New York från en stad i förfall till en av USAs säkraste städer

New York från en stad i förfall till en av USAs säkraste städer Av Magnus Lindgren Efterkrigstidens USA kännetecknas av en ökad brottslighet och minskad trygghet. I många städer, däribland New York, blev situationen ohållbar med cirka 2 000 mord varje år, utbrända byggnader, minskade fastig- hetsvärden och en uppgivenhet bland de drabbade. I det här reportaget skildras de gångna årens brottsförebyggande arbete i New York. Sedan 1990- talets början har den anmälda brottsligheten i New Yorks fem stadsdelar (boroughs), Manhattan, Bronx, Queens, Brooklyn och Staten Island, minskat med cirka 80 procent. Staden har färre mord per invånare än år 1961, men nedgången sker på bred front och inkluderar våldtäk- ter, misshandel, rån, inbrott, bilstölder och brott som begås i skolorna. Enligt federala polisen FBI räknas New York i dag som en av USA:s säkraste städer. Samtidigt som situationen i New York och i många andra amerikanska städer har förbättrats, har utvecklingen i Sverige varit den motsatta. Under de senaste decennierna har den anmälda brottsligheten ökat med över 20 procent och även om förklaringen delvis handlar om en ökad anmälningsbenägenhet står vi inför ett nytt Sverige där grova våldsbrott, skott- lossningar, gängkriminalitet och påtaglig otrygghet etc. är vardag i vissa bostads- områden. Vid ungefär två tredjedelar av samtliga polisanmälda brott sker ingen förunder- sökning överhuvudtaget eller så blir för- undersökningen nedlagd i ett tidigt skede, inte sällan i princip direkt efter anmäl- ningstillfället. Endast en mindre del av förundersökningarna leder till åtal och ännu färre till fällande dom, ofta lång tid efter att brottet inträffat. Till denna allvarliga bild ska läggas att den organiserade brottsligheten breder ut sig, också utanför storstäderna. De systemhotande brotten som ofta inkluderar övergrepp i rättssak och utpressning ökar och allt fler myndighetsföreträdare, förtroendevalda och företagare hotas eller utsätts för våld. Dessutom får de som drabbas av brott långt ifrån alltid hjälp, stöd och skydd, vilket de har rätt till enligt svensk lagstiftning och internationella dokument om mänskliga rättigheter. Många är också de som har beskrivit att de känner sig betydligt tryggare på Man- hattans gator än på till exempel Stock- holms eller Malmös gator en sen kväll. Nolltolerans I den mån den positiva utvecklingen i New York överhuvudtaget har uppmärksam- mats i Sverige är rubrikerna ofta negativa och handlar om polisens nolltolerans- modell, vilket sägs leda till ett kontroll- samhälle. I någon mån stämmer kritiken eftersom tanken bakom nolltolerans är att polisen ska ingripa mot små brott, som skade- görelse, fylleri och ordningsstörningar, för att förhindra stora brott. Genom täta visi- tationer av misstänkta så ökar förutsätt- ningarna att beslagta droger och vapen och om man inte blir gripen och lagförd så blir man i alla fall stoppad och tillsagd. Men beror utvecklingen i New York på att polisen började ingripa mot alla typer av brott och ordningsstörningar? Gentrifiering En annan förklaring som ibland lyfts fram handlar om gentrifiering, det vill säga att brottsligheten minskat till följd av att kapitalstarka invånare har trängt undan

mer utsatta och brottsbenägna. Men brotten har minskat kraftigt även i områden som inte gentrifierats. New York är på många sätt samma stad som den var för 20 år sedan, med utslagning, utanförskap, hög arbetslöshet och fattigdom. Svenskan Eva Engman har på nära håll sett stadens förvandling. Under de senaste dryga 15 åren har hon bott på 142 gatan i Harlem, ett område som länge känneteck- nades av fattigdom, droger, prostitution och kriminalitet. Eva menar att Harlem har blivit tryggare, men säger samtidigt att gentrifieringen också har lett till kon- flikter mellan de boende och den våg av musiker, studenter och andra mer resurs- starka som nu börjar flytta in i området. Fler poliser Under ledning av den tidigare polischefen Commissioner Bill Bratton, som sedan en tid är tillbaka som New Yorks högste polischef, tillsattes många nya poliser. Det har delvis varit en bidragande orsak till att brottsligheten i New York inte har varit så låg sedan 1960- talet. Men det är långt ifrån hela sanningen, för nedgången fortsätter trots att antalet poliser har minskat i takt med att brotten blivit färre. I dag finns runt 34 000 poliser i New York, vilket ska jämföras med cirka 40 000 för femton år sedan. Tydlig ledning och styrning Commissioner Bratton själv menar att det handlar mer om ledarskap än om antalet poliser. Detta stöds av professor Franklin Zimring som i en nyutkommen bok, The city that became safe, söker förklaringar till brottslighetens nedgång. Det som utmärker New York är, enligt Zimring, polisens förändrade arbete. Alla är inte överens om exakt vilka polisiära metoder som starkast bidragit till effekten, men det står klart att den så kallade Compstat- modellen visat sig ha gett mycket goda resultat. Den går i korthet ut på att en starkare samordning av polisens arbete, med tydlig ansvarsfördelning och press uppifrån på att lägre chefer, och poliserna på gatan, gör sitt jobb. Statistik över vilka brott som begåtts i vilka områ- den samlas in och följs noga upp. Partnerskap mot brott Samtidigt som polisen i Brattons New York började förbättra sitt arbete, bland annat genom en tydligare ledning och styrning samt bättre uppföljning av fattade beslut, klev andra aktörer fram. Det handlar främst om fastighetsägare som var trötta på den negativa spiralen med omfattande brottslighet, påtaglig otrygghet och minskade fastighetsvärden. Man gick därför samman i så kallade BID:s (Business Improvement Districts) där fastighetsägare, handlare, ideella organisationer med flera aktörer började sam- verka med staden New York i syfte att ta ansvar för ren- och ordningshållningen m.m. i sitt närområde. Ett av de första samverkansprojekten ligger på 34 gatan, mitt på Manhattan. Det heter 34th Street Partnership och bilda- des redan 1988. Den omkringliggande miljön var då mycket otrygg