Könsuppdelningen på gymmet

Linköpings universitet Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Samhälls- och kulturanalys (SKA) Uppsats/fältarbete 740G62 Könsuppdelningen på gymmet En intervjustudie om män och kvinnor på gymmet Gabriella Youssef & Jelda Morad Handledare: Axel Ågren

Sammanfattning Syftet med denna studie är att få en förståelse kring varför behovet för tjejrum på gymmet finns, och huruvida ett sådant rum för killar också efterfrågas eller inte. Vidare har vi även tittat på manliga och kvinnliga skillnader och hur det påverkar uppdelningen som finns på gymmet. Detta genomfördes med hjälp av sex informanter som beskrev sina upplevelser och tankar kring könsuppdelningen, vad de tycker om den och vad de tror den beror på. Nyckelord Gym, tjejrum, ideal, kön, kropp, genus.

Förord Vi vill tacka våra informanter som gjorde denna studie möjlig. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Axel Ågren och vår handledningsgrupp för vägledning under arbetets gång.

Innehåll INLEDNING... 1 SYFTE... 1 FRÅGESTÄLLNINGAR... 1 BAKGRUND... 1 TIDIGARE FORSKNING... 2 AVGRÄNSNING... 3 TEORETISKT PERSPEKTIV... 3 GENUS... 3 GENUSSYSTEM... 3 GENUSSTRUKTUR... 4 METOD... 5 GRUNDAD TEORI... 5 KVALITATIV INTERVJU... 5 URVAL OCH INFORMANTER... 6 TRANSKRIBERING... 7 METODREFLEKTION... 7 ETIK... 8 ANALYS... 10 RELIGION... 10 OSÄKERHET... 10 IDEAL... 12 BEKVÄMLIGHET... 13 UPPDELNINGEN... 15 MANSDOMINANS... 16 KILLRUM... 18 DISKUSSION... 20 REFERENSER... 22

Inledning Gymmet och träning är för många män och kvinnor en stor del av vardagen, vilket är en kontrast till hur det såg ut runt 1970-talet när gymmet var en plats för enbart män. Det finns en gymkedja i Sverige som erbjuder en separat anläggning för kvinnor. Trots att det finns en fysisk uppdelning på gymmet bland könen, saknas det ett motsvarande rum för män. Yvonne Hirdman menar på att egenskaper och beteenden vi blir tillskriva baserade på vårt kön, ligger till grund för könsuppdelningen i samhället och i detta fall även på gymmet. Föreställningar om vad som är det perfekta idealet är något som ständigt är omtalat. Idealen om hur män och kvinnor ska se ut får allt mer människor att börja gymma för att uppnå dessa mål för att se ut i enlighet med det samhället förväntar sig.1 Gymmet är således en spegelbild av vårt samhälle, där föreställningar kring kropp och kön är något som påverkar människor på gymmet.2 Vi är intresserade av att studera vilken betydelse kön och kropp har för könsuppdelningen på gymmet, och tänkte göra det med hjälp av våra informanternas utsagor kring tanken bakom etableringen av tjejrum. Syfte Syftet är att undersöka föreställningarna om vilka förväntningar det finns på kön i samhället samt i gym, där en del av detta är den fysiska uppdelningen som råder på enskilda gym. Frågeställningar - Vilka föreställningar om kön ligger till grund för upplevt behov av uppdelning mellan män och kvinnor på gymmet? - Vilka uppfattningar om skillnader finns det mellan könen på gymmet? Bakgrund Thomas Johansson skriver i sin bok Den skulpterade kroppen om gymmets historia och kroppsidealen. Den manliga kroppsidealen, det vill säga det stora och muskulösa idealet uppstod under 1700-talet. Johansson menar att kroppsidealen och könsuppfattningen påverkas av gymkulturen och vår syn på manligt och kvinnligt.3 Förr var gymmet en plats män gick till för att bygga muskler, idag är gymmet en del av människors vardag och 1 Mansfield, Louise, Gender, power and identities in the fitness gym - towards a sociology of the exercise body-beautiful complex (England, 2005), s. 5. 2 Johansson, Thomas, Den skulpterade kroppen: gymkultur, friskva rd och estetik (Stockholm, 1998), s. 12. 3 Johansson, s, 16-17. 1

rutin.4 Det började ske en förändring under 1980-talet där styrketräning och muskelbyggande hos kvinnor blev allt vanligare. Trots att kvinnor under denna tid började styrketräna, genomsyrar den manliga gymkulturen gymmen än idag. Främst vad gäller styrketräning som är en träningsform mest utövat av män, detta eftersom styrketräning resulterar i tillväxt i muskler och stora och synliga muskler hos kvinnor inte är eftertraktat.5 Det var under 1970- samt 1980-talet som fokuset kring kroppen blev tydligare. Allt fler började bli måna om sitt utseende och sin egna presentation. Många försökte visa upp sig själva och bli synliga för andra, exempelvis för vänner och det motsatta könet. Med tanke på fixering vid utseende började spegeln användas mer för att personen ska se en förändring med bland annat kroppen.6 Speglar är något som även finns i de moderna gymmen. Även i nutid, används speglarna till bedömning av olika rörelser i gymmet, främst för att se om rörelsen görs på rätt sätt. Den kan även användas för att se hur kroppar ser ut, både den egna och andras. 7 Tidigare forskning Den tidigare forskningen vi använt för att förstå den insamlade empirin är Louise Mansfields avhandling som heter Gender, power and identities in the fitness gym - towards a sociology of the exercise body-beautiful complex. Det var svårt att hitta studier som berörde alla våra frågeställningar, och särskilt varför behovet av ett tjejrum på gymmet finns. Dock är denna studie fortfarande relevant eftersom den berör kvinnliga identiteter på gymmet, samt den sociala ojämlikheten mellan män och kvinnor. I avhandlingen nämner Mansfield att både män och kvinnor tränar av den anledning att kontrollera sin hälsa och utseende, men att det som erbjuds på gymmet är åtskiljande utifrån kön. Med det menas att män och kvinnor tenderar att träna på olika sätt för att uppnå olika resultat, men även att kvinnor i detta fall erbjuds ett eget rum.8 Utöver det diskuterar hon gymkulturen och hur det alltid varit en plats där män dominerar och kvinnor är avvikande.9 Detta kan enligt henne leda till en osäkerhet bland kvinnor, både vad gäller att kliva in i männens arena men även att osäkerheten framkommer genom 4 Johansson, s. 172. 5 Johansson, s. 22. 6 Johansson, s. 47. 7 Johansson, s. 76. 8 Mansfield, s. 4. 9 Mansfield, s. 6. 2

