Slutkonferens Plug In Västerbotten En dokumentation Ungdomar, skola och forskning Lycksele Hotell Lappland den 15 april 2015
Slutkonferens Plug In Västerbotten Att fullfölja gymnasiet är bästa sättet att inte hamna i utanförskap, säger Tobias Thomson, utbildningsstrateg på Region Västerbotten, sedan han hälsat alla välkomna till slutkonferensen. Därefter lämnar han ordet till Bertil Almgren, projektledare för Plug In Västerbotten. Han tog hjälp av en av eleverna i Plug In att läsa dikten Till eftertanke av Søren Kirkegaard. Detta angav tonen för konferensen och lät åhörarna direkt förstå att Plug In-projektet riktat sig till eleverna, och som dikten säger, för att föra dem mot ett bestämt mål. Dikten var omskriven av personal i projektet för att ge den ett elevperspektiv. Slutkonferensen hålls på Hotell Lappland i Lycksele den 15 april 2015, ungefär samtidigt som lokal och regional rapportering av projektet börjar vara klar. Projektet Plug In avslutades i december 2014 efter att ha pågått i tre terminer. De metoder som utvecklats i arbetet mot avbrott i gymnasiestudierna kom i stället att i hög grad implementeras i ordinarie verksamhet. Projektet ägdes av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och var finansierat av Europeiska Socialfonden, ESF. Regional ägare var Region Västerbotten. Forskaren Anna Liljeström och Ulrik Fostvedt från Pluginnovation (nationell plattform för att förhindra avbrott från gymnasieskolan) som arbetat med en djupstudie kring tiotalet metodverkstäder i Plug In lyfter under slutkonferensen fram olika framgångsfaktorer i projektet kopplat till forskning på området. De vänder sig emellanåt till elevpanelen för att få bekräftat på vilka sätt detta stämmer. Projektets generella framgångsfaktorer enligt djupstudien, rätt bemötande, samverkan, flexibilitet och uppföljning, är den röda tråden genom hela konferensen, även i de workshops där personalen från länets tio olika metodverkstäder presenterar sitt arbete med eleverna. Målgrupper för konferensen är politiker och tjänstemän som arbetar på den systempåverkande nivån (skolchefer, rektorer, utvecklingsledare, förste lärare, elevhälsa med flera i grund- och gymnasieskola, Landstinget, statliga myndigheter och samordningsförbund). Anna Nordesjö Segerström, Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, som arbetar för att främja närvaro samt Per-Daniel Liljegren, FoU-ledare vid Regionförbundet Västerbotten från projektet Skolutveckling i praktiken på evidens av relevans, SUPER, kom båda fram på scenen för att bekräfta att de var på plats. Plug In 2.0 tar strax vid Bertil Almgren meddelar att 107 personer deltar i konferensen, några har redan slunkit in och egentligen är man 110 deltagare. Han nämner att Plug In har en hemsida om Drop Outs och att nästa fas snart ska ta vid, Plug In 2.0. Utgångspunkten har varit sju kommuner, att olikheten varit styrkan, samt att cirka 300 elever av totalt 3 000 i länet berörts av insatserna med extra stöd, alternativa arbetssätt och att de blivit mer välmående i de 10
metodverkstäderna. Av dessa har 7 implementerats i ordinarie verksamhet till 100 procent och 3 till 40 eller 50 procent. Det kommunala aktivitetsansvaret har man inte behövt ta till eftersom man klarat arbetet med de unga så bra i projektet. Bertil säger att alla uppskattat att ingå i ett större sammanhang, med flernivåstyrningen EU, Sveriges kommuner och Landsting, SKL, Regionen och kommunerna. Samt att det funnits en hög grad av acceptans i metodverkstäderna för det omtag man tvingades göra i projektet då man satte sig ned för att titta på hur respektive skola i regionsprojektet skulle arbeta. Han talar även om vad man i projektet kunde bli bättre på, exempelvis jämställdhetsintegrering samt