunerna stärka sin roll och position och kommunerna måste ha mandat att ställa krav och ha ett tydligt och modigt politiskt ledarskap. Politiska beslut tas hela tiden och många lagar och regler får konsekvenser för arkitekturens förutsättningar. Det gäller inte bara LOU eller PBL utan även inom politikområden som till synes ligger långt från arkitektur, till exempel skattebeslut, beslut kring kommunens roll i planeringen eller förändrade förutsättningar för tjänstesektorn. Det är viktigt att Sveriges Arkitekter konsekvent arbetar med att förbättra dessa förutsättningar och påverkar de större strukturerna. Vi vill se starka incitament och regelverk för långsiktiga hållbara investeringar, där byggandet utgår från perspektivet att det handlar om människans livsmiljö med högt prioriterade kvalitetsfrågor. Upphandlingar och tävlingar är viktiga instrument för att bestämma villkoren för arkitekterna och för att visa på de värden som arkitekturen kan skapa. Det är viktigt att Sveriges Arkitekter påverkar dessa processer - från upphandlingslagar till beställarkompetens och praxis. Det är av betydelse att en mångfald av arkitekter får möjligheter att delta i upphandlingar och tävlingar samt att

Verksamhetsrapport 2018 fler upphandlingsprocesser leds av kvalitativa målsättningar istället för lägsta pris. Att arkitekten kan kommunicera med allmänheten är viktigt, men även att allmänhetens förståelse för arkitekturen ökar. En central del i ett sådant långsiktigt arbete är att arbeta med arkitektur som läroämne i grundskolan, men även att barn- och ungdomar kommer i kontakt med arkitektur. Genom strategiska samarbeten med andra organisationer vill vi fokusera på beställarens roll. Incitamenten hos beställaren att investera långsiktigt, med god kvalitet och med eftertanke ska identifieras och förstärkas och samverkan mellan beställare och arkitekt förbättras. För att förbättra förutsättningarna för arkitekturen under verksamhetsperioden skulle Sveriges Arkitekter: Stärka förbundets arbete med opinionsbildning och politisk påverkan genom att bevaka och påverka lagar, regler och politiska beslut. Av särskild vikt under perioden är implementering av arkitekturpolitiken och den nya lagen om offentlig upphandling. Stärka kommunens roll för att säkerställa den arkitektoniska kvaliteten med fokus på den goda planeringen och den lokala arkitekturpolitiken. Arbeta med strategiska samarbeten med organisationer som ansluter beställare för en branschöverskridande förståelse för en bra process. Av särskild vikt under perioden är den kommande översynen av ABK. I bred samverkan ta fram och erbjuda utbildning, metodutveckling och stöd till beställare inom upphandling och arkitektonisk kvalitet med ett speciellt fokus på implementering av nya LOU. Vara ledande experter inom LOU i tävlingar. Tävlingsverksamheten ska bidra till att ny arkitektur i Sverige uppfattas som nyskapande. Sveriges Arkitekter ska verka för att utveckla prekvalificeringsprocessen så att arrangörer formulerar öppna och framåtsyftande urvalskriterier, arbeta för en ökad bredd i tävlingsformer och team och verka för rimliga arvoden. Arbeta för att tillgängliggöra kunskap om arkitektur för barn och unga, bland annat som läroämne i grundskolan. Påverkansarbetet har i huvudsak fokuserat på inspel till och genomförandet av arkitekturpolitiken. Ett intensivt arbete har gett ett resultat över förväntan. Med den nya arkitekturpolitiken»politik för gestaltad livsmiljö«går Sverige från att ligga efter andra länder till att bli ett föregångsland och vi kan konstatera att Sveriges Arkitekter har spelat en stor roll i detta arbete. Vi saknade dock ett uppdrag till upphandlingsmyndigheten att ge kvalitetskriterier större utrymme i upphandlingar något som vi efterlyst i debattartikel och dialog med politiker. Förbundet hade också gärna sett en statlig arkitekturfond i likhet med Danmarks Realdania, även här fortsätter påverkansarbetet. Viktigast nu är att tillse att reformen genomförs och får möjlighet att ge avsedda resultat, och att funktionen som riksarkitekt får möjlighet att genomföra sitt uppdrag. Tillsammans med Akademin för fysisk planering har vi fört dialog med regeringens samordnare för större samlade exploateringar. Regeringen har tillsatt ett råd för Hållbara städer med en av våra medlemmar som ordförande. Regeringen har också tillfört medel för ett nytt stöd för gröna städer, för att öka kommunernas möjligheter till stadsnära grönska, ekosystem i urban miljö och barns utemiljöer. Beträffande vård- och lärmiljöer så ska Boverket enligt det nya regeringsuppdraget ta fram handledningar på dessa områden. Förbundet har också opinionsbildat kring Plan- och bygglagens syfte, detaljplanens viktiga roll och mot ogenomtänkta bygglovsundantag, då vi vänder oss emot den politiskt utbredda tilltron till att de regelförenklingar som föreslagits och väntas föreslås skulle lösa bostadsbristen. Förbundet har också varit aktivt i arbetet för jämställda löner och mot sexuella trakasserier. För att lyfta goda exempel och driva på arbetet i kommunerna har vi under två år tillsammans med HSB utsett Årets Arkitekturkommun. Priset för 2017 delades ut till Örebro kommun under Business Arena i Stockholm. Priset för 2018 delades ut till Växjö 14/15

