EUROBAROMETER 67 ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPISKA UNIONEN VÅR

Standard Eurobarometer European Commission EUROBAROMETER 67 ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPISKA UNIONEN VÅR 2007 Standard Eurobarometer 67 / Vår 2007 TNS Opinion & Social NATIONELL RAPPORT SVERIGE Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens representation i Sverige. Det här dokumentet representerar inte den Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och åsikter som framförs är uteslutande författarens.

2 EUROBAROMETER 67.2 Innehållsförteckning INLEDNING 3 Sidoangivelse I LIVSKVALITET, FRAMTIDSTRO & POLITISKT ENGAGEMANG I.a Större framtidstro & politiskt engagemang 5 I.b Fler jobb & oförändrad eller bättre ekonomi 6 I.c Jobb, sjukvård, miljö viktigast 8 I.d Svenskarna litar på regeringen & EU 9 II SYN PÅ EU, UTVIDGNINGEN & GLOBALISERINGEN II.a En av två positiva till EU-medlemskapet 10 II.b Vad EU skall bestämma & hur 12 II.c Majoritet förespråkar EU A- & B-lag 14 II.d Syn på EU:s utvidgning & globaliseringen 15 III EU:S INSATSER & FRAMTID III.a Vad EU gjort och borde göra 17 III.b Svenskarna spår ljus, inflytelserik framtid för EU 18 III.c EU:s stora utmaningar 20 IV SVENSKA HJÄRTEFRÅGOR IV.a Arbetslösheten 23 IV.b Klimatförändringarna 25 SAMMANFATTNING 28 VI TEKNISK FÖRKLARING 30 VII KOMPLETTERANDE GRAFIK 31 VIII EUROBAROMETERNS FRÅGOR 31 EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 2

3 INLEDNING Den här rapporten tar avstamp i en opinionsundersökning utförd under våren i 29 europeiska länder på uppdrag av den Europeiska kommissionen. Totalt 29 215 personer har intervjuats i den Europeiska unionens 27 medlemsstater, samt på norra Cypern, i Turkiet och Kroatien. I Sverige intervjuade TNS Gallup 1005 personer under april och maj i år. Standardutgåvan av Eurobarometern, som undersökningen kallas, produceras två gånger per år, vår och höst. Den svenska delen av undersökningen andas optimism och ett visst mått av skepsis. Den starka ekonomin och uppgången på arbetsmarknaden speglas i hög grad i svenskarnas utsagor. En majoritet av befolkningen förutspår dessutom en ytterligare ljusning på arbetsmarknaden under de närmaste 12 månaderna. Det gör svenskarna till Europas mest optimistiska folk när det gäller utsikterna på arbetsmarknaden. I Sverige anger så många som 97% att de är nöjda med livet, vilket är en högre andel än i merparten av de övriga europeiska länderna. Förtroendet för makthavarna har ökat i landet. Särskilt förtroendet för EU:s politiker har tagit ett språng uppåt. Både Riksdag, regering och EU har majoritetens förtroende. Det verkar finnas en något större acceptans för EU-politiken överlag. Stödet för Sveriges EU-medlemskap har ökat med två procentenheter sedan i höstas till 50%. Motsvarande minskning ses bland EU-skeptikerna som nu motsvarar 24% av befolkningen. Det är fortfarande en (sex procentenheter) högre andel än i EU-länderna överlag. En av fyra har en neutral inställning till medlemskapet. Arbetslösheten, hälso- och sjukvårdssystemet och miljöförstöringen hör till de viktigaste frågorna för landet, enligt svenskarna. Något färre än i höstas anger dock att arbetslösheten är viktigast. Miljöfrågorna bör medlemsstaternas regeringar för övrigt lagstifta om gemensamt i EU. Terrorism, regionalstöd och forskning är andra områden som lämpar sig väl för det, enligt en stor majoritet. Tre av fem tycker nu att även kriminaliteten bäst tacklas gemensamt, vilket inte var fallet för sex månader sedan. Då ansåg knappt två av fem det. Unionen har stora utmaningar framför sig. En knapp svensk majoritet ger i undersökningen EU sitt stöd för att anta en konstitution (vilken nu snarare ser ut att bli ett något mindre omfattande fördrag, efter EU:s statsöverhuvudens informella överenskommelse i juni). Majoriteten är också för att EU-länder som önskar kunna gå före och fördjupa samarbetet på vissa områden skall ha möjlighet att göra det utan att behöva invänta de övriga medlemsländerna. Man förutspår dessutom att unionen om ett halvsekel har ett stort diplomatisk och ekonomisk inflytande i världen och en gemensam armé, men ingen president (vilket man kan komma att få). Liksom för ett halvår sedan är fler än en av två svenskar för en fortsatt utvidgning av unionen, men inte heller här finns något stort majoritetsstöd. Över hälften av befolkningen är återigen emot att Sverige inför euron som valuta. EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 3

4 Arbetslösheten och klimatförändringarna har fått ett särskilt kapitel. I Sverige tror två personer av tre att deras personliga arbetssituation inte kommer att förändras under de närmaste 12 månaderna. Endast tre av hundra personer tror att deras arbetssituation kommer att försämras. Båda bedömningarna är så gott som identiska med dem som gjordes i förra höstens Eurobarometermätning. Svenskarna säger så gott som samstämmigt att EU snabbt bör tar i itu med klimatförändringarna. Nittiofem procent är för att unionens styrande skyndsamt skall anta nya regler om en växthusgasminskning på 20% till 2020. -- Rapporten har fyra underavdelningar, kort återgivna ovan. De kompletteras av tre annex som innehåller det frågeformulär som använts i Sverige och en teknisk förklaring av hur undersökningen utfördes samt av och för vem. I en av bilagorna (VII) finns grafiska figurer. De har inkluderats för att ytterligare illustrera en tendens som beskrivits i rapporten, oftast med en figur, och som är särskilt utmärkande eller skulle kunna vara av särskilt intresse för vissa läsare. Förhoppningen är att dessa komplementet med större tydlighet skall kunna visa en tendens och/eller ge möjlighet till ytterligare jämförelser mellan Sverige och andra europeiska länder. EUROBAROMETERN är en återkommande opinionsundersökning som utförs på uppdrag av den Europeiska kommissionen. Standardversionen utförs varje halvår, på våren och hösten. I vårens undersökning, som den här rapporten har till syfte att återspegla, intervjuades 26 717 personer i den Europeiska unionens 27 länder.* Dessutom deltog 1 000 personer bosatta i Turkiet och 998 i Kroatien, vilka båda länder kandiderar om medlemskap i EU, samt 500 personer på norra Cypern. I Sverige intervjuades 1 005 personer över hela landet av TNS Gallup mellan 10 april och 6 maj i år. Av samtliga personer var 51% kvinnor och 49% män. Trettioåtta procent var över 55 år. Tjugofem procent respektive 24% återfanns i åldersgrupperna 40-54 år och 25-39 år. Resterande 13% var mellan 15 och 24 år gamla. Knappt en av tre deltagare var pensionär eller långtidssjukskriven, medan en av tio studerade. Tre procent var arbetslösa och 1% arbetade i hemmet utan att ha något avlönat yrke. Resten var sysselsatta i någon form av arbete. Nittioåtta procent av samtliga deltagare var svenska medborgare. * Det europeiska samarbetet startades 1951 av Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna. Unionen utvidgades därefter i fyra steg mellan 1973 och 1995. Danmark, Irland, Storbritannien, Grekland, Portugal, Spanien, Finland, Sverige och Österrike anslöts under den perioden. År 2004 var det dags att utvidga EU igen. De första tio nya medlemsländerna var Cypern (södra), Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. De två senaste, Bulgarien och Rumänien, anslöts till EU i januari i år. Anna Ström, journalist, författade rapporten för den Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikation och kommissionens representation i Stockholm. 4