statistik, utvärdering och uppföljning. Push Outs och Drop Outs Vad kan vi göra för att få de unga att komma till oss, för att inte vara Push Outs, undrar Bertil. - Europeiska Socialfonden, ESF, ansåg att Plug In hittat bra former i arbetet med Drop Outs och därför satsar pengar på en fortsättning av projektet i tre år till, säger forskaren Anna Liljeström, Pluginnovation. Dokumentation i några metodverkstäder i Plug In Sverige Verkstad betyder konstruktions och reparationsarbete, inleder Ulrik Fostvedt som arbetar med skolutvecklingsfrågor i Göteborgsregionen när han och Anna får ordet i konferensen. Jämtland hade 80 procent färre avbrott i gymnasiestudier på två år. I Göteborg hade 83 procent gått vidare till sysselsättning. Kartläggningsgraden för eleverna hade ökat från 40 till 90 procent. I Strömsund har man anställt en elevcoach som håller koll på unga i riskgrupp för att fånga upp eleverna, bygga en relation till dem, att hitta deras styrka och bygga på det. Dokumentation är viktigt för att förstå vad som gjorde skillnad, vad som fungerat och inte under projektet, för att hitta framgångsrika metoder, säger Ulrik. Skapa skola utifrån behov- för unga som misslyckats många gånger Forskaren Anna berättar om hur man arbetar vid Beda Hallbergsgymnasiet i Kungsbacka som har ett högt söktryck, många vill gå där. Det är en skola med en helt flexibel struktur, studietakt och öppen verksamhet. För att möta elever med individuella behov finns specialpedagoger med i klassrummen, personalen äter med eleverna som även har möjlighet att göra praktik som samhällsorienterande undervisning. Hon lyfter fram Första
rummet Skellefteå som en likande verksamhet där man skapar trygghet i relationen till eleverna. Individualister i dagens skola, där inte skolan följt med i utvecklingen Det handla om att hitta en pedagogik som fungerar, kanske blockläsning, där eleverna har möjlighet att utvecklas, att skolan kan möta olika individuella behov. Kan alla elever klara skolan? Vid dagens första mentimeterundersökning får deltagarna svara på om de tror att alla elever kan klara skolan. Av de 41 som röstar svarar 28 ja, 5 svarar nej och 8 svarar kanske. Distansering och Push Out Avgörande är att förändra organisationen, att ha en struktur som stöttar, en inkluderande undervisning, en flexibel struktur och samverkan, säger Anna. Elevernas behov måste få avgöra, att man möter dem med större variation. Push Out är en process likväl som vägen tillbaka är det. Tidiga insatser är viktigt, redan när distanseringen från skolan börjar. Eleverna i panelen tillfrågas hur den började för dem. En elev berättar om sina koncentrationssvårigheter redan i femte-sjätte klass och att inlärningssättet i gymnasiet inte alls fungerade. En annan elev som kände sig trött i sjuan-åttan önskade att hen fått hjälp tidigare eftersom hen slutade gå till skolan. En annan elev som heller inte fick någon hjälp slutade gå i skolan eftersom hen tyckte att skolan var värdelös, tyckte inte att det fanns någon relevans i det hen skulle lära sig. Hen deltog bara i halva lektionerna och skolkade de sista veckorna i nian. På gymnasiet satte man mer press, frånvaron innebar plötsligt att hen inte fick något studiebidrag. Ytterligare en elev hade sextioprocentig frånvaro på gymnasiet. Den press mentorn i skolan satte på henne genom sitt tal om att studiebidraget skulle dras in gav henne bara större anledning att inte gå dit. Själv anser hen att hen hade behövt höra vad hen var bra på, det skulle ha hjälpt hen. Dra eleverna till skolan eller Pusha Out Det gäller även att göra rätt saker, struktur räcker inte. Man måste trivas på skolan, säger Anna. I Söderköping menar man att det ska vara omöjligt att misslyckas i årskurs 1 i gymnasiet, inflikar Ulrik.
