PLAN FÖR ORDNANDE AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN. VERSION 0.5/Beredningsgruppen för social- och hälsovården

PLAN FÖR ORDNANDE AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN VERSION 0.5/Beredningsgruppen för social- och hälsovården

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 4 2. Plan för ordnande av social- och hälsovårdstjänster i landskapet Österbotten... 4 2.1 Centrala begrepp... 5 3 Målet för social- och hälsovårdstjänsterna i landskapet Österbotten... 7 3.1 Vision... 9 3.2. Servicelöftet ur kundens perspektiv... 9 3.3. Servicestrategi... 10 3.4 De viktigaste frågorna som styr social- och hälsovårdstjänsterna i Österbotten... 10 3.4.1 Finlands mest högklassiga, tvåspråkiga social- och hälsovårdstjänster... 11 3.4.2 Täckande närtjänster som kompletteras med hjälp av digitalisering... 11 3.4.3 Servicekontinuiteten är tryggad genom kundplanen och vid behov får kunden en egen kontaktperson... 12 3.4.4 Kundorientering är utgångspunkten för varje kundmöte... 13 3.4.5. Servicen ordnas tryggt och kostnadseffektivt... 13 3.4.6 Den offentliga, privata och tredje sektorn bildar en fungerande helhet för kunden... 13 4 En bra arbetsplats för personalen... 13 4.1 Gott ledarskap... 14 4.2 Trygg arbetsgemenskap... 14 4.3 Kompetens... 14 4.4 Framtida möjligheter och utmaningar... 14 5 Anordnande inom social- och hälsovården... 14 5.1. Anordnarens definition av servicehelheter per kundgrupp... 16 5.1.1. Servicehelhet för barn, unga och familjer... 17 5.1.2. Servicehelhet för personer i arbetsför... 18 5.1.3 Servicehelheten för seniorer... 20 5.2. Kvalitetsledning och utvärdering... 22 5.3 Servicehantering... 22 5.4 Serviceupphandling... 22 5.5 Forsknings-, utbildnings- och innovationstjänster... 23 2

6 Produktion av social- och hälsovårdstjänster... 23 6.1 Definition av social- och hälsovårdens servicehelheter... 23 6.2 Definition av serviceproduktion enligt servicegrupp... 24 6.2.1 Hälso- och sjukvårdstjänster... 25 6.2.2 Medicinska stödtjänster... 27 6.2.3 Munhälsovårdstjänster... 30 6.2.4 Rehabiliteringstjänster... 33 6.2.5 Socialvårdstjänster... 36 6.2.6 Mental- och missbrukarvårdstjänster... 38 6.2.7 Handikappservice... 40 6.3 Gemensamma funktioner för produktionen av social- och hälsovårdstjänster... 44 6.3.1 Beredning och säkerställande av kundcentrerad verksamhet... 44 6.3.2 Tjänster för främjande av hälsa och välbefinnande... 44 6.3.3 Digitala tjänster... 44 6.3.4 Servicehandledning, bedömning av servicebehov och kundplan... 44 6.4 Beredning av kundsedeltjänster... 44 6.5 Beredning av tjänster inom ramen för personlig budget... 44 6.6 Beredning av läkartjänster... 44 7 Beredning av affärsverk för social- och hälsovårdsservice... 44 8 Beredning av direktvalstjänster... 44 8.1 Beredning av social- och hälsovårdscentralsverksamhet... 44 3

1. Inledning Den här planen om ordnande av social- och hälsovårdstjänster i landskapet Österbotten inrymmer en sammanställning över de viktigaste frågor som berör de uppgifter och tjänster som ska ordnas och förverkligas under landskapets ansvar. Den här planen som är den första integrerade och omfattande planen för social- och hälsovården inrymmer också den anordnandeplan om vilken det stadgas i hälso- och sjukvårdslagen. Den har redan från början uppgjorts i tätt samarbete med sakkunniga inom social- och hälsovården i regionen och genom hörande av landskapets invånare, politiker och kommundirektörer. Vid uppgörandet av planen har man också tillgodogjort sig av den rapport som färdigställdes år 2017 i samband med beredningen. Rapporten finns på webbplatsen för landskapsreformen Lagen om ordnande av social- och hälsovård inrymmer bestämmelser om social- och hälsovårdstjänster och tillgången till tjänster. Social- och hälsovårdstjänsterna ska till innehåll, omfattning och kvalitet motsvara kundernas behov. Tjänsterna ska vara samordnade helheter, som ordnas enligt befolkningens behov nära kunderna. Vid tillhandahållande av social- och hälsovårdstjänster ska tillgänglighet främjas. Social- och hälsovården ska ordnas på både finska och svenska om det i ett landskap finns kommuner med olika språk eller åtminstone en tvåspråkig kommun. Kommunerna ansvarar fortfarande för främjandet av invånarnas hälsa och välfärd. Landskapen har till uppgift att med hjälp av sin sakkunskap stödja det arbete som utförs i kommunerna för att främja välmående och hälsa. Landskapen ska ordna social- och hälsovårdstjänsterna så att en kund har möjlighet att välja tjänsteproducent på det sätt som det särskilt föreskrivs i lagstiftningen om valfrihet. Landskapet gör upp en servicestrategi och avger ett servicelöfte. Landskapet ska göra upp ett program för egenuppföljning för att säkerställa verksamheten och tjänsterna som hör till ansvaret för att ordna social- och hälsovård. Landskapet ska inom sitt område följa befolkningens välfärd och hälsa, kvaliteten och effektiviteten samt kostnaderna och produktiviteten i den social- och hälsovård landskapet ordnar och hur tjänsterna för kunderna har samordnats. Landskapet ska främja invånarnas deltagande och möjligheter att påverka. Invånarnas åsikter ska beaktas när landskapet bereder servicelöftet, samarbetsavtalet mellan landskapen och samarbetsområdets förslag till social- och hälsovårdsministeriet om de rikstäckande målen. Landskapet svarar för utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna inom sitt område. Samarbetsområdena kommer överens om gemensamma riktlinjer för utvecklingen och den ömsesidiga samordningen av utvecklingsverksamheten. Finansieringen av den social- och hälsovård som landskapet ordnar fastställs på grundval av lagen om landskapens finansiering. Den social- och hälsovård som ordnas av landskapen övervakas av statens tillstånds- och tillsynsmyndighet. Landskapet ska i samarbete med kommunerna i sitt område se till att det finns beredskap inför störningar och undantagsförhållanden. 2. Plan för ordnande av social- och hälsovårdstjänster i landskapet Österbotten Det viktigaste målet med planen om ordnande av social- och hälsovårdstjänster är att den ska fungera som en handbok för planeringen av landskapets social- och hälsovårdstjänster. I planen bildar visionen, servicestrategin och servicelöftet ett gemensamt mål för hur social- och hälsovårdstjänsterna i landskapet 4

Österbotten ska ordnas. Dessa måste iakttas av samtliga producenter då de utvecklar och utvärderar sina egna tjänster. 2.1 Centrala begrepp Landskapet som organisatör. Enligt regeringens utkast som berör vård- och landskapsreformen ska landskapen ordna de offentligt finansierade social- och hälsovårdstjänsterna från och med den 1.1.2020. Det innebär att landskapet inom sitt område planerar, leder och finansierar den helhet som social- och hälsotjänsterna bildar. Bild 1. Landskapets organiseringsansvar. Landskapet svarar för att tjänsterna utformas till smidiga helheter och vård- och servicekedjor för kunderna. Kommunerna ska längre varken ordna eller finansiera social- och hälsotjänsterna. Till kommunernas uppgifter kommer dock fortfarande att höra att främja välfärd och hälsa. Producent. Produktion av tjänster innebär att tjänsteproducenten och dess personal rent konkret tillhandahåller människorna social- och hälsovårdstjänster. Från och med den 1 januari 2020 är det landskapet som svarar för ordnandet av tjänsterna, till skillnad från nuläget när kommunerna och samkommunerna har ansvaret för ordnandet. Landskapet ska i sin servicestrategi tala om vilka tjänster invånarna erbjuds och hur de tjänster som omfattas av valfriheten och de övriga social- och hälsovårdstjänsterna samordnas. Landskapets affärsverk, bolag, sammanslutningar, sammanslutningar, föreningar, andelslag, stiftelser eller självständiga yrkesutövare kan producera offentligt finansierade. 5

Landskapet har en skyldighet att också själv producera social- och hälsovårdstjänster för att tillräcklig tillgång till förmånliga tjänster ska kunna säkerställas. Landskapets tjänsteproduktion ska ske separat i dess affärsverks regi. Närtjänster. Med närtjänster avses tjänster som används ofta och som de flesta människor behöver under sitt liv. Social- och hälsovårdens närtjänster tillhandahålls i kundens vardag och är relativt lätta att nå. I och med social- och hälsovårdsreformen får landskapen till uppgift att se till att människorna har tillgång till social- och hälsovårdstjänster på ett skäligt avstånd. Närtjänsterna är viktiga i synnerhet för kunder som behöver tjänster ofta och under en lång tid och för sådana som har svårt att ta sig till tjänster längre bort. Efter att social- och hälsovårdsreformen genomförts kommer människorna att få de social- och hälsovårdstjänster som behövs mest vid social- och hälsocentralerna. I glest bebyggda områden ska tillgången till tjänster även säkerställas med elektroniska och ambulerande tjänster. Med kund avses invånarna i ett landskap och andra för vilka landskapet enligt lag ska ordna social- och hälsovårdstjänster. Med bedömning av servicebehovet avses bedömning av servicebehovet enligt 36 och 37 i socialvårdslagen (1301/2014) och enligt 15 och 15 a i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), nedan äldreomsorgslagen, samt bedömning av vårdbehovet enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). Med kundplan avses en plan för undersökning, vård eller medicinsk rehabilitering enligt 4 a i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), nedan patientlagen, en service- och vårdplan enligt 7 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), nedan klientlagen, en klientplan enligt 39 i socialvårdslagen, en serviceplan enligt 16 i äldreomsorgslagen, en serviceplan enligt 3 a 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987), nedan handikappservicelagen, samt en klientplan enligt 30 i barnskyddslagen (417/2007). Med tjänsteproducent avses landskapets affärsverk (nedan affärsverk) enligt 52 i landskapslagen ( / ) samt aktiebolag och andra bolag, sammanslutningar, föreningar, andelslag, stiftelser och självständiga yrkesutövare som producerar social- och hälsovårdstjänster som omfattas av valfriheten enligt denna lag. Med privat tjänsteproducent avses annat än offentligt ägt aktiebolag och andra än offentligt ägda bolag, sammanslutningar, föreningar, andelslag, stiftelser och självständiga yrkesutövare som producerar socialoch hälsovårdstjänster som omfattas av valfriheten enligt denna lag. Med tjänsteenhet avses en tjänsteproducents administrativt organiserade helhet där det produceras social- och hälsovårdstjänster som omfattas av valfriheten enligt denna lag; en tjänstenhet kan ha flera verksamhetsställen. Med direktvalstjänster avses tjänster för vilka kunden själv kan välja tjänsteproducent direkt, utan att landskapet anvisat honom eller henne en sådan och utan att affärsverket gjort en bedömning av servicebehovet. Med social- och hälsocentral avses en tjänsteproducents tjänsteenhet där det produceras direktvalstjänster inom social- och hälsovård. Med mun- och tandvårdsenhet avses en tjänsteproducents tjänsteenhet där det produceras direktvalstjänster inom mun- och tandvård. Med kundsedel avses en förbindelse av ett affärsverk till en kund att ersätta kostnaderna för en tjänst som tillhandahålls av en annan av kunden vald tjänsteproducent, upp till ett värde som framgår av kundsedeln. 6