kommun och kommunlistan i rapporten blev mycket uppmärksammad medialt. Fördjupad dialog med de pallprisvinnande kommunerna har förts i syfte att samla ihop och sprida goda metoder och exempel i nästa års rapport. Vårt övergripande påverkansarbete har haft kvalitetsfrågan som en ständigt röd tråd för aktiviteter på våra påverkansarenor. Vi genomförde dessutom 2017 en undersökning kring hur många stadsarkitekter och arkitekter som fanns i landets 290 kommunala förvaltningar. För den kommande översynen av ABK 09 har en arbetsgrupp med konsulternas representanter tillsatts. Som stöd för representanterna har STD tillsatt en referensgrupp där Ulrika Paulsson från Sveriges Arkitekter ingår. Revideringen av ABK 09 kommer sannolikt påbörjas under 2021. Det är dock viktigt att arbetsgruppen även följer det pågående arbetet med entreprenadavtalet AB 04 som kommer att påverka ABK 09. Kansliet har under arbetet med offentlig upphandling försökt arbeta så att alla uppdrag med offentlig upphandling befruktar varandra, både när det handlar om påverkan och utbildning och uppdraget om att undersöka möjligheterna att utveckla en upphandlingstjänst. En stor del av arbetet handlat analys, utbildning, förankring och rättsutredning. En stor del av analysarbetet ger underlag både för Sveriges Arkitekters ställningstaganden när det gäller hur man kan arbeta med LOU rent praktiskt, men också den hållning förbundet kan ha policymässigt. De upphandlande myndigheterna har numera en större verktygslåda när det gäller hur man lägger upp upphandlingar. Nya upphandlingsmetoder har ännu inte utvecklats på marknaden. Det finns en stor möjlighet att utveckla metoder och praxis. Kansliet har knutit till sig en rad intressenter och experter från SKL, Upphandlingsmyndigheten, Byggherrarna och Arkdes. Sveriges Arkitekter har fått i uppdrag att utveckla ett innovationspartnerskap åt Kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm. Upphandlande myndigheter som vill utveckla andra typer av kvalitetspräglade upphandlingar söks för att på motsvarande sätt ta fram föredömliga exempel som kan spridas. Sveriges Arkitekter medverkar också rådgivande i SKL:s upphandlingar av bostäder och förskolor. En utredning kring möjligheterna och konsekvenserna för Sveriges Arkitekter att utveckla en upphandlingstjänst har genomförts. Slutsatsen är att det finns behov för en sådan tjänst och det vore bra om den fanns tillgänglig på marknaden. Förbundet ska kunna erbjuda en upphandlingstjänst i de fall tjänsten bedöms kunna inverka positivt på Sveriges Arkitekters opinions- och påverkansarbete. Förbundet ska avsätta resurser för att utveckla rådgivningen till upphandlande myndigheter när det gäller processer för målsökande kvalitetsupphandlingar. Vid stämman 2014 fick Sveriges Arkitekters styrelse i uppdrag att inleda arbete för att utveckla tävlingsverksamheten. En arbetsgrupp tillsattes 2015 med representanter från styrelsen, tävlingsnämnden och kansliet i syfte att bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete. Tre protokollförda möten hölls innan gruppen upplöstes på grund av resursbrist på kansliet. Under 2017 återupptogs arbetet inom tävlingsgruppen på Sveriges Arkitekters kansli och har resulterat i en handlingsplan som godkänts av styrelsen. Sveriges Arkitekter har ett dubbelt uppdrag att tillhandahålla service till medlemmarna och att öka intresset, höja kvaliteten och bevaka och värna om svensk arkitektur. Tävlingsverksamheten ska vidare bidra till att ny arkitektur i Sverige ska uppfattas som nyskapande med kreativ idéhöjd, goda materialval och hållbara lösningar genom att i varje enskild tävling söka den bästa processen, bästa programmet och stötta kundens beslut för den bästa lösningen. Under perioden har ca 30 tävlingar genomförts där Sveriges Arkitekter varit inblandade, en liten ökning från föregående period. Merparten är inbjudna tävlingar som föregåtts av en prekvalificering. Under perioden har branschgruppen slutfört två

TALL. DEL I UTSTÄLLNINGEN PRINTS PLOTS PROJECTIONS VID VENEDIGBIENNALEN 2018. ARKITEKT NORDMARK & NORDMARK. FOTO: IDA WÄNSTEDT Verksamhetsrapport 2018 16/17

uppdrag med tillhörande bedömningsarbete och har för närvarande förfrågningar om att bistå i 2 3 nya uppdrag. Tre markanvisningstävlingar med tillhörande juryarbete har slutförts och ett fjärde påbörjats. Ett arbete med innovationspartnerskap pågår. Under perioden har samarbetet med Business Arena utökats. Sveriges Arkitekter har representerats med egen monter, designat programpunkter och medverkat i paneler. Syftet har varit att bredda bilden av tävlingar som upphandlingsform, träffa beställare och få återkoppling från marknaden. Sveriges Arkitekter har också deltagit vid KOMMEK med samma syfte. Den 1 januari 2017 antogs nya LOU, Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. I samband med detta gav kansliet Foyen Advokatfirma i uppdrag att genomföra en mindre rättsutredning med avseende på vilka konsekvenser den nya lagstiftningen har för tävlingsservicens verksamhet. Utredningen har bland annat lett till att uppdaterade mallar tagits fram som stöd i prekvalificeringsprocessen och programskedet. Ökad synlighet och genomslagskraft. Kommunikation och ett effektivt utnyttjande av kommunikationskanaler är en strategisk resurs för att nå verksamhetsmål och kan inte längre enbart ses som en stödfunktion. Effektiv kommunikation kan användas för påverkan och förändring, istället för bara information. Vi vet att arkitektur skapar värden, och vi berättar gärna om det för andra. Utmaningen ligger i att få våra målgrupper att förstå hur och varför. Vi måste anpassa vår kommunikation efter våra olika målgrupper så att budskapet ligger nära deras vardag. Vi måste även prioritera målgrupperna utifrån vilka som enbart behöver kunskap, vilka som ska tycka något och vilka som ska agera. Vi måste på olika sätt, i olika fora och för olika målgrupper berätta historien om arkitektur. Sveriges Arkitekter måste in i debatten om de huvudsakliga frågorna kring samhällsbyggandet. Den mediala debatten om bostadsbyggandet, våra livsmiljöer och framtidens städer, kontor eller lärmiljöer kan inte föras utan arkitekterna. Vi måste kommunicera brett mot allmänheten, men samtidigt utveckla det initierade samtalet om arkitektur. Vi vill förflytta uppfattningen av arkitektur bland beslutsfattare från en marginaliserad kulturpolitisk fråga, till ett värdeskapande verktyg för en positiv samhällsutveckling. Vi vill landa i en kultur där arkitekturen tas som något självklart, där vi arbetar tillsammans med andra aktörer för att stärka det. Sveriges Arkitekter ska vara den man hänvisar till för aktuell kunskap och ska alltid agera och ta ställning i aktuella sakpolitiska frågor och utifrån egenproducerade utredningar och faktasammanställningar driva opinionsbildning och lobbying. Att synas inom media, både traditionella och sociala, är ett sätt att nå ut och påverka. I ett samhälle där alltmer information finns tillgänglig och sprids måste vi sträva efter att hitta nya vinklar. För att öka synligheten för arkitektkåren likväl som för Sveriges Arkitekter skulle Sveriges Arkitekter: Satsa på ökad strategisk kommunikationsplanering för att skapa en sammanhållen kommunikation anpassad för våra målgrupper. Öka förståelsen och synligheten av arkitekturens betydelse för allmänheten. Öka organisationens och arkitekternas synlighet i nyhetsmedia, nationellt och regionalt. Genomföra en större medial kampanj som ska stödja förflyttningen av begreppen arkitektur och arkitekt. Verka för fler mötesplatser, event och aktiviteter om arkitektur i hela landet som intresserar våra medlemmar och våra externa målgrupper. Producera riktad kommunikation till beställare. Samverkan inom internationaliseringsarbetet för att stärka synligheten av svensk arkitektur och svenska arkitekter internationellt. Ökad digital närvaro och ökad omvärldsbevakning för att ha kontroll på vad som sägs om arkitekter och arkitektur. Arbeta för att kunna erbjuda fler kommunikationskanaler mot medlemmarna, för både service och information.