och många människor vågade inte besöka stadsbib- lioteket, som ligger i området. Sedan dess har en mängd åtgärder vidtagits som ökat tryggheten. En positiv sidoeffekt är att vakanserna i hyresbeståndet försvunnit och att fastighetsvärdena ökat kraftigt. I 34th Street Partnership s förvaltning ingår också Bryant Park. I början av 1990- talet var Bryant Park en otrygg och mörk plats med narkotikaförsäljning och omfattande våldsbrottslighet. I dag är parken en grön, attraktiv och trygg plats med många besökare. De åtgärder som vidtagits för att öka tryggheten har bland annat handlat om förbättrad belysning och översyn av buskage etc., men framför allt om att skapa en levande och attraktiv miljö med en mix av funktioner och människor. Färre återfallsförbrytare Förklaringarna till den exceptionella minskningen av brottsligheten är fler än så. En populär förklaringsmodell handlar om att fängelsepopulationen i USA aldrig

har varit större, där cirka två miljoner människor nu avtjänar ett fängelsestraff. Detta skulle alltså innebära att återfalls- förbrytare inte får tillfälle att begå nya brott. Även om detta självklart har en starkt bidragande orsak i landet som helhet visar statistik att några av de delstater där fängelsepopulationen är lägre än genom- snittet i USA, har haft den största minskningen i antalet anmälda brott. I New York har fängelsepopulation minskat med 45 procent sedan 1992. Minskad användning av narkotika En annan förklaringsmodell handlar om hur brottsligheten minskade när crack blev mindre populärt i början av 1990- talet. Detta stämmer beträffande mord och vissa andra grova brott medan andra brottstyper inte påverkades. Generellt är narkotikaanvändningen fortfarande ett mycket påtagligt problemen i USA. Liberalisering av abortlagarna Andra mer spekulativa förklaringar till minskningen av anmälda brott handlar till exempel om att liberaliseringen av abortlagarna på 1970- talet skulle ha medfört att färre oönskade barn fötts, vilket i sin tur efter cirka 13 år leder till färre kriminella tonåringar. Men även abortteorin är tveksam, bland annat eftersom andra stater också ändrat lagarna men inte sett samma minskning i brottsligheten som New York. Hopp för de fattiga Det finns också de som menar att valet av Barack Obama som president i USA skap- ade hopp för unga svarta vilket fått dem att lämna sin kriminella karriär. Det mot- sägs av att den största minskningen av brottsligheten inträffade före år 2009, då Obama tillträde som president. The solution is not more police it is to be smarter in many ways II Fler poliser är inte förklaringen till den minskade brottsligheten Att brottsligheten har minskat i New York under de senaste decennierna råder det inga tvivel om, men vilka är orsakerna till den positiva utvecklingen? En vanligt före- kommande förklaring när utvecklingen kommer på tal i Sverige handlar om fler poliser och hårdare tag, men stämmer det? New York Police Department (NYPD) består av fem boroughs (stadsdelarna Manhattan, Bronx, Queens, Brooklyn och Staten Island) med tillsammans 77 precincts. Av dessa ligger 22 på Manhattan. Sergeant Holliday arbetar vid ett av dem, 20th Precinct, som ligger på Upper West Side mellan 59:e gatan i söder och 86:e gatan i norr. Den västra gränsen utgörs av Hudson River och den östra av Central Park. Holliday berättar att det bor knappt 200 000 invånare i distriktet, vilka betjä- nas av ungefär 146 poliser. Enligt Sergeant Holliday har polisarbetet blivit mycket mer effektivt under de 26 år som han jobbat i NYPD. Bilden bekräftas av Detective Pistilli som, tillsammans med bland annat Inspector Kenneth Corey, arbetar vid polishuvudkvarteret på One Police Plaza. Pistilli menar att man med hjälp av CompStat- systemet, som bland annat i detalj redovisar för polisledningen hur många brott som begås i stadens precincts samt var och när de inträffar, har lyckats ersätta ett händelsestyrt arbete med ett mer proaktivt och förebyggande arbete. Numera vet polisledningen i detalj hur brottsligheten ser ut i staden. Även professor Robert McCrie, som är kriminolog och historiker vid John Jay College of Criminal Justice, ett stenkast från 20th Precinct, delar denna uppfattning. Enligt professor McCrie beror utvecklingen bland annat på att man jobbar smartare än tidigare. Han säger att: The

solution is not more police it is to be smarter in many ways. Varken professor McCrie, Sergeant Hol- liday eller Detective Pistilli talar alltså om antalet poliser som förklaring till den minskade brottsligheten. Detta stöds av det faktum att nedgången fortsätter trots att antalet poliser har minskat i takt med att brotten blivit färre. I dag finns runt 33 000 poliser i New York, vilket ska jämfö- ras med cirka 40 000 i början av 1990- talet, eller som Inspector Corey säger: We can do more, with less! Diskussionen om antalet poliser som för- klaringsmodell till utvecklingen i New York och andra amerikanska städer kan jämföras med de senaste årens debatt i Sverige som i princip uteslutande handlat om hur många nya poliser som krävs för att komma till rätta med de problem som finns. Nu har den debatten ersatts av en diskussion om hur problemen inom svensk polis ska organiseras bort. We can do more, with less Ny teknik I New York lyfter man istället fram hur polisen började ta hjälp av ny teknik för att följa upp brottsstatistik. Utifrån sta- tistiken över var, när, hur och varför brott sker började politiker och polischefer ställa krav på snabba och precisa ingripanden, även mot den så kallade vardags- brottslighet ( quality of life criminality ). Ett sådant proaktivt arbetssätt möjliggör snabba och välriktade åtgärder från polisens sida till skillnad mot tidigare då man i princip bara åkte runt eller gick omkring ostrukturerat, utan att bry sig så mycket om hur det egentligen såg ut med brottsligheten, inte ens i det egna närpolisom- rådet. En del i det förändrade arbetssättet är att bättre prioritera de som drabbas av brott. Enligt Detective Pistilli kände många brottsdrabbade under 1980- och 1990- talet en vanmakt då de upplevde att polisen inte brydde sig om vardagsbrottsligheten. En konsekvens av detta var att många inte anmälde de brott de utsatts för. Detective Pistilli är tydlig då han säger att om man inte tar itu med de små saker- na så går det inte att jobba med de stora. Ansvarsutkrävande/Accountability Ett återkommande begrepp som många använder sig av i sina försök att förklara den minskade brottsligheten och ökade tryggheten är accountability (ansvars- utkrävande). Detective Pistilli säger att: Everything is about accountability. En stor del av framgångsarbetet inom NYPD handlar alltså om ansvarsutkrä- vande och ansvarstagande. Detta under- stöds av införandet av ett nytt ledningssy- stem som möjliggör bättre uppföljning av fattade beslut, eller som Commissioner Bratton brukar säga: If you can t meas- ure it, you can t work with it. Enligt Inspector Corey har våldsbrott som mord, våldtäkter, rån och misshandel minskat med mellan 51 och 83 procent sedan 1993 då CompStat började använ- das. Tillgreppsbrott i form av inbrott, stöld och biltillgrepp har minskat med mellan 49 och 93 procent fram till och med 2014. Tabell 1. Den polisanmälda brottslighetens utveckling 1993-2014 i New York City. Brottstyp Mord Våldtäkter Rån Misshandel Inbrott Stöld Biltillgrepp - 83% - 58% - 81% - 51% - 83% - 49% - 93% Inspector Corey beskriver hur cheferna för de olika polisområdena kallas till po- lishögkvarteret på One Police Plaza varje torsdag klockan 08.00. Vid detta veck-

omöte får de redovisa hur situationen ser ut i sitt område och förklara varför brottsligheten ökat och, framför allt, vad de tänker göra åt problemet. Enligt Corey är det mycket ångest i rummet eftersom alla känner till Commissioner Brattons in- ställning: If you can t get the work done, we find someone else who can. If you can t get the work done, we find someone else who can Detta är själva kärnan i polisens föränd- rade arbetssätt och en starkt bidragande orsak till att den anmälda brottsligheten minskat med cirka 80 procent sedan bör- jan av 1990- talet. III Det krävs chefer med visioner Under de senaste åren har brottsligheten minskat kraftigt över hela USA och då sär- skilt i New York. Förklaringarna handlar inte i första hand om fler poliser och hår- dare tag, utan om ett förändrat arbetssätt där polisens tidigare händelsestyrda arbete ersatts av ett mer proaktivt och där det finns chefer med visioner och mod att för- ändra. Professor Robert McCrie är kriminolog och historiker verksam vid John Jay Col- lege of Criminal Justice i New York. McCrie ger en snabb historielektion om brottslighetens framväxt i USA med start från 1920- talets alkoholförbud då kriminaliteten blev ett växande problem. Brott som inbrott och stölder minskade, medan mord och misshandel ökade kraftigt. Ända fram till 1960- talet begicks emellertid ungefär lika många mord som i Västeu- ropa. I början av 1960- talet mördades president John F Kennedy och ett par år senare även hans bror, presidentkandidaten Robert Kennedy. En annan som gick samma öde till mötes var medborgar- rättsrörelsens starke man Martin Luther King. Professor McCrie beskriver att landet började glida isär. President Lyndon B Johnson, som tagit över efter den mödade Johan F Kennedy, införde lagar som upp- rätthöll medborgerliga rättigheter och tog upp kampen mot fattigdom. Under president Johnson eskalerade dock Vietnam- kriget, som en klar majoritet av landets befolkning var emot, vilket innebar att han fick allt svårare att genomföra sin politik. Professor McCrie beskriver att kriminaliteten sköt i höjden, med följd att Johnsons politiska motståndare höjde politiska krav på lag och ordning, något som senare dominerade det amerikanska samhället mellan 1979-1990. Trots många nya lagar, hårdare tag och längre straff ökade emellertid brottsligheten kraftigt. I mitten av 1980- talet ökade tillgången på drogen crack lavinartat och därmed följde en omfattande våldsbrottslighet. Crack- epidemin och dess våldsamma effekter dog ut under 1990- talets första år, bland annat till följd av att drogens skadeverk- ningar gjorde att allt fler tog avstånd från crack. En alarmerande situation I New York var situationen alarmerande med en omfattande brottslighet och på- taglig otrygghet, vilket medförde en nega- tiv spiral med minskad turism och minskade fastighetsvärden. Till detta kom att stora företag inte ville vara kvar i staden utan flyttade sina verksamheter till Con- necticut, New Jersey etc., vilket ytterligare minskade skatteintäkterna till staden. Vid denna tidpunkt fick New York sin första färgade borgmästare, demokraten David Dinkins. Under hans tid som borg- mästare mellan 1990 och 1993 ökade polisens anslag med nästan 25 procent och ett stort hopp sattes till att detta skulle lösa problemen med den ökande brottsligheten. Men trots att våldsbrotts- ligheten minskade för första gången på flera decennier fick Dinkins inte förnyat

förtroende, utan ersattes av republikanen Rudolph Giuliani. Rudolph Giuliani var en tuff före detta åklagare som i sin kampanj lovade att minska brottsligheten i New York med tio procent. En av de första åtgärder som Giuliani vidtog efter att han blivit vald till borgmästare var att ge en polischef från New York Transit Police Department, Bill Bratton, ett kort kontrakt som polischef (Police Commissioner) med uppgift att uppfylla Giulianis vallöften. If you take care of the small things, the big things take care of themselves Ett förändrat arbetssätt Utgångspunkten för det nya arbetet var tankarna om Broken Windows och betydelsen av att också börja ta tag i små- brotten, till exempel tjuvåkning i tunnelbanan, där över tio procent åkte utan att betala, och skadegörelse i form av klotter. Professor McCrie beskriver att Bratton lånade ett citat av den amerikanska poe- ten Emily Dickinson när han försökte förklara tankarna bakom det förändrade arbetssättet: If you take care of the small things, the big things take care of themselves. Några av de första åtgärderna som ge- nomfördes var att alla tunnelbanestation- er byggdes om för att försvåra för resenä- rer att åka utan att betala. Därefter greps biljettlösa resenärer som fick handfängsel och fördes bort med bussar till domstolen, där de fick betala böter. Detta genom- rödes även i välbeställda områden. Ett annat exempel, en till synes symbolisk åtgärd, var att måla två nedklottrade tun- nelbanetåg helt vita varje gång de kom in i vagnhallen för att på så sätt visa att klotter inte tolererades. Tanken bakom dessa handlingar var att sända signaler om att ordningen skulle upprätthållas. Enligt professor McCrie finns det förutom Giuliani och Bratton ytterligare en person som har haft stor betydelse för stadens positiva utveckling under de senaste 20 åren, nämligen en av Brattons före detta medarbetare vid New York Transit Police Department, polisen Jack Maple. Maple hade idéer om åtgärder som skulle kunna minska brottsligheten ytterligare varför han, på ett party, sökte upp den nyutnämnde polischefen Bill Bratton. Bratton mindes Maple som en duktig och kreativ polis från sin tid som chef för New York Transit Police Department och frå- gade därför Maple om han hade skrivit ned sina tankar. Bratton läste förslagen över helgen och kallade nästkommande tisdag Maple till ett möte på One Police Plaza, där han över en natt befordrade Maple till Deputy Police Commissioner (biträdande polischef) i staden. Everything is about accountability CompStat Maples idé handlade om att tänka nytt och om att göra saker annorlunda, bland annat genom att jobba på andra tider. Han föreslog även att polisen på allvar skulle ta hjälp av den nya datatekniken för att följa upp brottsstatistik och ställa krav på snabba och precisa ingripanden, även mot så kallade mängdbrott. Detta resulterade i det så kallade Comp- Stat- systemet, som bland annat i detalj redovisar för polisledningen hur många brott som begås i stadens 77 närpolisom- råden ( precincts ) samt var och när de begås. Detta möjliggör snabba och välrik- tade åtgärder från polisens sida till skillnad mot tidigare då man i princip bara agerade händelsestyrt, utan att bry sig så mycket om hur brottsligheten egentligen såg ut, inte ens i det egna närpolisområ- det. CompStat- systemet revolutionerade polisens arbete och blev en symbol för tan-

karna på accountability (ansvarsutkrä- vande), och är, enligt professor McCrie, den enskilt viktigaste åtgärden för att brottsligheten i staden har kunnat mins- kas med 80 procent på 20 år. I samband med införandet av det föränd- rade arbetssättet samlades samtliga chefer för de 77 polisdistrikten för att disku- tera hur man skulle gå vidare. Enligt professor McCrie gav många av polischeferna uttryck för en uppgivenhet som handlade om att brottsligheten är konstant och inte går att göra så mycket åt, men som McCrie säger: Crime don t just happen by accident. Inom ett år hade över 80 procent av polischeferna bytts ut mot nya som delade Bratton och Maples tankar om betydelsen av ett förändrat arbetssätt. Ganska snart hade brottsligheten minskat med mer än de 10 procent som borgmästaren Rudolph Giuliani lovat i sin kampanj. Crime don t just happen by accident Var tog brottslingarna vägen? På frågan om var alla brottslingarna tog vägen säger professor McCrie att de bara försvann. En vanlig invändning mot att vidta olika former av brottsförebyggande åtgärder är att det inte är någon idé eftersom brottsligheten bara flyttar någon annanstans. Om detta säger McCrie: If you take away the prerequisite for crime, you take away the incentive. Crime don t move. Professor McCrie beskriver andra förkla- ringar till den minskning av brottsligheten som skett i New York. Det handlar till exempel om att man börjat arbeta med situationell brottsprevention (SCP), att man jobbar smartare än tidigare samt användningen av övervakningskameror, något som tog fart under 1990- talet. En viktig del i det förändrade arbetssättet är också, enligt McCrie, att man gjorde sta- tistiken över anmälda brott tillgänglig för allmänheten. En uppfattning som för öv- rigt delades av den tidigare borgmästaren Rudolph Giuliani som menade att: Crime data belongs to the public. Det viktigast för att skapa en förändring, säger McCrie, är dock chefer som har mod och visioner. Crime data belongs to the public IV Samverkan som framgångsfaktor för minskad brottslighet Fler poliser, hårdare tag och nolltolerans är något som ofta förknippas med den minskade brottsligheten i New York. Allt fler experter talar emellertid istället om accountability (ansvarsutkrävande), chefskap och samverkan. Under början av 1990- talet sjönk fastig- hetspriserna i New York till följd av hög brottslighet och påtaglig otrygghet. Fas- tighetsägare, ideella organisationer och andra aktörer började därför gå samman i så kallade Business Improvement District (BID) för att ta ett gemensamt ansvar för ett lokalt avgränsat område i staden (en park, ett bostadsområde, ett affärscent- rum etc.). Arbetsuppgifterna handlar främst om säkerhet och renhållning, men man hanterar också mer strategiska frågor för området som utveckling av affärslivet, boende och turism. Ett BID är en så kallad Non- profit corporation; den är skattebefriad men den får inte bedriva någon egen affärsverksamhet. Exempel på arbetsuppgifter för ett BID är renhållning, tömning av papperskorgar, reparationer, klottersanering, säkerhet, försköning av miljön, förbättring av belysning, skötsel av offentliga toaletter, uppsättande av enhetliga skyltar, papperskorgar, bänkar och tidningsautoma- ter, arrangemang för att främja turismen, PR, välgörenhet. Det handlar alltså om allt

som kan göra ett område mer attraktivt för boende, turister och företagare. Enligt professor Robert McCrie vid John Jay College of Criminal Justice i New York går tankarna bakom lokala BID tillbaka till 1960- talet när man insåg att polisens resurser aldrig kommer att räcka till och att det därför krävs samverkan för att minska brottsligheten. Arbetet bygger på författaren Jane Jacobs tankar om den moderna stadsplaneringen och hennes berömda bok Den amerikanska storsta- dens liv och förfall från 1961. Business Improvement District Katie Solomon är chef för ett av de mest framgångsrika BID:en i New York, the Bryant Park Corporation. För 20 år sedan var Bryant Park en otrygg och mörk plats med narkotikaförsäljning och omfattande våldsbrottslighet. Sedan dess har olika åtgärder vidtagits som ökat tryggheten. Samtidigt har va- kanser i det omkringliggande hyresbe- ståndet försvunnit. Parken är i dag en grön, attraktiv och trygg plats med många besökare. Katie Solomon beskriver att de åtgärder som vidtagits till viss del handlar om för- bättrad belysning och välklippta buskage, men framför allt om att skapa en levande och attraktiv miljö som attraherar olika grupper; unga som gamla, kvinnor som män etc. If you put nice things out there people will start to respect it, but if you tolerate bad stuff, more bad stuff will happen En kort bit från Bryant Park ligger Times Square som också var en farlig och otrygg plats i början av 1990- talet. Även här har många åtgärder vidtagits för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Mål- sättningen är att Times Square ska uppfattas som tryggt, snyggt och välkom- nande. För att åstadkomma detta krävs att man jobbar med alla små detaljer i miljön. Budskapet som Katie Solomon m.fl. sän- der är: If you put nice things out there people will start to respect it, but if you tolerate bad stuff, more bad stuff will happen. Svårt att skapa platser där ingen vill vara Liknande tankegångar har Ethan Kent, vice VD för Project for Public Spaces (PPS) som är en icke- vinstdrivande organisation som jobbar med att utveckla offentliga platser. Kent säger att det är svårt att skapa offentliga platser där männi- skor inte vill vara, ändå är det just det som man gjort på många ställen. En anledning är som Kent säger: If you plan for cars and traffic, you get cars and traffic. Framgången för att skapa trygga och at- traktiva offentliga platser är att få en mix av människor att vilja vara på platsen what attracts people most, it would ap- pear, is other people. Vi måste med andra ord planera för människor för att få män- niskor. If you plan for cars and traffic, you get cars and traffic Placemaking Ethan Kent använder ett begrepp som han kallar placemaking. Grunden för detta är tankarna om att vända på begreppen och skapa platser som människor vill använda och inte bara passera: We have to turn everything up- side- down, to get it right- side- up. En viktig del i detta synsätt är att inte låta en enskild grupp individer domi- nera en offentlig plats. Samtidigt är det viktigt att inte exkludera några individer. Ett exempel som Kent ger är Bryant Park där hemlösa och narkotikamissbrukarna finns kvar, men de dominerar inte platsen lika mycket som de gjorde på 1980- talet och kan därför inte skrämma bort andra grupper. Det handlar alltså inte i första

hand om att exkludera oönskade grupper, utan att inkludera dessa genom att få andra människor att vilja vara på platsen. I sammanhanget kan nämnas att Stiftelsen Tryggare Sverige har lagt ett förslag om att öppna en förskola och ett äldreboende i anslutning till Sergels Torg i Stockholm, för att på så sätt förändra en plats som i cirka 50 år har dominerats av kriminella, narkomaner, bostadslösa, prostituerade etc. We have to turn everything up- side- down, to get it right- side- up Brooklyn från sämst till bäst Ett annat BID är MetroTech i Brooklyn som bland annat arbetar med trygghet och säkerhet samt affärsutveckling. Precis som företrädarna för övriga BID:s betonar säkerhetschefen Pete Coyne vid Metro- Tech betydelsen av att sända signaler: The bad guys know where they can get away with doing crime. När arbetet började bodde endast cirka 200 personer i området och otryggheten var påtaglig. Peter Coyne berättar att när han arbetade som polis i området under 1980- talet skulle han aldrig låtit sin fru och sina barn åka till området. I dag är MetroTech en trygg och levande del av Brooklyn med cirka 15 000 invånare och Coyne säger att han nuförtiden, utan att tveka, tar med sig sin fru och sina barn- barn till området. Lag om samverkan För att kunna starta ett BID krävs att 49 procent av fastighetsägarna är positiva (det krävs alltså att de som inte är intres- serade är i uttalad majoritet för att ett BID inte ska kunna bli till). Nyckeln till fram- gång är att få så många som möjligt att förstå att alla kommer att tjäna på att börja samarbeta på ett nytt sätt. Katie Solomon vid Bryant Park Corporation beskriver att lagen om samverkan skapar förutsättningar för att öka tryggheten. Det är de lokala aktörerna som finansierar ett BID:s aktiviteter, men de ekonomiska medel som behövs för arbetet tas in av staden New Yorks administration, för att därefter distribueras ut till respektive BID. Hur stora avgifterna ska vara och vilka som ska betala beslutas av respektive BID. I varje BID finns en styrelse, en chef samt ett antal anställda som ansvarar för det konkreta arbetet. Men även konsulter och andra sakkunniga anlitas ibland för sär- skilda uppgifter. Arbetsformerna kan variera beroende på förutsättningarna i det enskilda området. The bad guys know where they can get away with doing crime Broken Windows Den teoretiska/kriminologiska grunden för arbetet i en BID återfinns i artikeln Fixing Broken Windows: Restoring Order and Reducing Crimes in Our Communi- ties som de välkända amerikanska fors- karna George L Keling, James Q Wilson och Catherine M Coles formulerade för mer än 30 år sedan. Det handlar ytterst om att ett sönderslaget fönster måste lagas så snart som möjligt för annars kommer fler föns- ter att slås sönder, inklusive ytterligare annan vandalisering. Området kommer successivt att förfalla och det kommer att uppfattas som allt mer okontrollerat och övergivet; ett sådant övergivet tillstånd kommer i sig att generera mer otrygghet och fler brott. Medicin mot kriminalitet I USA och Kanada finns för närvarande över 1 000 BID:s, varav 68 stycken i New York, vilket är flest av alla städer i USA. Flertalet av dessa kom till som en följd av den svåra situation som rådde i staden på 1990- talet med hög kriminalitet och för- slumning. Många företagare valde att lämna staden för att flytta ut i de mer trygga förorterna eller till andra delstater.