5 I LIVSKVALITET, FRAMTIDSTRO & POLITISKT ENGAGEMANG I.a Större framtidstro & politiskt engagemang 97% av svenskarna nöjda med livet Det blir bättre nästa år enligt 47%; oförändrat enligt 48% Svenskarna har det bra. Så många som 97% av dem som deltog i vårens Eurobarometerundersökning säger sig vara nöjda med livet. Av dem är 49% mycket nöjda och 48 % ganska nöjda. Det gör oss i Sverige mer tillfreds med tillvaron än vad man är i genomsnitt i de 29 europeiska länderna i undersökningen. Dock är vi inte längre det allra mest nöjda folket i EU utan delar första platsen med danskarna och holländarna. Åtta av tio EUmedborgare anger att de är nöjda med livet. I Sverige säger dessutom nästan hälften, eller 47%, av de 1005 personer som intervjuats av Eurobarometern i landet att de tror att deras liv kommer att bli bättre nästa år (fig. I.1). Det är lika många som i höstens mätning. Bara i Storbritannien, Litauen, Lettland och Irland är man mer optimistisk inför det kommande året. I Sverige förutspår bara två procent att deras liv blir sämre nästa år, jämfört med drygt tio procent i hela EU. Resten av svenskarna, 48%, tror att deras liv varken kommer att bli bättre eller sämre. Fig. I.1 Livet blir bättre eller oförändrat, enligt 95% av svenskarna 5

6 Svensken diskuterar oftare politik med sina vänner än europén i gemen. Det politiska intresset visade sig inte minst då fler röstade i valet i september förra året än i valet år 2003. Nästan två av tre personer i Sverige anger att de diskuterar politik med sina vänner, vilket är tio procentenheter fler än i EU-länderna i genomsnitt. Tre femtedelar av dem som ger sig in i den svenska politiska debatten säger att de gör det då och då. Sjutton procent anger att de gör det ofta. I.b Fler jobb & oförändrad eller bättre ekonomi Fler spår bättre ekonomi i Sverige (37%) och i det egna hushållet (38%) Dock tror flest på oförändrad personlig arbetssituation och privatekonomi Svenskarna mest optimistiska i EU om situationen på arbetsmarknaden Nästan två femtedelar, eller 37%, av svenskarna tror att landets ekonomiska situation kommer att förbättras inom det närmaste året. Andelen som anger det har ökat med fem procentenheter sedan i höstas. Bara i Tyskland, Nederländerna (och Turkiet) är tron på en uppgång i ekonomin starkare och kan jämföras med de 28% i hela EU som tror på ljusare ekonomiska tider i sina respektive länder. I Sverige har även andelen personer som tror att deras privatekonomi kommer att stärkas under de närmaste 12 månaderna ökat jämfört med höstens mätning. Nästan två av fem svenskar, eller 38%, tror att det egna hushållet kommer att få det bättre ställt. Trots att drygt en svensk av fem spår att landets ekonomi försämras nästa år, tror bara en av tio att det egna hushållets ekonomiska situation kommer att försämras. Ett motsvarande glapp i förväntningarna på den ekonomiska utvecklingen ses hos dem som tror att situationen blir oförändrad på det nationella (35%) respektive det privata (49%) planet. När det gäller ekonomin i hela unionen, förväntar sig den största andelen, ungefär två av fem både i Sverige och i EU överlag, att den blir oförändrad. I Sverige tror bara 18% att den ekonomiska situationen i unionen kommer att stärkas, mot 28% i hela EU. Svenskarnas tendens att tro att det går bättre för det egna landet än för EU-länderna i genomsnitt blir ännu tydligare när man ber dem jämföra de båda situationerna. Tre av fyra svenskar anger att Sverige ligger bättre till ekonomiskt än EU-länderna överlag. Medeleuropén är långt mindre optimistisk. Knappt två av fem EU-medborgare anger att ekonomin i deras respektive länder är starkare än i unionens 27 länder i medeltal. I den allra mest uppmärksammade frågan idag jobben och arbetslösheten är svensken mer optimistisk än europén i gemen både vad det gäller situationen i det egna landet och angående den personliga arbetssituationen. Fler än hälften, eller 54%, av svenskarna förutspår att vi går mot ljusare tider på arbetsmarknaden, jämfört med 31% av EU-medborgarna (fig. I.2). Därmed har tron på fortsatt goda tider på den svenska jobbfronten stärkts ytterligare och ökat med tio procentenheter sedan Eurobarometerns senaste opinionsmätning i höstas. Det gör oss också till unionens mest optimistiska folk angående läget på den inhemska arbetsmarknaden. Bara 13% tror nu att det kommer att finnas färre lediga jobb i Sverige under det närmaste året, medan 27% tror att det inte blir någon förändring jämfört med idag. Lika många, drygt en av fyra svenskar, förutspår att deras personliga arbetssituation kommer att förbättras (se rubrik EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 6

7 IV.a) och bara 3% att den kommer att försämras. Två tredjedelar tror inte att deras arbetssituation kommer att förändras i någon riktning. Fig. I.2 Men än varannan svensk spår ytterligare ljusning på arbetsmarknaden EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 7

8 I.c Jobb, sjukvård, miljö viktigast Arbetslösheten viktigaste frågan enligt 43%, hälsa och sjukvård enligt 31% Andelen som prioriterar arbetslösheten sjunker Arbetslösheten ses fortfarande som den mest brännande frågan för Sverige och för de andra länderna i Europa i genomsnitt, visar undersökningen. Bland svenskarna svarar fler än två av fem, 43%, att det är den viktigaste frågan för landet just nu. Dock har de som sätter arbetslösheten i första rummet minskat i antal med hela 13 procentenheter under det senaste halvåret, och med 14 procentenheter jämfört med för ett år sedan. Bland samtliga EUmedborgare säger den största gruppen, 34%, att arbetslösheten är det som mest borde engagera deras respektive länder. Men även bland européerna har andelen som anger det minskat (med sex procentenheter). Frågan är högaktuell i Tyskland, Frankrike, Italien, Portugal och i Grekland, enligt Eurobarometern. Även i till exempel Polen, Luxemburg och Belgien ses arbetslösheten som viktig för landet av en större andel än i Sverige. Frågor som rör hälsa och sjukvård, som utformningen av hälso- och sjukvårdsystemet och dess tillgänglighet, är den mest angelägna frågan för Sverige i nuläget, enligt 31% av svenskarna. Det är en minskning med en procentenhet sedan höstens undersökning. Hälsooch sjukvårdssystemet kan alltså fortsättningsvis ses som den näst viktigaste frågan för landet i medborgarnas ögon. Bland annat långa väntetider på att få specialistvård och den så kallade vårdgarantin debatteras flitigt i svenska medier. I juni månad kom ett utspel från regeringshåll om att göra vårdgarantin bindande för vårdgivare genom nya regler. För något fler än en av fyra svenskar, eller 27%, är kampen mot miljöförstöringen det viktigaste landet har att ägna sig åt. Ytterligare en av fem hänvisar till brottsligheten respektive utbildningssystemet. Relativt få, 7%, nämner pensionssystemet. Europén i gemen har både liknande och annorlunda prioriteringar. Den näst största andelen, 24% av européerna, anger att brottsligheten är det som borde engagera deras respektive länder mest. Ekonomin ses som viktigast av knappt en av fem. Färre än i Sverige, 18%, tycker sjukvårdssystemet är mest angeläget i nuläget och bara 7% svarar att det är miljöförstöringen. Fig. I.3 Arbetslösheten & sjukvårdssystemet viktigaste frågorna för Sverige VILKA TYCKER DU ÄR DE TVÅ VIKTIGASTE FRÅGORNA FÖR VÅRT LAND FÖR TILLFÄLLET? SVERIGE, PROCENT % EU, PROCENT % Brottsligheten 21 24 Ekonomin 16 20 Prisökningar/inflationen 3 18 Skatterna 4 8 Arbetslösheten 43 34 Terrorismen 2 12 Försvaret/Utrikespolitiken 2 2 Boendefrågor 3 8 Immigrationen 9 15 Hälso- & sjukvårdssystemet 31 18 EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 8