Verksamhetsrapport 2018 Sveriges Arkitekters kommunikationsarbete har en rimlig avvägning mellan planerad och strukturerad verksamhet, samtidigt som vi är adaptiva och flexibla. I den medlemsundersökning som genomfördes våren 2018 framkommer att medlemmarna tycker kommunikationen från Sveriges Arkitekter håller hög kvalitet och skattar den högre än förbundets påverkansarbete, medlemsförmåner, fackliga verksamhet och branschverksamhet. Endast servicen från kansliet ges högre betyg. Kommunikationsarbetet utgår från en av styrelsen fastställd kommunikationsstrategi som uppdateras löpande. Till specifika projekt görs kommunikations- och/ eller pressplaner. Uppföljning, utvärdering och analys av enskilda kommunikationsaktiviteter görs när så är lämpligt. Under verksamhetsperioden har funktionerna i sökmotorn för arkitekttjänster för privatpersoner,»anlita arkitekt«på hemsidan, förbättrats. Sökmotorn har haft över 50 000 besök under perioden. Under 2017 producerades tidningsbilagan»arkitektur gör det möjligt«i 400 000 exemplar och bifogades Dagens Industri. Tillsammans med HSB instiftades 2017 priset»årets Arkitekturkommun«som också delades ut 2018. Syftet med priset är att visa att arkitektur skapar miljöer av hög kvalitet där människor kan trivas och må bra. Företrädare för Sveriges Arkitekter har intervjuats i cirka 15 tidningar, radio eller tv-inslag. De flesta har handlat om läget på den överhettade arkitektmarknaden. Den nyhet som gett störst genomslag är från mars 2018 då förbundet redovisade att ingångslöner för kvinnor är högre än för män, något som är exceptionellt ovanligt på svensk arbetsmarknad. Under verksamhetsperioden har ett arbete inletts med att ta fram en plattform för Sveriges Arkitekters utgångspunkter, en så kallad»arkitekturplattform«. Styrelsens bedömning är att en sådan behövs som bas för ett framgångsrikt arbete att hantera den stundtals svårbemötta argumentationen om skönhet, arkitekten och arkitekturens roll. Under kommande verksamhetsperiod är ambitionen att utifrån Arkitekturplattformen ta fram specifika kommunikationsmål för den önskade förflyttningen. Under verksamhetsperioden har testpiloten i Skåne och pop-up-verksamheterna i Örebro och Göteborg varit konkreta exempel som syftar till att engagera på lokal nivå. Sveriges Arkitekter på Form/Design Center i Malmö har genomfört flera aktiviteter som dragit mycket folk. Kansliet har också försökt stötta de regionala arkitektföreningarna administrativt (bland annat genom kalendarium på arkitekt.se, lyfta de lokala aktiviteterna i nyhetsbrev och i medlemstidningen Arkitekten). Kansliet har också samarbetat med till exempel Stockholms Arkitektförening och administrerat webbsändning av en föreläsning med Daniel Libeskind. Vi har även höjt kvaliteten på webbsändningar från Arkitekturfrukostarna och Almedalen för att underlätta för fler att kunna ta del av dessa. Skriften Bygga vackert skrevs av Sveriges Arkitekter på uppdrag av SKL hösten 2016. Under verksamhetsperioden har den spridits till beställare och delats ut på mässor och andra större sammanhang. Tidningen Arkitektur gör det möjligt bifogades Dagens Samhälle våren 2018 och kretsar kring arkitekttävlingar och LOU/upphandling. Tidningen har också spridits under Almedalsveckan och mässor. Business Arena har vuxit till en naturlig mötesplats för fastighetsbranschen runt om i Sverige, och Sveriges Arkitekter har mycket god närvaro. Syftet med vår medverkan är bland annat att möta beställare och sprida kunskap om Sveriges Arkitekters tävlingsverksamhet. Under verksamhetsperioden har samverkan inom kansliets olika funktioner och med externa partners framförallt kretsat kring»aiming for Democratic Architecture«och»Woodland«och Sveriges Arkiteters medverkan på La Biennale di Venezia och utställningen»plots Prints Projections«och seminarieprogrammet»reflect Project Connect«, med tillhörande utställningskatalog. Sveriges Arkitekter har producerat material för utställningarna i olika kanaler och medverkat i press- och PR-arbete för samtliga projekt. Samarbeten med Visit Sweden och Svenska institutet har lett till flera presskontakter och ett relativt gott genomslag i internationell media, framförallt gällande utställningen i Venedig. 18/19

Sveriges Arkitekter arbetar löpande med omvärldsbevakning i både analoga och digitala kanaler. Särskilda nyckelbegrepp bevakas och berörda medarbetare tar del av dagliga uppdateringar om vad som skrivs om arkitekter och arkitektur. Under verksamhetsperioden har förhållandevis stora resurser lagts på att utveckla kommunikationskanalerna gentemot medlemmar och omvärld. Webbplatsen arkitekt. se är huvudwebb för organisationen och har haft cirka 3 800 000 sidvisningar och 450 000 besökare. Besökarnas beteende på webbplatsen analyseras löpande och sidan anpassas efter detta. Ett projekt att arbeta mer datadrivet med innehållsproduktion är inlett. De mest besökta delarna av webbplatsen handlar om kurs/kompetens, platsannonser och lön och de redaktionella resurserna prioriterar det som i störst utsträckning efterfrågas. Under 2018 lanserades flera kampanjwebbar ;»Woodland«,»Reflect Projekt Connect«och en kurerad kalender för seminarier och evenemang i Almedalen. Detta möjliggör mer riktad och situationsanpassad kommunikation. 6 000 per avsnitt, men enskilda avsnitt kan ha uppemot 15 000 lyssnare. Våren 2018 inleddes arbetet med att utveckla en app för medlemmar och arkitekturintresserade. Huvudsyftet med appen är att erbjuda ett heltäckande kalendarium över arkitekturhändelser (seminarier, utställningar etc.) samt omvärlds- och nyhetsbevakning inom arkitekturområdet. Appen lanseras hösten 2018. Våren 2018 genomfördes en utvärdering av Sveriges Arkitekters kommunikation i sociala mediekanaler. Förbundet har saknat en förankrad och fastställd strategi för sociala medier vilket inneburit att de kanalerna inte nyttjats fullt effektivt. En uppdaterad strategi är under utveckling. Ett konkret resultat är ett projekt som ska arbeta tematiskt med arkitektur på Instagram. Genom att fokusera på till exempel en epok, enskild arkitekt eller stil under en viss tidsperiod kan kanalen nyttjas fokuserat och med ett tydligare syfte. Sveriges Arkitekter skickar löpande nyhetsbrev till medlemmar och andra prenumeranter, även om tävlingar. Nyhetsbreven har hög kvalitet (vilket mäts utifrån antal öppnade brev och klick) och skickas veckovis. Podcasten Staden produceras i samarbete med Arkitektur Förlag och har funnits i över fem år och utkommit med över ett hundra avsnitt. Antalet lyssnare är i genomsnitt

