Bilaga 11:1

Bilaga 11:2

Bilaga 12

Bilaga 11:1 N201574305/TIF 2016-02-09 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro, Sörmlands, Östergötlands och Gotlands län som samarbetar i En Bättre Sits lämnar genom Mälardalsrådet här ett gemensamt remissvar. Parterna i respektive län lämnar även egna remissvar med länsspecifika synpunkter som i övrigt hänvisas till. Sammanfattning Tydligare helhetsperspektiv och målstyrning Vi efterfrågar en infrastrukturplanering med tydligare målstyrning och tydligare helhetsperspektiv avseende infrastrukturens utveckling och användning. Drift och underhåll måste prioriteras Att skapa en tillförlitlig infrastruktur är avgörande ur flera perspektiv. Vi delar Trafikverkets bedömning att eftersläpande underhåll bör elimineras under kommande tolvårsperiod. Satsningar ska minska transporternas klimatpåverkan Klimatförändringarna är vår största utmaning och kräver genomgripande förändringar i hur vi planerar och använder infrastrukturen. Vi efterfrågar därför tydligare ansvarstagande från Trafikverket och utökade möjligheter att jobba med dessa frågor i de regionala planerna. Tydliggör prioriteringen av godstransporter med sjöfart Vi efterfrågar en djupare analys av potentialen i och effekterna av en överflyttning av gods från landtransporter till sjöfart. Vilka åtgärder i landinfrastrukturen kommer att behöva göras? Lägg vikt vid fördelningen av utvecklingsmedel Mot bakgrund av att medlen till utvecklingsåtgärder antas bli begränsade under kommande planperiod bör det läggas vikt vid fördelningen av medel mellan åtgärdstyper samt mellan nationella planen och de regionala planerna. Regionala ramar ska användas för regionala åtgärder Flytta medel från stadsmiljöavtal till regionala planer Öppna upp för steg 1 och 2-åtgärder i användningen av utvecklingsmedel Utöka ramarna i de regionala planerna Åtgärder i gällande plan ska slutföras Sverigeförhandlingens effekter måste beaktas I planeringen av de nya höghastighetsbanorna och större satsningar på kollektivtrafikutbyggnad, samt i valet av finansieringslösning för dessa, måste effekter i omgivande system och bortom planperioden beaktas. Mälardalsrådet 08-410 459 10 Centralplan 3 www.malardalsradet.se 111 20 STOCKHOLM