9 Skola & utbildning 18 9 Pensionerna 7 12 Miljöskydd 27 7 Energifrågor 13 4 Annat (spontant) - 1 Vet inte - 1 I.d Svenskarna litar på regeringen och EU Förtroendet för regeringen har minskat till 55% Förtroendet för Riksdagen fortsatt högt 56% litar på EU 18 procentenheter fler än i höstas Fler än varannan svensk, eller 55%, har förtroende för regeringen, enligt undersökningen. Det är sex procentenheter färre än i höstas och kan eventuellt förklaras av att svenskarnas stöd för Fredrik Reinfeldts högerregering tycks ha svalnat något sedan valet i september 2006. I juni månads partisympatimätning från Sifo Research International och tidningen Göteborgs- Posten, hade oppositionspartierna gått om regeringen. Väljarstödet för oppositionen uppmättes till 52,7% respektive 42,8% för regeringen. Enligt Eurobarometern är dock andelen som tenderar att lita på regeringen fortfarande större i Sverige än i EU. Där har endast 41% förtroende för sina respektive regeringar och 53% inte. Andelen svenskar som litar på Riksdagen är ännu högre än för regeringen: 70% säger sig ha förtroende för riksdagsmännen och -kvinnorna, jämfört med 43% i EU i genomsnitt. Nästan tre av fem, 56%, anger att de litar på EU. Det innebär att förtroendet för unionen stärkts med hela 18 procentenheter på ett halvår. Andelen som säger att de inte litar på EU har minskat till 35%. Den svenska situationen är nu snarlik den i unionen överlag. Där säger 57% att de litar på EU och 32% att de inte gör det. EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 9

10 II SYN PÅ EU, UTVIDGNINGEN & GLOBALISERINGEN II.a En av två positiva till EU-medlemskapet Stödet för EU-medlemskapet har ökat till 50%; andelen negativa nere på 24% 44% anser Sverige har tjänat på medlemskapet, 43% inte 41% har positiv bild av EU, jämfört med 52% i hela unionen Varannan svensk anser att det är bra att Sverige gått med i EU, enligt undersökningen (Fig. II.1). Bara knappt en av fyra, 24%, anger att det är dåligt. Därmed har stödet för Sveriges EUmedlemskap ökat med en procentenhet sedan höstens Eurobarometerundersökning. Samtidigt har andelen personer som är negativt inställda till EU-anslutningen sjunkit med två procentenheter. Det bekräftar tendensen i de senaste mätningarna till ett stabilt stöd för EUmedlemskapet på ungefär 50%. Sverige har dock fortsatt fler EU-skeptiker än många andra länder i Europa. Nästan tre av fem européer, eller 58%, svarar att de ser positivt på det egna landets medlemskap, medan bara 15% anger motsatsen. Fortfarande säger så många som en av fyra, både i Sverige och i EU som helhet, att de inte vet vad de tycker. Stödet för EU ökar även i andra medlemsländer; i Spanien och Estland med cirka 10 procentenheter. I Sverige står åldersgruppen 25-39 år för det största stödet för EU-medlemskapet, tillsammans med studenter över 20 år. I båda grupperna är 59% positivt inställda till landets EUmedlemskap. Män har en större tendens att se positivt på EU-tillhörighen än kvinnor. En majoritet av männen i undersökningen anger att de stöder medlemskapet (53%), medan en majoritet av kvinnorna säger motsatsen (47%). Skillnaden är dock relativt liten och båda grupperna ligger nära femtioprocentsgränsen. Personer som bor i Sverige men är födda i ett land utanför EU och människor som bor på landsbygden tenderar att vara mest negativa. Bara en av fem i båda grupperna anger att landets medlemskap i EU är positivt. Majoritetsstödet betyder inte att man är odelat positiv till EU-medlemskapet och vad det betytt för Sveriges del. Medan 44% anger att landet har tjänat på att gå med i EU, säger nästan lika många, 43%, att så inte är fallet. Det innebär trots allt att andelen som anser att landet har haft nytta av medlemskapet ökat (med tre procentenheter) sedan i höstas, och att fler i Sverige nu tycker att landet har tjänat på medlemskapet än de (vars procentandel är oförändrad) som inte gör det. Samtidigt har den positiva trend som bröts i och med förra höstens Eurobarometerundersökning återupptagits. Dock återfinns Sverige fortsatt bland de länder i EU som har minst andel innevånare som anser att det egna landet vunnit på medlemskapet. Femtionio procent av européerna anser att deras respektive medlemsländer haft nytta av att de gått med i unionen. EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 10

11 Fig. II.1 En av två svenskar positiva till EU-medlemskapet Vad tycker du om Sveriges medlemskap i EU, är det bra eller dåligt? Varken bra eller dåligt 25% Vet inte 1% Bra 50% Dåligt 24% Fler än en av två svenskar anger att EU är modernt, demokratiskt och skyddar sina medborgare, men även att det är teknokratisk, enligt Eurobarometerundersökningen. Man gör färre positiva bedömningar av EU-samarbetet i Sverige överlag jämfört med i övriga Europa. Som exempel kan nämnas att 61% av svenskarna anger att EU är ineffektivt, jämfört med 37% av samtliga européer. Trots att majoriteten säger att de tycker det är bra att Sverige har gått med i EU, säger inte fler än två av fem, eller 41%, att de har en positiv bild av unionen (Fig. II.2). Tjugosju procent har en negativ bild av samarbetet. Svenskarna placerar sig därmed på en sjätteplats bland de EU-länder som har den minst positiva bilden av EU. Bara i Ungern, Lettland, Storbritannien, Österrike och Finland har man ett mer negativt intryck. Storbritannien har den allra största andelen EU-skeptiker. EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 11

12 Fig. II.2 Fler svenskar har en positiv bild av EU än inte, men andelen positiva är mindre än i unionen överlag II.b Vad EU skall bestämma & hur Fortsatt stöd för EU-reglering av terrorism, miljö, forskning, regionalstöd 60% nu för gemensam kriminallagstiftning Beslutanderätten över pensioner, skatter, hälsa och sjukvård, skola bör stanna i Sverige; svenskarna fortsatt restriktiva till maktöverföring angående viktiga samhällsfunktioner Bekämpning av terrorism, miljöskydd, forskning och regionalstöd är områden där EU:s regeringar gemensamt bör fatta beslut, enligt en stor (och i vissa fall ökande) majoritet av svenskarna (Fig. II.3). Detta överensstämmer väl med vad senare års undersökningar visat. En nyhet är att två av tre svenskar nu även ger sitt stöd till att landet delar sina befogenheter över att bekämpa brott med EU, vilket inte var fallet för ett halvår sedan. Gemensam brottsbekämpning har visat sig vara en fråga som upplevs som viktig bland befolkningen både i Sverige och i unionen generellt. Området är också föremål för ett allt aktivare samarbete. Senast i juni i år enades EU:s justitieministrar om ge att varandra tillgång till de nationella straffregistren och att skapa en ny myndighet för det pågående polissamarbetet, Europol. På EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 12

13 EU-toppmötet i juni beslutades preliminärt att de länder som vill skall kunna gå före de andra med vissa typer av rättsligt samarbete. Att fler än varannan svensk nu även ger sitt samtycke till gemensam reglering av energifrågor, transporter och konkurrensärenden bekräftar resultatet av den föregående mätningen, men har inte alltid varit en självklarhet i Sverige. Det har det inte heller i EU som helhet. Där anser fortfarande en majoritet att transportfrågorna regleras bäst på hemmaplan. På en rad kärnområden är man i Sverige dock fortsättningsvis restriktiv när det gäller att förlägga besluten till EU (Fig. II.4). Ekonomin, hälsa och sjukvård, pensionerna, skatterna och skolväsendet är tydliga sådana exempel. Svensken tenderar dessutom att i större utsträckning att motsätta sig en sådan överföring av beslutanderätten till unionen än EU-medborgaren i gemen. Även försvarsfrågor och immigration bör regleras utan inblandning från unionen, anger en majoritet av svenskarna och går därmed emot opinionen i EU. Samma typ av motsättning blir synlig när det gäller beslut i jordbruks- och fiskeripolitiska frågor. Här är loppet dock mer jämnt än på många andra områden. I Sverige anger 52% att enbart regeringen (och Riksdagen) skall kunna bestämma över jordbruket och fisket. En lika stor andel europeiska medborgare tycker att besluten bör fattas gemensamt i EU. Fig. II.3 På följande områden, tycker du att beslut skall fattas endast av den nationella regeringen eller gemensamt i EU? Besluten bör fattas gemensamt i EU Procent, % 100 90 80 70 60 50 40 60 60 92 81 80 69 74 73 71 60 61 58 58 57 68 45 Sverige EU 30 20 10 0 Brottsbekämpning Bekämpning av terrorism Miljöskydd Forskning Regionalstöd Energifrågor Konkurrenslagstiftning Transporter EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 13

