Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN 1 (6) Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse Fastställt av kommunstyrelsen Reviderad POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS Luleå kommun Rådstugatan barbro.muller@sbk.lulea.se DIREKT TELEFAX BANKGIRO LULEÅ

2 LULEÅ KOMMUN Version 2 (6) Bakgrund Klottret i Luleå har ökat under 2006, från 32 polisanmälda fall 2005 till Även om mörkertalet är stort och ett flertal klotterfall aldrig anmäls, kan man med stor säkerhet konstatera att klottret ökat väsentligt Det är svårt att hitta gemensamma förklaringsfaktorer till varför klottret plötsligt ökat, men rikstäckande undersökningar visar att klottret i Sverige ökat i omfattning de senaste åren, samtidigt som antalet klottrare minskat. Av forskning så vet man att där det finns klotter så bli det mer klotter. Kommunen förfulas och klotter och skadegörelse ger en känsla av otrygghet. Klotter medför kostnader för fastighetsägare, Luleå kommun, kollektivtrafiken m fl. Klottraren själv riskerar stora skadestånd som gör att de nekas körkort, telefon, lägenhet och banklån vilket försvårar vuxenlivet. Dessutom utsätter sig klottrarna många gånger för stora risker då de klottrar på ställen som är farliga att vistas på. Det är många som skulle vinna på en gemensam satsning för att förebygga klotter och skadegörelse. Kostnader Klotter och skadegörelse medför stora kostnader för samhället. Idag kan vi inte mäta kostnaderna eftersom de inte är specifikt bokförda. Kostnaderna visar inte heller en rättvis bild eftersom ex sanering enbart görs på en bråkdel av klottret idag. Dessutom kan ex fritidsförvaltningen besluta att riva och inte återställa något som har förstörts. Nedanstående kostnader omfattar inte heller kostnader för vakthållning, kameraövervakning mm. Ungefärliga kostnader som uppgetts är: Årliga kostnader Aktör Skadegörelse Därav klotter Tekniska förvaltningen Fritidsförvaltningen (åtgärdar det mesta själv, inga lönekostnader ingår) Lulebo AB Skadegörelse kan inte tas fram, går in under underhåll

3 LULEÅ KOMMUN Version 3 (6) Vad säger lagen? Klotter är enligt lagens definition bild eller ristning som olovligen anbringats på plats eller föremål. Graffiti är text och bild som lagligen anbringats på plats eller föremål. Klotter är alltså det olagliga uttrycket och graffiti det lagliga uttrycket. Lagstiftningen mot klotter skärptes i januari Det innebär att även försök till skadegörelse kriminaliserades och polisen fick möjlighet att kroppsvisitera misstänkta klottrare. Vem klottrar? Klotter utförs ofta av unga män 15 till 19 år. Enligt en undersökning i Stockholm så utgör klottrarna i princip ett tvärsnitt av ungdomarna när det gäller social bakgrund. Detta är en skillnad jämfört med andra kriminella. Klottrarna som grupp är mer kriminella än ungdomar som aldrig klottrat. Undersökningen visade också att riskerna för antisocialt beteende bland ungdomarna ökade i takt med klottrandets omfattning. Det finns ingen som kan kallas typisk klottrare. Bland klottrarna finns en grupp som är mer kriminellt belastad än andra. Det beror mest troligt på att de redan utgör en högriskgrupp. Det finns inget som säger att klottret i sig skulle locka fler i annan kriminalitet. Det finns även an annan grupp av klottrare sk specialister. De klottrar och kanske stjäl sprayburkar men begår inga andra brott. Bland dessa finns de som utövar klotter som en konstform och detta har varit vägen in i konstnärsyrken. Vad har visats sig ha effekt? Det finns så gott som inga metoder som är utvärderade. Men det finns erfarenheter av klotterförebyggande projekt som har uppfattats framgångsrika av dem som har genomfört arbetet. Det finns inte någon generell klotterförebyggande metod som fungerar i alla sammanhang, eftersom det inte finns någon genomsnittsklottrare. Brottsförebyggande rådet har i sin rapport 2005:1 Klotterförebyggande åtgärder angett gemensamma nämnare för framgångsrikt arbete: En genomtänkt handlingsplan som flera samhällsaktörer har samarbetat med och som omfattar flera sorters åtgärder Sociala åtgärder som syftar till att ändra klottrarens beteende Situationella åtgärder som försvårar själva klottrandet Engagemang/eldsjälar bland de inblandade aktörerna Uthållighet, d v s att inte se åtgärderna som ett kortsiktigt projekt