Med personlig budget avses en förbindelse av ett affärsverk till en kund att, utifrån kundens servicebehov samt kostnaderna för servicen, ersätta kostnaderna för tjänster som produceras av andra av kunden valda tjänsteproducenter, upp till ett värde som affärsverket har bestämt på förhand. Sådana direktvalstjänster inom social- och hälsovården som produceras av en social- och hälsocentral är: 1) hälsorådgivning och hälsoundersökningar enligt 13 i hälso- och sjukvårdslagen, 2) rådgivning och handledning inom hälso- och sjukvård, 3) undersökning, konstaterande och behandling av kunders symtom, funktionsförmåga och sjukdomar som inom området allmänmedicin utförs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården vid öppen mottagning, hembesök eller distanskontakt, 4) i 29 2 mom. 1 punkten i hälso- och sjukvårdslagen avsedd rådgivning och handledning som gäller rehabilitering och i 2 punkten i det momentet avsedd utredning av patientens funktions- och arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov som hör samman med de tjänster som avses ovan i 3 punkten, 5) utfärdande av intyg enligt 22 i hälso- och sjukvårdslagen när intygen har samband med tjänster som avses i 1 4 punkten, 6) laboratorietjänster och bilddiagnostik i samband med de tjänster som avses ovan, samt 7) rådgivning och handledning enligt 6 i socialvårdslagen som tillhandahålls av en yrkesutbildad person inom socialvården. Dessutom ska landskapet i de direktvalstjänster som produceras vid en social- och hälsocentral inkludera sådana konsultationer och mottagningstjänster i anslutning till i 1 mom. avsedda tjänster som tillhandahålls av andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården än sådana som är yrkesutbildade inom området allmänmedicin. Utöver tjänster inom allmänmedicin ska det vid varje social- och hälsocentral erbjudas tjänster inom minst två medicinska specialiteter. Landskapet ska med beaktande av behovet av behandling utav sjukdomar som har en stor inverkan på invånarnas hälsa fatta beslut om innehållet och omfattningen av de konsultationer och tjänster i samband med öppen mottagning som tillhandahålls inom de olika specialiteterna så att de motsvarar landskapsinvånarnas servicebehov. Samarbetsområde. Landskapet svarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster inom sitt område. För samarbetet mellan landskapen finns det fem samarbetsområden. I samtliga samarbetsområden finns ett universitetssjukhus, Landskapet Österbotten hör till Åbo samarbetsområde. Social- och hälsovårdstjänsterna i de landskap som hör till ett samarbetsområde samordnas genom ett samarbetsavtal. Inom samarbetsområdena avtalar man också om gemensamma principer för utveckling av verksamheten och om hur utvecklingsverksamheten ska samordnas. 3 Målet för social- och hälsovårdstjänsterna i landskapet Österbotten Med social- och hälsovårdstjänsterna i landskapet Österbotten vill man uppnå ett gemensamt mål. Målet har här beskrivits i form av en vision, en servicestrategi och ett servicelöfte. Målet bygger på en omfattande involvering av intressegrupper och workshopar som arrangerats för att man ska få reda på vad invånarna anser är det viktigaste då det gäller social- och hälsovårdstjänsterna. Dessa evenemang lockade nära nog 7

400 personer. Deltagarna bestod av invånare, social- och hälsovårdsexperter, kommundirektörer, regionala politiker och anställda. De frågor som lyftes fram vid workshoparna har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som sedan använts för att skapa ett gemensamt mål. I bild 2 visas de ord som nämndes oftast i diskussionerna. Bild 2. Ord som nämndes oftast i diskussionerna Före beredningen av målet förde man också en diskussion om de trender som kommer att påverka organiseringen och produktionen av social- och hälsovårdstjänsterna. Dessa har beskrivit i bild 3 som megatrender i Österbotten. Bild 4. Megatrender i Österbotten 8

3.1 Vision Vardagen för invånarna i Österbotten är trygg och för att bistå välbefinnandet ska man tillhandahålla de högklassigaste social- och hälsovårdstjänsterna i landet. Invånarna i Österbotten får sina tjänster nära hemmet eller i nära anslutning av någon annan boningsort. Med hjälp av digitalisering kan avstånden förkortas. Tjänsterna täcker till ytan ett omfattande landskap och goda rutiner har spritts över hela landskapet. I landskapet Österbotten utgör den genuina tvåspråkigheten en rikedom. Med en omfattande, sakkunnig och sektorövergripande servicehandledning kan man trygga att kunden har tillgång till ändamålsenliga, mångsidiga och förebyggande tjänster. Bild 4. Österbottens vision för social- och hälsovården (bilden kommer att uppdateras) 3.2. Servicelöftet ur kundens perspektiv Som invånare i landskapet Österbotten får du högklassiga och tvåspråkiga tjänster i rätt tid enligt en sektorövergripande bedömning som gjorts tillsammans med dig för att kartlägga ditt service- och vårdbehov. Vid behov får du hjälp av en sakkunnig kontaktperson, ansvarig arbetstagare eller ett team som ansvarar för din vård. Våra sakkunniga lyssnar på dig och arbetar tillsammans med dig för ditt välbefinnande. Med hjälp av det stöd samt den upplysning, vård och service som du får kan du klara dig i vardagen så självständigt och tryggt som möjligt. Din situation och ditt behov förstås och iakttas på ett heltäckande sätt. Utgående från behoven sammanställer man en vård- eller kundplan för dig. Med hjälp av handledning, rådgivning och servicehandledning får du förståelig information om landskapets social- och hälsovårdstjänster men också om det stöd som finns till förfogande i din livssituation. Du har också tillgång till egenvårdtjänster och elektroniska tjänster. Delaktighet är något som är viktigt för oss, därför får du medverka i din service och vård. Du kan delta i bedömningen och utvecklingen av vården och servicen. Nödvändiga tjänster fås smidigt och tillgängligt. Dessutom sörjer vi för att du har tillgång till mångsidiga närtjänster som tillhandahålls med låg tröskel. Tjänsterna bistår dig som kund i frågor som berör ditt liv, din hälsa och ditt välbefinnande. Du bemöts väl, Och upplever kvaliteten som god. Vi tummar 9

inte på din kund- och patientsäkerhet. Din vård och service bygger på den bästa, tillgängliga informationen. Du lämnas inte ensam. 3.3. Servicestrategi Landskapet ska utarbeta en servicestrategi i synnerhet för social- och hälsovårdstjänsterna och inkludera den i landskapsstrategin. I servicestrategin anges de centrala målen för social- och hälsovårdstjänsternas del. I servicestrategin beslutar landskapet om de långsiktiga målen för den social- och hälsovård som är på dess ansvar. I servicestrategin fastställer landskapet i egenskap av anordnare också mål för kvaliteten och minimimängden på de tjänster som ska upphandlas av privata producenter av social- och hälsovårdstjänster. Dessutom ska det i servicestrategin fastställas vilken del av upphandlingarna som konkurrensutsätts i syfte att utveckla nya lösningar som förbättrar den innovativa verksamheten och kostnadseffektiviteten i fråga om tjänsterna. Landskapet omsätter de mål som fastställts i servicestrategin i praktiken i den operativa verksamheten. Måluppfyllelsen beträffande de strategiska målen uppföljs och mäts med hjälp av indikatorer som fastställts av landskapet. I servicestrategin ska landskapet bl.a. - besluta om långsiktiga mål för den social- och hälsovård som omfattas av dess organiseringsansvar och i samband med detta beakta även de riksomfattande målen för social- och hälsovården - besluta om riktlinjer för när valfrihetslagstiftningen ska införas - besluta om riktlinjer för utbudet av direktvalstjänster - fastställa de landskapsspecifika målen och riktlinjerna i fråga om flerproducentmodellen med hänsyn till de riksomfattande målen, exempelvis vilken del av upphandlingarna som ska läggas ut på ett innovativt sätt samt i vilken omfattning och i vilka tjänster kundsedel och personlig budget ska användas - besluta om den egna serviceverksamhetens omfattning och roll i tjänsteproduktionen - sätta upp mål för de centrala tjänstehelheterna i fråga om integrationen av tjänsterna - sätta upp de centrala målen för servicestrukturen och kvaliteten - fastställa de centrala grundprinciperna för det fysiska och det digitala servicenätet - fastställa principerna för kundernas deltagande i arbetet med att utveckla tjänsterna - för social- och hälsovårdstjänsternas del fastställa de centrala riktlinjerna för det utvecklingsarbete som gäller främjandet av välfärd och hälsa. 3.4 De viktigaste frågorna som styr social- och hälsovårdstjänsterna i Österbotten I servicestrategin lyftes det fram många olika teman, men de viktigaste frågorna behandlas noggrannare i de följande kapitlen. I bild 6 syns de viktigaste temaområdena. 10

Bild 5. De viktigaste aspekterna som styr social- och hälsovårdstjänsterna i Österbotten 3.4.1 Finlands mest högklassiga, tvåspråkiga social- och hälsovårdstjänster Landskapet Österbotten har de högklassigaste tjänsterna i Finland, både betraktat från ett kundperspektiv och ett kliniskt perspektiv. Den bästa praxisen lanseras i landskapet som helhet. En hög kvalitet och fungerande tjänster tryggas med hjälp av en kompetent personal och smidiga servicehelheter som tillhandahålls i rätt tid. Den personal som arbetar inom social- och hälsovårdstjänsterna i Österbotten är kompetent, vilket gör att patienter och kunder kan känna en tillit till den. Vi erbjuder en attraktiv och modern arbetsplats, där personalen kan påverka verksamheten och utvecklas som yrkesperson. Tjänsterna tillhandahålls på de bägge inhemska språken. I mötet med kunden beaktas även flerspråkighet och specialgrupper. Goda språkkunskaper garanterar att kunden ges en förståelig information och servicehandledning. I landskapet strävar man efter att kontinuerligt utveckla verksamheten, där målet är att se till att vi tar lärdom av den bästa praxisen, upprätthåller ett smidigt samarbete mellan olika aktörer, följer ett kundorienterat verksamhetssätt och mäter våra resultat. De bästa experterna är de människor som använder sig av och tillhandhåller våra tjänster. De måste fås med i det arbete som syftar till att utveckla landskapets tjänster och få dem att bli högklassiga. I Österbotten använder man sig av fungerande och användarvänliga responssystem inom social- och hälsovårdstjänsterna. Kundrespons är en viktig del av verksamhetsutvärderingen och den ständiga utvecklingsverksamheten. 3.4.2 Täckande närtjänster som kompletteras med hjälp av digitalisering 11