14 Fig. II.4 På följande områden, tycker du att beslut skall fattas endast av den nationella regeringen eller gemensamt i EU? Regeringen bör bestämma utan inblandning från EU 100 95 Procent, % 90 80 70 60 50 40 89 68 71 58 54 33 59 37 82 64 72 86 66 52 45 55 48 71 50 Sverige EU 30 20 10 0 Skatter Arbetslöshetsbekämpning Försvars- & utrikespolitik Immigration Utbildningsväsendet Pensionerna Hälsa & sjukvård Jordbruk & fiske Konsumentskydd Ekonomi II.c Majoritet förespråkar EU A- & B-lag Svenskt majoritetsstöd för fördjupat samarbete mellan grupper av medlemsländer Stödet endast 47% bland EU-länderna Trots den något svalare entusiasmen för EU i Sverige jämfört med unionen som helhet, så skulle en majoritet av svenskarna, eller 58%, välkomna möjligheten för två eller flera EUländer att kunna gå samman och fördjupa samarbetet inom vissa särskilt viktiga områden, utan att för den skull behöva invänta övriga medlemsländer. Knappt en av tre svenskar, 30%, anger motsatsen. Frågan har visat sig kontroversiell i förhandlingar medlemsländer emellan. I svenska medier har förslaget liknats vid ett försök att skapa ett Europa av A- och B-lag. På EU-nivå föredrar man att tala om att bygga Europa olika fort. Modellen skulle innebära att två eller flera grupper av medlemsländer ingick olika långtgående samarbetsavtal. Till exempel skall EU undersöka om de 21 medlemsländer som har sagt sig vilja gå före och fördjupa polissamarbetet inom unionen kan göra det. Förutom i Sverige, förespråkas konceptet av en majoritet av medborgarna i bland annat Nederländerna, Italien, Tyskland, Luxemburg, Slovakien och Slovenien, enligt Eurobarometerundersökningen. I Frankrike, ett av unionens inflytelserika grundarländer, säger 52% att de är positiva till idén. Opinionsläget i det av tradition mer EU-skeptiska Storbritannien är än mindre entydigt. Samtidigt som två av fem britter säger sig vara för själva förslaget, säger nästan lika många, 39%, att de länder som önskar gå före bör vänta tills alla EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 14

15 medlemsstater är redo för ett utökat samarbete. Sammanlagt anger 47% av EU-medborgarna att de är för förslaget, medan 37% anser att de stater som önskar gå före bör invänta övriga medlemsländer innan de ingår några avtal. Resterande 16% anger att de inte vet vad de tycker. II.d Syn på EU:s utvidgning & globaliseringen Utfallet av utvidgningen 2004 varken positivt eller negativt enligt 50%; Större andel positiva än negativa till utfallet Majoritet stöder fortsatt utvidgning 72% positiva till globaliseringen En av två svenskar anser att EU:s utvidgning från 15 till 25 medlemsstater år 2004 varken ledde till någon positiv eller negativ förändring för unionens del, om man får tro Eurobarometern. Trettiotre procent av dem som svarat på undersökningen i hela EU tycker likadant. Bara grekerna gör en lika neutral bedömning som svenskarna. (Bulgarien och Rumänien fick inte klartecken för sitt medlemskap förrän senare; deras inträde i unionen behandlas heller inte i frågan.) I Sverige anger för övrigt 16% att resultatet av utvidgningen blev så positivt som de hade väntat sig, medan 9% säger att det blev så negativt som de hade trott. Därmed skulle man kunna tro att svensken är mer positiv till utvidgningen än europén i gemen. Fjorton procent av befolkningen i EU tycker att det blivit så positivt som de trott, och 18% att det blivit så negativt som de trott. Dock visar det sig att man i unionen överlag har större tendens än i Sverige att ange att utfallet blev positivt trots att man inte hade väntat sig det. Femton procent av EU-medborgarna hävdar det, mot 11% av svenskarna. Kanske var förväntningarna på ett lyckat utfall högre i Sverige än i många andra EU-länder inför utvidgningen för tre år sedan. När det gäller att ange om man stöder en fortsatt utvidgning av EU, närmar sig den svenska opinionen allt mer den europeiska. I Sverige är 52% för att utvidga unionen ytterligare, medan 38% är emot. Det innebär en minskning med en procentenhet sedan i höstas. I EU har stödet för utvidgningen stigit något överlag. Där säger nu 49% av medborgarna att de vill fortsätta utvidga unionen, medan 39% är emot. Ökningen skulle i alla fall delvis kunna förklaras av att stödet för att ta in nya medlemsstater i unionen är högt i EU:s två mest nytillkomna medlemsländer, Rumänien och Bulgarien, som inte gick med i EU förrän den första januari i år. Både i Sverige och i hela unionen svarar ungefär en av tio att de inte vet om de vill utvidga EU mer. Istället för att mäta hur man upplever resultatet, inriktade sig förra höstens Eurobarometerundersökning på stödet för en fortsatt utvidgning. Då gav 53% av svenskarna sitt samtycke till ytterligare utvidgning av unionen, jämfört med 46% av européerna (i de dåvarande 25 medlemsstaterna) i genomsnitt. EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess Representation i Stockholm 15

16 Fig. II.5 Utvidgningen för tre år sedan har varken varit positiv eller negativ för EU, enligt en av två svenskar EU fick 10 nya medlemsländer år 2004. Hur ser du på den utvidgningen? 50 45 40 35 30 Procent, % 25 20 15 10 5 0 Det blev så positivt som jag trodde Det blev positivt och det hade jag inte trott Det blev så negativt som jag trodde Det blev negativt och det hade jag inte trott Det har varken varit positivt eller negativt Jag vet inte Sverige 16 11 9 2 50 12 EU 14 15 18 5 33 15 En stor majoritet av svenskarna som deltog i vårens undersökning anger att de ser frihandel, konkurrens, liberalisering, flexibilitet, reformer och globalisering som positiva företeelser. Fler än sju av tio, 72%, anser att globaliseringen är positiv, mot knappt en av fem, 19%, som inte gör det. Att majoriteten trots detta får ett positivt intryck då de hör orden välfärdsstat och fackförening, är med svenska mått mätt inte särskilt förvånande. Även begrepp som offentlig administration ger dem en positiv association, anser två av tre svenskar. Hela 93% säger att ordet företag ger dem en positiv bild. Däremot tycker endast drygt två femtedelar, eller 42%, att EU bidrar till att skydda oss mot negativa effekter av globaliseringen, medan 43% inte håller med om det. Samtidigt säger nästan sju av tio, 69%, att de tycker unionen hjälper oss att ta del av globaliseringens goda effekter, jämfört med 17% som anger motsatsen. Utsagan om globaliseringen kan endast indirekt jämföras med utslaget av förra höstens undersökning, i vilken tre femtedelar av svenskarna angav att globaliseringen medför nya möjligheter för svenska företag, medan en knapp tredjedel sade att den hotar arbetstillfällen och företagande. EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 16