2 (5) En Bättre Sits Gemensamma storregionala prioriteringar Stockholm-Mälarregionen utgör i många avseenden en sammankopplad storregion med stor betydelse för hela Sveriges utveckling och internationella konkurrenskraft. Här bor nästan hälften av landets befolkning. Hälften av landets sysselsättning och hälften av Sveriges BNP skapas här. Nästan två tredjedelar av Sveriges samlade ekonomiska tillväxt genereras i regionen. Tillväxten förväntas fortsätta då befolkningen bedöms öka med nästan 1,5 miljoner invånare till 2050, samtidigt som antalet arbetstillfällen ökar med drygt 700 000. För att möta denna utveckling och göra den hållbar krävs samordnade satsningar på både dagens och framtida kapacitetsproblem inom såväl transportsektorn som bostadsmarknaden. Landet som helhet är beroende av att transporterna genom regionen är tillförlitliga och effektiva. En stor del av godstransporterna på vägarna och järnvägarna i regionen är transitgods med både start- och målpunkt utanför regionen. I regionen ligger även Arlanda, Sveriges största internationella flygplats. Infrastrukturens kapacitet och robusthet är dock i behov av upprustning och utveckling för att öka såväl den regionala som nationella och internationella tillgängligheten. Sedan starten 2003 har En Bättre Sits arbetat mot gemensamt uppställda och politiskt förankrade mål för transportsystemet över läns-, kommun- och partigränserna. Målen svarar i huvudsak mot frågeställningarna i den nationella transportpolitiska planen och fungerar som grund för fortsatta prioriteringar av regionala och lokala utvecklingsfrågor i Stockholm-Mälarregionen. Regionen har genom överenskommelsen Avtal om medfinansiering av Citybanan åtagit sig att medfinansiera infrastruktur till en kostnad om 2 miljarder. Satsningen är ett exempel på de storregionala gemensamma prioriteringarna som gjorts inom ramen för En Bättre Sits och är en förutsättning för utvecklingen av regionens transportsystem men var ett positivt undantag, medfinansiering från de regionala planerna skall inte ses som en självklarhet. Tydligare helhetsperspektiv och målstyrning För att uppnå de transportpolitiska målen samt regeringens övergripande mål om lägst arbetslöshet i EU år 2020, 250 000 nya bostäder till år 2020 och en minskad miljöpåverkan från transportsektorn krävs att transportsystemets olika delar fungerar och nyttjas effektivt och i samklang. För att uppnå detta krävs ett helhetsperspektiv på hela transport- och planeringssystemet. Val av inriktning och åtgärder måste analyseras utifrån vilka effekter det har på övriga delar av transportsystemet och på andra transportslag. Det betyder också att Sveriges transportinfrastruktur inte kan ses som ett avgränsat system utan måste sättas in i internationella och globala sammanhang. Vi saknar detta helhetsperspektiv i Trafikverkets underlag. Vi är medvetna om att Trafikverkets direktiv är att ta fram en inriktning för infrastrukturen som kan hantera trafikutveckling enligt prognos. Vi anser dock att en inriktningsplanering med tydligare målstyrning vore lämpligt. Det finns två starka skäl till detta. Det första är att det krävs genomgripande förändringar i transportsystemet och människors beteende för att målet ska kunna nås. För det andra så går utvecklingen i många avseenden i motsatt riktning jämfört med målet. Med prognoserna som utgångspunkt för inriktningsplaneringen finns det en stor risk att vi har en fortsatt utveckling inom transportsystemet som gör det svårare att nå målen. I inriktningsunderlaget lyfts potentialen med så kallade trimningsåtgärder och mindre åtgärder som kan ha goda effekter för kapacitet, robusthet och hållbarhet. Vi instämmer i att det finns en stor potential i att arbeta med denna typ av åtgärder, men vill också påtala att det även är viktigt att se till helheten i planeringen av dessa. Exempelvis avseende viktiga noder och starka stråk.

3 (5) Drift och underhåll måste prioriteras Drift och underhåll av befintlig och tillkommande infrastruktur är enligt oss avgörande och får inte prioriteras ned i transportinfrastrukturplaneringen. Transportsystemet som är under utveckling måste garanteras och funktionaliteten måste återupprättas. Detta för att uppnå en infrastruktur som är robust och tillförlitlig men också för att pågående och planerade investeringar ska få full effekt. Med bakgrund av detta delar vi Trafikverkets bedömning att eftersläpande underhåll bör åtgärdas under den kommande tolvårsperioden. I inriktningsunderlaget konstateras att om medlen till vidmakthållande och eliminering av eftersläpande underhåll inte utökas så behöver en prioritering göras. Om dessa åtgärder koncentreras till de starka stråken finns visserligen goda möjligheter att förbättra restid, kapacitet och robusthet i dessa stråk, men detta kommer att ske på bekostnad av att mindre starka stråk försämras. Det är viktigt att prioritera de starka stråken, men följdeffekter när det gäller tillgänglighet regionen som helhet och den regionala utvecklingen måste analyseras. Detta måste ske i dialog med regionala planupprättare, kollektivtrafikmyndigheter, kommuner med flera, för att skapa möjlighet att planera åtgärder som minimerar de negativa konsekvenserna. Satsningar ska minska transporternas klimatpåverkan Den redovisade inriktningen med att ta fram nya och fler styrmedel för att uppnå önskad samhällsutveckling mot minskade utsläpp och minskad klimatpåverkan är viktig för att få till ett förändrat resande- och transportbeteende. Parallellt med detta är det också viktigt att klimatsäkra infrastrukturen för att klara av extrema väderhändelser. I inriktningsunderlaget konstateras att stora infrastrukturinvesteringar inte kommer att kunna bidra till minskad klimatpåverkan, dock antas styrmedel kunna ha positiva effekter. Vi har förståelse för att enskilda större objekt inte ändrar det totala transportbeteendet. Men med den skrivning som finns, kan det tolkas som att Trafikverket anser att infrastrukturen inte påverkar transporterna i nämnvärd omfattning. Ansvaret för att minska transporternas klimatpåverkan skulle därmed ligga på andra aktörer än Trafikverket. En övervägande andel av den tillkommande pendlingen i Sverige sker i stråken mot storstäderna, främst Stockholm. Istället för Trafikverkets vaga prioritering, bör det framgå att satsningar på de kollektivtrafikstarka stråken in mot storstäder är en viktig satsning för att minska transporternas klimatpåverkan. Trafikverket uttrycker i inriktningsunderlaget en stor tilltro till teknikutvecklingens möjligheter. Det är viktigt att i infrastrukturplaneringen hålla en flexibilitet och skapa förutsättningar för att kunna möta förändrade transportbehov samt för att introducera ny teknik på marknaden. Den digitalisering och utveckling av ny teknik som pågår kommer att innebära nya möjligheter till effektivisering av transporter och till styrning av transportflöden. Implementering och utveckling av fordon och drivmedel i kombination med styrmedel kan vara en del i att uppnå ett mer hållbart transportsystem. Vi behöver en planering som kan möta denna utveckling. Men för att uppnå en genomgripande förändring är det inte tillräckligt då den teknik vi har idag också till stora delar är den teknik som kommer vara i bruk de närmaste decennierna. Implementeringen av ny teknik går för långsamt för att vi ska kunna förlita oss enbart på den för att uppnå nödvändiga förändringar. Vi ser stor potential i att arbeta med åtgärder för beteendeförändring, något som inte behandlas i någon större utsträckning i inriktningsunderlaget. Åtgärder för beteendeförändring ligger till stora delar inom fyrstegsprincipens steg 1 och 2. Att genomföra åtgärder inom dessa steg anses också kunna minska eller senarelägga behovet av åtgärder i steg 3 och 4. Det bör vara angeläget att genomföra steg 1 och 2 åtgärder i så stor