I det nya landskapet utgår man från att servicenivån hålls åtminstone på samma nivå som för tillfället och att den i mån av möjlighet vidareutvecklas. De sätt som tjänsterna tillhandahålls på kan ändra i och med utvecklingen. Tjänsterna tillhandahålls i hela landskapet enligt enhetliga kriterier och utgående från kundens behov. De tjänster som social- och hälsocentralen tillhandahåller kommer att vara närtjänster, varför alla kommer att ha tillgång till de tjänster som krävs enligt lag. De täckande närtjänsterna stöds i olika bostadsområden med bland annat digitaliserade tjänster och ambulerande tjänster för att man ska kunna tillhandahålla till och med bättre tjänster än för närvarande i kommunerna. Vi kommer att tillgodogöra oss av digitalisering både i kundservicen och verksamhetsutvecklingen. Digitaliseringen kompletterar närtjänsterna och gör dem mångsidigare. I och med digitaliseringen möjliggörs också det mångprofessionella samarbetet och möjligheterna till snabba konsultationer, samtidigt som den tar tjänsterna närmare människan. Tjänsterna är inte bundna till tid och plats och kan därför användas flexiblare av kunden. Fungerande och pålitliga datasystem säkerställer att informationen hålls uppdaterad, vilket främjar säkerheten. Digitaliseringen bidrar till att skapa en trygg vardag för kunden. Tillsammans skapar vi digitala tjänster och erbjuder stöd vid användning. 3.4.3 Servicekontinuiteten är tryggad genom kundplanen och vid behov får kunden en egen kontaktperson Välfärdstjänster samt hälsofrämjande och förebyggande tjänster planeras och förverkligas i samarbete med aktörer inom social- och hälsovården, det nya landskapet och kommunerna samt invånarna. Välfärdsverksamheten och den hälsofrämjande verksamheten är ett omfattande paket som består av varierande helheter med vilka man kan skapa en fungerande vardag, välbefinnande och trygghet för kunderna. I Österbotten tillhandahåller man samordnade och obrutna social- och hälsovårdstjänster från början till slut. Enhetliga kund- och patientdatasystem i Österbotten tryggar att samtliga aktörer som deltar i ordnande och producering av tjänster för kunder/patienter har tillgång till aktuella och korrekta uppgifter. Omsorgen för i synnerhet personer som är i behov av många varierande vårdtjänster och ett fortlöpande kundförhållande sköts av ett mångprofessionellt team. Varje kund får vid behov en egen sakkunnig kontaktperson eller ansvarig arbetstagare. Olika aktörer och yrkesgrupper samarbetar tätt med varandra. Utgångspunkten för servicen och vården utgörs av människornas behov, en adekvat vårdstrukturering samt tjänster som fås i rätt tid och utan att köa. Människan får alltid kontakt då hon behöver det. Vård- och servicebehovet bedöms professionellt och med hjälp av kundplanen så att samtliga serviceproducenter är medvetna om helheten. Kunden involveras i uppgörandet av planen. På så sätt kan man förebygga att kunden bollas från en plats till en annan. Kunden ses alltid som en fysisk, psykisk och social helhet. Servicenivån i landskapet är klart och tydligt definierad. Invånarna i Österbotten får i hela landskapet tillgång till trygga och smidiga transportstjänster som motsvarar det befintliga servicebehovet. Transporterna kan till sin natur vara planerade och ickebrådskande eller akuta och brådskande. Kund- och patienttransporterna tillhandahålls på olika sätt, inklusive de transporter som kräver specialtransportmedel. Invånarna i Österbotten bör få tillgång till likvärdiga, nationella läkarhelikoptertjänster. 12

3.4.4 Kundorientering är utgångspunkten för varje kundmöte Inom social- och hälsovården i Österbotten upplever kunderna att de bemöts väl som individer och holistiskt på deras eget modersmål. Individen ses som en helhet genom hela servicekedjan i hennes egen omgivning. Tjänster tillhandahålls i rätt tid och i mötet med kunden förmedlas en känsla av rofylldhet och servicesmidighet. Kunderna och patienterna involveras i uppgörandet av service- och vårdplanen. Information finns att tillgå i en användarvänlig och förståelig form. Informationen stöder de val som ska fattas inom ramen för valfriheten och hjälper kunden att orientera sig bland de social- och hälsovårdstjänster som finns till förfogande. Samtliga aktörer i servicekedjan kan lätt få tillgång till den information som de behöver. Invånarna i landskapet klarar sig självständigt så gott det går med hjälp av den information och de tjänster och det stöd som de behöver. 3.4.5. Servicen ordnas tryggt och kostnadseffektivt Med trygghet avser man att invånarna i landskapet får de tjänster som de behöver av en kompetent personal då de behöver dem. Invånarna kan lita på att de inte lämnas ensamma. Trygghet innebär också att det inte inträffar några negativa händelser som kunde ha förebyggts inom landskapets social- och hälsovård. Social- och hälsovårdstjänsterna i Österbotten är ekonomiskt hållbara. Servicen är verkningsfull och mätbar. För att uppnå en kostnadseffektivitet förutsätts det att verksamheten håller en hög kvalitet och är patientsäker. Tjänster tillhandahålls för kunder i rätt tid och i en tillräcklig omfattning på basis av bedömningen och planeringen av vård- och servicebehovet. Kostnadseffektiviteten kommer att gynnas av den tilltagna användningen av digitala system, verksamhetssätt och tjänster. 3.4.6 Den offentliga, privata och tredje sektorn bildar en fungerande helhet för kunden 4 En bra arbetsplats för personalen I samband med beredningen av målsättningarna förde vi en diskussion med personalen om vilka frågor som är viktiga för dem. I bilden nedan kan du se de ord som ofta nämndes i diskussionen. 13

Bild 6. Ord som användes ofta i diskussionen med personalen I landskapet Österbotten vill vi att vår personal är kompetent och mår bra. Därför erbjuder vi en arbetsplats där man kan påverka arbetet och utvecklas som yrkesperson. Informationen i arbetsgemenskapen löper smidigt, finns lätt att tillgå och de anställda kan delta i diskussionen och i verksamhetsutvecklingen. 4.1 Gott ledarskap En bra arbetsgemenskap har en klar och gemensam målsättning och vision. Ett gott ledarskap innebär att personalen ges en möjlighet att växelverka och påverka det egna arbetet. En öppen, sporrande och trygg arbetskultur kan skapas i arbetsgemenskapen genom ett rättvist och likvärdigt ledarskap. 4.2 Trygg arbetsgemenskap Man ser till att personalen mår bra och att det råder en öppen atmosfär i arbetsgemenskapen. De fysiska arbetsomständigheterna och arbetsredskapen är ändamålsenliga. 4.3 Kompetens Personalens sakkunnighet och kompetens gör det möjligt att tillhandahålla en trygg och kundorienterad service på de bägge inhemska språken. Lanskapet satsar på personalens professionella utveckling och en högklassig kompetens. 4.4 Framtida möjligheter och utmaningar Digitaliseringen och den tekniska utvecklingen bidrar till att det mångprofessionella arbetet och de mångprofessionella arbetssätten kan utvecklas. Förändringsbehoven ses som en möjlighet. 5 Anordnande inom social- och hälsovården 14

Anordnandet av social- och hälsovården utgör en del av landskapet Österbottens hela anordnandekoncern. Utgångspunkten är en stark anordnare, men som fokuserar sig på uppföljning och på att dra upp huvudlinjer för verksamheten. Bild 7. Landskapet Österbottens anordnarorganisation Då det gäller anordnandet av social- och hälsovården så har befolkningen i landskapet delats in i tre kundsegment. Barn, unga och familjer; personer i arbetsför ålder samt seniorer. Uppföljningen och huvudlinjerna görs via dessa segment. I bilden nedan beskrivs anordnandefunktionen, där dessa tre kundsegment intar den viktigaste rollen, men där man också har lyft fram viktiga funktioner som anordnaren måste ta i beaktande. Bild 8. Anordnarfunktioner för social- och hälsovårdstjänsterna I anordnandet av social- och hälsovården kommer i synnerhet funktionerna i bilden nedan att betonas. Genom kvalitetsledning, utvärdering och övervakning kan anordnaren säkerställa kvaliteten och säkerheten på tjänsterna. Via upphandlingen av tjänster drar man upp viktiga riktlinjer för valfriheten, medan man genom hanteringen av tjänster säkerställer avtalsstyrningen. Via FUI-tjänsterna, dvs. forsknings-, 15

utvecklings- och innovationstjänsterna kan man trygga utvecklingsrutinerna och samtidigt erbjuda ut dem så att de kan tas i bruk i hela landskapet, samtidigt som man bedriver ett tätt samarbete med samarbetsområdet. Förväntad effekt (verkningsfullhet) Anordnarens servicemål för Österbottens kundgrupp Uppföljningsmätare för verkningsfullhet och servicemål Tjänster (hurdana tjänster behöver kundgruppen) Kunder (definition av kundgruppen) Kundgruppens huvudprocess Samarbete och kontaktytor Personal och anslag ORDNANDE AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER KVALITETSLEDNING, UTVÄRDERING OCH ÖVERVAKNING De krav som ställs på kvalitetssystemet i hela landskapet Definiering, utvärdering och implementering av ett program för egenkontroll Implementering av övervakningen i samråd med tillsynsmyndigheter Bestämmelser och inskrivningar som behövs för ordnande och övervakning av serviceproduktionen De inskrivningar som med tanke på övervakningen måste skrivas in i serviceproduktionsavtalen SERVICEUPPHANDLING Strategisk hantering, hantering av valfrihet, kartläggning av marknaderna och dialog SERVICEHANTERING Kriterier för och ersättning till producenter, villkoren för serviceproducenterna, avtalsstyrning och uppföljning FUI-TJÄNSTER Hantering och uppgörande av upplysning som anknyter till forskning, utveckling och innovationer (FUI), FUI-samarbete, samarbetsnätverk, samarbetsområden, Landskapets praxis angående intern utveckling, Landskapets praxis angående extern utveckling, Nationell hjälp och samordning MYNDIGHETSTJÄNSTER Myndighetsuppgifter Bild 9. Uppgifter inom anordnandet av social- och hälsovårdstjänster 5.1. Anordnarens definition av servicehelheter per kundgrupp I landskapet Österbotten antogs kundorientering som ett mål för definieringen av servicehelheten. För att kartlägga servicehelheterna indelades invånarna i landskapet i tre grupper på basis av i vilket skede av livscykeln de befann sig: 1) barn, unga och familjer; 2) personer i arbetsför ålder 3) seniorer. I den första fasen tog man fasta på följande frågor utgående från det perspektiv som utkristalliserades genom dessa tre kundgrupper: 16

5.1.1. Servicehelhet för barn, unga och familjer Målet för förväntad effekten inom servicehelheten för barn, unga och familjer Hälsan och välbefinnandet hos barn, unga och familjer ökar samtidigt som deras egna resurser stärks. Välbefinnandeindikatorerna och kundnöjdheten bland barnen, ungdomarna och familjerna i Österbotten är de bästa i landet. Servicetyngdpunkten flyttar över till preventiva och tidiga tjänster. Behovet av tjänster på krävande nivå minskar. Denna servicehelhet begränsas till barn i åldern 0-17 år, ungdomar i åldern 18 24 år och familjer med barn under 18 år. I och med de varierande åldersgränserna i lagstiftningen, men även för att man ska kunna trygga smidigheten inom servicekedjan så kan servicen omfatta även personer som är äldre. De tjänster som denna kundgrupp behöver har indelats i bastjänster som främjar hälsan och välbefinnandet, tjänster som stöder hälsan och välbefinnandet samt specialtjänster som stärker och rättar till hälsan och välbefinnandet. Den första gruppen inrymmer exempelvis mödra- och barnrådgivning och hemservice, den andra t.ex. familjerådgivning samt den tredje barnskydd och barnpsykiatri. De tjänster som blir kvar i kommunerna, varav de viktigaste är småbarnsfostran och den grundläggande undervisningen, utgör en viktig samarbets- och kontaktyta för den social- och hälsovård som är till för barn, unga och familjer. De tjänster som tillhandahålls för vuxna, såsom akut- och sjukvård samt mentalvårdsoch missbrukstjänster, utgör en samarbets- och kontaktyta inom själva social- och hälsovården. Övriga viktiga kontaktytor är exempelvis föreningar och församlingar. Servicemål Följande servicemål fastställdes för barn, unga och familjer: 1) Barn, unga, familjer och vuxna i familjer erbjuds bra övergripande stöd, service och vård i rätt tid och i samarbete med olika aktörer. 2) Servicen ordnas utgående från kundens behov i samarbete med barnet och barnets familj. 3) Servicen tillhandahålls lättillgängligt med låg tröskel nära vardagsmiljön samt digitalt. 4) Integrerad handledning och rådgivning kan fås smidigt 5) En gemensam vård- och kundplan uppgörs för kunden i samarbete med kunden. Service- och vårdprocesserna är smidiga. Uppföljningsmätare för förväntad effekt och servicemål Uppföljningsmätare för den förväntade effekten (KUVA-indikatorer eller annan förklaring) 1) Hälsan och välbefinnandet hos barn, unga och familjer ökar och de egna resurserna stärks Känner sig ensam (4816, 4712, 4713, 4714) Livskvalitet (4271) Nöjd med livet för närvarande (4811, 4700, 4701, 4702) Andelen kvinnor som rökt under graviditeten, % av alla föderskor (3069) 2) Välbefinnandeindikatorerna och kundnöjdheten bland barnen, ungdomarna och familjerna i Österbotten är de bästa i landet Hälsotillstånd (4817, 286, 3931) Barnfamiljer som fått utkomststöd (423) 17