17 III EU:S INSATSER & FRAMTID III.a Vad EU gjort & borde göra Freden mest positiva resultatet av EU-samarbetet enligt svensk majoritet EU bör prioritera miljöfrågor, energi, brottsbekämpning Andelen som prioriterar EU-fokus på miljö- & energifrågor störst i Europa; har ökat radikalt Freden är det mest positiva resultatet av EU-samarbetet, enligt 53% av svenskarna. Utsagan bekräftar resultatet av flera tidigare Eurobarometerundersökningar. I hela EU svarar i dagsläget knappt två av fem att vidmakthållandet av freden är unionens största förtjänst. Tendensen jämfört med tidigare undersökningar är dock att färre européer ser EU-samarbetet i första hand som ett fredsprojekt. En större undersökning redovisad i belgisk press angav att bristande historiekunskaper och det faktum att allt färre européer deltog i världskrigen, eller har personliga minnen av dem, skulle kunna spela in. Runt en tredjedel av både svenskarna och samtliga européer anger att den fria rörligheten över gränserna för EU-medborgare, handel och tjänster är det mest positiva utfallet av EUintegrationen. Bara 5% anser att utbytesprogram för studenter i EU:s regi, som ERASMUS, är det mest positiva. Bland de övriga hänvisar 3% till samarbetet kring, och skapandet av, den gemensamma valutan, euron, som Sverige fortfarande står utanför. Det kan jämföras med de 11% av EU-medborgarna som anser att den europeiska monetära unionen är EU:s största bedrift. Unionens jordbrukspolitik, CAP, tilldrar sig endast magra 2% av de svenska rösterna, och 3% av européernas. Med anledning av 50-årsfirandet av Romfördraget det fördrag som kanske mest förknippas med EU:s grundande och som skrevs under i Rom år 1957 har Eurobarometern frågat medborgarna vad jubileet betyder för dem. I Sverige svarar 35% att det inger hopp. Den största andelen, 43%, säger att det inte får dem att tänka på något alls. En av tio säger att det ger dem en känsla av tillfredsställelse. Tre procent känner stolthet, medan 4% respektive 3% känner oro eller besvikelse. När det gäller vad EU borde göra under kommande år, är svaret otvetydigt. I Sverige anger tre av fyra att unionen bör prioritera miljöfrågorna och drygt två av fem att fokus bör läggas på energifrågorna (Fig. III.1). Det gör Sverige till det land som har störst andel medborgare i unionen som tycker att EU skall sätta miljö- och energifrågorna i första rummet. Andelen svenskar som gör det har dessutom stigit med hela 25 procentenheter sedan den förra Eurobarometerundersökningen utfördes för ett halvår sedan. Som jämförelse kan nämnas att en tredjedel respektive en fjärdedel av samtliga EU-medborgare tycker att unionen främst skall satsa på miljö- och energifrågor. Även brottsbekämpning prioriteras högre i Sverige än i unionen som helhet. Två svenskar av fem svarar att EU bör ägna sig åt att komma tillrätta med kriminaliteten, jämfört med en europé av tre. I Sverige anser dessutom en av fem att sociala frågor, immigration och EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 17

18 bekämpning av fattigdom och social utslagning skall sättas överst på EU:s politiska agenda. För ett år sedan var just kampen mot fattigdomen svenskarnas främsta prioritet. Varken arbetslösheten, ekonomi eller företagande nämns bland de möjliga svarsalternativen. Detta trots att EU-kommissionen, med José Manuel Barroso i spetsen, har gett högsta prioritet åt att skapa nya jobb och tillväxt under sin femåriga mandatperiod. Fig. III.1 i framtiden? Vilka frågor bör EU fokusera på under de kommande åren för att stärka unionen POLITISK FRÅGA ELLER OMRÅDE SVERIGE, PROCENT % EU, PROCENT % Den inre marknaden 10 13 Kulturfrågor 3 8 Utrikespolitiken 14 16 En europeisk försvarspolitik 5 12 Invandringen 22 29 En europeisk utbildningspolitik 7 14 Miljöfrågor 75 34 Energifrågor 41 25 Kampen mot fattigdom och social utslagning 21 17 Vetenskaplig forskning 15 13 Sociala frågor 24 25 Brottsbekämpning 40 33 Inget av de nämnda områdena 1 2 Annat (spontant) - 1 Vet inte 2 6 III.b Svenskarna spår ljus, inflytelserik framtid för EU 69% ser positivt på EU:s framtid Om 50 år är EU en ledande världsmakt 47% för en EU-konstitution, 43% emot. En majoritet av fransmännen och holländarna säger nu ja Européerna, och med dem svenskarna, ser ljust på EU:s framtid. Nästan sju av tio i både Sverige och unionen, eller 69%, säger att de gör det. Ungefär en fjärdedel anger motsatsen i båda grupperna. Då man ber dem nyansera sina svar, säger dessutom två tredjedelar av undersökningsdeltagarna i Sverige att de är ganska optimistiska angående EU:s framtid. Bland övriga svenskar är 9% mycket optimistiska och 21% ganska pessimistiska. Samtliga siffror stämmer relativt väl överens med vad man anser i EU överlag. En stor majoritet av svenskarna tror dessutom att unionen om 50 år kommer att vara en ledande diplomatisk makt i världen, att euron är en starkare valuta än dollarn och att EU kommer att ha egen armé (Fig. III.2). De flesta tror däremot inte att EU kommer att ha en folkvald president (ordförande), eller att unionen om ett halvsekel bara är en sekundär ekonomisk makt. Om EU:s stats- och regeringschefers informella överenskommelse från EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 18

19 toppmötet i juni om ett nedbantat EU-fördrag blir verklighet, är det dock troligt att unionen får en president. Fig. III.2 Om 50 år är EU en världsmakt, enligt en majoritet Om 50 år, tror du att EU...? Kommer att ha en egen armé Kommer att vara en ledande diplomatiskt makt i världen I och med euron kommer att ha en starkare valuta än dollarn Kommer bara att vara en sekundär ekonomisk makt Kommer att ha en president, vald av EU-medborgarna Kommer att ha en president, vald av EU-medborgarna 0 10 20 30 40 50 60 70 Procent, % Kommer bara att vara en sekundär ekonomisk makt I och med euron kommer att ha en starkare valuta än dollarn Kommer att vara en ledande diplomatiskt makt i världen Kommer att ha en egen armé EU 51 31 61 61 56 Sverige 42 24 63 67 54 Nästan hälften, eller 47%, av svenskarna är för att EU får en konstitution, medan en tredjedel är emot, enligt Eurobarometern. Det motsvarar en minskning av stödet med tre procentenheter sedan höstens mätning, vilket då å andra sidan hade stärkts med tio procentenheter på ett halvår. En av fem säger att de inte vet om de är för eller emot att EU antar en konstitution; det är något färre än för ett halvår sedan. I Sverige är en större andel av befolkningen skeptisk till inrättandet av en konstitution än i unionen generellt. Där är två av tre medborgare för, och en av fem emot, en sådan konstitution. EU:s stats- och regeringschefers möte i Bryssel i juni var till stor del tillägnad den kontroversiella frågan om hur den föreslagna konstitutionen skulle ändras för att kunna falla i god jord bland medborgarna och EU:s samtliga 27 regeringschefer. Både i Frankrike och i Nederländerna, vars medborgare röstade nej till förslaget i folkomröstningar för två år sedan, är nu en majoritet av befolkning för att EU antar en konstitution, enligt undersökningen. Femtiofem procent av holländarna, och hela 68% av fransmännen, stöder nu idén. (Om den preliminära överenskommelsen som träffades vid EU-toppmötet i juni blir verklighet, kommer skrivelsen istället att kallas för ett reformfördrag och bli ett komplement till redan existerande EU-fördrag.) EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 19

