Förslag till beslut Individ och familjenämnden godkänner rapporten.

Relevanta dokument
Motion från (M) om Inför 24-timmarsgaranti inom socialtjänsten för unga

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

NATTFOTBOLL I OXHAGEN SOMMAR Rapport

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/296-NF-755 Helena Vesterlund - bh998 E-post:

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014

Visioner för nattvandrare

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Sammanställning regionala projektledare

DUNKERS IF EN LITEN KLUBB MED ETT STORT

Likabehandlingsplan. Gäller Mora By förskola SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Handlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten.

Utvärdering av IOP med Svenska kyrkan och Stadsmissionen gällande kontaktcenter för utsatta EU-medborgare

Transpersoners situation i samhället igår, idag och imorgon

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Motion från (SD) om odlingslotter för personer med psykisk ohälsa

1228 Dnr IFN 2017/

Betänkandet svensk social trygghet i en globaliserad värld SOU 2017:5

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

DUNKERS IF EN LITEN KLUBB MED ETT STORT

Norra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 7 Fokusgrupp med undersköterskor

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Uppföljning av PITEBOR PÅ STAN sommaren Föreningar nattvandrar i Piteå för att vara med och skapa tryggare miljöer

BILAGA. Aktiv ungdom. 11 Dagens medicin

TJÄNSTESKRIVELSE Bidrag angående Frälsningsarméns sociala arbete för år 2015 Förslag till beslut Ärendebeskrivning

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2019/2020

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet

Frågeförklaringar till KEKS Mötesplatsenkät

Socialnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund

AFFÄRSPLAN. Återvinning för klassvinning. Affärsidé

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Delrapport från Monte Cavallo

UTVÄRDERING. Läsåret 2015/2016

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Det nya landet startar i skolan Diskussionsfrågor (heldagsupplägg) p.1(11)

UTVÄRDERING. Läsåret 2016/2017

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Delredovisningen skickas till länsstyrelsen i det egna länet.

Tillsammans för en idrott fri från Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak. Handlings- och åtgärdsplan

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna. Rapport Sida 1 (17) Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

Tillsyn avseende utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Stanna, Milo! av Åsa Storck. Illustrationer Andréa Räder

Välkommen till. Lindsdals IF

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förebyggandevecka på Fabriken.

Sammanställning av enkätundersökning

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Det nya landet startar i skolan Diskussionsfrågor (halvdagsupplägg) p.1(6)

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Öppna en ungdomsgård i Vårby Haga/Masmomedborgarförslag

Socialtjänstens hus Dnr IFN 2015/ Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Standard, handläggare

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr

UngÖst. En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning

Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. för. Föreningen Maskroskraft. År 2014

Standard, handläggare

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson

Standard, handläggare

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium

Kalmars lokala brottsförebyggande råd. Plats Sammanträdesrum KS-salen PROTOKOLL. Tid Torsdag den 22 november kl. 13:00-16:00

Är du anhörig eller vän till någon som är beroende av droger?

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

417 Dnr IFN 2019/

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående:

DISKUSSIONSFRÅGOR VISION VÄGVAL. utveckling. lärande glädje. för den öppna ungdomsverksamheten

1) Kön. 2) Hur fick du först reda på kommunens satsning på sommarjobb?

Transkript:

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-10-04 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/00307-8.2.1 Sociala nämndernas förvaltning Stefan Lundin Epost: stefan.lundin@vasteras.se Kopia till Mottagning, individ och familj Individ- och familjenämnden Tjänsteutlåtande - Bäckbygruppen Förslag till beslut Individ och familjenämnden godkänner rapporten. Ärendebeskrivning De fältarbetande socialsekreterarna har tillsammans med personer boende och uppväxta på Bäckby initierat ett projekt för långsiktig förändring. Individ- och familjenämnden godkände projektet och avsatte 10 000 kr för ändamålet i juni 2017. I en rapport redogörs för Bäckbygruppens arbete under sommaren 2017.

Utvärdering Bäckbygruppen SFB Stöd från Bäckby Bäckbygruppen SFB

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Projektbeskrivning... 4 2.1. MÅL OCH SYFTE... 4 2.2. PROJEKTDELTAGARNA... 4 2.3. DEFINITION... 4 2.4. MÅLGRUPP... 4 2.5. TIDSOMFATTNING... 5 2.6. MEDEL OCH SPONSORER... 5 2.7. BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER... 5 3. Utvärdering... 7 3.1. HUR ARBETSUPPGIFTERNA FUNGERAT... 7 3.2. HUR PROJEKTET PÅVERKAT OMRÅDET... 7 3.3. SVÅRIGHETER... 8 3.4. STUDIEBESÖK... 9 4. Slutsats... 9 5. Framtid och utveckling... 10 2