Verksamhetsrapport 2018 Medlemsundersökningen 2018 Våren 2018 genomfördes en medlemsundersökning. Syftet med undersökningen är att lägga en grund för kommande verksamhetsplanering, men också att följa upp den befintliga verksamheten. Undersökningen är snarlik den som gjordes 2016. Sammanfattningsvis visar medlemsundersökningen att det främst är två faktorer som styr hur nöjda medlemmarna är med Sveriges Arkitekter: påverkansarbetet och medlemsförmåner. Påverkansarbetet får ett aningen svagt betyg och det har försvagats något sedan föregående mätning. Det som framförallt inverkar på frågan om påverkansarbetet är Arbetet vad gäller påverkan inom arkitekturpolitiken. Frågan tar sikte på det kvantitativa arbetet som mediegenomslag och inte de faktiskt uppnådda resultaten. Medlemsförmånerna ges ett godkänt betyg. Det är främst erbjudanden om medlemsrabatter hos banker och försäkringsbolag samt stöd i arbetslivet som påverkar. Betyget på erbjudanden om medlemsrabatter är något svagt. Däremot upplever medlemmarna att Sveriges Arkitekter ger gott stöd i arbetslivet. Den fackliga verksamheten ges ett bra betyg, om än marginellt svagare sedan föregående mätning. En viktig fråga för medlemmarna är Sveriges Arkitekter som remissinstans. Betyget är godkänt men i och med att frågan är så viktig påverkar den medlemmarnas generella uppfattning om förbundet relativt starkt. Fakta och statistik inom branschverksamheten gest ett starkt betyg, och ses även den som viktig för helhetsuppfattningen av förbundet. Medlemmar 2018 2016 Sverigers Arkitekters påverkansarbete 56 58 Sverigers Arkitekters medlemsförmåner 64 65 Sverigers Arkitekters fackliga verksamhet 65 67 Sverigers Arkitekters branschverksamhet 64 65 Kommunikationskanaler till medlemmar 68 70 Servicen från Sverigers Arkitekters kansli 73 73 Nöjd Organisations Index (NOI) 64 65 Hur nöjd är du med Sveriges Arkitekter som......facklig organisation 67 ingick ej...branschorganisation 65 ingick ej 20/21

Övrig verksamhet FöretagarService FöretagarService vänder sig till medlemmar som driver företag som ägare och eller anställd. Företagarmedlemmar får rådgivning och stöd i juridiska frågor och tvister kring sitt företagande. En starta egetkurs för medlemmar arrangeras regelbundet. Branschrapporten utkommer 1 2 gånger per år och redogör för branschens utveckling i form av statistik, analyser och intervjuer. Trend- och branschföreläsningar hålls på förfrågan och under stämmoperioden har ett 20-tal föreläsningar genomförts för företag, bransch eller andra events. Under stämmoperioden har också olika insatser gjorts för att möta behovet av arbetskraft och en del i detta innebar ett brett engagemang för att möta nyanländas behov för att snabbt lära svenska, regelverk och arbetskultur i Sverige. Detta har bland annat gjorts genom projektet»kan Connect«och On demand-kurser, t.ex. en introduktionskurs på engelska om den svenska arkitektverksamheten. Arkitekturgalan Arkitekturgalan 2017 genomfördes 25 november på Cirkus i Stockholm. Programmet breddades jämfört med tidigare år, och strävade efter att innehålla flera aspekter av svensk arkitektur som stadsplanering och landskapsarkitektur samtidigt som internationella gäster och talare skulle skapa intresse och legitimitet till evenemanget. Antalet deltagare var cirka 2 400, något färre än vid galan 2016. Vid utvärderingen av galan gav besökarna ett gott betyg. 90 procent tyckte galan var bra (56%) eller mycket bra (34%). Överlag var besökarna nöjda med programmet även om kritik framfördes mot lokalen, maten och logistiken. Under verksamhetsperioden togs beslut om att skjuta kommande Arkitekturgala till mars 2019. Sveriges Arkitekters priser Mediebevakningen av priserna som delades ut i samband med galan 2017 nådde förväntningarna, med ett flertal stora artiklar om Kasper Salin-priset. Under våren 2018 har en utvärdering av Sveriges Arkitekters priser gjorts på uppdrag av styrelsen. Syftet med utredningen var att undersöka och lämna förslag på hur Sveriges Arkitekters priser kan utvecklas med det uttalade målet att de även fortsättningsvis ska hålla mycket hög kvalitet, bidra till ökad kunskap om arkitektur och vara relevanta för samtiden. Styrelsen kommer att ta ställning till utredningen i november 2018. Medlemstidningen Arkitekten Tidningen Arkitekten rapporterar om och granskar ämnen som är relaterade till arkitekters yrkesutövning. Tidningen har också en viktig demokratisk funktion eftersom den är ett öppet forum för medlemmarnas debatt. Arkitekten skickas till Sveriges Arkitekters medlemmar 11 gånger per år. Artiklarna publiceras också dagligen på www. arkitekten.se och Facebook. I slutet av tidningen finns sidor med medlemsinformation från Sveriges Arkitekter. Remisser Under verksamhetsperioden har Sveriges Arkitekter skrivit remissvar på följande rapporter och utredningar: EU-rättsakter om tjänstekort och reglering av yrken (förslag om införandet av elektroniskt tjänstekort (E-tjänstekort) inom EU (2016/0403(COD); förslag om förbättrat anmälningsförfarande av tjänster; förslag om proportionalitetprövning för reglerade yrken) Betänkandet Planering och beslut för hållbar utveckling SOU 2015:99 Regeringens promemoria Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och