4 (5) utsträckning som möjligt för att på så sätt effektivisera användningen av utvecklingsmedel och säkerställa att de steg 3 och 4 åtgärder som genomförs verkligen behövs. Tydliggör prioriteringen av godstransporter med sjöfart Vi instämmer i Trafikverkets bedömning om att det finns en potential i överflyttning från landtransporter till sjöfart, men vill också lyfta behovet av att se till vilka effekter sådan överflyttning skulle få i ett helhetsperspektiv. En överflyttning av gods till sjöfart kommer ställa krav på landinfrastrukturen och sannolikt leda till nya behov av åtgärder. För att kunna prioritera dessa åtgärder i anslutning till hamnar är det viktigt att tydliggöra var satsning på sjöfart ska göras. Vi ser ett behov av en djupare analys av vilka hamnar som bör prioriteras samt ett utpekande av godsnoder och godsstråk för att kunna prioritera och genomföra åtgärder utifrån det. Lägg vikt vid fördelningen av utvecklingsmedel Mot bakgrund av att medlen till utvecklingsåtgärder antas bli begränsade under kommande planperiod bör det läggas vikt vid fördelningen av medel mellan åtgärdstyper samt mellan nationella planen och de regionala planerna. Regionala planer ska användas för regionala åtgärder Det är vår tydliga ståndpunkt att medlen i de regionala planerna först och främst ska gå till åtgärder i den regionala transportinfrastrukturen. Medfinansiering av åtgärder i den nationella planen bör ses som undantag. Den tydliga fokuseringen i inriktningsunderlaget på steg 1 och 2 åtgärder samt på åtgärder för kollektivtrafik, gång och cykel kommer till stora delar falla på de regionala planerna att finansiera. Stora satsningar i nationella planen på utbyggnad av bland annat höghastighetsbanor och större kollektivtrafikutbyggnader kommer även innebära ett ökat behov av åtgärder i omgivande infrastruktur som ska finansieras via de regionala planerna. Grunden måste vara att de regionala planerna och den nationella planen ska bära kostnaderna för sina respektive investeringar, Trafikverket kan inte räkna med medfinansiering av objekt i nationella planen då medlen i de regionala planerna kommer behövas till annat. Flytta medel från stadsmiljöavtalen till regionala planer Trafikverket lyfter i inriktningsunderlaget stadsmiljöavtalen som en möjlighet att åstadkomma åtgärder för kollektivtrafik, gång och cykel. Vi välkomnar den ambition om ett mer hållbart transportsystem som stadsmiljöavtalen får anses stå för, men ifrågasätter dessa som planeringsmetod. Förutom att stadsmiljöavtalen är kortsiktiga i den bemärkelsen att de kan anses som tillfälliga pengar förbigår de den regionala planeringen och följer inte fyrstegsprincipen då pengarna endast kunde användas till fysiska åtgärder. Medlen till stadsmiljöavtalen hade, och kan, istället i uppdrag och pengar tillföras de regionala planerna som öronmärkta medel till kollektivtrafik, gång och cykel i städer. Öppna upp för steg 1 och 2-åtgärder i användningen av utvecklingsmedel Vi efterlyser ett tydligt ställningstagande att medel för utvecklingsåtgärder i såväl nationell plan som i de regionala planerna kan användas till åtgärder i fyrstegsprincipens två första steg samt till så kallade mobility management-åtgärder. Det finns stor potential i, och är nödvändigt, att arbeta för att påverka och förändra resandebeteenden och val av transportslag. Att arbeta med denna typ av åtgärder är ofta kostnadseffektiv och kan leda till minskat eller senarelagt behov av fysiska