1. Bakgrund Det har under en längre tid varit en orolig situation ute i området Bäckby. Det har förekommit att barn, ungdomar och unga vuxna utfört mindre kriminella handlingar och varit inblandade i stenkastningar och fyrverkeriskjutningar mot polis och vakter som arbetar i Bäckby centrum. Det förekommer även narkotikaanvändning och langning i området och allt yngre människor dras in i de kriminella kretsarna. Barnen och ungdomarna på Bäckby tycker att det är coolt att vara kriminell och ser upp till äldre ungdomar och vuxna kriminella. Det är skrämmande, vi själva har varit där när vi var yngre men de som rekryteras in idag är mycket yngre än vad vi var. Nu kan de vara så små som 12-13 år. ungdom från Bäckby. Tidigare insatser på Bäckby har inte fungerat. De boende, främst ungdomarna och de unga vuxna, har känt sig kränkta då någon okänd person kommit dit och sagt åt dem vad de inte får och får göra. Insatserna i sig har haft ett bra syfte, men metoden de använt har inte fungerat det har väckt mer motstånd och konflikter där både de verksamma om boende i området har drabbats negativt. 3

2. Projektbeskrivning 2.1. Mål och syfte Målet med projektet Bäckbygruppen är att påbörja en långsiktig förändring i området Bäckby, en förändring för att ändra synen på Bäckby som ett problemområde. Projektet ska förebygga kriminalitet och missbruk bland de unga. Arbetet ska påbörjas till sommaren för att fånga upp målgruppen. Syftet är att skapa en gemenskap, lugn och trygghet för de boende och för de som besöker Bäckby. Människor ska inte vara rädda för att röra sig i eller besöka området. De är viktigt att dem som ska arbeta i Bäckbygruppen i grunden är personer som är uppväxta och boende på Bäckby. Detta för att arbetet ska bygga på den relation och kännedom om varandra som redan finns, ett arbete där de hjälper varandra till en förändring istället för att okända personer från främmande verksamhet kommer dit och göra förändringen. Det är dem själva som bor där som behöver bidra till förändringen. 2.2. Projektdeltagarna Totala antalet deltagare i projektet är åtta personer, fem ungdomar/unga vuxna från Bäckbyområdet, en fritidsledare från Bäckby fritidsgård som arbetar ideellt med detta projekt utanför fritidsverksamheten samt två fältande socialsekreterare från Västerås Stad. Deltagarna i projektet är från 16 år och uppåt. Alla medlemmarna är av manligt kön, om inte fältande socialsekreterare är inräknade. 2.3. Definition Deltagarna i projektet kommer vidare i texten att definieras som projektdeltagarna. Projektet kommer även att kallas enbart för SFB som är förkortiningen av Stöd från Bäckby. 2.4. Målgrupp Projektet riktar sig till alla människor oavsett ålder och kommer finnas till för både boende och för dem som vistas på eller har sin verksamhet på Bäckby. 4

Projektet riktar sig även till unga som vistas i Bäckby under kvällstid och som kan upplevas som stökiga från allmänheten. 2.5. Tidsomfattning Projektet kommer att vara verksamt främst mellan veckorna 28-35 år 2017 för att göra plats för planering och utvärdering. Ungdomarna kommer att genomföra arbetsuppgifterna i projektet i mån av tid, syftet är inte att ta tid från deras egna lönegenererade arbeten och sysselsättning under sommaren. 2.6. Medel och sponsorer I slutet av juni månad fick projektet en summa pengar från sociala nämndernas förvaltning för att kunna starta och bedriva projektet under sommaren 2017. Pengarna har använts till att göra inköp och tryck av kläder till projektdeltagarna, till mellanmål under tiden då projektdeltagarna arbetat, till studiebesök samt till en gemensam kickoff för projektets start. Västmanlands lokaltrafik är huvudsponsor för projektet då det är ett stort samarbete som ska bedrivas med busslinje. VL har sponsrat med busskort för att projektdeltagarna ska kunna göra trygghetsåkningen på bussarna. Andra sponsorer har tillkommit under projektets gång: Stadium har bidragit med ett förmånligt pris på projektdeltagarnas kläder. Brages Tryckeri har bidragit med ett förmånligt pris till trycket på projektdeltagarnas kläder samt snabb leverans. Ica Maxi Erikslund har bidragit med presentkort för att kunna inhandla fikabröd och mellanmål till projektdeltagarna. Cirkle K Hammarbyrampen har bidragit med några kaffekuponger till projektdeltagarna. Flera andra verksamheter har uttryckt att de velat vara en del i projektet och hjälpa till med sponsring. Bland dessa finns bland annat Mimer och Starbucks Erikslund. 2.7. Beskrivning av arbetsuppgifter Under projekttiden kommer deltagarna i SFB att arbeta med trygghetsskapande på Bäckby dels genom att trygghetsvandra på helgkvällar i området Bäckby, ha 5