Verksamhetsrapport 2018 ett estetiskt ämne i alla nationella program i den delen som behandlar estetiskt ämne på de nationella programmen. Boverkets rapport Altaner, solcellspaneler och solfångare i PBL2017:26 Boverkets rapport En mer förutsägbar byggprocess, Förenklad kontroll av serietillverkade hus 2017:23 Förslag till Boverkets föreskrifter och allmänna råd om stöd för innovativt och hållbart byggande av bostäder, dnr: 2698/2018. Betänkandet Validering i högskolan SOU 2018:29 Betänkandet En utvecklad översiktsplanering SOU 2018:46 del 1 och 2 Förändringen har bland annat inneburit att förbundet dokumenterat och reglerat hur personuppgifter hanteras, ökat säkerheten samt ställt ökade krav på identifiering vid kontakter med förbundet. Kansliet Kansliet består idag av ungefär 32 personer. Under verksamhetsperioden har kansliet förstärkts med ytterligare jurist, arkitektkompetens inom tävlingar och kompetensutveckling samt en samhällspolitisk chef. Som ytterligare resurs har en medarbetare anställts tidsbegränsat för testpiloten Sveriges Arkitekter Skåne. Arkitektur förlag flyttade in i Sveriges Arkitekters lokaler i augusti 2017 och disponerar nu vindsvåningen. Detta har föranlett en ombyggnad av kontorslokalerna för att åstadkomma fler mindre samtals- och mötesrum. Boverkets rapport Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan 2018:17 Standardisering och byggregler Martin Englund på Erséus Arkitekter har varit Sveriges Arkitekter representant på SIS med revideringen av standarderna Byggnadsutformning (SS 914221 resp 22) och Area och volym (SS 21054). Magdi Dobi har för förbundets räkning deltagit i referensgruppen till kommittén för Moderna byggregler. GDPR Ny lagstiftning gällande personuppgifter trädde i kraft under våren 2018. Eftersom Sveriges Arkitekter är ett fackförbund och därmed hanterar känsliga personuppgifter genomfördes en noggrann genomlysning av hur förbundet hanterar personuppgifter samt hur de sparas, för att säkerställa att förbundet följer den nya lagstiftningen. 22/23

DRÖMTORGET. UTSTÄLLNING PÅ MÄSSAN HEM, VILLA OCH BOSTADSRÄTT. ARKITEKT: KJELLGREN KAMINSKY. FOTO: EMIL FAGANDER

Verksamhetsrapport 2018 Internationellt arbete Sveriges Arkitekter är medlemmar i en rad internationella arkitektorganisationer och deltar i flera nätverk av arkitektorganisationer, främst på nordisk nivå. UIA UIA är den internationella arkitektorganisationen där Sveriges Arkitekter är medlem genom den nordiska sektionen. UIA:s världskongress och generalförsamling genomfördes i Seoul, Sydkorea i september 2017. Akademisk Arkitektförening lyckades där vinna förtroende att få arrangera kongressen i Köpenhamn 2023. Samtliga nordiska ambassader i Seoul gav stöd till ansökan. Suzanne de Laval är ordförande i UIAs arbetsgrupp Architecture and Children sedan 2017 och deltog i kongressen i Seoul. Gruppen handhar UIA:s pris Golden Cubes Award som går till föredömligt pedagogiskt arbete. Djäknebergets förskola i Västerås vann i kategorin Skola. IFLA IFLA är landskapsarkitekternas internationella organisation och akademin för landskapsarkitektur representerar förbundet i denna organisation. Vid världskongressen i Singapore fick Sverige uppdraget att arrangera världskongressen 2021 i Stockholm och Nairobi. ACE ACE samlar alla arkitektorganisationer inom EU och har som främsta uppgift att driva opinionsarbete när det gäller arkitekternas och arkitekturens frågor inom EU. Högt på agendan under verksamhetsperioden har frågor som handlar om offentlig upphandling, utbildning och rörlighet legat. Från och med 2018 delar Sveriges Arkitekter sitt medlemskap med STD vilket innebär att vi tillsammans har mer resurser för arbetet inom organisationen. Oyster Oyster är en grupp landskapsarkitekter och stadsplanerare inom Sveriges Arkitekter, som vartannat år håller ett seminarium om landskapsarkitektur och stadsplanering. Oyster 2017 hade temat Human Nature och handlade om relationen mellan naturen och människan från olika perspektiv. Norden Ett långvarigt och nära samarbete sker mellan de nordiska arkitektorganisationerna. Under 2017 tog Sveriges Arkitekter initiativ till ett möte mellan samtliga arkitektorganisationer och -institutioner och -tidskrifter. Mötet handlade om hur vi kan samarbeta bättre till exempel när det gäller arkitekturpolitik och i för att marknadsföra nordisk arkitektur. 24/25

Den fackliga verksamheten Sveriges Arkitekter har till uppdrag att företräda medlemmarnas intressen. Genom den fackliga verksamheten förhandlar vi goda villkor, förvaltar och utvecklar de avtal som träffas och ger rådgivning till medlemmar. Detta utvecklar och stärker medlemmarnas ställning och ger bästa möjliga villkor för arkitekternas yrkesutövning. I den medlemsundersökning förbundet genomförde våren 2018 får den fackliga verksamheten gott betyg från medlemmarna. Den juridiska rådgivningen ses som mycket viktig och medlemmarna ger också den ett mycket högt betyg. Fackliga frågor prioriteras också högst i Sveriges Arkitekters arbete. De underliggande områdena som ses som viktigast är lönefrågor och arbetsmiljö. Efterfrågan på arkitekter är fortsatt hög, och arbetslösheten hos Sveriges Arkitekters medlemmar är mycket låg. Under verksamhetsperioden har den aldrig varit över 1,0 procent, vilket är en exceptionellt låg siffra och en indikator på en överhettat arbetsmarknad. Att medlemmarna vill prioritera lön och arbetsmiljö kan härledas från det enormt höga tempo och arbetsbelastning som präglat kåren de senaste åren. Högkonjunkturen gör att frågor om arbetsmiljö och stress prioriteras bort, vilket i sin tur leder till utbrändhet och sjukskrivningar. Antalet medlemsärenden kopplade till arbetsmiljö har ökat under verksamhetsperioden, och frågan kommer att behöva prioriteras under kommande år. Under 2017 har Sveriges Arkitekter förhandlat fram ett nytt kollektivavtal med Svenska Teknik&Designföretagen (STD) som gäller för perioden 2017 2020. Avtalet berör arkitekter i privat sektor, och innehåller flexpension, vilket innebär en ökad avsättning till tjänstepensionen. Flexpension innebär en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid från 62 års ålder. Bakgrunden till flexpensionen är en önskan från de fackliga organisationerna att öka möjligheterna till ett flexibelt arbetsliv de sista åren innan pensionen. Under 2018 har också partsgemensamma arbetsgrupper arbetat med frågor om övertid, facklig representation och arbetsmiljö. Dessa gruppers arbete har ännu inte resulterat i några ändringar i kollektivavtalet, men ligger till grund för kommande avtalsrörelse. På den statliga sidan har förhandlingsorganisationen Saco-S under 2016 och 2017 genomfört avtalsförhandlingar med Arbetsgivarverket för förbättrade villkor i ramavtalet om löner (RALS-T) och nytt samverkansavtal (Samverkan för framtiden) som betonar dialogen mellan chefer och medarbetare. Fackliga kurser och konferenser Sveriges Arkitekters jurister håller årligen fackliga kurser för förtroendevalda på den privata och den kommunala sidan. På den statliga sidan sköts detta av Saco-S. Under stämmoperioden har åtta fackliga grundkurser hållits för fackliga förtroendevalda på den privata sektorn. Åtta kurser för fackliga löneförhandlare, sex kurser om lönesamtalet för alla sektorer samt sex pensionsseminarier för den privata sektorn. På den kommunala sektorn har under samma period hållits åtta fackliga grundkurser och en fördjupningskurs för fackliga förtroendevalda. Årligen arrangeras en facklig konferens dit fackliga förtroendevalda bjuds in. Löner Sveriges Arkitekter samlar varje år in löpande lönerapporter från fackklubbar på privat sektor och kommuner. Varje år skickas också en lönenkät ut. Resultaten används både i databasen Saco lönesök och förbundets egna lönestatistikbroschyr som kommer ut efter