Pluginnovations djupstudie visar att man hela tiden måste utgå från individen, säger Anna. Det behövs motivationshöjande insatser och det måste finnas mänskliga interaktioner. Och de vuxna i samverkan måste med all sin kompetens ha samma utgångspunkt och dra åt samma håll, samt fånga upp elevernas signaler och tolka dem rätt. Centralt är att rätt bemötande genomsyrar allt arbete. Eleverna bekräftar forskarens påstående genom att svara på frågan vad som varit viktigt i bemötandet. En elev svarar att hen blivit sedd som en individ i Första rummet. För en annan elev var det kompisarna i Första rummet som gav hen det stöd hen behövde. För en annan var det viktigt att man inte fokuserade på hens problem. Ytterligare någon menade att man märker direkt när någon verkligen bryr sig. Att ta reda på resurser i samverkan - Motiverande samtal är viktigt i ett pedagogiskt ledarskap, säger Anna. Studie- och yrkesvägledare är en personalgrupp med mer utbildning i att föra motiverande samtal med eleverna än en psykolog vanligtvis har. Risktagandet är viktigt. Allt i skolan går ut på att misslyckas för att sedan lyckas, säger Ulrik. Det gäller att stötta, följa upp, utvärdera och att arbeta för att inkludera elever. Samspråkas förstudie avslöjade en del utvecklingsområden Karoline Holmberg som arbetat som projektledare i den framgångsrika metodverkstaden Samspråka Lycksele talar om att tänka efter före och att tänka efter efter. Att ställa sig frågan om det var det här man ville det skulle ge. Karoline menar att det genom att ha koll och uppföljning är enklare att veta hur man kan hjälpa eleven. I stället för att skolan ska göra sina insatser i form av restuppgifter och omprov kan man arbeta långsiktigt, genom koll och uppföljning, för att ge rätt stödresurser i tid. I Samspråka Lycksele gjordes en förstudie på fyra nivåer, elever, lärare, rektorer och vad forskningen säger. Vid uppföljningen av eleverna hittade man flera utvecklingsområden, bland annat att elever med annat modersmål än svenska ofta inte ville visa vad de inte kan och inte förstår genom att fråga läraren, eftersom det i deras hemländer skulle innebära att de fick dåligt betyg. Det var de smarta eleverna i teoretiska program som utgjorde största riskgruppen för avbrott i sina gymnasiestudier. Inom projektet har man kunnat stötta elever till att kunna visa sin kunskap mot högre betygsnivåer. Ytterligare ett utvecklingsområde är att ge studiehandledning på modersmål i många små grupper. I förstudien tittade man på forskning kring andraspråksutlärning och språkstöd och utifrån det gjorde Samspråka sin kartläggning som ledde till utveckling av språkstöd till eleverna.
Publiken ställde en fråga om Samspråkas filtrering lett till att man hittat dold funktionsnedsättning. Karoline tvekade en stund innan hon svarade nej på frågan. Samverkan kring eleverna - vikten av bra samarbete med övriga instanser Det handlar om att eleverna ska få hela livssituationen att fungera, säger Peter Fellbrink, lärare i matematik och naturorienterande ämnen, Första rummet Storuman. Men när ska man vända sig till externa kontakter, berörda instanser, och exempelvis låta socialtjänsten eller habiliteringen ta över? Man ska inte vara alla ben på bordet. Det ska inte stå och falla med en enda person kring eleven. Man hjälps åt tillsammans, det är det som är samverkan. Publiken har både åsikter och frågor kring samverkan: vad är våra roller? Hur många personer i samverkan ska finnas med för att diskutera med eleverna? Ska hela elevhälsan finnas med? Eleverna upplever att det känns som att exempelvis bli placerad framför en jury om det blir för många. I Första rummet Skellefteå brukar man vara högst två, säger Peter Brännström. Elevpanelen får frågan hur man ska kunna undvika stora möten. En elev svarar att