Bostadsin brott. få brott som klaras upp. Det beror bland annat på att det finns få misstänkta

Transkript

1 1% ' 1 1 L - i -

2 Bostadsin brott Sedan mitten av 1980-talet har antalet polisanmälda bostadsinbrott minskat med omkring en fjärdedel. nbrott i bostaden ar ett ganska ovanligt brott och utgör ca två procent av alla anmälda brott. Men det ar ett brott som skapar mycket oro hos människor och många försöker aktivt skydda sig mot inbrott i bostaden. Om man bor i villa ar det störst risk for inbrott om man bor i ett välbärgat område i en tätort - f he inbrott sker i glesbygden. Sett till folkmängden i Sverige har Skhne, Stockholms och Hallands län flest inbrott. Det ar vanligast med inbrott i smahus, aven om lägenhetsinbrotten har ökat de senaste åren. Uppklarningsprocenten ökar successivt aven om det fortfarande ar ganska få brott som klaras upp. Det beror bland annat på att det finns få misstänkta garningspersoner. Sannolikt ar ungdomar och personer med missbruksproblem överrepresenterade bland dem som åker fast for bostadsinbrott. En tiondel av de misstänkta ar kvinnor. Drygt var femte svensk är orolig för att drabbas av inbrott eller skadegörelse i sitt hem. Men det är långt ifrån så många som drabbas.

3 Faktorer som kravs för ett brott ik L Mot iverad 1 l garningsmay Offer1 objekt Tillfal le/ möjlighet A

4 Antal inbrott i Halland och Sverige per ar, Halland r Sverige a nbrott om och om igen Forskning visar att den som en gång utsatts för brott löper större risk att drabbas igen. Omkring fem procent av befolkningen drabbas av hälften av alla brott enligt Brottsförebyggande rådet. Det kallas upprepad utsatthet och gäller bland annat brott som misshandel, rån, bilrelaterade brott och inbrott. Förutsättningar för brott Det krävs åtminstone tre förutsättningar for att ett brott ska begås. Det är en motiverad gärningsman, ett tillfalle att begå brottet samt ett offer eller objekt att ta. Om en av dessa förutsättningar inte finns minskar risken for att brottet ska ske.

5 Förhindra inbrott Några enkla tips kan göra ditt boende tryggare och säkrare. b Satsa på den tekniska säkerheten. Se till att ha lås av god kvalitet, eventuellt säkerhetsdörr eller gallergrind, ordentliga las på fönster och altandörrar samt inbrottslarm. b Anlita alltid en fackman; till exempel en auktoriserad låssmed. Larrnförsaljare som knackar dörr ska bära synlig legitimation. Begär alltid legitimation innan du släpper in nagon. b Kontrollera med ditt försäkringsbolag vilka krav som gäller för din hemförsäkring. b b Tank på att inte ha skymmande växter nära altandörrar och fönster om du bor i villa eller radhus. De flesta inbrott sker på baksidan via altandörren eller fönster i entré- eller källarplan. Fotografera och märk dina värdefulla föremål. Förvara fotografierna på ett betryggande ställe.

6 När du Aker bort: b Meddela dina närmaste grannar att du åker bort. b Be nagon ta hand om din post. b Ha timer på lampor och radio. b Tala inte in pa telefonsvararen att du är bortrest. b Vidarekoppla telefonen till mobiltelefonen. Be arannen om hjälp med att: b Skotta snö ochfeller göra fotspår i snön vid huset. b Klippa gräsmattan. b Slänga sopor i din soptunna. b Parkera sin bil på din uppfart. b Hänga tvätt på din torkställning. b Ha gärna utomhusbelysning som tänds med rörelsevakt, särskilt vid entré- och altandörrar. b Förvara trädgårdsredskap, stegar och verktyg inomhus.

7 Grannsamverkan mot brott Ett bra satt att förhindra inbrott ar att hjälpas åt, grannar emellan. Ett extra öga och öra for trygghetens skull kostar inte några pengar och är dessutom trevligt. Man lär kanna sina grannar. ~ l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l q Grannsamverkan mot brott r en bepr4vad metod som i förebygger ett av fyra inbrott visar en vetenskapiig studie 1 Mn b l m l l l l l 1 Grannsamverkan ar frivilligt men det ar bra om så många som möjligt ar med. Man Er skyltar och klistermarken att satta upp om man upp@ller Svenska Stöldskyddsföreningens minimikrav for grannsamverkan.

8 Hur startar man Grannsamverkan? b Anmäl ert intresse för Grannsamverkan hos Lansforsakringar Halland som ihop med polismyndigheten anordnar ett upptaktsmöte. b Skriv en inventarieförteckning eller ta bilder av stöldbegärligt gods som du har hemma. Förvara detta i bankfack eller dylikt. b Märk stöldbegärligt gods. Marksats firns att låna hos polisen eller hos Lansförsäkringar Halland. b Hjälp dina grannar nar de åker bort så att det ser beboligt ut hemma hos dem. De gör detsamma for dig när du ar bortrest. b Utse en eller flera kontaktpersoner som blir lite extra ansvariga i ert område. b Upprätta en namn- och telefonlista över de boende i området. b Sätt upp skyltar och klistermarken - och ni ar igång.

9 Manga ganger ar det tillfallet som gör tjuven. - Skapa inga tillfallen 1 K1Liior: SCB, 2004: Bmtfsjsrebyggande rader, 2009: Polismyndigheren i Hallands an: Lansförsakringar Halland: i Polismyndig heten Hallands lan Tel nr El Lansförsakringar Halland Tel N