olika aspekter av hur de kvinnliga kroppen bör se ut där samhällets skönhetsideal ligger till grund i det. 10 Avgränsning För att avgränsa denna studie har vi valt att enbart samla in empirisk material från intervjuer. Urspringsidén var att utöver intervjuer, göra en observation på gymmet för att jämföra det vi kunde se med informanternas utsagor. Detta valdes bort på grund av etiska skäl, men också för att det skulle leda till en alltför bred studie. Till en början var det tänkt att vi skulle avgränsa oss till att enbart intervjua tjejer, men när intervjuguiden formades insåg vi att frågorna var anpassade till både män och kvinnor, och att deras synpunkter var viktiga för att få en djupare förståelse kring könsuppdelningen. Teoretiskt perspektiv Genus I boken Genustrubbel skriver Judith Butler om kön och genus. Hon menar att kön konstrueras socialt och inte ska förväxlas med det biologiska könet. Orden män och kvinnor ska inte heller definieras som människor med kvinno- eller manskroppar. Därför finns det ingen skäl att tro att det bara finns två genus, människor kan identifiera sig som något annat än män och kvinnor, det vill säga något annat än normen. 11 Genussystem Vi har valt Yvonne Hirdmans teori som belyser ordningsstrukturen mellan män och kvinnor. Hennes teori är relevant för det empiriska materialet vi har samlat in eftersom det i våra intervjuer framkom skillnader och uppdelningar mellan könen både på gymmet, men även i samhället. Dessa skillnader är något Hirdman diskuterar och det har gett oss en förståelse för hur vi kan förklara dem. Yvonne Hirdman använder begreppet genussystem för att förklara ordning strukturen av könen som bygger på dikotomin och hierarkin. Hon menar att det finns ett så kallat genuskontrakt som innehåller två kön, de förväntas besitta de beteenden och egenskaper som samhället tilldelar dem. Konsekvensen av detta blir att en part definierar den andra. 12 Dikotomin står för isärhållande och innebär att män och kvinnor hålls isär, det vill säga att det finns en stor klyfta i vad som anses vara manligt och kvinnligt, detta för att män och kvinnor ska förbli varandras motsatser. Detta resulterar i en uppdelning mellan könen på 10 Mansfield, s. 10. 11 Butler, Judith, Genustrubbel (Go teborg, 2007), s. 56. 12 Hirdman Yvonne, Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning, tidskrigt nr 3 (1998), 47-63. 3

olika plan, exempelvis på arbetsmarknaden där vissa yrken beskrivs som kvinnliga och andra som domineras av män. 13 Hierarkin står för vilket av könen är överordnad den andra, Hirdman menar att män är dominerande och är normen i samhället. Detta sker genom att de i genuskontraktet blir tilldelade egenskaper som betraktas ha högre status jämfört med kvinnors egenskaper. Män är därmed normen medan kvinnor är avvikande, och på så vis kan män utöva makt mot kvinnor. 14 Genusstruktur Vi kommer att analysera arbetet utifrån Connells teori om genusstrukturen. Trots att vi utifrån den insamlade empirin bara kommer att använda oss av aspekten makt, kommer vi beskriva hela Connells teori om genusstruktur eftersom det är en tredelad modell. Raewyn Connell menar att genusstrukturen är en tredelad modell där relationerna är byggda på makt, produktion och emotionell bindning. Connell menar att relationen mellan män och kvinnor är byggd på makt, denna struktur kallas för patriarkatet som enligt henne ger män en fördel i att kunna utöva makt mot kvinnor i grupp.15 Produktionen handlar om arbetsfördelningen utifrån genusstrukturer. Det sociala arbetet utförs av kvinnor, medan män leder de stora bolagen. Detta är ingen tillfällighet utan fördelningen beror på strukturen av den maskulina dominansen. Denna fördelning medför även ekonomiska konsekvenser och skapar ojämlikheter mellan lönerna.16 Den emotionella bindningen handlar om sexualiteten och åtrån. Inom genusordningen finns det en aspekt som kan skapa och väcka åtrå för någon annan. 17 13 Hirdman, s. 50. 14 Hirdman, s. 51. 15 Connell, Raewyn, Maskuliniteter (Göteborg: 2008), s. 111. 16 Connell, s. 98. 17 Connell, s. 112. 4

Metod Grundad teori Analysmetoden som används är grundad teori som anses vara den vanligaste metoden för att analysera kvalitativ data.18 Det finns olika steg att genomföra inom grundad teori, det vill säga olika redskap som ska användas samt resultatet av att använda sig av denna metod. Ett av dessa redskap är kodning, det innebär att hitta teman och olika begrepp från datainsamlingen. Resultatet blir att det uppstår olika kategorier där olika begrepp uppmärksammas. 19 En viktig aspekt inom grundad teori är att forskaren undviker att redan innan kodningsprocessen samla på sig information eller perspektiv som kan komma att begränsa forskaren en bit senare, forskaren bör således ha en öppen synvinkel.20 Det tillämpade vi genom att ge oss ut på fältet innan vi läste oss in på bakgrund kring vårt ämne, samt tidigare forskning. Valet av denna metod grundade sig främst på kodningsprocessen som var passande sett till vår insamlingsmetod. Bryman beskriver grundad teori som en metod som utgår från en organiserad analys av datainsamlingen21, som i vårt fall är intervjuerna. Vi började kodningsprocessen med att läsa varandras transkriberingar för att hitta både likheter och skillnader mellan informanternas svar. Därefter började vi med att leta efter teman utifrån intervjuerna, detta gjorde vi tillsammans efter att ha läst våra egna och varandras transkriberingar. När vi hade hittat lämpliga teman skrev vi ner dessa som underrubriker för att sedan lägga in citat under varje teman, dessa citat är informanternas utsagor. Kvalitativ intervju Metoden vi har valt för att samla in empiriska materialet för vår studie är kvalitativa intervjuer. Eftersom vårt syfte bara kan besvaras genom människors olika upplevelser och syn på ämnet, lämpar sig denna metod bäst. Vår forskningsprocess är induktiv, det innebär att vi i analysen utgår från informanternas utsagor och därefter kopplar det till teorier vi finner relevanta. 22 18 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö, 2011), s. 513. 19 Bryman, s. 515-516. 20 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 2009), s, 241. 21 Bryman, s. 516. 22 Bryman, s. 28. 5