5 (5) åtgärder i infrastrukturen. Vi efterfrågar också ett tydligt uppdrag till Trafikverket om att aktivt arbeta med och bidra till att steg 1 och 2 åtgärder genomförs. I dagsläget lägger Trafikverket till stora delar ansvaret på att genomföra steg 1 och 2 åtgärder på andra aktörer, framförallt kommuner, regioner och privata, utan att ge möjlighet till att dessa helt eller delvis finansieras med medel från regionala planer eller nationella planen. Samtidigt efterfrågar Trafikverket allt oftare medfinansiering från andra aktörer vid genomförande av steg 3 och 4 åtgärder. Utöka ramarna i de regionala planerna Vi efterlyser utökade medel till de regionala planerna. Anledningarna till detta är flera. För det första för att den typ av trimningsåtgärder för kapacitet, robusthet och hållbarhet som inriktningsunderlaget lyfter fram, ligger inom den infrastruktur som finansieras, eller kan medfinansieras, via de regionala planerna. Vi behöver utökade ramar för att kunna genomföra sådana satsningar och om medel ska öronmärkas till denna typ av åtgärder bör dessa medel tillfalla de regionala planerna. För det andra anger Trafikverket i inriktningsunderlaget att den stora potentialen att arbeta med åtgärder för kollektivtrafik, gång och cykel samt steg 1 och 2 åtgärder finns i de större städerna. Vi vill påpeka att potential för denna typ av åtgärder finns även i små och medelstora städer och att dessa inte är att förringa. Eftersom denna typ av åtgärder ofta ligger inom de delar av infrastrukturen som kan finansieras eller medfinansieras med medel från de regionala planerna bör medel till denna typ av åtgärder också tillföras länsplanerna. För det tredje kommer stora satsningar på höghastighetsbanor och större utbyggnader i kollektivtrafiken i bland annat Stockholms län få effekter och skapa behov av åtgärder i omgivande infrastruktur. Dessa åtgärder kommer skapa efterfrågan på medel ur såväl nationell plan som ur de regionala planerna, oavsett om åtgärderna finansieras på annat sätt eller inte. Dessa ovanligt stora åtgärder kommer med andra ord påverka medlen för utvecklingsåtgärder alldeles oavsett, vilket är viktigt att ta hänsyn till vid tilldelning av medel till de regionala planerna. Åtgärder i gällande plan ska slutföras I inriktningsunderlaget anges att åtgärder i nu gällande plan ska anses vara låsta. Vi vill påminna om vikten av att säkerställa att även åtgärder som inte har full finansiering i nu gällande plan ska slutföras samt att långt planerade åtgärder fullföljs för att inte gjorda investeringar och arbete ska få reducerad effekt eller gå förlorade. Sverigeförhandlingens effekter måste beaktas I planeringen av de nya höghastighetsbanorna och större satsningar på kollektivtrafikutbyggnad, samt i valet av finansieringslösning för dessa, måste effekter i omgivande system och bortom planperioden beaktas. MÄLARDALSRÅDET Torbjörn Rosdahl (M) Ordförande Maria Nimvik Stern Generalsekreterare