Verksamhetsrapport 2018 årsskiftet varje år. Statistiken används även i den löpande lönerådgivningen till medlemmarna. Övrig facklig verksamhet Sveriges Arkitekter arbetar aktivt med att starta lokala fackliga klubbar på arkitektföretagen och hjälper till med uppstarten. Under verksamhetsperioden har cirka 7 8 nya klubbar bildats. Vi förhandlar för medlemmarna vid verksamhetsövergångar och arbetsbrister. Under 2017 och 2018 har vi deltagit i sex förhandlingar om verksamhetsövergång. Under våren 2018 har antalet arbetsbrister ökat och vi har deltagit i ett 10-tal sådana förhandlingar. Vi har en daglig rådgivning via telefon, mail och besök i alla frågor där medlemmar, förtroendevalda eller klubbar behöver stöd eller vägledning. Sveriges Arkitekter medverkar aktivt i förhandlingsorganisationerna Akademikeralliansen på det kommunala området, akademikerna i Fastigo (AIF) på fastighetsområdet, Förhandlings och samverkansrådet PTK på den privata sidan och Saco-S inom staten, och är därmed part i de stora kollektivavtalen som berör alla arkitekter som omfattas av kollektivavtalen om tjänstepension, omställning och arbetsmiljö. 26/27

Sveriges Arkitekters organisation och arbetsorgan Arbetsorgan Inom Sveriges Arkitekter finns en rad olika arbetsorgan med olika ansvar och arbetsuppgifter. Övriga frågor som diskuterats i nämnden har framförallt varit av upphovsrättslig karaktär och då framförallt vid övertagande av uppdrag. Styrelsen Styrelsen har under verksamhetsperioden bestått av Louise Masreliez, ordförande, Emma Jonsteg, vice ordförande, Erik Adolfsson, Karin Ahlzén, Fredrik Almlöf, Jesús Azpeitia, Fredrik Drotte, Magnus Lindgren, Helena Mattsson Josefina Nordmark, Mårten Setterblad, Liv Sonntag och Karin Wilstrand Styrelsen arbetsutskott har bestått av Louise Masreliez, ordförande, Emma Jonsteg, vice ordförande, Fredrik Drotte, och Mårten Setterblad. Verksamhetsrevisorer Bashir Hajo och Tatjana Joksimović. Verksamhetsrevisorerna redovisar sitt arbete separat i till stämman. Nämnderna Det finns tre nämnder inom Sveriges Arkitekter. Nämnderna utses och får sina instruktioner av stämman. Invalsnämnden Alvaro Florez, arkitekt SAR/MSA, ordförande Åsa Conradsson, arkitekt SIR/MSA Klas Eckerberg, landskapsarkitekt LAR/MSA Hasse Ernerfeldt, arkitekt SAR/MSA Peter von Fábry-Eichner, arkitekt SIR/MSA Marie Hagman, arkitekt SIR/MSA Joanna Hagstedt, planeringsarkitekt FPR/MSA Per Jacobsson, planeringsarkitekt FPR/MSA Johanna Jarméus, landskapsarkitekt LAR/MSA Nämndens uppdrag är att till styrelsen bereda, granska och föreslå beslut om inval av aktiv eller passiv medlem till förbundet och medlems rätt att använda yrkestitel. Nämnden håller fyra möten per år. Under den senaste femårsperioden har nämnden avgjort följande antal ärenden 2014 (30 ärenden), 2015 (50 ärenden), 2016 (53 ärenden), 2017 (45 ärenden) och t o m möte nr 2 av 4 2018 (27 ärenden). Nämnden behandlade 20 ärenden på möte nr 2 den 7 maj 2018. Etiska nämnden Sanna Hederus, arkitekt/msa, ordförande Kjell Forshed, SAR/MSA Benjamin Mandre, SAR/MSA Daniel Markström, SAR/MSA Emma Olvenmyr, SAR/MSA Tabell 1. Behandlade ärenden under 2017 och aktuella ärenden t o m möte nr 2 av 4 2018 (ansökan som avser både medlemskap och yrkestitel redovisas som ansökan om yrkestitel och ärende som har bordlagts redovisas när det är avgjort). Nämnden har till uppgift att bevaka och handlägga efterlevnaden av Sveriges Arkitekters etiska program och etiska regler. Under den gångna perioden har nämnden inte haft några anmälningar att behandla. Etiska nämnden har under perioden diskuterat hur de Etiska reglerna ska synliggöras för medlemmarna. De åtgärder som bl.a. har vidtagits är artikel i Arkitekten. Tabell 2. Invalsnämndens beslutsrekommendationer till styrelsen har fördelat sig enligt följande (flertal ärenden innehåller både ansökan om medlemskap och ansökan om yrkestitel och redovisas separat).