Vi valde även att använda oss av semistrukturerade intervjuer, det vill säga att det finns ett frågeschema/en intervjuguide där frågorna är uppsatta.23 Innan intervjuerna ägde rum skrev vi intervjuguiden. Den bestod av olika teman och frågor som berörde kvinnor respektive män, tillsammans med uppdelningen och en kort presentation av informanterna. Frågorna var formulerade på så vis att både män och kvinnor kunde svara på dem, trots att alla inte hade kunskap eller erfarenheter kring det som ställdes. Vid en semistrukturerad intervju behöver frågorna inte ställas efter en viss ordning, utan bör ställas utifrån vilka teman som uppkommer under intervjun. Frågorna ger även informanten friheten till egna formuleringar, vilket kan leda till relevanta följdfrågor under intervjun.24 När intervjuguiden var färdig skrev vi även ner möjliga följdfrågor och den riktning vi gissade att informanterna skulle ta när de svarade på frågorna. Långt ifrån alla följdfrågor var till användning eftersom informanterna tog upp ämnen vi inte reflekterat över, vilket därmed resulterade i andra följdfrågor. Vi gjorde båda enskilda pilotintervjuer med vänner och familjemedlemmar innan intervjuerna med våra informanter ägde rum för att kunna avgöra vilka frågor som fungerar, tas bort eller omformuleras. Under denna tid kontaktade vi informanterna som vi med hjälp av bekanta blev introducerade till och skickade iväg informationsbrevet till dem. Den bestod av information om studien och dess syfte, samt informantens rättigheter. Urval och informanter När det var dags att välja ut informanter var första tanken att besöka ett gym och via ett gruppass presentera oss och vår studie. Efter att ha reflekterat kring huruvida det är lämpligt eller inte, beslutade vi oss att ta hjälp av bekanta. Vi kontaktade bekanta som i sin tur kontaktade sina bekanta och refererade oss till dem. Urvalsmetoden blev således en blandning av bekvämlighetsurval och målinriktat urval. Bekvämlighetsurval innebär att forskaren väljer ut informanter utifrån närmast tillgänglighet, det vill säga informanter som finns nära till hands.25 Vidare innebär målinriktat urval att forskaren väljer ut informanter som är passande och uppfyller kraven för studien.26 Detta tillämpade vi genom att som tidigare nämnt ta hjälp av bekanta, men även för att vi vid ett par tillfällen fick tacka nej till potentiella informanter för att de inte uppfyllde våra kriterier, som var att ha en variation mellan kön och erfarenhet kring träning på ett gym, samt informanter som gymmar eller vid något tillfälle befunnit sig på ett gym som erbjuder tjejdel. Totalt intervjuade vi sex informanter varav tre var män, och tre var kvinnor med ett ålderspann mellan 19 och 24 år. Valet av ett jämnt tal mellan könen var medvetet för att få 23 Bryman, s. 206. 24 Bryman, s. 415. 25 Bryman, s. 433. 26 Bryman, s. 392. 6

ett så rättvist resultat som möjligt. Med det menas att ett ojämnt antal eventuellt hade kunnat speglat arbetet genom att en stor del av insamlingsmaterialet skulle bestått av antingen kvinnors eller mäns utsagor. Att informanterna är nära i ålder var ett sammanträffande och inget som vi la stor vikt vid eftersom att intervjufrågorna och studien går att genomföra på människor i alla åldrar. Vi ville ha både kvinnliga och manliga informanter där någon eller några hade tidigare erfarenheter av gym med en särskild del för tjejer eller gym överlag, samt informanter som inte har varit på dessa platser eller har några erfarenheter alls. Vi kunde därmed inte intervjua alla informanter vi kom i kontakt med, det var svårt att hitta deltagare som aldrig varit på ett gym tidigare men som ändå ville ställa upp på en intervju om det. Det resulterade i att vi tänkte om och valde ett par informanter som vid något tillfälle befunnit sig på ett gym, men som inte är tränar där regelbundet. Utöver det var det viktigt att ha några eller ett par kvinnliga informanter som tränat eller befunnit sig på ett gym som erbjuder en tjejdel. Tjejdel eller tjejrum definieras som ett privatrum i ett gym, rummet består av olika redskap och maskiner som går att använda för olika övningar och träningsformer, där endast tjejer får vistas med undantag för manlig personal. Alla gym erbjuder dock inte ett sådant privatrum för tjejer. Transkribering När intervjuerna var genomförda började vi att transkribera. Vi valde att spela in intervjuerna, vilket enligt Fägerborg är den föredragna metoden för att man på så vis får med precis allt.27 Under transkriberingen skrev vi ner [...] när det blev paus och även ljud som [hmm] när de tänkte eller var osäkra på en fråga, samt [haha] när de skrattade för att tydliggöra att det som sades var på skämt. Alla intervjuer ägde inte rum på samma dag, men transkriberades de dagar intervjuerna genomfördes för att de fortfarande var färska i minnet, och för att enklare komma ihåg när det var pauser och informanternas mimik under pauserna. Metodreflektion Som tidigare nämnt utförde vi två enskilda pilotintervjuer för att vara förberedda inför de riktiga intervjuerna, samt för att se huruvida intervjuguiden fungerar eller inte. Intervjuguiden var vid det laget inte färdigutvecklad, men tanken var att se vilken riktning pilotinervjuerna skulle ta för att sedan komplettera den med relevanta frågor. Trots att pilotintervjuerna gick bra och gav oss mängder med idéer kring resterande frågor i intervjuguiden, var vi medvetna om att de riktiga intervjuerna inte skulle gå till lika smidigt. Detta kan bero på att de som intervjuades i våra pilotintervjuer var deltagare som 27 Fägerborg, Eva, Intervjuer, i Etnologiskt fältarbete, red. Kaijser Lars & Öhlander Magnus, (Lund, 2011), s. 88. 7