Bilaga 11:2 1 (3) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Regional utveckling, Karin Wallin 2016-01-21 15RS6381 N2015/4305/TIF Remissvar avseende Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Region Örebro län har mottagit ovanstående remiss för synpunkter. Region Örebro län är en del av samarbetet En Bättre Sits och ställer sig i helhet bakom yttrandet från En Bättre Sits genom Mälardalsrådet. Utöver det vill Region Örebro län också framföra synpunkterna nedan. Regeringen har tillsatt en utredning, Indelningskommittén, som ska föreslå en ny regional indelning av Sverige. Förändringen ska enligt vad som aviserats träda i kraft senast 1 januari 2023. Detta bör betraktas som av regeringen aviserad politik och bör tas hänsyn till i infrastrukturplaneringen. Bland annat bör färre och större regioner föranleda än större regionalt ansvar för investeringar i infrastruktur på de regionala planeringsorganen. Detta eftersom de regionala organen har bättre kunskap och koppling med lokal och regional utveckling och tillväxt. Trafikverket föreslår i inriktningsunderlaget att gränsen för när ett objekt ska anses vara ett så kallat namngivet objekt höjs till 100Mkr. Region Örebro län välkomnar en sådan höjning då det skapar möjligheter för Trafikverket att vara mer flexibla i sin planering och snabbare svara på upp mot behov av investeringar från näringslivet framförallt i järnvägssystemet. I inriktningsunderlaget uttrycks att stor potential ligger i att jobba med åtgärder för kollektivtrafik, gång och cykel samt övriga så kallade trimningsåtgärder, åtgärder som till stora delar finansieras via de regionala planerna. Detta i kombination med att det för underhållet eventuellt kommer ske en prioritering av trafikstarka stråk till nackdel för vägar och järnväg med lite trafik, delar av infrastrukturen som till stora delar kan antas falla under de regionala planerna, skapar ett behov av ökade ramar i de regionala planerna. Medel för investeringar i infrastruktur för kollektivtrafik, gång och cykel samt för reinvesteringar i vägar och vissa fall järnvägar utanför de trafikstarka stråken bör finnas i de regionala planerna och inte i den nationella planen. För att kunna nå målen om minskade utsläpp från transportsystemet anser Region Örebro län att åtgärder för att förändra resande- och transportbeteenden måste till. En ökad regionförstoring och fortsatt tillväxt som är hållbar kräver att överflyttning sker från bilism till ökat kollektivt resande och från lastbilar till järnväg och sjöfart. Ett sätt att uppnå detta är såklart styrmedel och implementering av ny teknik, men även åtgärder för beteendeförändring behövs. Sådana åtgärder kan ofta göras till relativt låg kostnad med goda effekter och minska behovet av investeringar i infrastrukturen, något som bör ligga i Trafikverkets intresse för att på så sätt minska anspråken på investeringar från nationella planens utvecklingsmedel. Region Örebro län efterfrågar därför förordningsändringar som medger finansiering och medfinansiering av steg 1 och 2 åtgärder samt mobility management åtgärder med medel från såväl de regionala planerna som nationella planen. POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