Verksamhetsrapport 2018 1. Behandlade ärenden 2017 2018 (t o m möte 2 av 4) Yrkestitlar Arkitekt SAR/MSA 11 5 Arkitekt SIR/MSA 9 4 Landskapsarkitekt LAR/MSA 2 Planeringsarkitekt FPR/MSA 2 2 Medlermskap/-titel Arkitekt MSA 6 4 Inredningsarkitekt MSA 3 1 Landskapsarkitekt MSA 2 3 Planeringsarkitekt MSA 12 6 Summa 45 27 2. Utfall 2017 2018 (t o m möte 2 av 4) Yrkestitlar Arkitekt SAR/MSA 5 2 Arkitekt SIR/SMA 2 2 Landskapsarkitekt LAR/MSA 2 Planeringsarkitekt FPR/MSA 1 Medlermskap/-titel Arkitekt MSA 5 3 Inredningsarkitekt MSA 2 Landskapsarkitekt MSA 1 2 Planeringsarkitekt MSA 3 2 Avslag 35 9 Avskrivna 2 1 Tävlingsnämnden Anna Webjörn, arkitekt SAR/MSA, ordförande Per Axelsson, landskapsarkitekt LAR/MSA Gustav Appell, arkitekt SAR/MSA Lisa Hellberg, landskapsarkitekt LAR/MSA (t.o.m april 2018) Joanna Zawieja, arkitekt SAR/MSA Vanja Knocke, arkitekt SAR/MSA Andreas Martin-Löf, arkitekt SAR/MSA Adrian Pagmar, adjungerad studentrepresentant Adjungerade från Stockholms Arkitektförening i turordning: Carolina Wikström, arkitekt SAR/MSA Konrad Krupinski, A/MSA Sam Keshavarz, LAR/MSA Tävlingsnämnden ska bevaka och handlägga tävlingsverksamheten. När perioden inleddes arbetade tre anställda på deltid med tävlingar och gruppen förstärktes under en period av en vikarie. Detta gav utrymme för både utveckling av tävlingsverksamheten och ökat ackvisitionsarbete som i sinom tid gav resultat i fler förfrågningar trots en förutspådd nedgång under valåret 2018. Den 1 januari 2017 antogs ny lag om offentlig upphandling. I samband med detta genomfördes en mindre rättsutredning med avseende på vilka konsekvenser den nya lagstiftningen har för tävlingsservicens verksamhet. Utredningen har bland annat lett till att uppdaterade mallar tagits fram som stöd i prekvalificeringsprocessen och programskedet. Tävlingar under perioden 2017 2018 (from september 2016 tom augusti 2018) Avslutade tävlingar: Allmänna tävlingar 3 st Inbjudna tävlingar 10 st Tävlingsservice har anlitats för juryarbete 28/29

i alla utom en av dessa. Studenttävlingar 4 st Pågående tävlingar: Allmänna tävlingar 1 st Inbjudna tävlingar 7 st Tvåstegstävlingar 1 st Studenttävlingar 1 st Stämmans valberedning Örjan Wikforss Ylva Åborg Katarina Kempe Patrik Jansson Frida Wanselius Johanna Good Henrik Undeland Valberedningens arbete presenteras separat i handlingarna till stämman. Av styrelsen utsedda arbetsorgan Representation i utskott, akademier, arbetsgrupper och råd beslutas i början av ny verksamhetsperiod och arbetsorganens mandatperioder löper därför från mars till mars udda år. Styrelsens valberedning Denna verksamhetsperiod beslöt styrelsen att utse en valberedning för att bereda styrelsens val av akademier, utskott och andra arbetsorgan. Helena Mattsson, arkitekt MSA, KTH, Stockholm (ordförande, från styrelsen) Erik Adolfsson, planeringsarkitekt FPR/MSA, Linköping kommun (från styrelsen) Leif Brodersen, arkitekt SAR/MSA, KTH/Privat, Stockholm Tatjana Joksimović, arkitekt SAR/MSA, planchef länsstyrelsen, Stockholm Tove Sjöberg, arkitekt SIR/MSA, privat, Stockholm Nils de Bruin, landskapsarkitekt LAR/MSA, privat, Malmö Sabina Richter, landskapsarkitekt LAR/MSA, privat/ forskning, Göteborg (engagerad i SAVG). Arbetsorganen svarar inför styrelsen i Sveriges Arkitekter med sin verksamhet. Varje arbetsorgan har ett övergripande eller detaljerat uppdrag beslutat av styrelsen. Styrelsen kan till ett arbetsorgan delegera viss fråga för bevakning eller ge i uppdrag att behandla viss fråga eller visst ämne. Styrelsen kan också uppmana ett arbetsorgan att samverka med andra arbetsorgan inom Sveriges Arkitekter. Akademier Styrelsen valde att under verksamhetsperioden tillsätta ytterligare en akademi; Akademin för kulturarvsfrågor. Samtliga akademier fick också nya instruktioner som innebär att akademierna inom respektive ämnesområde bland annat ska leda det offentliga samtalet i arkitektur inom ämnet, samverka med relevanta institutioner och utse juryledamöter till prisjurys inom sitt ämnesområde. Samtliga akademier har medverkat i att formulera en arkitekturplattform, prisutredningen, utbildningspolicyn och titelutredningen. Akademin för arkitektur Petra Gipp Petra Gipp Arkitektur, ordförande Helena Glantz Urban Design Carmen Izquierdo Esencial Bengt Karlsson Stadsarkitekt Jönköping/meter arkitektur Emina Kovavic Stadsbyggnadschef/Stadsarkitekt, Karlshamn Jeanette Skinnars Student (UMA) Under verksamhetsperioden har akademin fört samtal om hur diskussionen om arkitektur som ämne kan få större plats i samhällsdebatten och hur kunskapen om arkitekturens kärna kan föras. För att initiera samtal om arkitektur vill akademin under 2018/2019 påbörja en Arkitekturturné med panelsamtal i hela landet. Akademin utser ledamöter till fyra av Sveriges Arkitekters priser; Kasper Salinpriset, Bostadspriset och Kritikerpriset. Villapriset har pausats under 2018. Akademin har utarbetat rutiner och förhållningssätt som ett komplement till Sveriges Arkitekters allmänna valberedningsinstruktioner. Utöver dessa har akademin under 2018 även fokuserat på att bredda