vi känner och har en bra relation till. Vi tror att det kan ha lett till en avslappnad miljö för både oss och deltagarna, samt att det inte fanns lika stora krav på oss som intervjuare. Eftersom vi tog hjälp av bekantas vänner fick vi väldigt fort svar om deras deltagande och kunde omgående sätta igång med intervjuerna. Platsen vi valde att genomföra intervjuerna på var biblioteket, anledningen till det var att det är en neutral plats med tillgång till ett separat rum. Vissa intervjuer blev längre och utförligare än andra. Alla intervjuer utom en varade mellan 20-30 minuter, en intervju blev så kort som cirka 13 minuter. Intervjuaren fick intrycket av att denna informant ville bli färdig så fort som möjligt eftersom hen svarade väldigt kortfattat på samtliga frågor. Det ledde till att intervjuaren själv undvek att fråga vissa följdfrågor på grund av att det blev obekvämt, trots det var intervjun i sig användningsbar för studien. Resterande intervjuerna skiljde sig väldigt mycket åt från den korta intervjun, här var stämningen mer lättsam med skämtsamma konversationer innan intervjuerna sattes igång, och även utförligare svar. Det kan ha sett annorlunda ut om vi hade valt informanter som vi inte har någon som helst koppling till, men på grund av att det var bekantas vänner är det möjligt att de hade förväntningar på hur vi är som personer.28 Vi fick intrycket av att informanterna tyckte det var roligt att medverka i våra intervjuer. Etik Vi har utgått utifrån Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska riktlinjer. Detta är en sammanfattning av de olika riktlinjerna tillsammans med en sammanfattning på hur vi har förhållit oss till dem: Det första är informationskravet, det innebär att informera deltagaren om studiens syfte. Informanterna fick ett informationsbrev där det bland annat stod att deltagandet i intervjun är frivilligt och att intervjun vid alla tillfällen kan avbrytas. Vi informerade även att personen som ställer upp på intervjun skulle avidentifieras samt att innehållet endast skulle användas i syfte till studien. Vi avslutade informationsbrevet med att skriva våra kontaktuppgifter för frågor och andra synpunkter. För att förtydliggöra detta valde vi att nämna allt detta under intervjun, innan vi började med att ställa frågorna.29 Det andra är samtyckeskravet, där informanten godkänner medverkan i intervjun. Informanten kan trots medverkan, välja att undvika svara på frågor som hen inte vill svara på. Som tidigare nämnt har informanten rättigheten att när som helst avbryta sin medverkan, vilket vi även 28 Kvale och Brinkmann, s. 71. 29 Vetenskapsra det, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samha llsvetenskaplig forskning, (2002). s.7 http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf (Ha mtat: 2017-02-03) 8

meddelade i informationsbrevet.30 Eftersom informanterna fick ta del av informationsbrevet långt innan intervjuerna ägde rum, fick de tid att tänka över sin medverkan och kontaktade sedan oss för att ge samtycke samt bestämma tid och datum för intervjun. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet, det innebär att information om personen inte sprids vidare. Personen ska även avidentifieras på bästa sätt och i informationsbrevet tydliggör vi att namn, ålder, yttre beskrivningar samt specifika detaljer på platser där intervjuerna ägde rum inte kommer nämnas i studien.31 Detta har vi förhållit oss till genom att exkludera namn, ålder och yttre beskrivningar. Istället har informanterna under arbetets gång benämnts enbart efter deras kön, detta för att det ansågs vara relevant för att ge sammanhang åt citaten. Det sista kravet är nyttjandekravet, det innebär att materialet endast används i denna studies syfte. Vi förhöll oss till detta genom att endast behålla materialet oss emellan.32 30 Vetenskapsrådet, s. 9. 31 Vetenskapsrådet, s. 12. 32 Vetenskapsrådet, s. 14. 9

Analys Religion Flera av informanterna tror att en anledning till varför kvinnor väljer att gymma i en separat anläggning beror på religion. De menar att kvinnor som bland annat är beslöjade finner det bekvämare med en tjejdel eftersom de då kan träna utan slöja, på grund av att inga män befinner sig där. En av de kvinnliga informanterna berättar detta ur egna erfarenheter och säger: Om ja ska tala ur min syn som muslim så kan det även vara för religion, man är bekvämare när man slipper ha på slöjan och massa stora kläder för att dölja kroppsformen. Det är liksom bara skönare att vara på gymmet och slippa tanken om att även killar är där. Det blir dock problematiskt när manlig personal kommer in i tjejrummet. Samma informant berättar att hon hanterar detta genom att försöka gömma sig bakom maskiner eller på något annat sätt täcka håret. De andra informanterna som nämnt religionen berättar det de har sett i gymmet. En informant berättar:... Idag är det så mångkulturellt där det finns kvinnor som är beslöjade och därför kanske det anses att ett tjejrum kan vara nödvändigt. Alla informanter som nämnde religion var positivt ställda kring tjejrummet. Det går således att säga att religion är en bidragande faktor till varför behovet för tjejrum finns, enligt informanterna. Här finns det även klara könsskillnader vad gäller klädesplagg (slöjan) och hur kvinnor täcker håret. Detta är något som bara berör kvinnor sett till hur våra informanter uttrycker sig. Den ena pratar ur egna erfarenheter och förklarar att hon som kvinna bär slöja, de andra nämner också enbart kvinnor när de talar om beslöjning. Det blir uppenbart att män i olika religoner eller kulturer inte förväntas täcka håret för det motsatta könet, vilket kan vara en av anledningarna till varför killrum inte efterfrågas. Osäkerhet Osäkerhet var något samtliga informanter nämnde vid åtminstone ett tillfälle i deras intervjuer. Det uppkom oftast när vi frågade varför tjejer väljer att gymma på ett tjejrum, detta är vad en manlig informant hade att säga: 10