20 III.c EU:s stora utmaningar EU-medlemskapet har inte gjort Sverige säkrare 36% tror att deras röst räknas i EU, 55% inte. Positiv trend bruten Sveriges röst räknas i EU, enligt 86% högsta andelen i unionen 46% förstår hur EU fungerar, 51% inte Ekonomi, historia, värderingar förenar européerna Majoritet återigen emot utbyte av kronan mot euron Även om svensken har en tendens att tro att EU kommer att ha ett stort ekonomiskt och diplomatiskt inflytande i framtiden, så anser man inte överlag att unionen hittills bidragit till att göra Sverige mer ekonomiskt eller politiskt stabilt (Fig. III.3). Man tror inte heller att säkerheten i landet förhöjts till följd av medlemskapet i EU. I hela unionen är andelen medborgare som anser att samarbetet lett till att göra deras respektive länder säkrare och stabilare däremot högre. Man tror inte överlag att ens egen röst räknas i EU, vare sig i Sverige eller i resten av unionen. Trettiosex procent av svenskarna säger att deras röst räknas i unionen, jämfört med 40% i förra höstens undersökning. Fler än en av två, 55%, anger liksom i höstas att deras röst inte räknas. Däremot säger så många som 86% procent att Sveriges röst gör det (Fig. III.4 & rubrik VII). Drygt en av tio anger motsatsen. Med tanke på att Sverige ses som ett litet land i EU (som mäter medlemsländers storlek i invånarantal) vittnar detta om ett mycket högt förtroende för att Sverige ändå lyckas göra sin röst hörd och för att det finns utrymme för detta i EU:s politiska diskussioner. Tillsammans med Tyskland har Sverige den största andelen medborgare som tror att deras eget lands röst räknas i EU. Det svenska värdet ligger 20 procentenheter över medelvärdet i unionen och är högre än för något annat litet medlemsland. Endast i Nederländerna, Danmark, Belgien och Luxemburg närmar man sig det svenska värdet. Fler än tre av fem svenskar, 63%, anser dessutom att EU tar med Sveriges intressen i beräkningen på ett tillfredställande sätt. Tjugoåtta procent tycker inte det. I hela EU är andelen som håller med om att deras lands intressen beaktas bara 45%, mot 39% som inte gör det. En stor majoritet av svenskarna anser vidare att Sverige är mer inflytelserikt i EU idag än för tio år sedan. Däremot förväntar man sig inte att landet kommer att få ett större inflytande i unionen i framtiden. Uppfattningen att den mesta makten ligger hos de största medlemsländerna kvarstår och delas av hela 85% av svenskarna. Fyrtiosex procent av svenskarna uppger att de förstår hur EU fungerar, medan 51%, något fler än i höstas, säger att de inte gör det. Därmed är både andelen som förstår och som inte förstår mekanismerna bakom EU-maskineriet högre i Sverige än i unionen som helhet. Där anger 43% att de förstår hur EU fungerar, och 50% att de inte gör det. I Sverige verkar man överlag sätta sin tillit till att politikerna snarare än man själv engagerar sig på djupet i EU-frågorna. Endast 16% anger att de känner sig mycket involverade i vad EU gör, jämfört med en femtedel i unionen i genomsnitt. För Sveriges del är det en nedgång med en procentenhet sedan i höstas och bekräftar att en negativ trend eventuellt håller på att mattats av. Mellan hösten år 2005 och hösten år 2006 sjönk andelen svenskar som kände sig mycket delaktiga i EU-politiken med EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 20

21 hela 27 procentenheter. Motsvarande minskning i unionen i genomsnitt uppmättes till 7% under samma period. Fig. III.3-4 Sverige har inflytande i EU, men inte svensken Jag håller med om följande påståenden Jag förstår hur EU fungerar Min röst räknas i EU Vårt land är mer politiskt stabilt därför att vi är med i EU Vårt land är mer ekonomiskt stabilt därför att vi är med i EU Jag känner mig säkrare därför att vårt land är med i EU Jag känner mig mycket involverad i vad EU gör Jag känner mig mycket involverad i vad EU gör 0 10 20 30 40 50 60 Procent, % Jag känner mig säkrare därför att vårt land är med i EU Vårt land är mer ekonomiskt stabilt därför att vi är med i Vårt land är mer politiskt stabilt därför att vi är med i EU Min röst räknas i EU Jag förstår hur EU fungerar EU 24 52 51 45 35 51 Sverige 16 38 37 32 36 46 Jag håller med om följande påståenden Vårt land har mer inflytande i EU nu än för tio år sedan De största länderna har mest makt i EU Vårt land kommer att få mer inflytande i EU i framtiden Vårt lands intressen beaktas på ett tillfredställande sätt Vårt lands röst räknas i EU Vårt lands röst räknas i EU 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Procent, % Vårt lands intressen beaktas Vårt land kommer att få mer på ett tillfredställande sätt inflytande i EU i framtiden De största länderna har mest makt i EU Vårt land har mer inflytande i EU nu än för tio år sedan EU 66 45 52 75 54 Sverige 86 63 36 85 64 21

22 Förutom EU:s roll som garant för freden, är det främst ekonomi, historia och delade värderingar som binder européerna samman, om man får tro Eurobarometern. Däremot verkar det inte finnas någon enskild företeelse eller tradition som framför alla andra gör att man känner samhörighet i Europa. Den största gruppen bland de 1005 personerna som deltagit i undersökningen i Sverige, 28%, anger att ekonomi och en delad värdegrund är det som framförallt förenar européerna. För mellan en fjärdedel och en femtedel handlar samhörigheten om Europas gemensamma historia, geografi, respektive solidaritet gentemot EU:s fattigare regioner. Bland de nästan 27 000 EU-medborgarna i undersökningen svarar flest, 27%, att ekonomi och/eller kultur är de viktigaste gemensamma nämnarna för européerna. Ungefär en av fem hänvisar till Europas historia och värdegrund och till idrott som sammanlänkande faktorer. För övrigt säger 17% av européerna att språken binder oss samman; en åsikt som delas av 13% av svenskarna. Fyra procent i både Sverige och EU skiljer sig från mängden och säger spontant att någon sådan känsla av samhörighet européer emellan inte existerar. Fig. III.5 Ekonomi, historia & värdegrund förenar européerna VILKA AV FÖLJANDE BEGREPP BIDRAR MEST TILL ATT SKAPA EN KÄNSLA AV SAMHÖRIGHET EUROPÉER EMELLAN? SVERIGE, PROCENT % Europas historia 24 21 Religion 8 13 Delade värderingar 28 20 Geografi 23 16 Språk 13 17 Lagstiftning 19 12 Sport & idrott 18 20 Uppfinningar, vetenskap & teknologi 15 14 Ekonomi 28 27 Välfärdsstaten 11 12 Solidaritet gentemot fattigare regioner 21 17 Kultur 18 27 Inget av de ovanstående 4 3 Inget, en sådan känsla existerar inte (Spontant) 4 4 Vet inte 3 5 EU, PROCENT % Att den europeiska ekonomin ses som en sammanlänkande faktor mellan européer, betyder inte att man i Sverige överlag anser att tiden är mogen för landet att ansluta sig till den europeiska monetära unionen, EMU. Stödet för att gå med i EMU och för att byta ut den svenska kronan mot den europeiska valutan, euron har sjunkit med sex procentenheter till 45% sedan i höstens mätning. Majoriteten, 51%, är återigen emot Sveriges inträde i eurosamarbetet. I hela EU har dock fler sällat sig till skaran som är för att deras respektive länder inför eller fortsätter handla främst med euron. Stödet har ökat med tre procentenheter på ett halvår och ligger nu på 63%. Eventuellt kan uppgången bero på att unionen har fått två nya medlemsländer sedan förra Eurobarometermätningen, Rumänien och Bulgarien, vars medborgare tenderar att vara positiva till eurosamarbetet. För övrigt förbereder man sig på EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 22