det kan ske genom att se detta i tid. Att se elevens signaler i tid. Elevpanelen och publiken diskuterar individuell undervisning En annan elev påpekar att med mer samverkan i skolan skulle hen slippa ta med sig sina uppgifter till Första rummet för att hinna göra sina uppgifter. En elev i elevpanelen anser att skolan är ovillig att anpassa sig, men att det är eleven som får skulden när det inte fungerar. Man frågar inte eleven om synpunkter, men frågan är om en samverkan före skulle kunna hjälpa? Vi måste ställa oss frågan vad eleven behöver och inte vad skolan behöver. Skolledningen måste vilja ändra hur klassrummet ska se ut. Man måste skapa möjlighet att kunna intensivläsa ämnen. En av eleverna i panelen menar att man måste få plugga i sin egen takt, mer flexibilitet i stället för att ha bestämda lektioner på bestämd tid. Någon i publiken anser att eftersom skolan är fylld av individer måste man ändra normen, pedagogernas roll och förändra attityder i samhället. - Elevernas trygghet är viktig, säger Peter Fellbrink. Fungerar inte klassrummet kommer vi aldrig att lyckas, vi jobbar ihop grupperna för att eleverna ska kunna samverka. I en liten kommun som Storuman med 140 elever i skolan har man möjlighet att anpassa lektionerna och vänta med viss undervisning om en elev råkar vara borta.
Fler vuxna klassrummet - eller rätt person på rätt plats En elev i panelen inflikar att det tar en halvtimme för en lärare i en klass med 30 elever att tänka på var och en i 1 minut. Någon i publiken undrar om det behövs två lärare i klassrummet för att eleverna ska hinna bli sedda och menar att det mer handlar om att ha rätt person på rätt plats. Schemat gör att skolan fungerar, men skapar begränsning, säger någon. Någon undrar vad kan man göra i årskurs 9 i grundskolan för att hjälpa eleven. En elev svarar att engagerade lärare är superviktigt under hela skolgången. Transnationellt utbyte ger elever ett upplevelsebaserat lärande Luspengymnasiet i Storuman flyttade klassrummet till Polen i en vecka som en del i det transnationella utbytet i Plug In. En förberedelseresa gjordes av personal under fem dagar där man tittade på hur eleverna skulle kunna lära mer om förintelsen och katolicismen. Eleverna fick göra en självskattning inför resan samt uppge sina personliga mål för denna. Det var en lyckad resa som varade i åtta dagar, med en bra tolk som deltog i studiebesöken, men tolkade lagom mycket på så vis att eleverna själva fick möjlighet att tala engelska. Det är viktigt att eleverna får lite tid för sig själva och för nöjen, säger Peter Fellbrink, som var med på resan. I förväg hade man tittat på schemat och skapat uppgifter för eleverna som de skulle klara att göra på resan. Man tränade förmåga, att nå kunskapskrav, att våga fråga på engelska. I utvärderingen av resan tyckte eleverna att det var roligt att prata engelska, de hade lyckats och de ville fråga och få svar på ett annat språk och därigenom blivit bättre på engelska. Eleverna hade utvecklat självkänsla, självförtroende, motivation och förmågor. Eleverna fick lära sig att ha respekt för olikheter och att inte alla gör som man gör i Storuman, säger Peter. Att tänka på till nästa resa är att förberedelsetiden blev för kort, ett mindre team och högst 3-4 ämnen hade underlättat uppföljningen av lärandet. Att kunna göra analys är viktigt för att nå högre betyg. Eleverna coachar varandra En av projektets generella framgångsfaktorer är flexibilitet och i en workshop kring temat säger Johanna Storfält, Första rummet Skellefteå : Vi har ett förhållningssätt, att vill inte eleverna så behöver de inte, det är kravlöst, eleverna får komma dit och bara vara det de är. Publiken undrar hur detta spiller över i ordinarie verksamhet och svaret blir att det gör det genom ökad närvaro i skolan.