Intervjuare: Vad bidrar till osäkerheten? Jag tänker att det lär finnas killar som också är osäkra men har ingen separat del för det. Informant: [Hmm] Jag vet inte.. tjejer eller kvinnor är lite känsligare än killar tror jag? Intervjuare: Du menar att tjejer är känsligare än killar överlag eller bara i gymmiljön? Informant: Jag skulle vilja säga överlag, men så klart kan det finnas undantag från båda sidorna. Intervjuare: Okej, tidigare nämnde du att tjejer kan bli uttittade av killar, att det därför finns en avdelning för tjejer. Men varför tror du tjejer har den tryggheten, att de kan gömma sig från det andra könet medan killar är fast i ett gemensamt rum? Informant: Bra fråga.. För det är ju orättvist egentligen [haha]. Nej men jag tror inte ett sådant rum skulle behövas för killar. Jag tror inte någon kille skulle våga gömma sig i ett sådant rum. Intervjuare: Har menar du med våga? Varför skulle det inte vara accepterat att som kille träna på ett killrum? Informant: För det passar inte killar att vara osäkra på det sättet som tjejer är.. Jag vet inte, jag ser det bara inte framför mig att killar flitigt skulle använda sig av ett sådant rum, jag skulle i alla fall inte det även om jag nu var osäker, skulle istället bitit ihop och kört i det vanliga rummet ändå. Det går att konstatera att informanten inte vill visa tecken på osäkerhet eftersom det för honom är en feminin egenskap. Informanten förknippar osäkerhet, vare sig det är på gymmet eller någon annanstans med kvinnlighet. Det gör att han och andra män enligt honom beter och anpassar sig utifrån det. I sin teori om genussystemet beskriver Hirdman män som det överordnade könet som innehar bättre egenskaper än kvinnor, vi håller med detta till viss del eftersom det finns undantag. Osäkerhet i sig kanske inte ses som en egenskap människor strävar efter att ha eller bli, dock kan det vara påfrestande att ständigt behöva utstråla en viss självsäkerhet som egentligen inte finns. Män känner behovet av att i detta fall låtsas vara någon de inte är, särskilt på gymmet som redan är mansdominerat.33 Samtidigt bidrar informanten själv till att dessa fördomar upprätthålls genom att referera till kvinnor som osäkra överlag. En annan aspekt av osäkerhet är att det kan vara anledningen till att tjejrummen används. En kvinnlig informant säger detta: 33 Mansfield, s. 33. 11

Jag är inte... vad ska man säga... helnöjd med mig själv. För mig är det friheten att kunna träna utan att behöva oroa mig för hur jag ser ut. Det känns tryggare att göra inför bara tjejer ifall tröjan råkar åka upp eller liknande. Denna informant menar att hon föredrar att träna på tjejrummet. Enligt vår tidigare forskning som handlar om kvinnliga identiteter och hur den kvinnliga kroppen bör se ut, kan det bero på att hon är osäker i sig själv. Mansfields har i avhandlingen kommit fram till att kvinnor i högre mån än män tränar för att de inte är nöjda med sina kroppar. Hon menar att det kan leda till behovet av att gömma sin kropp, i detta fall kan kvinnor gömma sig i tjejrummet.34 Ideal Inom gymmet finns det olika ideal att förhålla sig till, både vad gäller kroppen i sig, men även kläder människor använder på gymmet. Något som flera av informanterna har diskuterat är hur män och kvinnor klär sig och vad det kan bero på. En av informanterna beskriver det manliga idealet på detta sätt: Idealet för många män är ju linne som visar muskler, men även många killar som har exempelvis fotbollskläder när man tränar vilket jag märkt av. Har nog inte sett så många killar bära långärmade tröjor så det kanske man kan utesluta som ideal. Även andra informanter har nämnt att männen har på sig tajta linnen och att det finns olika anledningar för detta. En anledning kan vara för att visa upp musklerna inför andra, en annan är att vissa muskler i ett linne framhävs och personen tydligare kan se vilken muskelgrupp som tränas, om den tränas och om det görs på rätt sätt. Även kvinnornas val av kläder är något som har diskuterats. Tre informanter nämnde att de sett att vissa gymmar med smink och att de väljer att ha tajta träningskläder som framhäver kroppen. En kvinnlig informant förklarar vad som ligger till grund för att tjejer exempelvis använder smink på gymmet: Jag ser ju att det finns de tjejer som använder smink. Jag tänker såhär, vissa tjejer sminkar sig för killar och vissa kanske gör det för sig själva då de inte är bekväma utan smink. Om det är tjejgym så ser man mer ut som man vill och då känns det som att idealen inte samma sak där. Men jag tror inte att det påverkas så jättemycket beroende på vilken avdelning man gymmar på då många sminkar sig för sig själva. Ett exempel är att många väljer att ha fina, tajta träningskläder. Det spelar ingen roll i vilken del man gymmar då jag känner några och läst på olika 34 Mansfield, s. 7. 12

tjejgrupper att man känner sig mer motiverad när man har fina träningskläder, det kan även jag känna. Men sen kan de ju vara att vissa tränar efter jobbet eller skolan och behåller sminket på, så brukar jag göra. Hon förklarar att det inte finns lika stora krav på att uppfylla idealet i tjejrummet, det kan alltså vara en anledning till att tjejer gymmar i tjejrummet. De kan känna sig bekvämare utan att behöva tänka på vad killar kommer att tycka om dem när de inte är sminkade eller har tajta kläder. Några av informanterna menar även att kvinnor strävar efter större bakdel. En av de kvinnliga informanterna beskriver hur hon gillar att göra övningen benböj men att hon blir obekväm av att utföra den inför män på grund av blickarna. Därför väljer hon att göra vissa övningar som är utmanande i tjejrummet, dessa övningar är till för att sträva efter en viss kroppsideal som finns i samhället. Thomas Johansson håller med angående att större bakdel eftersträvas av de flesta kvinnor, han nämner dock kvinnor som med vilja framhäver den på gymmet genom att bland att puta med svanken. 35Informanten stämmer inte överens med det Johansson beskriver eftersom hon inte strävar efter att få manlig uppmärksamhet, dock bekräftar det att hur en större bakdel är idealet som även hon förhåller sig till. Den ideala kroppen för män och kvinnor ser väldigt olika ut. Männen ska helst vara muskulösa medan kvinnorna ska vara smala men ändå vara fasta och ha tydliga konturer. Hirdman menar att det finns olika egenskaper som beskriver män och kvinnor.36 Dessa egenskaper är i detta fall idealen, som skiljer på män och kvinnor. Tidigare har klädseln i gymmet diskuterats, det vill säga hur män och kvinnor klär sig och varför de gör det. Valet av klädseln grundar sig alltså på vad som anses passa en kvinna och vad som anses passa en man. Bekvämlighet Bekvämlighet var något alla informanter nämnde i sina intervjuer. Både våra kvinnliga och manliga informanter hade väldigt liknande svar gällande tjejers val av träning på enskild del. De nämnde hur bekvämlighet kan vara en stor faktor, och att mycket hänger ihop med mäns blickar gentemot dem. För mig är det skönt att kunna göra det jag vill utan att vara obekväm med vissa ställningar eller böjningar som till exempel squats. Sen tror jag det kan bero på att 35 Johansson, s. 117. 36 Hirdman, s. 51. 13