4 LULEÅ KOMMUN Version 4 (6) Modeller för arbete Det finns olika modeller som kommunerna i landet har valt att arbete efter. Örebromodellen går ut på att all graffiti/klotter är en kriminell handling och ska beivras. Tonvikten på arbetet ligger hos polisen och åklagare som prioriterar klotterärenden. Inga lagliga väggar accepteras. Arbetet går ut på att koppla personer till taggarna, åtala och utkräva skadestånd. Norrköpingsmodellen går ut på att klotter är en kriminell handling och ska beivras. De gör en skillnad på klotter och de ungdomar som vill utöva sitt intresse för graffiti som konstform. Kommunen har ett samarbete med graffitiintresserade ungdomar i staden via ett kulturcenter för graffiti. Lagliga väggar tillhandahålls mot villkor att den som klottrar och förstör åker ut. Ungdomarna deltar i det förebyggande arbetet för att minska klotter. Båda dessa modeller har varit framgångsrika i sitt sätt att minska klottret. Örebromodellen kräver en tydlig prioritering från polis och åklagare medan Norrköpingsmodellen kräver mer av kommunen. Det är svårt att föra över en modell från en annan kommun. Luleå föreslås arbeta enligt en modell som är en kombination av de båda arbetsmetoderna. Luleås modell för att minska klotter och skadegörelse Klotter är en bild eller ristning som satts på en plats där det inte är tillåtet. Detta är ett lagbrott och ska anmälas. Graffiti är text och bild som finns på plats där tillstånd har medgivits. Mål Minska klotter och skadegörelse i Luleå kommun Handlingsplanen bygger på fem angreppssätt; påverka, beivra, sanera och försvåra, möjliggöra graffiti samt samordna och följa upp. Tillsammans utgör de en helhet som ställer krav på samverkan och samplanering. Handlingsplanen är framtagen i dialog med olika aktörer. Arbetet kommer att samordnas med projektet Klotter och värderingar som omfattar Luleås innestad. 1. Påverka Påverka ungdomars och vuxnas attityder och värderingar till klotter och annan skadegörelse. Klotter är en kriminell handling som får konsekvenser i

5 LULEÅ KOMMUN Version 5 (6) böter och skadestånd. Diskussioner och information om samhällets grundläggande värderingar om att ingen får ta sig rätten att förestöra annans egendom och livsmiljö ska spridas. Ge stöd till ungdomar som inte mår så bra. Ansvar: barn- och utbildningsförvaltningen 2. Beivra Klotter och skadegörelse är en kriminell handling, ska alltid polisanmälas och skadestånd ska utkrävas. Rutiner för anmälan tas fram för att underlätta för den som drabbats samt för att polisen får bra underlag för sin utredning. Snabb handläggning av klotterfallen genom samarbete mellan polis och åklagare. Utveckla metoder och möjligheter för dömd klottrare att själva vara med och sanera. I de fall klottraren är under 15 år prioriterar socialtjänsten handläggning av ärendet. Polisen har kartlagt vilka som klottrar och kommer att ständigt uppdatera uppgifterna. Arbeta med minskad tillgänglighet till sprayfärger genom samverkan med färgleverantörer. Ansvar: polisen 3. Sanera och försvåra Erfarenheter har visat att ju snabbare man sanerar desto större är möjligheten att klottret inte återkommer. Därför är det viktigt med snabb sanering. Inom högst 24 timmar ska saneringen vara påbörjad, då vädret så medger. Alla drabbade ska ta ansvar för att vidta åtgärder så att klottret tas bort. Arbetet startar med att området saneras på allt gammalt klotter. Centrum, Örnäsets centrum och Gammelstads centrum, Världsarvet och omgivande område i Kyrkbyn är områden som prioriteras. Nya prioriterade områden tillkommer löpande. Samarbete med fastighetsägare och andra drabbade för att involvera så många som möjligt för gemensamt förhållningssätt. Utveckla metoder för att mäta kostnader. Ansvar: tekniska förvaltningen / fastighetsägare 4. Möjliggöra graffiti Föra dialog med ungdomar för att möjliggöra graffiti. Kultur- och fritidsförvaltningen ska tillsammans med ungdomar utarbeta förhållningssätt så att graffitiväggar och andra lagliga utrymmen kan skapas. Det kan vara beställningar från fastighetsägare eller väggar/utrymmen som upplåts till ungdomar där de själva bestämmer vad som ska uppföras. Arbetet ska ske i samverkan med tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret.

6 LULEÅ KOMMUN Version 6 (6) Ansvar: kulturförvaltningen / fritidsförvaltningen 5. Samordna och följa upp Följa upp arbetet för att minska klotter. Uppföljningen redovisar anmälningar av klotter, kostnader, utveckling av graffiti samt beskriver delaktighet och samarbete mellan olika aktörer. Ordna träff mellan de olika aktörerna en gång per halvår för samordning av insatser. Ansvar: LuleBrå Resurser Handlingsplanen kommer att medföra extra kostnader för sanering, reparation och annat underhåll. Klottersanering i enlighet med handlingsprogrammets ambition kan inte göras inom givna budgetramar.