NPS (net promotor score) landskapets affärsverk, kundnöjdhet 3) Servicetyngdpunkten flyttar över till preventiva och tidiga tjänster. Behovet av tjänster på krävande nivå minskar. Nettodriftskostnaderna för övriga öppenvårdstjänster för barn och familjer, (3795) Antalet omhändertagna barn (1077) Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, barnpsykiatri och ungdomspsykiatri (2483, 2484) Möjlighet att diskutera med en vuxen på skolan om saker som tynger en, % (skolhälsoenkät) 5.1.2. Servicehelhet för personer i arbetsför Målet för förväntad effekten inom servicehelheten för personer i arbetsför ålder Den arbetsföra befolkningen förblir arbets- och funktionsförmögen samt reder sig så självständigt som möjligt med hjälp av de egna resurserna. Kunden stöds och bistås i samarbete för att hon eller han ska kunna ansvara för hanteringen av vardagen och en aktiv egenvård. Servicen är smidig och ges i rätt tid. Denna servicehelhet begränsas till vuxna i åldern 25 64 år. Kunderna grupperas enligt servicebehov på följande sätt: 1) Kunder i behov av sporadisk rådgivning, handledning och/eller andra tjänster. 2) Kunder med upprepat och/eller vittomfattande vård- och servicebehov som kräver samordning 3) Kunder med specialiserat och/eller ständigt stöd- och servicebehov Målet för förväntad effekt och tjänster inom servicehelheten för personer i arbetsför ålder Målet för den förväntade effekten och tjänsterna bygger på den servicestrategi, vision och det servicelöfte som uppställts för social- och hälsovården i landskapet Österbotten. De mål som uppställts för förväntad effekten beskriver vad man strategiskt vill uppnå med tjänsterna. Följande servicemål har uppställts för servicehelheten för personer i arbetsför ålder i landskapet Österbotten 1) Kundgruppen har tillit till att behövliga tjänster finns att fås smidigt, utan att köa och tillgängligt i hela landskapet. Sammanjämkade serviceprocesser som ger ett värde så att det inte uppstår onödigt väntande i de olika faserna av processen. 2) Kunden deltar aktivt i egenvården samt i planeringen, utvecklingen och förverkligandet av de egna tjänsterna genom att utnyttja ny teknik. 3) Lättanvändbara flerkanaliga digitala tjänster används för att stöda egenvården samt tillfälliga och långvariga behov. 4) Tidig identifiering och bedömning av ett sektorövergripande service- och vårdbehov. 5) En kundplan uppgörs för kunden med iakttagande av anhöriga och stödnätverket, och en ansvarsperson utses. 6) Tjänsterna är kostnadseffektiva och effektfulla. 18

Tjänster som personer i arbetsför ålder behöver För att uppnå de mål som uppställts för förväntad effekten och tjänsterna måste landskapet ordna följande tjänster för personer i arbetsför ålder: Preventiva tjänster (t.ex. hälsogranskningar, hälsovård för arbetslösa, screeningar, förebyggande av smittsamma sjukdomar och folksjukdomar) Rådgivnings- och handledningstjänster med låg tröskel (tillgodogörande av också digitala tjänster) Socialarbete och socialhandledning Öppenvårdstjänster (bl.a. poliklinikverksamhet, mottagningstjänster, dagsjukhus, mobila tjänster, brådskande mottagning, tjänster tillhandahållna av specialarbetare, stödtjänster för hanteringen av vardagen) Mun- och tandvård (brådskande och icke-brådskande vård) Jour (somatik, triage inom psykiatrin och missbrukarvården, social- och samjour, kris- och tandjour) Prehospital akutsjukvård Diagnostiska enheter och åtgärdsenheter, dagkirurgi, operationer Avdelningsvårds-/vårdavdelningstjänster (dygnet runt vård) Sluten vård (i huvudsak mentalvårds- och missbruksklienter, specialomsorg för personer med handikapp och funktionsnedsättning) Tjänster som tillhandahålls hemma (hemservice, hemsjukvård, hemsjukhus, hemrehabilitering) Rehabiliteringstjänster (inkl. medicinsk och social rehabilitering) och hjälpmedelsverksamhet Tjänster som stöder rörlighet (tidigare transporttjänster) Stöd för närståendevård, ordnande av ledigt för närståendevårdare Rehabiliterande arbetsverksamhet och arbetslivstjänster (inkl. uppgörande av aktiveringsplan, sektorövergripande samservice (Typ, Ohjaamo), dagverksamhet Social- och hälsovårdstjänster som främjar integration Stödpersons- och kamratstödsverksamhet Boendeservice (inkl. serviceboende, skyddshem, tillfälligt boende, stödboende) Ekonomiskt stöd och ekonomisk rådgivning (förebyggande och kompletterande utkomstskydd, social kreditgivning) Tjänster som tillhandahålls av patient- och socialombudsmän Det finns flera samarbets- och kontaktytor, varav de viktigaste är de övriga tjänster som erbjuds inom social- och hälsovården, såsom företagshälsovård och övriga sjukhus och centraliserade kompetenscentrum samt den service som blir kvar i kommunerna och de myndighetstjänster som stöder personer i arbetsför ålder. Uppföljningsmätare för förväntad effekt och servicemål De mål som uppställts för förväntad effekt och tjänsterna uppföljs och bedöms delvis med hjälp av de nationella s.k. KUVA-indikatorerna, men också med hjälp av andra nationellt överenskomna nyckeltal. Personer i åldern 25 64 år som beviljats utkomststöd i en längre tid (personer som FPA beviljat förmåner) Andelen långtidsarbetslösa Hur många återvänder i arbete efter rehabilitering (exempelvis efter psykoterapi) och å andra sidan hur stort servicebehov har kunden då intensiva åtgärder vidtagits (t.ex. strokerehabilitering) Nyckeltal för vård- och servicetillgång samt genomströmningstider och handläggningstider 19

Icke-planerade besök, icke-planerat behov av vård/service av samma orsak Olika sjuklighetsindex (framförallt folksjukdomar) Antalet kontakter med rådgivnings- och handledningsservice Uppföljningsuppgifter över egenvårdsprogram Mätarpaket för större folksjukdomsgrupper, sjukpensioner, rehabiliteringspenningar/sjukpenningar i anknytning till dessa och hur stor andel av personer i arbetsför ålder deltar i arbetslivet Förverkligade kundplaner och också i förhållande till mätaren av funktionsförmåga Mätningar av kundupplevelser: Kundnöjdhetsmätningar, rekommendationsmätningar, vidtagna åtgärder i förhållande till resultatet av kundmätningar Antalet anmärkningar samt godkända klagomål och patientskador Netto- och bruttopriset på servicen i förhållande till övriga landskap Mätning av helhetskostnaderna för nyckelkunder i förhållande till den uppnådda hälsonyttan Användningsgraden av tjänsterna 5.1.3 Servicehelheten för seniorer Målet för förväntad effekten inom servicehelheten för seniorer: Så många seniorer som möjligt är funktionsförmögna, bor hemma och reder sig i vardagen. Servicehelheten begränsas till personer i åldern 65 + år. Merparten av seniorerna använder sig av samma social- och hälsovårdstjänster som den övriga befolkningen, exempelvis mottagningstjänster, sjukhustjänster och jourtjänster. Tjänster som är riktade till seniorer: Servicehandledningscentral och de tjänster som tillhandahålls vid denna central (upplysning, rådgivning och handledning) Tjänster som är till för att stöda hemmaboende Boendeservice Minnespoliklinik, geriatrisk poliklinik, rehabiliteringstjänster Servicemål Fastställda servicemål för seniorer: 1) En bra och trygg vardag där hemma Servicehandledningscentralen står till förfogande med upplysning, rådgivning och handledning som stöder seniorers egenvård och vardag Föregripande, tidigt stöd och stöd av funktionsförmågan utgör ett genomgående tema för samtliga tjänster till tillhandahålls för seniorer 2) Tjänsterna är lättillgängliga och ligger nära Kunden har tillgång till ett elektroniskt serviceregister Flera kontaktmöjligheter/-alternativ Enhetligt serviceutbud i hela landskapet Tjänster tillhandahålls 24/7h: Akuta sjukvårdstjänster, socialjour, digitala tjänster 3) Det digitala serviceutbudet utvidgas och möjligheten att välja olika tjänster blir bättre 20

Seniorer erbjuds möjlighet till digital självbedömning, som stöd för egenvården erbjuds digital omsorg digital aktivering i grupp och distansrehabilitering Sakkunnigtjänster 4) Mobila sakkunnigtjänster ökar Bedömningar av servicebehov genomförs t.ex. som hembesök eller så tillhandahålls sakkunnigtjänster med hjälp av elektroniska system Den prehospitala akutsjukvården deltar som en del av hälso- och sjukvården 24/7 i de bedömningsuppdrag som genomförs inom hälso- och sjukvården 5) Tjänster av god kvalitet (De bästa i Finland) Tvåspråkiga och tillgängliga Bemötande och kundinvolvering Användning av kvalitetsmätare 6) En kund/tjänst/vårdplan Uppföljningsmätare för förväntad effekt och servicemål Mätare ska användas för uppföljning av egen (= landskapets) verksamhet och framförallt för uppföljning och bedömning av förändringen/måluppfyllelsen. Dessutom ska mätare användas för riktmärkning (benchmarking). De utsedda mätarna bör vara tillförlitliga och bör också mäta den förändring som man vill uppnå. Bakomliggande faktorer (mätare som beskriver landskapets befolkningsunderlag, struktur, hälsa och välbefinnande) Nyckeltal utgående från seniorer Livskvalitet (65+) (Kuva mätarpaketet) EURO his-8, andelen som känner sig ensam, stora svårigheter i vardagshantering (egen upplevelse) Hälsotillstånd och sjukdomar (65+) (Kuva mätarpaketet) Höftfrakturer, fall, olyckor, gång 500 meter Upplevelse av det egna hälsotillståndet Servicestruktur (75+) (Kuva mätare + andra mätare) Effektiverat serviceboende, hemvård- klienter, vårddagar, besöksantal Användning av hälso- och sjukvårdens tjänster Jourtjänsternas användning Klienter inom ramen för regelbunden hemvård, besök och klientstruktur Närståendevård, antal och klientstruktur Servicehandledningens mätare (övriga mätare) Mängden kontakter och erhållen service (information, rådgivning och handledning) Klientstruktur (RAI nyckeltal) Mätare som ger bild av förändring 21