Verksamhetsrapport 2018 juryledamöternas kompetens i de olika priserna. Akademin har anordnat ett Kasper Salinsamtal som dels fungerat som överlämningssamtal mellan de olika jurygrupperna som dialog mellan akademin och jurygruppen kring arkitektonisk kvalitet. Akademin för inredningsarkitektur Jonas Bohlin Professor Emeritus. Jonas Bohlin Arkitektkontor, ordförande Kersti Sandin Bülow Professor Emerita Möbeldesignmuseum. Torsten Hild Professor, 2Hild AB Josef Zetterman Tengbom Arkitekter, aktiv till mars 2018 Kristina Jonasson Wingårdh arkitekter Milma Loeskow student Arbetet inom akademin har varit begränsat under 2017 för att återupptas under 2018. Akademin har fördjupat sig i frågor som rör vilka värden yrket som inredningsarkitekt vilar på, hur utbildningen kan stärkas och hur yrkesrollen kan breddas. Följande frågor har identifierats som de viktigaste att fokusera på under 2018: Akademin har påbörjat ett arbete med att formulera viktiga värden inom inredningsarkitekturen. En lista med tio punkter kommer att tas fram som utgångspunkt för fortsatt arbete. Akademin har initierat ett påverkansarbete för att det ska bli minst tre utbildningsplatser i Sverige och en moderniserad utbildning inom inredningsarkitektur. Akademin har börjat verka för en breddad yrkesroll för inredningsarkitekter för att kunna ta sig an fler slags uppdrag. Utåtriktad verksamhet Akademin har utsett ledamöter till juryn för Guldstolen. Akademin för landskapsarkitektur Göran Lindberg Nivå landskap, Stockholm ordförande Ann-Sofie Högborg Svenska Landskap, Lund Lisa Runnéus ÅWL, Stockholm Ulrika Åkerlund Karin Sjölin Maria Kylin Johan Folkesson Boverket, Karlskrona Lunds Kommun, Lund SLU Alnarp terraism, Göteborg, IFLA-delegat 2016 Ellen Sundin Student SLU Alnarp, 2016 2017 Maria Lundvik Student SLU Alnarp, 2017 2018 Seminariestafetten #Landskapsarkitekturs övergripande syfte är att föra samman yrkesverksamma och studenter så att kåren får möjlighet att träffas fysiskt, något som är efterfrågat av medlemmarna men sker alltför sällan. Under 2017 hölls seminariet i Linköping i anslutning till boutställningen i Vallastaden med temat Tätt intill. Under hösten 2018 genomför akademin ett seminarium i Göteborg med titeln Sienapriset 30 år 30 tankar om tid. Under perioden har Akademin representerat Sveriges Arkitekter i IFLA (International Federation of Landscape Architects) och vid den senast genomförda världskongressen i Singapore i juli 2018 fick Sverige uppdraget att arrangera världskongressen (IFLA WC) 2021 i Stockholm och Nairobi. Detta åtagande kommer att uppta en stor del av akademins arbete de kommande åren. Under Almedalen 2018 anordnade akademin ett seminarium med titeln Levande städer för barn och unga? som tog sin utgångspunkt i Boverkets kartläggning av skolgårdar som publicerades under våren. Under verksamhetsperioden har akademin utsett medlemmar till Sienaprisjuryn. Akademin för planering Patrik Jansson Örnsköldsvik, ordförande, FPR/MSA Elin Henriksson Stockholms stad, LAR/MSA Carl Henrik Barnekow Norconsult, FPR/MSA Carl Gustaf Hagander Högsta domstolen, SAR/MSA Hanna Areslätt Tyréns, FPR/MSA Josefin Axén BTH, student Maya Mårtensson ALMA, SAR/MSA Akademin har totalt sammanträtt 10 gånger. Akademin har utsett Planprisjuryns ledamöter. 30/31

Under våren bjöd akademin in till en lunchdiskussion med den statliga bostadssamordnaren Johan Edstav om hans uppdrag att få fram några nya svenska bostadsutställningar som bidrar till att utveckla svensk kompetens inom hållbar stadsutveckling. Han välkomnade också Sveriges Arkitekter att ingå i det nätverk kring hållbara städer och erfarenhetsutbyte mellan kommuner inom innovation som han ska hålla i. Under Almedalen 2018 anordnade akademin en paneldiskussion om Natur och/eller bostäder i Arkitekturträdgården med bland andra Naturvårdsverkets GD Björn Risinger och Länsstyrelsen i Skåne. Akademin har biträtt Sveriges Arkitekter i yttrandena över riksintresseutredningen Planering och beslut för hållbar utveckling och delbetänkande i översiktsplaneutredningen Detaljplanekravet. Akademi för kulturmiljövård Kerstin Barup (ordf.) Åsa Dahlin Martin Rörby Krister Olsson Nico van Gelderen Johan Bergkvist Thordis Arrhenius Akademin för Kulturmiljö är en ny femte akademi i Sveriges Arkitekter och bildades hösten 2017. Frågor för akademin har varit mål och uppgifter, strategi och arbetsplan. Akademins uppfattning är att den är en katalysator för samverkan och kompetens för kulturmiljö. Akademin medverkade i aktivitet vid Arkitekturbiennalen i Venedig samt i Almedalen och ordnade en kulturmiljökonferens vid filialen i Malmö om kompetens och samverkan inom vårt område. Akademin har utsett representant till Helgo-juryn och representerat Sveriges Arkitekter i Europa Nostra. Utskott och andra arbetsorgan Utbildningsutskottet Ulrika Karlsson ordförande, landskapsarkitekt MSA, KTH/Konstfack Sofia Sandqvist, landskapsarkitekt LAR/MSA, Tengbom (fd SLU) Tor Lindstrand, arkitekt MSA, KTH/Konstfack/ egenföretagare Fredrik Nilsson, arkitekt SAR/MSA, Chalmers/ Älvstranden Utveckling AB Erik Stenberg, arkitekt SAR/MSA, KTH Ulla Bergström, arkitekt MSA, White Ebba Högström, arkitekt SAR/MSA, BTH Adjungerade arbetande ledamöter: Martin Törnqvist, student, UMA, Umeå (t.o.m.2017) Lina Sandberg, student, BTH, Karlskrona Fanny Skröder, student, HDK (från och med mötet 2018-03-09) Utskottets övergripande ansvar är att bevaka och besitta kunskap om arkitekternas grundutbildningar. Utbildningsutskottet har ägnat verksamhetsperioden åt sitt särskilda uppdrag att arbeta fram en ny utbildningspolicy. Förslaget till utbildningspolicy har utarbetats i nära dialog med utbildningarna. Utbildningsutskottet redovisade sitt förslag till omarbetad utbildningspolicy till styrelsen inför styrelsemöte 8, 2018 varvid styrelsen fattade beslut om att anta förslag till utbildningspolicy utan ändringar. Utöver det omfattande uppdraget med policyn har dialog även förts med Luleå Tekniska Universitet (LTU) kring utvecklingen av utbildningsprogrammet Civilingenjör Arkitektur och möjligheterna att starta en arkitektutbildning. Sveriges Arkitekter menar att LTU har goda förutsättningar att utveckla en arkitektutbildning som kan uppfylla kraven i examensordningen för arkitekter. Utbildningsutskottet har därvid bistått LTU:s begäran om utbildningsplatser och ansökan om examinationsrätt till utbildningsdepartementet med stödbrev. Utskottet för företagarfrågor Utskottet utgöras av representanter för de företag som är anslutna till Företagarservice och fungerar som förankrande och rådgivande referensgrupp för planerade aktiviteter och frågor för företagarmedlemmar. Medlemmar Kortare utbildningar i branschens standardavtal ABK

WOOD A LONG LIVED TRADITION LOG TIMBER HOUSE, SUMMERHOUSE GRISSLEHAMN, ROSLAGEN. ARKITEKT: GUSTAV APPELL ARKITEKTKONTOR. FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN