Nationellt Kunskapscentrum för Platssamverkan

Transkript

1 Nationellt Kunskapscentrum för Platssamverkan - stöd för att initiera och driva svenska BID-modeller för attraktiva, säkra och trygga platser

2 Nationellt Kunskapscentrum för Platssamverkan - stöd för att initiera och driva svenska BID-modeller för attraktiva, säkra och trygga platser Under de senaste åren har mycket av samhällsdebatten kretsat kring frågor som rör terrorbrott, våldsbejakande extremism, grov organiserad brottslighet och kriminella gäng i utsatta områden. Samtidigt är det påtagligt hur lite uppmärksamhet som riktats mot andra typer av brott som också påverkar människors trygghet i vardagen. Det gäller livskvalitetsbrott i form av exempelvis ungdomsgäng som stör ordningen i offentlig miljö, buskörning i bostadsområden, skadegörelse och klotter, nedskräpning, offentlig urinering, förtäring av alkohol på platser med alkoholförbud, etc. Denna typ av brott och ordningsstörningar signalerar otrygghet och bidrar till en uppfattning att ingen bryr sig om platsen. Om inte detta uppmärksammas skapas en ond cirkel. Genom att åtgärda problemen, exempelvis genom att förvalta och programmera den fysiska miljön, kan den negativa utvecklingen vändas. Offentlig-Privat Platssamverkan Ett sätt att skapa attraktiva, säkra och trygga platser där människor bor och verkar är genom så kallad Offentlig-Privat Platssamverkan. Det handlar om att fastighetsägare, kommunen och andra aktörer går samman i en fristående, icke-vinstdrivande organisation och tar gemensamt ansvar för ett lokalt avgränsat område.

3 Arbetet handlar om att skapa en levande och attraktiv miljö genom att ta ansvar för renhållning, säkerhet, planteringar, evenemang, design, belysning, förtäring etc. på en plats. I andra länder finns sedan länge liknande verksamheter kallade Business Improvement Districts (BID), Transport Improvement Districts (TID), Neighborhood Improvement Districts (NID) eller Community Improvement Districts (CID). I en svensk kontext saknas den lagstiftning som finns i exempelvis USA, där samtliga intressenter i det aktuella området förpliktas att stödja den verksamhet som ska utveckla platsen. Platssamverkan bygger istället på frivillighet, där olika aktörer driver platsen tillsammans genom en platsorganisation. Platssamverkan ger: Samsyn kring platsens behov Tydligt ansvar Tydlig inriktning för arbetet Stärkt finansiering och utökade resurser Effektivt genomförande genom korta beslutsvägar Resultatet är: Attraktiva, säkra och trygga platser Platser där människor vill bo, vistas och mår bra Platser där företag vill etablera sig Ökade fastighetsvärden och ökad omsättning för handel och restauranger

4 Nationellt Kunskapscentrum för Platssamverkan För att initiera och utveckla platssamverkan i Sverige har nu den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige bildat Nationellt Kunskapscentrum för Platssamverkan. Kunskapscentrets uppgift är att samla den evidensbaserade forskning och erfarenhetsbaserade kunskap som finns, nationellt och internationellt, om dessa typer av långsiktiga samverkansarbeten. Kunskapscentret ska vidare anpassa kunskapen för svenska förhållanden och ge stöd och råd till lokala aktörer som vill starta och driva platssamverkan vad gäller bl.a. följande: framtagande struktur för arbetet framtagande av finansieringsmodell tillskapande av styrgrupp framtagande av samverkansavtal framtagande av nulägesanlys framtagande av vision och mål framtagande av handlingsplan rekrytering av personal i form av bidmanager, placemanager, streetmanager, städare etc. genomförande av utbildning av berörd personal bistånd med metodutveckling bistånd med kompetensutveckling bistånd med kvalitetsuppföljning bistånd med utvärdering löpande rådgivning och stöd

5 Advisory Board Till vår hjälp har vi ett Advisory Board bestående av några av världens ledande experter inom området. Jerome Barth är utbildad statsvetare och har en MBA från Stern School of Business, NYU. Han har expertkunskap inom områdena placemaking, hantering av offentliga rum och Business Improvement Districts (BID). Jerome har bland annat medverkat i arbetet och utvecklingen av Bryant Park och Meatpacking Business Improvement District, samt arbetat som chefsoperatör för Friends of the High Line. Idag är Jerome vice president för ekonomi och administration för the Times Square Alliance. Anke Schroeder är fil. dr. i stadsplanering och social arkitektur. Anke är specialiserad inom feministisk stadsplanering och har en bakgrund som forskare på University of Hannover. Sedan 2009 arbetar Anke som ledare för Lower Saxonys kompetenscentrum för urban säkerhet. Hon är även medlem i Security Partnership inom urban utveckling och Women s Advisory Committe för bostad- och stadsutveckling. Derek Bock är utbildad inom ledarskap för social innovation och internationell säkerhethantering. Derek har en bakgrund som chef inom internationell fastighetsutveckling och ansvarig för Cape Town Central City Improvement District (CCID). Idag arbetar han som chefsoperatör för Voortrekker Road Corridor Improvement District (VRCID), som är den största City Improvement District (CID) i Sydafrika.

6 Ged Gibbons har en magisterexamen i platshantering från Manchester Metropolitan University s Business School och har en trettioårig bakgrund med arbete inom kommunen. Där har han arbetat med allt från marknadsföring till exekutiv chef för två Business Improvement Districts (BID) i Liverpool. Ged har även varit involverad i flera projekt tillsammans med Association of Town & City Management. Anna Nordin är utbildad civilingenjör inom fastighetsekonomi. Hon har 14 års erfarenhet från fastighetsbranschen, bland annat internationell verksamhet i form av konsultfirmorna Cushman & Wakefield och CBRE. För närvarande är Anna affärsområdeschef för Vasakronan i Stockholm City samt styrelsemedlem för City i Samverkan. Cornelis Uittenbogaard är fil.dr. i stadsplanering och expert på situationell brottsprevention. Cornelis arbetar idag som forskare och stadsplanerare hos den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige. Cornelis forskningsområde rör sig kring vad som faktiskt påverkar människors trygghet i den offentliga miljön, och han är bland annat ansvarig för utvecklingen av konceptet BoTryggt2030 som är en de-facto standard för hur säkra och trygga stadsmiljöer ska planeras samt byggas. Lena Brodin är en av Sveriges mest erfarna brottsförebyggare med över 20 års arbetslivserfarenhet från tre olika kommuner. Idag arbetar hon i Österåkers kommun som trygghetssamordnare. Lena har en lång erfarenhet från den offentliga sektorn, och på hur samverkan mellan det offentliga och privata kan bedrivas. Hennes fokusområde kretsar kring situationell brottsprevention, trygghet i offentlig miljö och samhällsbyggnad.

7 Marcel Zethoven är polisutbildad och grundare av konsultbyrån VAZ Global. Under de gångna 25 åren har han arbetat som polis och polischef i Amsterdam-Amstelland (Nederländerna), i första hand med frågor som rör community policing och platssamverkan. År 2010 grundade Marcel en utbildnings- och konsultbyrå, VAZ Global Netherlands, och har sedan dess drivit projekt nationellt och internationellt med fokus på säkerhet och community policing. Per Eriksson har en utbildning inom reklam och marknadsföring. Per har drivit egen verksamhet samt arbetat på ett konsultföretag med management och utveckling av köpcentrum. Sedan 2007 är Per VD på City i Samverkan Stockholm där han har byggt upp och utvecklat organisationen med utgångspunkt från de amerikanska BID-modellernas struktur. Arbetet grundar sig till stor del på samarbetet med Stockholms stad och fastighetsägarna för att tillsammans utveckla och ta hand om City. Fler experter kan tillkomma.