Många välbärgade invånare flyttade ut för att otryggheten var för stor. Skattekraften minskade för staden och man blev tvungen att tänka i nya banor för att klara av trygghetsfrågorna. Då uppstod tankarna på detta nya partnerskap inom New Yorks redan befintliga grannskap och stadsdelar. Att BID:sen numera står för en stor del av den ren- och ordningshållning som staden och polisen egentligen ska stå för genom vanlig skattefinansiering innebär inte att ansvaret har upphört i dessa områden; polisen kompletterar när det behövs med till exempel polisinsatser som till skillnad mot i Sverige är en kommunal angelägen- het. The criminals don t take the limousine to the crime scene Upprustning av kollektivtrafiken En viktig del i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet har handlat om att upprusta kollektivtrafiken i staden. Joseph Nugent är chef för samverkansfrå- gor vid MTA (Metropolitan Transporta- tion Authority), som ansvarar för all kol- lektivtrafik i staden New York. På frågan varför det är viktigt att inkludera kollektivtrafiken i det brottsförebyg- gande arbetet konstaterar Joseph Nugent att MTA varje dag transporterar cirka 5,5 miljoner passagerare och att det därför inträffar en hel del brott. Han tillägger även krasst: The criminals don t take the limousine to the crime scene. Enligt Nugent begår de kriminella dessutom många brott i kollektivtrafiken. Av denna anledning måste kollektivtrafiken vara en naturlig part i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Utgångspunkten för MTA:s arbete är att brottslingens beteende inte kan kontroll- eras, men däremot är det möjligt att ta bort tillfällena att begå brott. Nugent beskriver att MTA har ett tätt samarbete med NYPD och att många brottslingar är kvar i kollektivtrafiken, skillnaden är att de numera vet att risken är stor att de åker dit om de begår brott. V NY: Snyggt, tryggt eller Disneyfierat Minskad brottslighet, ökad trygghet och höjda fastighetsvärden. Det är några av de positiva effekter som de senaste 20 årens utveckling medfört i New York. Men allt är inte guld och gröna skogar. Det förekom- mer kritik mot den förre borgmästaren Giulianis politik och mot polisens arbetsmetoder, men även mot den så kallade Disneyfieringen av staden. Vi har tidigare beskrivit några av de viktigaste förklaringarna till den exceptionella minskningen av brottsligheten i New York. Det handlar om förändrade polisiära arbetsmetoder där datorer började an- vändas för att följa upp brottsstatistik och där polischefer började ställa krav på snabba och precisa ingripanden, även mot den så kallade vardagsbrottsligheten. Det handlar om chefer med visioner, mod och vilja att införa nya arbetssätt i gamla och trötta organisationer. Det handlar om samverkan i lokala så kallade Business Improvement District (BID) där fastig- hetsägare, näringsliv och andra aktörer började gå samman för att ta ett gemensamt ansvar för ett lokalt avgränsat om- råde i staden. Tillsammans har dessa åtgärder inneburit att New York i dag är en av USA:s säkraste storstäder. Personerna bakom förvand- lingen; f.d. borgmästaren Rudolph Giuli- ani, nygamle polischefen Bill Bratton och den tidigare ställföreträdande polischefen Jack Maple, har i många sammanhang skildrats som hjältar. Sveriges förre gene- ralkonsul i New York, Olle Wästberg, före- slog exempelvis i en debattartikel på SvD Brännpunkt (21/5-05) att Giuliani borde få Nobels fredspris. Motiveringen var att Giuliani genom sin kriminalpolitik räddat

10 000 människoliv genom uteblivna mord och dråp och att han även fått ned brottsligheten i övrigt. Disneyfiering av New York Även om den positiva utvecklingen på många sätt är oomtvistlig förekommer kritik. Stellan Wahlström är en svensk musiker som tillbringat mycket tid i New York sedan 1990- talets början. Wahl- ström berättar att människor i allmänhet var väldigt nöjda med Rudolph Giuliani under hans första mandatperiod (1994-1997) då brottsligheten minskade mar- kant. Men under hans andra mandatperiod (1997-2001) tyckte många att det började gå för långt. Giuliani ville bland annat censurera konstutställningar och allt skulle göras tillrättalagt och barntill- låtet, vilket är märkligt i en stad som New York, säger Wahlström. Ellen Goldstein är vice VD på Times Square Alliance som är ett samverkans- projekt (BID) mot brott. Hon beskriver hur projektet ibland kritiseras för att ha bidragit till att Times Square och Bryant Park vid 42:a gatan blivit allt mer Disney- fierat. Och visst har stora kedjor som Disney, Victoria s Secret, Foot Locker och Toys R us ersatt porrklubbar, tomma affärslokaler och andra suspekta verksamheter, och i den meningen bidragit till en Disneyfiering av området. Men Goldstein säger att det är svårt att hitta någon som upplevt 1990- talets brottslighet som vill gå tillbaka till tiden innan förbättringarna. Vissa delar av staden där tidigare inga andra än narkomaner och brottslingar rörde sig är numera levande stadsdelar med intressant och spännande innehåll. En stad måste kunna vara både trygg och spännande, säger Goldstein. Framgångsrik PR- kampanj Rudolph Giulianis brottsbekämpningspo- litik har kritiserats och kallats för en framgångsrik PR- kampanj. Enligt professor Franklin Zimring, som bl.a. är för- fattare till böckerna The