Vårddygn (vårddygn inom specialsjukvårdens psykiatri och somatik, vårddygn inom primärhälsovårdens bäddavdelningsvård) Användning av digitala tjänster (mängd, kvalitet och påverkan till servicestrukturen) Mätare för rehabilitering, hemrehabilitering och hemförlovning Kundresponsmätare Kundnöjdhet Kostnader Kostnader, nettoanvändning: hemvård, effektiverat serviceboende, övriga tjänster för seniorer Kostnadsutveckling Samarbete och gränssnitt: Mental- och missbrukarvårdstjänster Handikappservicetjänster Rehabiliteringstjänster Akut- och sjukvårdstjänster Mottagningstjänster Vuxensocialarbete Tjänster för främjande av hälsa och välbefinnande/ kommuner 5.2. Kvalitetsledning och utvärdering De krav som ställs på kvalitetssystemet i hela landskapet Definiering, utvärdering och implementering av ett program för egenuppföljning Implementering av övervakningen i samråd med tillsynsmyndigheter Bestämmelser och inskrivningar som behövs för ordnande och övervakning av serviceproduktionen De inskrivningar som med tanke på övervakningen måste skrivas in i serviceproduktionsavtalen 5.3 Servicehantering Strategisk hantering, hantering av valfrihet, kartläggning av marknaderna och dialog 5.4 Serviceupphandling Kriterier för och ersättningar till producenter Villkor som gäller för serviceproducenter Avtalsstyrning och uppföljning 22

5.5 Forsknings-, utbildnings- och innovationstjänster Hantering och skapande av FUI-information FUI-samarbete Samarbetsnätverk Samarbetsområden Lanskapets interna utvecklingspraxis Landskapets externa utvecklingspraxis Nationellt stöd och nationell samordning 6 Produktion av social- och hälsovårdstjänster Produktionen av social- och hälsovårdstjänsterna sköts både av landskapets affärsverk och av privata serviceproducenter. I nedan varande bild har man beskrivit strukturen och upplägget för serviceproduktionen. Även samarbetet med kommunerna intar en synnerligen viktig roll och betonas framförallt inom de tjänster som är till för att främja hälsan och välfärden (HYTE). Bild 10. Modell för produktion av social- och hälsovårdstjänster 6.1 Definition av social- och hälsovårdens servicehelheter I den första fasen då servicehelheterna fastställdes i februari 2018 i landskapet Österbotten indelades invånarna i tre olika kundgrupper enligt ålder. I mars 2018 indelades landskapets tjänster i följande servicehelheter; Hälsotjänster Rehabiliteringstjänster Sociala tjänster 23

Mentalvårds- och missbrukartjänster Handikappservice För såväl de klient- som servicespecifika helheterna har ställts mål för den effekt man förväntar av tjänsterna inom de olika servicehelheterna. Servicehelheterna definierades i samarbete med förändringsledarna och den beredningsgrupp som tillsatts för social- och hälsovården. Utöver ovanstående servicehelheter ska följande helheter tas i beaktande i produktionsberedningen Bild 11. Övrig beredning i anslutning till serviceproduktion 6.2 Definition av serviceproduktion enligt servicegrupp Efter att man definierat servicehelheterna enligt kundgrupp gick man över till att definiera servicehelheterna enligt servicegrupp. Bild 12. Kunden serviceprocess Kunden styrs i serviceprocessen utgående från hur intensivt service- och vårdbehov kunden har. Tjänsterna uppföljs och anpassas enligt kundens behov under den pågående processen. Målet är att tjänsterna ska bemöta kundens behov och göra det möjligt för kunden att klara sig självständigt i vardagen. Kundprocessen inom social- och hälsovården beskrivs i bilden nedan i enlighet med intensitet. 24

Bild 13. Kundprocessen inom social- och hälsovården (bilden ovan kommer att översättas) 6.2.1 Hälso- och sjukvårdstjänster Målet för förväntad effekten inom hälso- och sjukvården Invånarnas hälsa och välfärd tilltar, kundernas egna resurser bevaras och stärks. Invånarna klarar sig så självständigt och så länge som möjligt med hjälp av sina egna resurser och med en tilltro till att service finns att fås vid behov. De centrala sjuklighetsindikatorer som används för att mäta välbefinnandet och kundnöjdheten är de bästa i landet. Tjänsterna är kostnadseffektiva och förväntad effektiga. Servicegrupp och tjänster Invånarna i landskapet Österbotten erbjuds följande hälsotjänster som integrerar de närvarande tjänsterna inom primärvården och den specialiserade sjukvården. Tjänster med låg tröskel, där man även tillgodogör sig av digitala tjänster Preventiva tjänster, t.ex. hälsogranskningar, hälsovård för arbetslösa, hälsogranskningar för invandrare, hälsocentralernas andel av företagshälsovården, sjömanshälsovård, screeningar, förebyggande av smittsamma sjukdomar och folksjukdomar Barn- och mödrarådgivning Skol- ja studenthälsovård (tillhandahålls av affärsverket för grundskolor och läroinrättningar på andra stadiet) Öppenvårdstjänster, bl.a. poliklinikverksamhet, mottagningstjänster, dagsjukhus, mobila tjänster, brådskande mottagning, tjänster tillhandahållna av specialarbetare Hemsjukvård och hemsjukhus Åtgärdsenheter, dagkirurgi, operationer Förlossningsvård 25

Vårdavdelningstjänster/dygnet runt vård Prehospital akutsjukvård Jour; somatik, psykiatri och krisjour Rådgivning, handledning samt bedömning av vård- och servicebehov samt patientombudsmannaservice erbjuds inom servicekedjan i sin helhet Anordnarens servicemål för hälsotjänstgruppen i Österbotten Tyngdpunkten i servicen ligger på förebyggande och tidiga tjänster. Kunden deltar aktivt i egenvården samt i planeringen, utvecklingen och förverkligandet av de egna tjänsterna genom att utnyttja ny teknik. Kundens egen roll i servicekedjan stärks. De mål som uppställts för ordnandet av hälsotjänsterna i Österbotten: Hälsotjänster erbjuds i rätt tid, jämlikt, genuint tvåspråkigt, kostnadseffektivt och förväntad effektigt. Kunden kan smidigt ta kontakt och uträtta sina ärenden. Frekventa tjänster tillhandahålls nära vardagsmiljön genom att dra nytta av teknologi och mobila tjänster. De som är i behov av tillfälligt och sporadiskt stöd får service smidigt och utan dröjsmål. De som är i behov av vittomfattande stöd/vård identifieras och bedöms i ett tidigt skede. En vård- och kundplan uppgörs i samarbete med kunden. Samarbetet mellan producenter och olika nivåer i servicekedjan löper smidigt och tillförlitligt så att vården av kunden bildar en obruten helhet. Vården baserar sig rekommendationerna om god medicinsk praxis och enhetligt överenskomna vårdprinciper. Landskapet och serviceproducenterna har en tillräckligt rask beredskap att reagera och ändra på serviceutbudet då invånarnas vårdbehov förändras. För att uppnå den bästa kvaliteten och patientsäkerheten behövs det välmående och kompetent personal. Uppföljningsmätare för förväntad effekt och servicemål Mätningar av kundupplevelser, bl.a. upplevd kvalitet, delaktighet, NPS rekommendationsindex (Sotkanet och egenuppföljning) Mätare för hälsofrämjande åtgärder Vård- och servicetillgång samt genomströmningstider och handläggningstider (Hilmo, avohilmo och egenuppföljning) Användningsgraden av digitala och mobila tjänster (egenuppföljning) Uppföljningsuppgifter om egenvårdsprogram, antalet kontakter (egenuppföljning) Olika sjuklighetsindex, mätarpaket för större sjukdomsgrupper, sjukpensioner, rehabiliteringspenningar/sjukpenningar, hur stor andel av personer i arbetsför ålder är i arbetslivet (Sotkanet) Vilka serviceproducenter tyr sig kunden sig till för sin service (egenuppföljning, förutsätter utveckling) Icke-planerade besök, icke-planerat behov av vård/service av samma orsak (egenuppföljning, Hilmo, avohilmo) Kostnader i förhållande till diagnoser och vård, också i jämförelse med övriga landskap (THL, nationell benchmarking-statistik) Uppföljning av besök, kontakter, vårddagar, vårdperioder, åtgärder och köer (Hilmo, avohilmo och egenuppföljning) 26

Mätare för funktionsförmåga och andelen personer som bor hemma av invånarna (THL t.ex. RAI, Sotkanet, egenuppföljning) Andelen uppgjorda och uppdaterade vård/kundplaner i förhållande till antalet som är i behov av dem (egenuppföljning) Användningsgraden av tjänster, över- eller underanvändning (egenuppföljning) Uppföljning av kvalitetsindikatorer och nyckeltal (egenuppföljning, mätare för kvalitetssystem) Sjukfrånvaron och sjukpensioner angivet per diagnos och åldersgrupp (Sotkanet, sjukhusundersökning/arbetshälsoinstitutet, Keva) Antalet anmärkningar samt godkända klagomål och patientskador (egenuppföljning) Mätning av ändamålsenligheten hos servicekedjan (egenuppföljning, förutsätter utveckling) Personalens välbefinnande och sjukfrånvaron, NPS rekommendationsindex (egenuppföljning, sjukhusundersökning/arbetshälsoinstitutet) Kompetenskartläggning (egenuppföljning, förutsätter utveckling) 6.2.2 Medicinska stödtjänster 6.2.2.1 Apotekstjänster Servicegrupp Apoteket tillhandahåller inom ramen för lagen tjänster för Vasa centralsjukhus, Jakobstads sjukhus samt samtliga enheter som tillhandahåller social- och hälsovårdstjänster i landskapet. Tjänsterna omfattar IKTtjänster, systemunderhåll, instrumentvårdstjänster (sterilisering, tvättning av transportlådor) samt transporttjänster inom sjukhusen och landskapet. Då robotiken utvecklas så omfattar tjänsterna också robotikunderhåll. Servicegruppens viktigaste samarbetsparter är: Kundenheter, transportföretag, TeeSe Botnia Ab, varuleverantörer, andra sjukhusapotek, öppenvårdsapotek i regionen, anskaffningsringen för Åbo universitetssjukhus specialansvarsområde samt leverantörer av underhålls- och mättjänster. Anordnarens servicemål Läkemedelsförsörjningen ansvarar för kundenheternas behov samt för att leveranserna sker korrekt, i rätt tid och tillräckligt tätt. Dessutom tillhandahåller man farmaceutiska sakkunnigtjänster, avdelningsfarmaci och bedömning av läkemedelsbehandlingar både för enheter inom den specialiserade sjukvården och inom primärvården. Samtliga enheter som producerar social- och hälsovårdstjänster som ordnas av landskapet får sin läkemedelsförsörjning via Vasa centralsjukhus sjukhusapotek eller den självständiga läkemedelscentralen i Jakobstad. Läkemedelsförsörjningsenheterna sköter sina lagstadgade tillsynsuppgifter och lagringsuppgifter i enlighet med lagen om obligatorisk lagring av läkemedel. Läkemedelsförsörjningsenheterna framställer läkemedel för specialgruppers behov samt för situationer där läkemedel inte finns kommersiellt att tillgå i lämplig form. Vasa centralsjukhus sjukhusapotek sörjer så omfattande som möjligt och genom tillgodogörande av teknik för upprätthållande av avdelningsspecifika läkemedelslager. Auditering av läkemedelssäkerheten utvidgas att omfatta förutom den specialiserade sjukvården även primärvården och socialvården. Uppföljningsmätare för förväntad effekt och servicemål Värdet på läkemedelsförsäljning - Budget, bokslut och verksamhetsberättelse 27

Antalet prestationer Antalet bedömningar av läkemedelsbehandlingar verksamheten inom avdelningsfarmacin följer de interna linjer som uppställts för auditeringen Avdelningsbesök, granskningar av läkemedelsskåp Huvudprocessen för servicegruppen Bild 14. Huvudprocess för apotekstjänster 6.2.2.2 Laboratorietjänster Målet är att erbjuda laboratorietjänster för samtliga offentliga aktörer, oklart ännu i det här skedet vilka verksamhetsförutsättningar det kommande Mlab har att betjäna aktörer utanför den specialiserade sjukvården. Anordnarens servicemål Laboratorietjänsterna är av god kvalitet, bemöter kundens behov, tillhandahålls i rätt tid, stöder den lokala vårdkedjan samt skapar ett mervärde för vårdprocesser och det kliniska beslutsfattandet. Servicegrupp Laboratorietjänsterna har som mål att provtagningen ska ske nära kunden, att provlogistiken ska vara snabb och omfattande samt att svaren ska ges via snabba dataförbindelser. Aktuell laboratoriehandbok (Internet) Snabba dataförbindelser för beställningar, patient-kundrådgivning Analysverksamhet av god kvalitet som erbjuds inom ett lovat tidsfönster Ordnande av sällsynta analyser Stödtjänster för analytik som görs nära patienten Beställar-kundrådgivning Substanskompetens och utbildning genom tillgodogörande av digitalisering i alla faser av processen Betjäning av hela sektorn (landskapslaboratorium samt eventuellt tillsammans med Mlab) Uppföljningsmätare för förväntad effekt och servicemål Planering av serviceproduktionsstrukturen (egen produktion, köptjänst, samarbete med framförallt laboratorier inom specialansvarsområdet och det eventuellt kommande Mlab, tillgodogörande av synergifördelar) 28

Kvalitetsarbete, intern och extern kvalitetskontroll, auditering samt självutvärdering Kundmöten och -enkäter Kundrespons (Qpro) Haipro budget, verksamhetsberättelse samt bokslut Huvudprocessen för servicegruppen En webbaserad handbok som betjänar både kunden och personalen. Kundservice, rådgivning och konsultationer fungerar som en ständig dialog mellan laboratoriet och kliniken. Huvudprocessen för kundservicen Kuva 15. Laboratorieservicens huvudprocess för kundservicen 6.2.2.3 Röntgentjänster Målet är att tillhandahålls röntgentjänster för samtliga kunder i landskapet inom ramen för de juridiska förutsättningarna. Kunden kan vara en kund hos den specialiserade sjukvården, primärvården eller företagshälsovården Kunder och remitterande enheter har tillgång till en lättläst handbok. IT-lösningarna är smidiga, och en webbaserad tidsbeställning, bilddiagnostiska program och remissprogram möjliggör ett smidigt arbete och ett smidigt tillgodogörande av data. De bilddiagnostiska tjänsterna och terapeutiska åtgärderna är omfattande. Utbildningar och uppföljningsmöten/respons till remitterande enheter. De viktigaste kontaktytorna är bl.a. remitterande enheter/läkare, kommuner (Screening), myndigheter (STUK), Åucs och universitet. Anordnarens servicemål Ett servicekoncept av god kvalitet inrymmer en högklassig bilddiagnostik som är korrekt och erbjuds i rätt tid. Servicen är lättillgänglig och kan nås lätt. Uppföljningsmätare för förväntad effekt och servicemål Tillgänglighet, remissfördröjning Qpro (verktyg för kundrespons) 29

Haipro (verktyg för rapportering av händelser och farliga situationer som kan äventyra patientsäkerheten inom social- och hälsovården) SHQS, klinisk auditering Kundråd Remitterande enheters respons Strålsäkerhetsrapporter Huvudprocessen för servicegruppen Kunden får en remiss till en undersökning, röntgen meddelar när kunden ska komma in för åtgärden. En läkare ger ett utlåtande av bilderna och kunden får höra svaret på den remitterande läkarens mottagning. Bild 17. Röntgentjänsternas huvudprocess 6.2.3 Munhälsovårdstjänster Målet för förväntad effekt: Upprätthålla och förbättra invånarnas munhälsa. Servicegrupp och tjänster Serviceanvändare är landskapets invånare och studerande som vistas på området. Servicen tillhandahålls efter konstaterat behov med hjälp av följande arbetsfördelning: Bastandvård som omfattar behandling av munsjukdomar samt hårdvävnads- och mjukvävnadssjukdomar i käken, såsom t.ex. förebyggande munhälsovård och främjande av munhälsa tandvårdsjour pedodonti (barntandvård) kariologi parodontologi (tandköttssjukdomar) endodonti (rotbehandling) bettfysiologi gerodontologi (tandvård för äldre) tandreglering, protetik och munkirurgi på basnivå anestesitandvård i samarbete med sjukhus som har dygnet runt jour Specialtandvård innehållande konsultationer, uppgörande av vårdplaner och nödvändiga åtgärder jourtjänster bettrehabilitering med hjälp av korrigerande behandling specialtandvård för barn (bl.a. varierande syndrompatienter, patienter med gomklyvning osv.) mun- och käkkirurgiska ingrepp protetiska och bettfysiologiska ingrepp parodontologiska ingrepp 30

endodonti tandreglering gerodontologi radiologiska tjänster munpatologiska åtgärder i samarbete med övriga anestesitandvård enligt specialsjukvårdens kriterier Servicemål Högklassiga, rätt anvisade, effektfulla och likvärdiga mun- och tandvårdstjänster som tillhandahålls kostnadseffektivt. Lättillgänglig service som kan fås åtminstone inom ramen för det som krävs enligt lag. Uppföljningsmätare för förväntad effekt och servicemål Livskvalitet i anslutning till munhälsa (OHIP) Tandborstning två gånger/dag Andelen personer som röker dagligen Matvanor: antal måltids- och mellanmålsintag per dag Kvalitetsmätare: o Befintliga mätare och mätare som används i benchmarkingsyfte o Mun- och tandvårdens indexmätare, bl.a. d/d, dmf/dmf, CPI Andelen långtidssjukas (t.ex. diabetes- och hjärtpatienter) och patienter som besökt smärtjour som hänvisats till tandvårdens tjänster och deras förverkligade besök inom tandvården Nationella mätare inom strukturerad dokumentation gällande väntetider för vårdåtgärder och hänvisning/ förverkligande till eftervård. 31

Huvudprocess för servicegruppen Bild 18. Processkarta 32

Bild 19. Produktion av mun- och tandvårdstjänster 6.2.4 Rehabiliteringstjänster Följande mål har fastställts för förväntad effekt av rehabiliteringstjänsterna i Österbotten: Målet är att skapa ett servicesystem som är likvärdigt, genomskinligt, kostnadseffektivt och styrbart, samt som stöder och stärker personens förmåga att ta ansvar för sig själv i alla livssituationer. Servicegrupp och tjänster Servicehelheten som omfattar samtliga åldersgrupper består av handledning förknippad med funktionsförmåga och rehabilitering, bedömning av rehabiliteringsbehov, olika rehabiliteringsnivåer, hantering och styrning av olika kundförhållanden samt säkerställande av kundorientering. Rehabiliteringssystemet igen består av många, separata och delvis självständiga delsystem och således också av olika finansieringsaktörer. Servicestrukturen består av fyra olika servicenivåer som är till för samtliga åldersgrupper. Servicenivåerna är: 1. Service som tillhandahålls med låg tröskel (inrymmer preventiva åtgärder samt service som tillhandahålls av den tredje och privata sektorn) 2. Öppen rehabilitering I: Kunden har smärre problem i funktionsförmågan, tidigt och rättidigt stöd. 33

II: Kunden har ett mera omfattande, sektorövergripande servicebehov, varför kunden anvisas till serviceenheten på landskapets affärsverk för bedömning och uppföljning. Vid behov görs en sektorövergripande bedömning av servicebehovet. 3. Centraliserad service/tjänster på specialiserad nivå 4. Krävande tjänster Rehabiliteringstjänsterna i Österbotten har i sin helhet sammanställts och beskrivits närmare i den tabell som anslutits som bilaga (bilaga 2). Rehabiliteringsservicens kunder Vuxna kunder i behov av stöd som främjar arbetsförmågan och/eller funktionsförmågan, och som är i behov av smidiga och ändamålsenliga vård- och rehabiliteringstjänster som tillhandahålls i en så rätt tid som möjligt. Handikappade och sjuka barn samt barn med särskilda svårigheter i utvecklingen (särskilda svårigheter i bland annat motoriken, uppmärksamhetsförmågan, tal- och språkutvecklingen, inlärningsfärdigheterna samt de sociala färdigheterna och interaktionsfärdigheterna) Anordnarens servicemål för gruppen för hälsotjänster i Österbotten Det huvudsakliga målet för rehabiliteringstjänsterna är att bibehålla och förbättra arbets-, studie- och/eller funktionsförmågan hos rehabiliteringsklienten. Det väsentligaste är att få tyngdpunkten att flytta från en anstaltsmässig vård mot en mera öppenvårdsbetonad verksamhet, så att verksamheten blir en del av människans vardag. Rehabiliteringen ska primärt ges nära individens egen verksamhetsmiljö och målet är att individen ska klara sig i den egna verksamhetsmiljön. Då man dryftat frågan om rehabiliteringstjänster har man tagit ställning till den rapport som en kommitté som dryftat en reform av rehabiliteringen publicerade år 2017 (Förslag till reform av rehabiliteringssystemet från kommittén som dryftar rehabiliteringsreformen, Social- och hälsovårdsministeriet, 2017). Rapporten inrymmer olika utvecklingsförslag och merparten av dem berör rehabiliteringsprocessen och hur rehabilitering bör ordnas. Centrala servicemål som fastställts för rehabiliteringstjänsterna i landskapet Österbotten: Klienten får en individuell bedömning med låg tröskel Planerna uppgörs tillsammans med den som behöver rehabilitering En enhetlig tillgång till tjänster tryggas Rehabiliteringsklientens eget ansvar stärks Varierande digitala tjänster och teknologiska lösningar får en större roll i serviceproduktionen än för närvarande Enhetliga terapikriterier uppgörs (inom specialansvarsområdet) Därutöver betonas styrbarhet, genomskinlighet och utvärderbarhet mellan olika ansvariga aktörer, samt en bästa praxis som tas fram genom jämförelse. Uppföljningsmätare för förväntad effekt och servicemål Uppföljningsmätare har fastställts för både klient- och anordnarnivåerna utgående från de mål som fastställts och definierats för förväntad effekten och servicemålen: Kundnivå Vid bedömning av förväntad effekten av rehabiliteringstjänsterna är det viktigt att utnyttja både mätbar och klientens egen bedömning om funktions- och/eller arbetsförmågan samt de förändringar som skett i den. 34

Bland de nationella mätarna som används för att bedöma arbets- och funktionsförmågan används följande på kundnivån (mätarna nedan kommer att översättas) ICF klassificering (internationellt klassificeringssystem av funktionsförmåga, funktionstillstånd och hälsa) RAI- baserade mätare av funktionsförmåga FIM (mätare för funktionsförmåga och hjälpbehov, med hjälp av vilken nivån på funktionsförmågan och hjälpbehovet hos vuxna bedöms, samt om det skett ändringar i dessa) GAS (metod för uppgörandet och utvärdering av rehabiliteringsmålsättningar) 15D livskvalitetsmätare (effekt av vård och rehabilitering) Landskapsnivå (landskapet som anordnare) De aktörer som ordnar rehabilitering följer med förväntad effekten av rehabiliteringen med hjälp av nationellt enhetliga indikatorer som fastställs senare. Huvudprocessen för servicegruppen Serviceprocessen bör vara målinriktad och involvera rehabiliteringsklienten. Rehabiliteringen bör basera sig på en allmän serviceprocess, med samma principer för samtliga klienter och olika åldersgrupper. Avsikten är att rehabiliteringsklienten ska få det stöd och de tjänster som hon eller han behöver i rätt tid. Rehabiliteringsklientens serviceprocess omfattar identifiering och bedömning av behov, en plan, beslut, tjänster och förmåner, åtgärder som berör rehabiliteringsklientens omgivning, uppföljning och bedömning samt de åtgärder som måste vidtas utgående från dessa. Bild 20. Rehabiliteringsprocessen och de aktörer som medverkar i processen i de olika skedena av rehabiliteringen (Källa: SHM 2017, Förslag till reform av rehabiliteringssystemet från kommittén som dryftar rehabiliteringsreformen) 35

6.2.5 Socialvårdstjänster Målet för förväntad effekt inom socialvårdstjänsterna Med korrekt dimensionerade tjänster som ges i rätt tid förebygger man sociala problem, utslagning och olikvärdighet Klienten blir motiverad att ta ansvar för det egna välbefinnandet och de närståendes välbefinnande Klienten får tillräckligt med information, rådgivning och stöd för att hon eller han utgående från de egna resurserna förmår välja bland de tjänster som finns till förfogande Socialvårdstjänsterna planeras, ordnas och produceras kostnadseffektivt och förväntad effektigt Klientens funktionsförmåga och resurser förstärks eller hålls åtminstone på samma nivå som för närvarande. Klientens delaktighet och självbestämmanderätt i skötseln av de egna ärendena och i de samfund som stöder henne eller honom i vardagen stärks Tjänster Det stöd som klienten erbjuds inom socialvården beskrivs i form av serviceuppgifter och socialvårdstjänster som tillhandahålls inom ramen för dessa serviceuppgifter. Socialvårdens serviceuppgifter omfattar: äldreservice, service för barnfamiljer, barnskydd, familjerättslig service, missbrukarvård, service för personer i arbetsför ålder samt handikappservice. Syftet med den serviceuppgift som anknyter till personer i arbetsför ålder är stödja klienter i arbetsför ålder i frågor i anslutning till livshantering, arbete, utkomst och studier samt att minska ojämlikhet Syftet med den familjerättsliga servicen är att trygga barns rätt till omvårdnad och försörjning, trygga makars rätt till försörjning samt stödja familjer i adoptionsfrågor och konfliktsituationer Syftet med handikappservicen är att främja delaktigheten och jämlikheten i samhället för personer med funktionsnedsättning samt att förebygga och undanröja hinder som beror på funktionsnedsättningar Syftet med den service som erbjuds barnfamiljer är att stödja barnfamiljer och föräldraskapet samt främja barns individuella uppväxt och positiva utveckling Syftet med barnskyddet är att trygga rätten till en trygg uppväxtmiljö samt en balanserad och mångsidig utveckling för barn och unga i behov av särskilt skydd Syftet med äldreservicen är att främja och stödja äldre personers funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand samt deras sociala välbefinnande och trygghet Syftet med missbrukarvården är att förebygga och minska drogmissbruk och olägenheter i anslutning därtill samt förbättra funktionsförmågan och tryggheten för personer med missbruksproblem och deras närstående. Socialvårdstjänsterna omfattar handledning och rådgivning i frågor som stöder den psykiska hälsan. Tjänster som förebygger och lindrar störningar i den psykiska hälsan samt psykosocialt stöd för individer och familjer erbjuds genom olika sociala tjänster samt i samarbete med övriga tjänster. Socialvårdstjänsterna (sammanlagt 44 stycken) har sammanställts noggrannare i en tabell där tjänsterna indelas enligt livscykeln (bilaga 1). Tabellen baserar sig den föreskrift som Institutet för hälsa och välfärd (THL 1419/4.00.00/2015) uppgjort utgående från socialvårdslagen. 36

Tjänsterna tillhandahålls med beaktande av klientens och familjens individuella behov utgående från en bedömning av servicebehovet och en klientplan. Socialvården har fem allmänna serviceprocesser: inträde av ärendets anhängighet och behandling av ärendet, bedömning av servicebehov (vid behov sektorövergripande), planering av klientförhållandet, ordnande av service och tillhandahållande av service. Det sociala arbetet intar en central roll i bedömningen och planeringen av klientens, familjens och samfundets behov i främjandet av det sociala stödet och välbefinnandet samt i sammanjämkningen av servicen. Servicehandledning och social handledning intar en viktig roll i sammanjämkningen av stödformer, i främjandet av individens och familjens välbefinnande och delaktighet samt i stödjandet av användningen av servicen. En del av tjänsterna inom socialvården är subjektiva rättigheter eller behovsprövade tjänster som måste ordnas då de fastställda servicekriterierna uppfylls. Tjänsterna tillhandahålls i samarbete med landskapets affärsverk och privata serviceproducenter. Anordnarens servicemål Behövliga tjänster ordnas för kunden i rätt tid utgående från en sektorövergripande bedömning av servicebehovet och en gemensam klientplan som uppgörs tillsammans med klienten Klienten har vid behov med sig sin egen kontaktperson under hela serviceprocessen. En egen socialarbetare ska alltid utses för en klient som är i behov av särskilt stöd och för barn ska man alltid utse en socialarbetare som ansvarar för barnets ärenden Tjänsterna sammanjämkas så att de bildar en obruten service- och vårdkedja Vid bedömning och planering av servicebehovet samt vid tillhandahållande av tjänster tas klientens individuella, språkliga och kulturella behov i beaktande Information finns att tillgå i klarspråk och i alternativa kommunikationsformer. Servicehandledning erbjuds i digital form och som personlig service Klienter Klienter som använder social service som fastställts i socialvårdslagen. Klienterna kan indelas på basis av servicebehov enligt följande: Klienter i behov av sporadisk rådgivning, handledning och/eller andra tjänster. Klienter med upprepat och/eller vittomfattande vård- och servicebehov som kräver samordning Klienter med specialiserat och/eller ständigt stöd- och servicebehov Uppföljningsmätare för förväntad effekt och servicemål Klientrespons/-nöjdhetsmätare Valda mätare för mätning av funktionsförmåga, t.ex. ICF, KYLY, RAI, TUVA och självutvärderingsmätare som ansluter sig till dessa Bedömning av hur den fortsatta vården ordnas efter den specialiserade sjukvården, tillgång till och varaktigheten av servicen Mätare som används för att uppgöra den nationella verksamhetsstatistiken KUVA-indikatorerna täcker inte de tjänster som ska tillhandahållas enligt den nuvarande socialvårdslagen. De indikatorer som valts bland KUVA-indikatorerna (indikatorerna nedan kommer att översättas): Psyykkisesti merkittävästi kuormittuneiden osuus (%) i Alkoholia liikaa käyttävien osuus (AUDIT-C) (%), 20-64-vuotiaat Toimeentulotukea saaneet lapsiperheet, % lapsiperheistä 37

Kodin ulkopuolelle sijoitetut 0-17-vuotiaat, joiden sijoituspaikkana laitos, % kaikista kodin ulkopuolelle sijoitetuista lapsista ja nuorista (THL) Työkykynsä heikentyneeksi arvioivien osuus (%), 20-64-vuotiaat Koulutuksen ulkopuolelle jääneet 17-24-vuotiaat, % vastaavan ikäisestä väestöstä Ehkäisevää toimeentulotukea vuoden aikana saaneet kotitaloudet Arkiaskareissa suuria vaikeuksia kokevien osuus (%), 75 vuotta täyttäneet Itsestä huolehtimisessa vähintään suuria vaikeuksia kokevien osuus (%), 75 vuotta täyttäneet Elämänlaatunsa (EuroHIS-8) hyväksi tuntevien osuus (%), 65 vuotta täyttäneet 6.2.6 Mental- och missbrukarvårdstjänster Målet för förväntad effekten inom mental- och missbrukarvårdstjänsterna Det psykiska välbefinnandet bland samtliga invånare i landskapet Österbotten blir bättre, samtidigt som användningen av rusmedel och övrigt funktionellt beroende minskar samt delaktigheten i samhället stärks. Mental- och missbrukarvårdstjänster med låg tröskel hjälper individer och familjer att identifiera de egna resurserna och vid behov söka hjälp i rätt tid i lägen som äventyrar deras välbefinnande, så att deras resurser, förmåga att hantera vardagen och hälsa stärks, och så att de kan leva ett så självständigt och lyckligt liv som möjligt. Servicegrupper och tjänster Servicegruppen omfattar landskapets invånare med varierande behov som anknyter till förebyggande, behandling och rehabilitering av varierande störningar i den psykiska hälsan, missbruk av rusmedel och annat beroende. Mentalvårds- och missbrukarvårdstjänsterna är avsedda för samtliga åldersgrupper och specialgrupper, såsom utvecklingsstörda, invandrare med neuropsykiatriska symtom och trauman. Tjänsterna har klassificerats utgående från intensiteten av behovet hos klienten i tre segment: Klienter i behov av sporadisk rådgivning, handledning, kortvarig vård och/eller andra tjänster. Klienter med upprepat och/eller vittomfattande vård- och servicebehov som kräver samordning Klienter med specialiserat och/eller ständigt stöd- och servicebehov Tjänster som hör till servicegruppen: Förebyggande verksamhet inom mentalvårds- och missbruksarbetet Interventioner (t.ex. Föra barnen på tal, AUDIT och mini interventioner) Handledning och rådgivning (närservice och centraliserad service 24/7, digitala rådgivningstjänster) Hälsotjänster för barnfamiljer på familjecentret (mödra- och barnrådgivning) och social service (hemtjänst, familjearbete, uppfostrings- och familjerådgivning) Tredje sektorns tjänster Klient- och servicehandledning (omfattar vård- och kundplaner och servicebeslut) Öppenvård och rehabilitering inom mentalvårds- och missbruksarbetet Polikliniska vård- och rehabiliteringstjänster (barn, ungar, personer i arbetsför ålder, seniorer) på primär- och specialnivå Jour- och konsultationstjänster inom mentalvårds- och missbruksarbetet Digitala (t.ex. nätterapier, webbtjänst för kamratstöd) 38

Mobila tjänster och team som tar sig till klienterna, specialarbetare Hälsorådgivning och service som minskar olägenheter (byte av sprutor och nålar) Rehabiliterande arbetsverksamhet Dag- och arbetsverksamhet Sluten vård och rehabilitering inom mentalvårds- och missbruksarbetet Psykiatrisk avdelningsvård (barn, unga, personer i arbetsför ålder och seniorer) Beroendepsykiatrisk avdelningsvård (och rehabilitering) Missbrukarrehabilitering Boendeservice och service som tillhandahålls hemma inom mentalvårds- och missbruksarbetet Serviceboende med heldygnsomsorg, serviceboende och stödboende Hemrehabilitering, stöd för självständigt boende och stöd för att klara av vardagen (t.ex. hemrehabiliteringsteam) Tjänster på krävande specialnivå Tjänster som tillhandahålls av staten och de nuvarande specialansvarsområdena Akut krisarbete, (defusing) Socialjour De servicemål som anordnaren uppställt för mental- och missbrukarvårdstjänsterna i Österbotten Personalen inom social- och hälsovården har en tillräcklig kompetens för att identifiera mentalvårdsoch beroendeproblem och föra dem på tal. Invånarna i landskapet kan identifiera det egna vård- och servicebehovet samt kan få hjälp även genom digitala tjänster Klienten behöver inte känna till servicesystemet, utan den som fångar upp klienten i samband med den första kontakten som tillhandahålls med låg tröskel (främsta linjen) känner till servicesystemet och kan anvisa honom/henne till den korrekta servicestigen. Tjänsterna formas smidigt utgående från klientens behov. Bedömningarna av service- och vårdbehoven samt kundplanerna är målinriktade, resultaten är tidsbundna och mätbara. Planen uppgörs tillsammans med klienten. Klienten får den servicehandledning som hon eller han behöver och servicen verkställs samordnat i ett sektorövergripande samarbete. Mål och metoder utvärderas och uppdateras efter behov. Mental- och missbrukarvårdstjänsterna tillhandahålls i hela landskapet enligt en enhetlig modell. Invånarnas individuella behov och behov som anknyter till språk, kultur, boningsort tas i beaktande vid tillhandahållandet av tjänsterna som formas så väl som möjligt utgående från invånarnas behov. En enhetlig referensram för utvärdering av mentalvården och missbrukarvården: PPC-2R Uppföljningsmätare för förväntad effekt och servicemål (nedanstående indikatorer kommer att översättas) Mielenterveyssyistä johtuvat avohoitokäynnit Psykiatristen sairaalapalveluiden käyttö 39