vissa tjejer inte kan så mycket om gym så de kanske inte är så bekväma med att dra till sig uppmärksamhet av killar. (Kvinnlig informant) Citatet ovan visar varför en kvinnlig informant tränar på ett tjejrum istället för gemensamma rummet där även män får vistas. En annan kvinnlig informant nämner hur det som tjej kan kännas att gymma bland män, att det alltid finns en känsla av att någon (män) iakttar en och hur det i sin tur bidrar till att hon blir obekväm. Detta är vad våra manliga informanter hade att säga om varför vissa kvinnor föredrar att gymma i tjejrum: Att killar kollar kanske. Tror inte det är kul att träna medan folk stirrar sönder, det är klart man blir obekväm när någon iakttar en. Eftersom de kommer till en miljö de vet inte tillhör deras kön, om du förstår vad jag menar? Dessutom kör tjejer mer rumpa och ben som innehåller pinsamma ställningar eller böjningar och det drar lätt uppmärksamhet av oss killar... Som kille har jag aldrig upplevt att killar trakasserar tjejer men jag har märkt av många blickar och om jag var tjej hade jag blivit obekväm av killar som bara stirrar så det är nog en viktig faktor det också. Citaten som är tagna av två olika informanter visar på att män i detta fall är medvetna om att deras blickar kan störa och få kvinnor att känna sig obekväma i deras närvaro. Männens beteende kan således vara till grund för varför tjejrum efterfrågas. Frågan är då varför män fortsätter att göra det när de förstår konsekvenserna av deras handlande. Enligt Backlund går det att utöva makt och få individer att känna sig underlägsna genom blickar och iakttagelser.37 Oavsett om de manliga informanterna gör det medveten eller omedvetet, och huruvida deras avsikt är att förminska kvinnor eller inte, är det vad det leder till. Detta går väldigt tydligt att se eftersom alla kvinnliga informanter i princip svarade likadant på frågan om varför de tror tjejer gymmar på tjejrum. Man kan utifrån deras föreställningar dra slutsatsen att det grundar sig i mäns beteende, och att det är anledningen till varför tjejrum efterfrågas. Detta kan vara konsekvensen av det Connell kallar för patriarkatet, män utövar i detta fall makt mot kvinnor och resulterar i att kvinnor inte längre vill vistas på samma arena, det vill säga gemensamma rummet på gymmet.38 Män behöver som tidigare nämnt inte göra det medvetet, och det är däri problemet ligger, patriarkatet är en djupt liggande samhällsstruktur som påverkar kvinnor negativt på olika plan. Hirdman menar att män och kvinnor blir fostrade till att bli män och kvinnor, det innebär att män enligt henne fostras till sitt beteende.39 Hon menar också att män blir tilldelade de egenskaper eller beteenden som betraktas ha högre status än kvinnor, vilket i 37 Backlund, Britt, Inte bara ord: en bok om talad kommunikation (Lund, 2006), s. 11. 38 Connell, s. 111. 39 Hirdman, s. 51. 14

detta fall stämmer eftersom männen i gymmet innehar makten och utövar det mot kvinnor. En annan informant säger detta: Eftersom att jag inte går till gymmet endast för att träna... eller självklart går jag ju mest för att träna men det är ju kul att se annat än bara killar om man säger så...[haha] Detta bekräftar än en gång att informanten är medveten om sitt beteende och vilken effekt det kan ha. Objektifieringen av kvinnor i samhället är så pass accepterat att informanten kände att det var okej att skämta om. Dock kan precis det vara anledningen till att informanten uttryckte sig på det viset. När kvinnokroppen framställs som något vackert i bland annat media, bjuder det in till åsikter och tankar om kvinnor, vilket kan vara därför han kände friheten till att erkänna att han till viss del är där för att spana in tjejer. Uppdelningen Gymmet är uppdelat på olika plan, det kan vara allt från att män och kvinnor använder olika maskiner till en fysisk uppdelning där kvinnor har en helt egen del i gymmet. De flesta informanterna menade att tjejrummet inte bidrar med något negativt, utan att det är positivt att kvinnor har den möjligheten att välja vart de vill gymma. En av de manliga informanterna säger detta: Uppdelningen bidrar inte till något negativt enligt mig, det bidrar bara till att människor blir bekväma, om man tycker det är dåligt med tjejgym så kan man ju träna på den allmänna avdelningen så det hela lättar ju bara för tjejer som vill vara separerade. Dock är det inte alla killar som tänker så, en annan manlig informant menar att det är positivt för kvinnorna men att det ändå är lite negativt för honom. Informanten anser att det är tråkigt att endast träna bland killar och att det är bättre med en variation bland könen på gymmet. Detta för att han på vis kan titta och skapa kontakt med tjejer. Detta tankesätt är något Johansson tar upp, han menar att det är naturligt och att det många gånger förekommer att människor letar efter en partner i gymmet.40 Utifrån det kan tjejrummet och uppdelningen anses vara negativt eftersom kvinnor till mestadels tränar där, vilket gör det svårare för män och kvinnor att integrera med varandra och därmed skapa en viss kontakt som senare kan leda till olika relationer. Det finns även en uppdelning i sättet att träna på gymmet bland män och kvinnor. Flera av informanterna har märkt att de flesta män befinner sig bland tunga och fria vikter medan 40 Johansson, s. 81. 15