Great American Crime Decline (2006) och The city that became safe (2011), bidrog Giulianis politik inte i någon avgörande utsträck- ning till att brottsligheten minskade. Under Giulianis tid som borgmästare minskade brott som mord, våldtäkt, inbrott och biltillgrepp över hela landet med mellan 37 och 41 procent. Detta in- nebär, enligt Zimring, att åtminstone hälf- ten - och så mycket som tre fjärdedelar - av nedgången i New York skulle ha skett även om inte Giuliani varit borgmästare. Men Giulianis budskap om New York som den trygga och säkra staden, med honom själv som regissören bakom framgångssa- gan, har gått hem. Over Policing Under det senaste året har flera amerikanska städer, bland annat Ferguson i Missouri och Baltimore i Maryland, ska- kats av upplopp till följd av anklagelser om polisbrutalitet och rasism. I efterdy- ningarna av detta är polisen föremål för omfattande diskussioner. Kritiken rör polisens arbetssätt, med utgångspunkt från tankarna om Broken Windows, som sägs riskera att diskriminera fattiga, hem- lösa, unga, invandrare och personer som har en tuff attityd mot samhället. Mot bakgrund av dessa händelser som visat på det misstroende som finns mellan delar av allmänheten och den lokala polisen, tillsatte president Barack Obama i december 2014 en kommission Task Force on 21st Century Policing. Kom- missionens uppdrag var att undersöka strategier för att minska brottsligheten och samtidigt öka allmänhetens förtro- ende för polisen. Rapporten, som presenterades i mars 2015, innehåller en rad förslag för att stärka förtroendet mellan allmänheten och polisen. Det gäller t.ex. beträffande betydelsen av legitimitet, teknologi, lokal för- ankring, tillsyn, utbildning och arbetsmiljö (http://www.cops.usdoj.gov/pdf/taskforc e/interim_tf_report.pdf). Även i New York pågår en politisk strid där flera politiker, med talmannen i

Stadshuset, demokraten Melissa Mark- Viverito i spetsen, är kritiska mot polisens arbetssätt i form av Broken Windows policing. Mark- Viverito menar att polisens arbetssätt leder till motsättningar med allmänheten och vill därför avkrimi- nalisera brott så som att cykla på trottoa- ren och tjuvåka i tunnelbanan samt att urinera och dricka alkohol på offentliga platser. I praktiken skulle detta innebära att polisen inte längre har möjlighet att kräva ID, vilket NYPD menar skulle omöj- liggöra ett effektivt polisarbete. Decriminalization would make New York less safe Svaret från Bill Bratton har inte låtit vänta på sig: Decriminalization would make New York less safe, säger han till New York Post. Debatten sammanfaller med en färsk 40- sidig rapport från Bratton och NYPD där det beskrivs hur Broken Win- dows mer än någon annan faktor har förvandlat New York från brottslighetens huvudstad till en verkligt säker stad (http://www.nyc.gov/html/nypd/downlo ads/pdf/analysis_and_planning/qol.pdf). Samtidigt finns en medvetenhet inom NYPD att Broken Windows policing i vissa fall gått för långt. Inspector Kenneth Corey, som arbetar direkt åt den biträ- dande polischefen Benjamin B. Tucker, vid polishögkvarteret på One Police Plaza säger: We fixed the windows, but we didn t take the foot off the gas pedal. Helt klart är att den nye borgmästaren Bill de Blasio har anslagit en betydligt tuffare linje mot NYPD jämfört med sina före- gångare Rudolph Giuliani och Michael Bloomberg, då han argumenterat för att polisen behöver förändra sina arbetsmetoder samt indirekt kritiserat polisen för att uppträda rasistiskt. På kort tid har de Blasio lyckats reta upp en stor del av poliskåren och polisfacket. Kritiken kulminerade i början av året då hundratals poliser vände ryggen åt de Blasio i samband med begravningarna av poliserna Rafael Ramos och Wenjian Liu, som sköts till döds i Brooklyn i december 2014, som hämnd för polisens agerande i samband med ett ingripande på Staten Island i juli 2014 som ledde till att Eric Garner, som skulle gripas för försäljning av illegala cigaretter, avled. Mitt i striden mellan Bill de Blasio och polisen står Bratton, vars strategi för att hantera kritiken mot polisens arbetsmetoder har varit att lyfta fram betydelsen av neighborhood policing (närpoliverk- samhet) för att bygga förtroende mellan NYPD och allmänheten. We fixed the windows, but we didn t take the foot off the gas pedal Stop- and- frisk Den främsta kritiken handlar annars om så kallade stop- and- frisk, där polisen mellan 2002 och 2014 har haft stora möj- ligheter att stoppa människor i syfte att fråga ut dem och söka efter vapen m.m. Även om polisen hittar såväl personer som är efterlysta, som narkotika och vapen har arbetssättet fått kritik då de allra flesta som stoppas är män tillhörande olika minoritetsgrupper, och då det endast är en mindre del som blir föremål för vidare ingripanden. Man skulle kunna föreställa sig att antalet kontroller har avtagit i takt med att brottsligheten minskat, men enligt New York Civil Liberties Union (NYCLU), som är en ideell organisation som arbetar för medborgerliga rättigheter, har så inte varit fallet. Istället har den motsatta utvecklingen skett. Brottsligheten minskar men antalet kontroller ökar. År 2013 gjorde New York- polisen cirka 500 000 kontroller (http://www.nyclu.org/). Nu är läget annorlunda då Bill de Blasio stop- pat detta arbetssätt.