trygghetsåkning på busslinje 1 samt vistas vid busshållplatsen ute på Bäckby och i Västerås city. I praktiken innebär detta att: Prata och socialisera med människorna som rör sig i Bäckbyområdet, att marknadsföra sig själva och projektet samt visa upp sig som en förebild för dem yngre. Erbjuda att följa unga som äldre genom Bäckby centrum på kvällarna då många tycker det är obehagligt att gå ensamma. Trygga busschaufförerna och resenärerna på bussarna. Hålla i aktiviteter i Bäckby som syftar till att skapa sammanhållning och erbjuda möte mellan generationerna. Utöver detta finns önskemål om att hålla i någon form av aktivitet för området samt göra studiebesök för att se hur de på andra orter runt om i Sverige arbetar med liknande problematik. 6

3. Utvärdering Projektdeltagarna har arbetat upp till nio arbetspass per person mellan veckorna 28-35. Under projektets gång har fältande socialsekreterare hållit sig i bakgrunden och låtit övriga projektdeltagare få vara frontpersoner för projektet. De har dock funnits där för stöd och rådgivning samt sett till så att projektet hållit sig inom ramarna samt haft hand om samordningen. 3.1. Hur arbetsuppgifterna fungerat Projektdeltagarna har genomfört arbetsuppgifterna till den mån de kunnat. Efter en tid beslutades dock att inte åka med busslinje 1 då det inte ansågs finnas behov av det. Denna åsikt delas med VL. Projektdeltagarna upplevde också att busschaufförerna inte hade så mycket kännedom om vilka de var och kände inte till projektet, vilket skapade en osäkerhet hos deltagarna och även hos chaufförerna. Projektdeltagarna upplevde att deras resurser behövdes mer i Bäckby centrum än på bussen. Projektdeltagarna berättar även att de vid några fåtal gånger hade följt med en person genom centrum från busshållplatsen. Annars är det inte så många uttryckt att de velat ha deras hjälp. Områdesvandringen har fungerat bra enligt projektdeltagarna. De har känt sig uppskattade i området och väl bemötta. De har även under en kväll varit på Råby och marknadsfört projektet och trygghetsvandrat. 3.2. Hur projektet påverkat området Läget på Bäckby upplevs ha blivit lugnare. Det har inte varit några händelser rapporterade till VL och de har också upplevt en lugnare stämning på busslinjen samt i Bäckby centrum. Vissa verksamma på Bäckby har upplevt att de fått fler besökare till sina verksamheter. Det är inte många personer som vistas i centrum kvällstid, som inte är på väg från eller till någon aktivitet. Den grupp som förut vistats på Bäckby kvällstid har splittrats och många av dem har hittat annan sysselsättning. Flera av dem unga har slutats vistas i centrum kvällstid. Flera unga som tidigare har ansetts vara en i gruppen av de stökiga har börjat försöka ordna upp sin tillvaro, börjat sköta sig och visa framfötterna. Detta för att de har fått höra från projektdeltagarna att de 7

möjligen kan få bli en del av projektet om de visar att de kan sköta sig. De har fått upp ögonen för ett annat sätt att tänka. Resultatet är mycket tack vare den relation projektdeltagarna redan har med målgruppen - de har kunnat sätta gränser, tillrättavisat och hjälpt sina medmänniskor och vänner mot nya mål i livet. Till en början ansågs projektet lite pinsamt och det var skamligt att vara med i projektet, flera av medlemmarna hånades av andra unga i området. Projektdeltagarna stod dock upp för sig själva och för sin tro på projektet vilket genererade i att allt fler unga ville vara med i projektet samt allt fler unga började se dem som förebilder. Att hänga i centrum anses inte vara lite coolt längre, utan att göra något vettigt för området är det nya sättet att vara. Många har uttryckt stor positivitet till arbetat projektdeltagarna gjort och många har velat vara med eller stötta projektet på något sätt. Allt fler med tid har uttryckt en trygghet i att SFB funnits i området kvällstid och andra området har fått upp ögonen för projektet och det finns en önskan om att starta liknande projekt på andra områden. Även ett antal tjejer har uttryckt en önskan om att få bli deltagare i projektet. 3.3. Svårigheter Det har funnits en viss svårighet i att motivera projektmedlemmarna under projektets gång. Detta har mycket berott på att flera utifrån har haft en negativ bild och åsikt kring projektet och att det inte kommer gå att ändra situationen på Bäckby. Det har funnits en viss osäkerhet i hur de ska bedriva arbetet och det har mycket berott på att det blev en för kort tid för planering och förberedelse i form av exempelvis utvärdering inför projektet, de fick en upplevelse av att bli inkastade i arbetet. Projektdeltagarna hade först ingen tro på att projektet skulle få något genomslag och hade då brist på motivation. Deltagarna fick upplevelsen av att inte någon i ledningen trodde på dem, dels utifrån att ingen av exempelvis politikerna eller andra har kommit ut och besökt dem på Bäckby när de arbetet. Inom gruppen var det viss obalans kring arbetsuppgifter och ansvarstagade, då vissa av deltagarna var mer aktiva än andra. Det var flera som upplevde svårigheter i att kombinera deras egna sysselsättningar med projektet på kort tid. Det var också svårt för projektdeltagarna att motivera varandra i att fortsätta med ideellt arbete och få varandra att förstå vad det kan generera i längden. 8