många kvinnor befinner sig vid spring banden och andra konditionsmaskiner. De kvinnliga informanterna som har befunnit sig i ett gym med tjejrum har nämnt att det kvinnliga rummet inte innehåller mycket verktyg för fria vikter, och att det till mestadels består av maskiner. Detta gör att idealen framhävs ytterligare, det visar på att män och kvinnor tränar olika baserad på hur de vill att de ska se ut, något som gymmet i detta fall har tagit hänsyn till genom att fylla tjejrummet med maskiner de tror tjejer har mest användning av. Dessutom finns det föreställningar om att styrketräning, särskild med tunga och fria vikter, väldigt fort kan leda till en skrymmande figur.41 Det gör att kvinnor som tidigare nämnt i många fall bara håller sig till konditionsmaskiner eller lättare vikter. Därför beskrivs styrketräning som något där män dominerar och är mer kunniga inom medan de flesta kvinnor tränar kondition eller gruppass såsom aerobics.42 En av de kvinnliga informanterna stärker detta påstående och säger: Majoriteten av killarna kör med tunga vikter medan en liten del syns mer på löpband eller liknande och är där för att förbränna fett. När det gäller tjejerna är det mer blandat då en stor del kör både kondition och lite vikter medan en större del bara kör kondition men då och då testar nån apparat. Sen finns det några få tjejer som man ser har spenderat många timmar och år på gymmet, de ser man alltid köra tungt. Detta är något som går att koppla till hur det såg ut i gymmen förr i tiden. Att män befinner sig vid de tunga vikterna kan bero på idealet som förts vidare från 1700-talet, det vill säga att män ska vara muskulösa och starka. Gymmet skapades för att vara en plats för muskelbyggande och i gymmets första början var det enbart män som tränade där. Tidigare konstaterade vi att den manliga gymkulturen som fanns då, fortfarande sitter kvar till viss del. Detta kan också vara en sådan sak, idealet för hur män ska se ut har inte förändrats och sitter kvar, vilket kan vara anledningen till varför män spenderar mycket tid bland tunga och fria vikter.43 Mansdominans Gymmet var under 1980-talet fortfarande mansdominerat trots att kvinnor befann sig där för att träna och det började bli allt vanligare.44 Det är något våra informanter också har nämnt, nämligen att de anser att gymmet fortfarande är mansdominerat trots att allt fler kvinnor tränar. Detta grundar sig bland annat i att de kvinnliga informanterna känner att 41 Mansfield, s. 178. 42 Johansson, s. 100. 43 Johansson, s. 16-17. 44 Johansson, s. 165. 16

männen tar för sig mer och att det oftast är männen de får vänta på för att få träna vid en maskin. Att många kvinnor väljer att träna i separata anläggningar kan bero på den maskulina dominansen som råder på gymmet. En kvinnlig informant säger: Man har väl alltid associerat gymmet med män mer än med kvinnor, därför tror jag att både män och kvinnor känner att gymmet i första hand är männens och att kvinnorna kliver in i männens hemmaplan. Där tror ja svaret på din fråga kan ligga. Alltså att killar känner sig bekvämare på gymmet än vad kvinnorna gör. Mansdominansen går även att koppla till Connells teori om genusstrukturen. Hon menar att vi lever i ett mansdominerat samhälle som heter patriarkatet. Männen är de som utövar mat mot kvinnor på grund av att de har högre status i samhället. Det hör ihop med det en manlig informant säger om hur gymmet egentligen är till för grabbar. Det är nog för att tjejer har lättare för att bli obekväma, gym har som jag ser det alltid setts som ett ställe för grabbar och inte flickor. Visst ett killgym för killar skulle väll vara bra men för killar under 18 år då. Vid en fråga om varför informanten tror att vissa tjejer gymmar i ett tjejrum svarade informanten att kvinnor inte känner sig bekväma med att gymma bland män eftersom de drar till sig uppmärksamhet vid vissa övningar. Även många män tränar underdelen av kroppen som innefattar pinsamma ställningar och böjningar. Trots det finner de inga konstigheter i att göra det inför det motsatta könet, vilket visar på att gymmet inte är en neutral plats. En manlig informant bekräftar det genom att bara nämna tjejer vid benträning och kallar gymmet för en plats som tillhör män: Eftersom de [kvinnorna] kommer till en miljö de vet inte tillhör deras kön, om du förstår vad jag menar? Dessutom kör tjejer mer rumpa och ben som innehåller pinsamma ställningar eller böjningar o de drar lätt uppmärksamhet av oss killar. Hirdman menar att det finns skillnader på vad som anses vara manligt och kvinnligt. Män och kvinnor har olika egenskaper och att detta bidrar till en uppdelning mellan män och kvinnor, i detta fall blir det en uppdelning på gymmet. Även Hirdman nämner mansdominansen och menar att män är normen, vilket leder till att kvinnorna är det avvikande könet, något som syns väldigt tydligt på gymmet. 45 45 Hirdman, s. 51. 17