Psykiatrian kuntoutuskodit Psykoterapia Itsemurhakuolleisuus / 100 000 asukasta Itsemurhat 0-17-vuotiailla / 100 000 vastaavan ikäistä Päihdehuollon laitoksissa hoidossa olleet asiakkaat / 1 000 asukasta Päihdehuollon avopalveluissa asiakkaita / 1 000 asukasta Alkoholin käyttö C-hepatiitti-infektioita (tartuntatapa ruiskuhuumeet) / 100 000 asukasta Päihdeongelmasta johtuvat sairaalavuorokaudet (oma tilastoseuranta) Lastensuojelun toimenpiteet jotka liittyvät mielenterveys ja päihdeasioihin (oma tilastoseuranta) Päihdekuolemat ja päihteistä tai mielenterveyssyistä johtuvat ennenaikaiset eläköitymiset (Sotkanet) Neuvolan laajoissa terveystarkastuksissa mitatut tulokset (oma tilastoseuranta) o esim. äitien tupakan ja päihteiden käyttö, perheen hyvinvointi Kouluterveyskysely (Sotkanet/Kuva-mittaristo): o Kohtalainen tai vaikea ahdistuneisuus, % 8. ja 9. luokan oppilaista o Tupakoi päivittäin, % 8. ja 9. luokan oppilaista o On kokeillut kannabista 8. ja 9. luokkalaiset o Tosi humalassa vähintään kerran kuukaudessa, % 8. ja 9. luokan oppilaista Asiakkaiden osuus tiettyjä ammattiryhmiä kohden (oma tilastoseuranta) Palvelutarpeen arvioon uudelleen saapuvien osuus (oma tilastoseuranta) Asiakassuunnitelmien määrä suhteessa asiakkuuksiin, tarkistettujen asiakassuunnitelmien määrä (oma tilastoseuranta) Mini-interventioiden määrä (oma tilastoseuranta) Matalan kynnyksen lähipalveluiden osuus käytetyistä palveluista. Avohoidon ja laitoshoidon käytön suhde. (oma tilastoseuranta) Puhelinneuvonnan ja digitaalisten yhteydenottojen vastauksien seuranta (oma tilastoseuranta ja Avohilmo) Hoidon saatavuuden mittaripaketti (Avohilmo ja Hilmo) AHT tutkimukset Osaamiskartoitukset (oma tilastoseuranta) asiakaskysely (oma tilastoseuranta) 6.2.7 Handikappservice Målet för förväntad effekten inom handikappservicen En jämlik och belåten klient Klienten får en så bra funktionsförmåga och fungerande vardag som möjligt med stöd av ett multiprofessionellt stöd Tvåspråkiga, lättförståeliga, likvärdiga och sammanjämkade tjänster som möjliggör ett så självständigt, tryggt och meningsfullt liv som möjligt där man utgår från de egna resurserna Ett tidigt stöd och tillräckliga tjänster som planeras tillsammans med klienten och erbjuds i rätt tid bibehåller och stärker välbefinnandet och hälsan Klienter 1) Klienter i behov av sporadisk rådgivning, handledning, vård och/eller andra tjänster. En vanlig klient, en klient med ett allmänt omsorgsbehov. Merparten av klienterna får transportservice i enlighet med handikapplagen, och merparten av dem är äldre personer. På grund av det stora klientantalet 40

så krävs det synnerligen omfattande resurser bara för att utreda transportservicen. Klientgruppen har många kontaktytor till äldreomsorgen. Klienten har ett ringa eller tillfälligt behov av social service, socialarbete eller social handledning. Klienten har ett konkret behov av service inom någon enskild sektor, t.ex. transportservice, service som stöder rörlighet, personlig assistent (fåtal timmar), anpassningsarbeten, t.ex. avlägsning av tröskel, larmsystem för synskadade/blinda eller hörselskadade, installation av stödledstänger. Klienten har sällan krävande bakomliggande primära sjukdomar eller beteendestörningar som är förknippade med någon psykisk eller neuropsykisk sjukdom. Klienter med en närståendevårdare. Klienter berättigade till kundsedlar. 2) Kunder med upprepat och/eller vittomfattande vård- och servicebehov som kräver samordning Aktiv klient med utmaningar inom en eller flera sektorer: fysiska, psykiska, kognitiva och/eller sociala. Multiprofessionella team är vanliga. Tydliga kontaktytor med processer som är till för personer i olika ålder: barn, unga, vuxna och seniorer. Klienten har en personlig assistent, klienten bor i ett servicehem, klienten behöver dagligen service, förändringsarbeten i bostad och bil. Klienten behöver mycket handledning och hjälp i vardagen och kan delvis behöva övervakas. Klienten behöver ofta socialt arbete, som stöder klienten i hennes eller hans vardag och hjälper klienten att lösa situationer som kan uppstå då livssituationen eller funktionsförmågan förändras. Sjukdomar som kan kräva olika slag av vårdåtgärder (klienten har en förhöjt vårdbidrag). Klienter med en närståendevårdare. Klienter som är berättigade till kundsedlar eller en personlig budget. 3) Kunder med specialiserat och/eller ständigt stöd- och servicebehov En klient med utmaningar inom en eller flera sektorer: fysiska, psykiska, kognitiva och/eller sociala. Utmaningarna i denna grupp kan öka i omfattning på grund av störningar i den psykiska hälsan eller missbruk. Arbetet görs i multiprofessionella team och har många kontaktytor med olika serviceformer, såsom fysio- och ergoterapeuter, omsorgen, rehabiliteringsavdelningen, hemvården, specialiserade sjukvården och hjälpmedelscentralen. Därutöver tillkommer utmaningar som förorsakas av neuropsykiatriska orsaker och som påverkar klientens sociala kontakter. Tyngdpunkten ligger på att servicen fås i rätt tid och att servicebehovet utvärderas regelbundet. Raderar det överlappande sociala arbetet. Gemensamma processer som primärt säkerställer basservicen. En klient som är i behov av särskild vård, omsorg, övervakning och handledning. Förutsätter specialkompetens av personalen. Krävande vård eller beteende. Klienten behöver stöd i vardagen. Sjukdomar som kan kräva olika slag av vårdåtgärder (klienten har ett förhöjt vårdbidrag). Klienten är ofta i behov av ett omfattande socialt arbete som stöder klienten och familjen, ifall klienten bor i sitt barndomshem. Problematiskt att hitta lösningar i nya lägen som kan uppstå då det sker förändringar i livssituationen eller funktionsförmågan. 41

Tjänster Målet med handikappservicen är att främja delaktigheten och jämlikheten i samhället för personer med funktionsnedsättning samt att förebygga och undanröja hinder som beror på funktionsnedsättningar. Utgångspunkten är att personer med funktionsnedsättningar primärt ska få sin service på basis den allmänna lagstiftningen. Den föreslagna lagen är en speciallag som tillämpas när en i lagen definierad person med funktionsnedsättning inte får lämplig och tillräcklig service med stöd av den övriga, allmänna lagstiftningen. Utgångspunkten för ordnandet av servicen är uttryckligen att personen har ett behov av den särskilda servicen. De som använder servicen har ett behov av handikappservice som i allmänhet är stort samt bestående och kontinuerligt. Utgångspunkten för ordnande av handikappservice är att trygga att personer med funktionsnedsättning får den nödvändiga omsorg som de behöver för att klara sig i vardagen. Bedömningen av servicebehovet ska oberoende av personens ålder basera sig på hur och på vilket sätt stödet och servicen ska tillhandahålls för att det bäst ska gagna den person som har en funktionsnedsättning. I fråga om stöd för boende ska boendet i första hand ordnas i en bostad och på en bostadsort som har valts av personen med funktionsnedsättning. Utgångspunkten är de behov och önskemål som personen med funktionsnedsättning har. Tillgänglig kollektivtrafik och det stöd för rörligheten som det föreskrivs om i socialvårdslagen ska användas i första hand även av personer med funktionsnedsättning. Bild 21. Social- och hälsovårdstjänster som stöder personer med funktionsnedsättning att klara sig i vardagen 42

Mål som uppställts för handikappservicen: Individuella tjänster som planerats tillsammans med klienten utgående från dennes resurser gör det möjligt för klienten att leva en så normal och smidig vardag som möjligt Rådgivning och handledning ges på klarspråk och med hjälp av alternativa kommunikationsmedel samtidigt som tjänsterna ordnas nära klienten och/eller på ett lättillgängligt sätt i rätt tid Integrerade tjänster ordnas/tillhandahålls utgående från en multiprofessionell bedömning av serviceoch vårdbehovet samt en klientplan Undervisning, konsultation och arbetshandledning arrangeras för personalen om funktionsnedsättningar och de behov som klienter med funktionsnedsättning har Erfarenhetsaktörers sakkunnighet tillgodogörs vid planering, utveckling och ordnande av service Till stöd för det klientarbete/den service som tillhandahålls nära klienten inom ramen för krävande och särskild service/kompetens kommer man att dra nytta av varierande kanaler I landskapets service kommer man att använda sig av en gemensamt överenskommen mätare för funktionsförmågan, klientprocesserna och de metoder som används för att utvärdera förväntad effekten Uppföljningsmätare för förväntad effekt och servicemål (nedanstående indikatorer kommer att översättas) Kodinhoitoapua vuoden aikana saaneita vammaistalouksia, kunnan kustantamat palvelut Vammaisten ympärivuorokautisen hoivan asumispalvelujen nettokäyttökustannukset, euroa / asukas (2015-) Muiden vammaisten palvelujen nettokäyttökustannukset, euroa / asukas (2015-) Omaishoidon tuen asiakkaat vuoden aikana / 1000 asukasta Vaikeavammaisten kuljetuspalvelujen saajia vuoden aikana / 100 000 asukasta Henkilökohtaisen avun asiakkaita vuoden aikana / 100 000 asukasta Vaikeavammaisten palveluasumisen piirissä asiakkaita vuoden aikana / 100 000 asukasta Asunnon muutostyöt ja asuntoon kuuluvat laitteet ja välineet / 100 000 asukasta Kehitysvammaisten tuetun, ohjatun ja autetun asumisen asiakkaat 31.12. yhteensä 43

6.3 Gemensamma funktioner för produktionen av social- och hälsovårdstjänster 6.3.1 Beredning och säkerställande av kundcentrerad verksamhet 6.3.2 Tjänster för främjande av hälsa och välbefinnande 6.3.3 Digitala tjänster 6.3.4 Servicehandledning, bedömning av servicebehov och kundplan 6.4 Beredning av kundsedeltjänster 6.5 Beredning av tjänster inom ramen för personlig budget 6.6 Beredning av läkartjänster 7 Beredning av affärsverk för social- och hälsovårdsservice 8 Beredning av direktvalstjänster 8.1 Beredning av social- och hälsovårdscentralsverksamhet 44

45

Bilaga 1. Socialvårdens serviceuppgifter och socialvårdstjänster Sosiaalihuollon palvelutehtävät ja sosiaalipalvelut (Källa: Institutet för hälsa och välfärd, THL)