För att ge allmänheten möjlighet att över- vaka polisens verksamhet och hålla NYPD ansvariga för olagliga Stop- and- frisks och andra övergrepp/tjänstefel, har NYCLU tagit fram en särskild app; Stop- and- frisk Watch (http://www.nyclu.org/app). Det finns tendenser till att viss brottslighet har ökat i New York under det första halvåret 2015, det gäller bland annat mord som ökat med nästa 20 procent fram till och med juni 2015. Enligt professor Lawrence Sherman, som är en av världens ledande polisforskare, är orsa- ken främst att NYPD inte längre genomför stop- and- frisk. Effekten av detta är att polisen sänder signaler till kriminella att det är riskfritt att bära vapen, och som en konsekvens ökar tillgången på vapen och dödliga skjutningar. Sherman säger: In a few months NYPD has gone from over to under policing. In a few months NYPD has gone from over to under policing Friserade siffror Adrian Schoolcraft är en polis från NYPD som precis som många andra blev polis för att han hade ett socialt engagemang och ville hjälpa människor. Ganska snart upptäckte han emellertid att allt inte stod rätt till inom New York- polisen. För att dokumentera missförhållanden började han i hemlighet spela in sina kollegor och chefer. Allt avslöjades i tidningen The Village Voice som för ett par år sedan publicerade ett urval av inspelningarna på sin hemsida (http://www.villagevoice.com/2010-05- 04/news/the- nypd- tapes- inside- bed- stuy- s- 81st- precinct/). Inspelningarna, som gjordes under drygt ett år mellan 1 juni 2008 och 31 oktober 2009 i 81st polisdistriktet i Brooklyn, visar bland annat att de patrullerande poliserna blir tillsagda av sina chefer att manipulera brottsstatistiken genom att inte ta upp vissa anmälningar eller genom att omdefiniera och nedgradera brotten. Även om New York- polisen själva hävdar att det är ovanligt att brott omdefinieras eller registreras först då brottet verkligen är styrkt, rapporterar The Village Voice om bostadsinbrott som inte tas upp om den drabbade inte har kvitton på de stulna föremålen, om grova stölder som förvandlas till vanliga stölder genom att värdet på det stulna skrivs ned etc. Kritik mot att polisens förändrade arbetsmetoder tillskrivs äran Det förekommer även kritik mot att polisens förändrade arbetsmetoder tillskrivs äran för den positiva utvecklingen. Socio- logen och kriminologen Jock Young häv- dar exempelvis i boken The Exclusive Society (1999) att brottsligheten minskade i 17 av USA:s 25 största städer under åren 1993-1996. Minskningen ägde rum i städer oavsett tillämpningen av nya pol- ismetoder eller inte. Enligt Young minskade brottsligheten till och med i städer där antalet poliser, till skillnad från New York, skars ner. De svenska kriminologerna Hanns von Hofer och Henrik Tham formulerar, i en debattartikel på SvD Brännpunkt (7/6-05), liknande kritik mot att polisens för- ändrade arbetsmetoder tillskrivs äran för den minskade brottsligheten. De konstaterar: Om man med dessa enkla polis- grepp skulle kunna förändra brottsligheten så radikalt, varför har det då inte in- förts överallt?. Även om von Hofer och Tham är tämligen ensamma om sin uppfattning att polisens förändrade arbetsmetoder inte har varit betydelsefulla för den positiva utvecklingen, ställer de en berättigad fråga om var- för dessa förändrade arbetsmetoder inte införts överallt. Svaret är att många polismyndigheter, både i och utanför USA, har tagit efter New York- modellen med goda resultat. I Sverige däremot har erfarenheterna från

New York i princip inte fått något som helst fäste, trots försök att introducera en mer lokalt förankrad polis under Björn Erikssons tid som Rikspolischef och trots försök med tydligare ledning och styrning under Stefan Strömbergs chefskap. Efter att ha studerat kriminaliteten i New York står det helt klart att polisens för- ändrade arbetsmetoder har varit en starkt bidragande orsak till den positiva utvecklingen. Hur erfarenheterna, positiva såväl som negativa, från New York ska tas till- vara och eventuellt implementeras i vårt land, med de starka särintressen som finns, är däremot en helt annan diskussion. Viktiga ingredienser i detta sammanhang är dock att det måste finnas chefer såväl politiker som tjänstemän - med visioner, mod och vilja att skapa en verklig föränd- ring. Epilog Brottsligheten fortsätter att minska i New York och förklaringarna till detta är lika många som papegojor i Central Park (ja, det finns faktiskt sådana där). Rudolph Giuliani förblev New Yorks borgmästare ända till 2004 då han ersattes av Michael Bloomberg som i sin tur nyligen ersattes av demokraten Bill de Blasio. Rudolph Giuliani gjorde ett försök att bli nomine- rad till presidentkandidat för republika- nerna i 2008 års val, men fick inte tillräck- ligt stöd och drog sig ur. Bill Bratton kom i ett tidigt skede på kollisionskurs med Giuliani och flyttade efter bara några år till Los Angeles där han var polischef över LAPD. Sedan en tid är Bratton tillbaka som New Yorks högsta polischef. Jack Maple avled 2001 i cancer endast 48 år gammal. Maple har för övrigt av journa- listen Craig Horowitz på New York Maga- zine beskrivits som den kanske mest kre- ativa polisen i historien: Not bad for a high school dropout who called himself a crookologist. www.tryggaresverige.org info@tryggaresverige.org