3.4. Studiebesök Under projekttidens slut gjorde projektdeltagarna i samverkan med andra professionella ett studiebesök i Stockholm på Fryshuset. Detta i syfte att inhämta inspiration från verksamheterna som bedrivs där. Den mesta inspirationen kom från Fryshusets verksamhet Lugna Gatan, vilket startades upp i syfte att stöda och vägleda unga i socialt utsatta områden. Värdarna för Lugna Gatan har relationer till de områden eller de människor de arbetar med. Värdarna ska framstå som positiva förebilder, det många unga saknar. Det som var mycket lärorikt är i hur de arbetade för att behålla och locka in värdarna i Lugna Gatan. Även om arbetet är ideellt fick alla värdarna en utbildning där värdarna kunde visa upp ett diplom och därmed också ha fått sin tillhörighet. När värdarna gått klart utbildningen kunde de börja arbeta i området och med målgruppen. Det som gav mest inspiration enligt projektdeltagarna var när fryshusets egen personal berättade om sina erfarenheter och deras egna destruktiva bakgrund som före detta kriminella eller barn till missbrukande föräldrar. Detta var något som projektdeltagarna ansåg vara en viktig sak att ta med och som skulle vara bra att ha som föreläsare på Bäckby. Det är svårt att få någon att lyssna om du själv inte varit med om samma sak. Det är bara en före detta kriminell som kan få en nuvarande kriminell att sluta, man behöver kunna förstå och identifiera sig med varandra. 4. Slutsats Det är svårt att säga vad som har gjort att Bäckby varit lugnare under en tid, om det är enbart tack vare SFB eller i kombination med allt annat som görs för Bäckby och ungdomarna där. Men det går inte heller att säga att det inte är tack vare SFB, för vi vet inte hur situationen på Bäckby hade varit om SFB inte varit där. 9

5. Framtid och utveckling Genom att ha SFB ute på kvällarna i området Bäckby kommer det fortsätta kunna generera i fler positiva förebilder, det finns inga andra på kvällstid som kan vara dessa förebilder i dagsläget. Det kan vara en fördel i att koppla ihop projektet med någon av de redan befintliga projekt och verksamheter som bedriv i området Bäckby. Det finns en vision av att ha ett projekt med olika delar och en större grupp unga att kunna använda sig av. Exempelvis att områdesvandringen är en del i ett annat projekt. Det finns en önskan om att ha en mer blandad grupp killar och tjejer samt vuxna och unga. Projektet vill kunna arbeta mer med att i framtiden skapa sysselsättning för de unga på Bäckby, de som i dagsläget inte har någon tillhörighet mer än till gruppen som hänger i centrum under kvällstid och som håller på med diverse olika kriminella handlingar. Att projektet möjligen kan ha sommarjobb i samarbete med någon verksamhet. Vi vill genom projektet kunna erbjuda någon form av utbildning för alla deltagarna, något enklare utbildning som exempelvis HLR. Det vore även bra om det fanns någon anställd i projektet som kan arbeta med det på heltid. Det ska bli en belöning som de har gjort sig förtjänta av. Projektdeltagarna och VL har uttryckt att behovet av trygghetsåkning på bussarna kommer att vara större under höst och vinter då allt fler människor tar bussen. Projektetdeltagarna har uttryckt en vilja i att hålla i föreläsningar på Bäckby för allmänheten. Föreläsarna som ska bli inbjudna är då sådana personer som har gjort en egen positiv förändring, hur de gått från det kriminella och missbrukande livet och funnit en annan väg. Sådana unga på Bäckby kan identifiera sig med och inspireras av, ett sätt för dem att finna positiva förebilder. Det är viktigt att i fortsättningen hitta nyckelpersoner som är villig att gå fullt in i projektet och som kan vara lite mer av en ledarperson, som kan motivera sina medmänniskor till att fortsätta kämpa för sitt område. För att projektet ska kunna fortsätta krävs också en långsiktig planering för att hålla deltagarna motiverade och som det blir lättare att tro på. 10