23 Malta och Cypern för att införa euron den första januari 2007, efter det att unionens statsöverhuvuden gav klartecken för deras inträde i EMU på EU-toppmötet i juni i år. En majoritet av både malteserna och cyprioterna är positiva till införandet av den gemensamma valutan, enligt undersökningen. IV SVENSKA HJÄRTEFRÅGOR IV.a Arbetslösheten Arbetslösheten viktigaste frågan, men för färre: 43% Majoriteten spår fortsatt god arbetsmarknad Två av fem förutser oförändrad arbetssituation För 43% av svenskarna är arbetslösheten den viktigaste frågan just nu, vilket är en minskning jämfört med i höstas. Femtiofyra procent ser optimistiskt på utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden under de kommande 12 månaderna. Män är i allmänhet mer benägna än kvinnor att tro på en ljus framtid på arbetsmarknaden än kvinnor. Optimismen är störst bland dem som är över 55 år gamla, och i åldersgruppen 25-39 år. Ungdomar och studenter ger den mörkaste bilden av den svenska arbetsmarknaden under det kommande året. Fler än två av fem, 42%, tror inte att deras arbetssituation kommer att förändras under det kommande året, medan drygt en fjärdedel, 27%, tror att den blir bättre. Bara tre av hundra förutspår att den egna arbetssituationen försämras. Det är få både om man jämför med vad man tror om den personliga arbetssituationen i EU som helhet och med svenska mått mätt (Fig. IV.1). Fig. IV.1 Min arbetssituation blir bättre enligt 27% av svenskarna; sämre enligt 3% 23

24 Trots att det talas mycket om arbetslösheten i Sverige, tror den stora majoriteten att situationen i landet är bättre än på många andra håll i Europa. Tre av fyra anger att den är bättre här. Då man ber dem nyansera sina svar, säger 63% att arbetsmarknadsläget är något bättre i Sverige än i EU i genomsnitt (Fig. IV.2). En mycket större andel svenskar än européer anger att situationen är bättre i det egna landet än i EU i genomsnitt. Fig. IV.2 Markant skillnad när svenskar och européer jämför läget på arbetsmarknaden TROR DU ATT LÄGET PÅ DEN INHEMSKA ARBETSMARKNADEN ÄR BÄTTRE ELLER MINDRE BRA ÄN I EU-MEDLEMSLÄNDERNA I GENOMSNITT? SVERIGE, PROCENT % Mycket bättre 10 4 Något bättre 63 28 Något mindre bra 15 35 Definitivt mindre bra 1 19 Precis likadant 5 7 BÄTTRE 73 32 MINDRE BRA 16 54 EU, PROCENT % Sanning, om man får tro den svenska arbetsmarknadsstyrelsen, Ams, är att fler arbeten strömmar in till landets arbetsförmedlingar än på flera decennier. Från januari till slutet av maj i år hade 404 000 nya platser anmälts bara till Ams. Enligt den statistiska centralbyrån, SCB, var arbetslösheten i maj nere på 3,9%. Det motsvarar en minskning med en procentenhet jämfört med samma tid året innan. Under 2006 sjönk den relativa arbetslösheten från 5,3% till 4,6% av arbetskraften, enligt samma källa. Snarare än brist på arbete, hade man i vissa branscher svårighet att hitta rätt kompetens, rapporterade Ams i juni. Tendensen skulle vara särskilt uttalad i Västra Götaland. Olika rapporter från Ams och SCB visade dock att utländskt födda, handikappade och yngre personer fortfarande hade svårt att få arbete, även om trycket på arbetsmarknaden hade lättat något även för dem. Är svenskarna medvetna om det? De svar Eurobarometern fått skulle kunna tolkas som att ungefär hälften av svenskarna i april i år hade en någorlunda bra uppfattning om arbetslöshetens omfattning under förra året (Fig. IV.3). Med en snävare tolkning skulle svaret kunna bli att ungefär en fjärdedel hade det. (Osäkerheten i tolkningen beror på att förra årets minskning av arbetslösheten spänner över två svarskategorier. Jmf. fig. IV.3.) Däremot kunde så gott som tre svenskar av fem fastslå att arbetslösheten sjönk mellan 2005 och 2006, medan nästan en femtedel trodde att den hade stigit och 17% att den varit oförändrad. I Sverige svarade en mindre andel än i EU i genomsnitt att de inte kände till hur hög arbetslösheten var. EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess Representation i Stockholm 24

25 Fig. IV.3 En av fyra, eller fler, ger korrekt angivelse av arbetslöshetens storlek HUR STOR TROR DU ANDELEN OFFICIELLT ARBETSLÖSA VAR I VÅRT LAND ÅR 2006? JAG KAN AVSLÖJA ATT DEN VAR MELLAN 0% OCH 20% SVERIGE, PROCENT % Mellan 0% och 5% 23 (9) Mellan 5,1% och 8% 29 (8) Mellan 8,1% och 10% 8 (14) Mellan 10% och 20% 14 (21) Vet inte 26 (48) (EU, PROCENT %) IV.b Klimatförändringarna Kampen mot miljöförstöringen är den viktigaste frågan för Sverige idag, enligt 27% av dem som svarat på undersökningen i landet. Tre av fyra tycker att EU bör prioritera miljöfrågorna under kommande år, och två av fem att unionen skall sätta fokus på energifrågor. Så många som åtta av tio anser dessutom att miljöfrågorna skall regleras gemensamt i EU. Att strålkastarljuset på senare tid framförallt har riktats mot klimatförändringarna har dock i någon mån gjort att problemen runt andra typer av miljöpåverkan fått stå åt sidan. Enligt Naturvårdsverket kommer landet troligtvis inte att uppnå flera av de nationella miljömål som satts upp till 2020. Ett exempel är det om ett hav i balans. Även målet om en begränsad klimatpåverkan tros bli mycket svårt att nå. Trots att miljöfrågorna till stor del lyste med sin frånvaro i den senaste valrörelsen, så när som på ett löfte från högerns allians om framtida krafttag mot försurningen i Östersjön, och ett annat nu uppfyllt om en ny miljöbilspremie till allmänheten, säger statsminister Fredrik Reinfeldt nu att han förstått allvaret bakom uppvärmningen av klimatet och att hans högerregering kommer att driva frågan i EU och internationellt. På det nationella planet förväntas regeringen lägga fram ett förslag om ytterligare klimatinsatser tidigast nästa år. Landet siktar sedan förra året på att minska växthusgasutsläppen med 25% fram till 2020, jämfört med 1990 års nivåer. Från miljöpartistiskt håll manar man till en minskning med 80% till 2050. Dock rekommenderar Naturvårdsverket och Energimyndigheten i en utredning att man istället bör inrikta sina insatser på att begränsa jordens temperaturökning till 2% det mål den Europeiska kommissionen tagit fasta på. I juni i år kom ministrar från ett trettiotal länder informellt överens om att en överenskommelse ( road map ) med konkreta tidtabeller behöver förhandlas fram före 2009 års utgång. Startskottet går i december i år då nästa stora internationella klimatmöte skall hållas på Bali. I juni förband sig G8-länderna, bland dem även USA, att seriöst studera EU:s, Canadas och Japans förslag om globala växthusgasminskningar på 50% till 2050. EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess Representation i Stockholm 25

26 Vad den europeiska allmänheten tycker om att unionens politiker för en aktiv klimatpolitik råder ingen tvekan om, om man får tro Eurobarometern. Fler än nio av tio innevånare i Sverige, 93%, samt nästan lika många, eller 88%, i hela EU svarar att unionen skyndsamt bör ta itu med klimatförändringarna (Fig. IV.4). Därtill svarar 76% av svenskarna, och 57% av européerna, att detta bör ske ytterst skyndsamt. Med tanke på att bara 7% av européerna anger att miljöförstöringen i allmänhet är den viktigaste frågan för deras respektive länder, kan man tro att de i stor utsträckning sätter sitt hopp till att EU-länderna och det internationella samfundet tillsammans verkar för att stävja uppvärmningen och dess effekter. På den här punkten kan européerna knappast bli tydligare. Rekordmånga 95% i Sverige och 89% i EU säger att unionen snabbt bör lägga fram en ny politik som syftar till att uppnå en minskning av växthusgasutsläppen med 20% till 2020, det delmål på vägen till 2050 som EU kom överens om under våren (Fig. IV.5). Fig. IV.4 EU bör snabbt ta itu med klimatförändringarna, enligt nio av tio Hur tycker du EU skall förhålla sig klimatförändringarna; bör man skyndsamt ta uti med dem eller inte? Mycket skyndsamt Ganska skyndsamt Inte så skyndsamt Inte alls skyndsamt Vet ej SKYNDSAMT ICKE SKYNDSAMT 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent, % ICKE SKYNDSAMT SKYNDSAMT Vet ej Inte alls skyndsamt Inte så skyndsamt Ganska skyndsamt Mycket skyndsamt EU 7 88 5 1 6 31 57 Sverige 5 93 2 1 4 17 76 EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess Representation i Stockholm 26