Killrum I Sverige finns det flertal gym som erbjuder kvinnor ett eget rum att träna i där män inte har tillträde. Som vi konstaterat finns inte ett motsvarande rum för män. När det gäller behovet av ett killrum svarade alla informanter utom en likadant: Antagligen för att behovet var större för tjejer, hade det varit nöd på killar hade det förmodligen varit en egen avdelning för dem också. (Manlig informant) Jag tror nog att det skulle vara ganska så tomt. Killar brukar ju oftast träna och spänna sig framför speglarna när tjejer går förbi bland annat, jag tror inte de är så obekväma med tjejer runt omkring då. De är ju inte så ofta det händer att en tjej får en stillblick på killens bakdel när han gör squats liksom. (Kvinnlig informant) Enligt informanterna finns det inget behov av killrum på gymmet, och att det säkerligen skulle uppkomma samtidigt som tjejrum etablerades ifall efterfrågan var stor. Olika informanter uttryckte också vid flera tillfällen att gymmet är männens och att kvinnor kliver in på deras hemmaplan. Det kan innebära att män känner sig så pass hemma på gymmet, att ett sådant rum inte är nödvändigt. Ovan konstaterade vi också att kvinnors beteende gentemot dem inte påverkar eller får dem att vilja träna själva. Dock höll en kvinnlig informant inte med: Intervjuare: Okej, hur tror du det skulle se ut om det fanns separata delar för killar? Informant: Tror många killar skulle gilla det. Intervjuare: Varför då? Informant: För att de då inte omringas av tjejer som kan få dem att släppa fokus. Intervjuare: På vilket sätt skulle tjejer distrahera killar från att träna? Informant: När de är lättklädda, eller utför vissa övningar kanske. Informanten ser positivt på ett killrum och menar att det är ett verktyg för killar att kunna fokusera på sin träning utan att distraheras av tjejers närvaro. Precis som diskussionen om mäns iakttagande ovan, visar informantens svar på enlighet med Hirdmans teori om genussystemet. Det vill säga att det kvinnliga könet definieras av det manliga och förväntas förhålla sig till det.46 Enligt detta citat behöver män således ett eget rum för att de själva inte kan behärska sig från att spana in tjejer, det vill säga på grund av deras eget beteende. 46 Hirdman, s. 50. 18

Medan kvinnor behöver ett eget rum för att mäns iakttagande gör dem obekväma, alltså också på grund av mäns beteende. 19

Diskussion Vi hittade en röd tråd genom i alla informanternas utsagor där alla såg positivt på könsuppdelningen vad gäller tjejrummet eftersom efterfrågan finns. Dock var det en manlig informant som nämnde att det var positivt för kvinnorna, men inte för han själv eftersom han vill se mer av kvinnorna på gymmet, enligt vår tolkning både för att objektifiera och skapa kontakt med det. Detta påstående från den manliga informanten bekräftade det samtliga kvinnliga informanter nämnde, att de alltid iakttas av män och hur det leder till att dem blir obekväma. Under kodningsprocessen blev informanternas ställning kring separata killlrum väldigt tydligt för oss. Än en gång var det alla utom en (kvinnlig) informant vars åsikt skilde sig från resterande, som var att behovet av killrum inte är eftertraktat och att det inte är nödvändigt. Vid olika tillfällen blev det uppenbart att gymmet beskrivs som mansdominerat och att det är därför män inte behöver ett avskilt rum att träna på. Vi kom fram till att denna mansdominans som genomsyrar samhället överlag47, även råder på gymmet. Under intervjuerna framkom det olika faktorer som kan bidra till att det finns en könsuppdelning på gymmet. Det alla våra informanter hade gemensamt var benämningen av osäkerhet och bekvämlighet vid frågan om varför tjejer gymmar på tjejrum. Det kan således vara bidragande faktorer till varför könsuppdelningen finns överhuvudtaget. Att kvinnor inte känner sig bekväma grundar sig på mäns blickar och beteende gentemot dem när de tränar, vilket leder till att kvinnor inte kan utför övningar som exempelvis benböj. Osäkerheten grundar sig på erfarenhet och hur gymkulturen är maskulin,48 det gör det svårare för kvinnor, särskilt nybörjare, att kliva in på männens arena. Vidare har andra aspekter såsom religion diskuterats och att tjejrummet är en bra plats för kvinnor som bär slöja. Olika informanter har nämnt att det inom tjejrummet inte ställs lika höga krav på klädsel vad gäller kvinnor. Både vad gäller att kunna ta av sig slöjan vid träning, men också att smink och tajta kläder inte har en lika stor betydelse. Det finns bland våra informanter uppfattningar om skillnader mellan könen i gymmet. Ett exempel är idealen och klädseln, hur män och kvinnor väljer att klä sig medan de tränar. Flera informanter har nämnt de tajta tightsen och sminket som kvinnorna använder men även de urringade linnena killarna har. Dock har dessa ideal diskuterat ur olika aspekter, exempelvis att vissa kvinnor är obekväma utan smink eller det faktum att de är sminkade på gymmet kan bero på att de tidigare haft andra aktiviteter. Ett annat exempel är att männens val av urringade tröjor kan bero på att de vill se hur någon specifik muskelgrupp ser ut medan den tränas. Sedan finns det även förväntningar på hur män och kvinnor ska 47 Connell, s. 111. 48 Johansson, s. 165. 20

se ut, vilket leder till en uppdelning bland vikterna och maskinerna. De flesta män befinner sig bland de fria vikterna medan kvinnor befinner sig vid konditionsmaskiner, just på grund av idealen där män ska vara muskulösa och kvinnor slanka. Vidare diskuterades män och kvinnors beteende, hur de skiljer sig från varandra och vilken inverkan beteendet kan ha på det motsatta könet. Det konstaterades att männens beteende ligger till grund för tjejers behov av tjejrum, medan män inte utsätts för liknande handlingssätt. Detta kopplades till Hirdman som menar att kvinnor och män fostras till och besitter olika beteenden/egenskaper.49 49 Hirdman, s. 51. 21

Referenser Backlund, Britt. Inte bara ord: en bok om talad kommunikation (Lund: Studentlitteratur, 2006). Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö: Liber, 2011). Butler, Judith. Genustrubbel (Göteborg: Daidalos, 2007). Connell, Raewyn. Maskuliniteter (Göteborg: Daidalos, 2008). Fägerborg, Eva, Intervjuer, i Etnologiskt fältarbete, red Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (Lund: Studentlitteratur, 2011). Hirdman, Yvonne, Genussytemet reflektioner kring kvinnors sociala ordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3 (1988), s. 46-63. Johansson, Thomas. Den skulpterade kroppen: gymkultur, friskvård och estetik (Stockholm: Carlsson, 1998). Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund: Studentlitteratur, 2009). Mansfield, Louise. Gender, power, and identities in the fitness gym - towards a sociology of the excercise body-beautiful complex. (England: Loughborough University, 2005). Söderström, Tor. Gymkulturens logik (Umeå: Umeå Universitet, 1999). Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Stockholm: 2002). http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf (Hämtat: 2017-02- 03) 22