Mats Bång som är socionom och kommer närmast från ett arbete inom Arbetsförmedlingen berättar om Första rummet Vilhelmina där man har egen lokal dit lärarna kommer tre dagar i veckan för att hålla sina lektioner med eleverna, vilket de varvat med två dagars praktik. I Första rummet har man arbetat för att bygga upp elevernas mående. Bland annat har eleverna tagit skoterkort och haft uppdrag att sladda skoterleder från järnvägsstationen till hotellet. Ett uppdrag som eleverna klarat av och som fått dem att växa. Eleverna har nu en plan för gymnasiestudier i höst. Rätt bemötande kan vara att ha två öron och en mun Alla i organisationen måste vara med på tåget, säger Carita Green-Granström i Första rummet Skellefteå som har elever från preparandutbildningen och nationellt program. En tillräckligt stor personaltäthet har varit förutsättningen för att hinna se eleverna. Det behövs en samverkan mellan elevhälsa och rektor, personal med olika kompetenser är viktigt för att komma vidare med eleverna. Första rummet Skellefteå är en plats där man får aktivera lugn- och rosystemet, mycket trygghet, humor och vänlighet är viktigt för att kunna vinna elevernas förtroende. Man ska kunna lyssna till eleverna. Man ska ha två öron och en mun, ha stor självkännedom och stå stadigt i mötet med eleverna, säger Carita. En av eleverna i panelen säger att Första rummet varit ett bra ställe att komma tillbaka till. Där kunde hen kunnat känna sig trygg och omtyckt, som att vara ett kompisgäng. Det var roligt men ändå mycket allvar och man vågade prata ledarna, säger eleven. I Första rummet sitter man ofta i en cirkel, för att alla ska känna sig inkluderade och bli sedda. Man har ett helhetstänkande kring eleven där man håller till på Ungdomens hus, med tillgång till fältassistenter, elevhälsa och fritidsgårdspersonal. Med en idrottslärare i projektet har eleverna haft tillgång till personlig träning. För att eleverna ytterligare ska kunna bygga sin hälsa har man även haft näringslära. Måendet är grunden för att få motivation till att utvecklas, säger Carita. Stress är ett stort problem i dag även bland unga i skolan och med hjälp av mental träning, med muskulär och mental avslappning, kan eleverna skapa sig en trygg mental bild och få hjälp att fokusera på något annat. Mental träning borde bli obligatoriskt i skolan, mobbing är en stor anledning till att elever hoppar av, säger en elev. I Första rummet fostrar man varandra i ett hjärtligt och tryggt klimat.
Fyra moderatorer avslutar med några ord kring projektets framgångsfaktorer Slutkonferensens fyra moderatorer sammanfattar fyra workshops. Rektor Mikael Rombe, Lycksele, citerar projektledaren Karoline Holmgrens uppmaning att tänka efter före och att tänka efter efter samt att ha koll och uppföljning för att kunna ge rätt stöd i skolan. Att möta eleverna där de är, att det inte finns några generella lösningar, utan det gäller att möta individen, säger Jan Midlert, förvaltningschef, Gymnasiekontoret Skellefteå, moderator i workshopen kring projektets framgångsfaktor flexibilitet. Ylva Rune Utvecklingschef, Skolkontoret Umeå, säger att bemötandet är avgörande för att det ska vända till skolframgång för eleverna och att man inte ska bygga hinder för ett gott bemötande. Per Lindberg, rektor i Vilhelmina, nämner Norsjömodellens samverkan mellan elever, skola, vårdnadshavare och myndigheter samt hur viktigt det är att prata till eleverna, som man gjort under konferensen, i stället för att prata om dem. Bertil Almgren tackar Anna Liljeström, Ulrik Fostvedt och eleverna för deras medverkan. - Slutkonferensen är ett sätt för oss att bli sedda och hörda, säger en av eleverna. Kul att ni kom hit! Därpå tar Tobias Thomson från Region Västerbotten åter till orda: - Härmed är Plug In avslutat och Plug In 2.0 kan ta sin början.