27 Fig. IV.5 Massivt stöd för tjugoprocentig minskning av växthusgaserna till 2020 Håller du med om att EU snabbt skall lägga fram en ny politik för att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20% till 2020? JA NEJ Jag håller helt med Jag lutar åt att hålla med Jag lutar åt att inte hålla med Jag håller inte med alls Vet ej Vet ej 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent, % Jag håller inte med alls Jag lutar åt att inte hålla med Jag lutar åt att hålla med Jag håller helt med NEJ JA EU 6 1 4 29 60 3 89 Sverige 2 1 2 14 81 5 95 EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 27

28 SAMMANFATTNING Det är fantastiskt goda tider i Sverige, sade socialdemokraternas nya ledare Mona Sahlin i sin första offentliga partiledardebatt i juni i år, och fick bifall från sina partiledarkollegor både på höger- och vänsterkanten. Att döma av den senaste opinionsundersökningen från den Europeiska kommissionen, som den här rapporten vill återspegla, delas optimismen av en allt större del av Sveriges befolkning. Av de 1005 personer i Sverige som deltagit i vårens Eurobarometer, som undersökningen kallas, tror nästan 40% att landets ekonomi kommer att stärkas under det kommande året. Femtiofyra procent tror dessutom att det ljusnar ytterligare på den svenska arbetsmarknaden det är en större andel än i något annat EU-land. Så många som 97% av svenskarna säger att de är nöjda med livet. Det gör oss till ett av Europas lyckligaste folk. Arbetslösheten anses liksom i tidigare mätningar vara den viktigaste frågan för landet, men andelen som anger det har minskat under det senaste halvåret. Hälso- och sjukvårdssystemet fortsätter även det att vara ett huvudbry och så, förstås, miljöförstöringen. Fler ger sig in i den svenska politiska debatten och en majoritet har förtroende för regeringen och Riksdagen. Förtroendet för EU har stärkts betydligt i Sverige: 56% säger nu att de litar på EU. Även stödet för Sveriges EU-medlemskap har ökat något. Landet har nu fler innevånare som ser positivt på medlemskapet än som uppfattar det som negativt. Dock är stödet fortfarande svagt jämfört med i många andra europeiska länder. Den mer tveksamma hållningen till EU-samarbetet syns inte minst då Eurobarometern tar temperaturen på vem man anser skall ha befogenheten att fatta beslut på olika politiska områden. Terrorism, miljö, forskning och regionalstöd tronar fortfarande bland de områden svenskarna tycker att skall regleras gemensamt i EU. Det senare gäller däremot inte rätten att fatta beslut beträffande en lång rad viktiga samhällsfunktioner. Tydliga exempel på sådana är pensionerna, hälso- och sjukvårdssystemet och beskattning. Dessa regleras bäst utan inblandning från EU, anger en svensk majoritet. Majoriteten av svenskarna är däremot positiv till att EU-länder som önskar gå samman och fördjupa samarbetet inom vissa områden skall kunna göra det utan att behöva invänta de övriga medlemsländerna. Likaså förutspår fler än en av två att EU om ett halvsekel kommer att vara en ledande världsmakt och ha en egen armé, men ingen president. Det finns ett starkt stöd i Sverige för globaliseringen och för marknadsanpassning. Vidmakthållandet av freden och den fria rörligheten för personer, varor och tjänster är de största förtjänsterna av EUintegrationen, enligt svenskarna. EU står inför stora utmaningar. Det råder knappast något tvivel om att det behövs nya regler för att EU-institutionerna skall kunna fungera effektivt när unionen gått från 15 till 27 medlemmar och eventuellt kommer att utvidgas ytterligare. Undersökningen visar att fler svenskar fortfarande är för att EU antar en konstitution (som skall innehålla sådana nya regler) än emot. Ett gap på nästan 20 procentenheter syns dock mellan det knappa majoritetsstödet i Sverige och det mer solida stöd för en konstitution som finns i unionen EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 28

29 överlag. Sverige är ett av de länder som inte formellt hann ta ställning till det förslag till konstitution som godkänts av 18 medlemsländer, men förkastats av holländare och fransmän i folkomröstningar för två år sedan. EU:s ledare kom överens om huvuddragen i en nedbantad version av skrivelsen, ett reformfördrag, den 23 juni i år. Bland andra stora framtidsfrågor finns den om EU skall fortsätta utvidgas. I Sverige finns ett majoritetsstöd för fortsatt utvidgning, men det minskar. Förespråkarna för att landet skall gå med i den europeiska monetära unionen, och byta ut den svenska kronan mot euron, är återigen färre än de som är emot ett inträde i EMU. Även i denna fråga går svenskarna på tvärs mot majoriteten i EU. Två av Sveriges till synes allra mest aktuella frågor, arbetslösheten och klimatförändringarna, behandlas till slut. De flesta tror inte att det kommer att bli någon förändring i deras arbetssituation under de närmaste 12 månaderna. Mycket få tror att deras arbetssituation försämras. Mellan åtta och nio av tio deltagare i undersökningen i Sverige och i hela unionen ger EU:s styrande mandat för att snabbt gripa sig an klimatförändringarna. Unionens ledare anmodas skyndsamt anta nya regler för att minska växthusgasutsläppen med 20% till 2020. EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 29

30 VI TEKNISK FÖRKLARING EUROBAROMETER Standard 67.2 TECHNICAL SPECIFICATIONS Between the 10 th of April and the 15 th of May 2007, TNS Opinion & Social, a consortium created between Taylor Nelson Sofres and EOS Gallup Europe, carried out wave 67.2 of the EUROBAROMETER, on request of the EUROPEAN COMMISSION, Directorate General Communication, Public Opinion and Media Monitoring. The STANDARD EUROBAROMETER 67.2 is part of wave 67.2 and covers the population of the respective nationalities of the European Union Member States, resident in each of the Member States and aged 15 years and over. The STANDARD EUROBAROMETER 67.2 has also been conducted in the two candidate countries (Croatia and Turkey) and in the Turkish Cypriot Community. In these countries, the survey covers the national population of citizens and the population of citizens of all the European Union Member States that are residents in these countries and have a sufficient command of the national languages to answer the questionnaire. The basic sample design applied in all states is a multi-stage, random (probability) one. In each country, a number of sampling points was drawn with probability proportional to population size (for a total coverage of the country) and to population density. In order to do so, the sampling points were drawn systematically from each of the "administrative regional units", after stratification by individual unit and type of area. They thus represent the whole territory of the countries surveyed according to the EUROSTAT NUTS II (or equivalent) and according to the distribution of the resident population of the respective nationalities in terms of metropolitan, urban and rural areas. In each of the selected sampling points, a starting address was drawn, at random. Further addresses (every Nth address) were selected by standard "random route" procedures, from the initial address. In each household, the respondent was drawn, at random (following the "closest birthday rule"). All interviews were conducted face-to-face in people's homes and in the appropriate national language. As far as the data capture is concerned, CAPI (Computer Assisted Personal Interview) was used in those countries where this technique was available. EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 30

31 VI KOMPLETTERANDE GRAFIK EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 31

32 32

33 EUROBAROMETER 67.2 Vår 2007 Rapport för den Europeiska kommissionen och dess representation i Stockholm 33