2 (3) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Regional utveckling, Karin Wallin 2016-01-21 15RS6381 N2015/4305/TIF Vidare efterfrågar Region Örebro län tydliga signaler till Trafikverket att de aktivt bör arbeta med sådana åtgärder och medverka till att de genomförs. I inriktningsunderlaget anges att åtgärder i nu gällande plan ska anses vara låsta, vi vill påminna om vikten av att säkerställa att även åtgärder som inte har full finansiering i nu gällande plan slutförs samt att långt planerade åtgärder fullföljs för att inte gjorda investeringar och arbete ska få reducerad effekt eller gå förlorat. En sådan åtgärd är dubbelspåret Hallsberg-Degerön som inte har full finansiering i gällande nationell plan. För att denna investering ska få sin fulla effekt är det viktigt att den slutförs i sin helhet. I regionen är också planeringen av två sträckor på riksväg 50 långt gången, dels sträckan Nykyrka- Brattebro backe och dels sträckan Axbergshammar-Lilla Mon. Det är viktigt att dessa åtgärder genomförs och inte, återigen, försenas. De planerade höghastighetsbanorna kommer att få stora effekter för regioner och kommuner längs med stråken, men det kommer även påverka de regioner som ligger utanför dessa stråk. En viktig framtidsfråga för Region Örebro län är tillgången till dessa banor. Hur befintlig infrastruktur anknyter till höghastighetsbanorna och vilket resande det medger är viktigt inte bara för de regioner och kommuner som ligger närmast geografiskt, utan även för de som har intresse av att nå höghastighetsbanorna för vidare resande. Det är därför viktigt att i prioriteringar se inte bara till de stråk som är trafikstarka idag utan också till vilka som kan bli starka och strategiskt viktiga i framtiden. I beslut om höghastighetsbanorna måste därför effekter på omgivande infrastruktur och behov av investeringar i omgivande infrastruktur analyseras och beaktas. I inriktningsunderlaget görs ett antagande om att höghastighetsbanorna ska finansieras på annat sätt än genom medel från nationella planen, exempelvis genom lånefinansiering. Effekterna för infrastrukturutvecklingen av en sådan lösning bör ytterligare analyseras, särskilt med tanke på att analysen i inriktningsunderlaget baseras på inaktuella kostnader för höghastighetsbanorna. I Region Örebro län tillsammans med bland andra Region Värmland finns en vilja och vision om en järnvägsförbindelse Oslo-Stockholm som medger resor mellan de två huvudstäderna på under tre timmar, delvis på den nya bana som brukar kallas Nobelbanan. Detta skulle möjliggöra reell konkurrens med flyget som idag är dominerande färdsätt på sträckan samt utveckling och integrering av de mellanliggande arbets- och bostadsmarknaderna i bland annat Örebro, Karlstad och Västerås. Studier, bland annat av infrakommissionen, visar att en sådan satsning skulle vara lönsam och att delvis privat finansiering skulle vara möjligt. Region Örebro län välkomnar därför möjligheter till alternativ finansiering av infrastruktur och uppmanar regeringen och Trafikverket att fortsätta utreda möjligheterna även med andra finansieringsmodeller så som OPS-lösningar etcetera. I Region Örebro län finns Hallsberg, Sveriges största rangerbangård. Av alla de tåg som rangerades i Sverige 2013 rangerades 23 procent 1 i Hallsberg, vilket är störst andel av alla rangerbangårdar i landet, och här har gjorts och planeras stora investeringar. I inriktningsunderlaget konstateras att det finns stora behov av reinvesteringar på landets rangerbangårdar, även om endast ett fåtal av de som finns idag skulle behållas. Region Örebro län uppmanar Trafikverket, och regeringen, att noggrant analysera effekterna även 1 KTH Järnvägsgruppen. Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik. POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

3 (3) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Regional utveckling, Karin Wallin 2016-01-21 15RS6381 N2015/4305/TIF för kvarvarande rangerbangårdar och påverkan på kapaciteten på banorna mellan rangerbangårdarna och större terminaler om några rangerbangårdar läggs ned. En effekt som bör analyseras extra noga är riskerna för överflyttning av gods från järnväg till lastbil och de effekter det kan tänkas ha på bland annat utsläpp och vägslitage. I övrigt ser Region Örebro län fram mot att i samverkan med Trafikverket och länets kommuner ta fram en regional plan, och medverka i framtagandet av den nationella planen, för perioden 2018-2029. För Region Örebro län Mats Gunnarsson (MP) Ordförande nämnden för samhällsbyggnad POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

Bilaga 12 1 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE Samhällsplanering och utveckling, Fredrik Eliasson DATUM 2016-01-21 BETECKNING 15RS6649 Regionens revisorer Box 885 721 23 Västerås Yttrande över revisionsrapport kollektivtrafik Under 2015 har regionens förtroendevalda revisorer granskat kollektivtrafiken. Granskningen har syftat till att bedöma om nämnden för samhällsbyggnad har utövat en ändamålsenlig styrning och ledning för att uppnå målsättningarna i olika styrande dokument för kollektivtrafiken inom regionen. Revisorernas sammanfattande bedömning är att nämnden för samhällsbyggnad uppfyller detta. Det finns dock ett antal synpunkter som nämnden för samhällsbyggnad kommer att ta med sig i det fortsatta arbetet med att utveckla kollektivtrafiken. Organisation Granskningsrapporten bedömer att organisationen kring kollektivtrafiken överlag är ändamålsenlig. Dock menar man att det skulle stärka kollektivtrafiken om det utåtriktade arbetet mot allmänhet och företag samt marknadsföring utvecklades. I Verksamhetsplan med budget för 2016 har nämnden nu fått ett särskilt uppdrag att stärka kollektivtrafikens marknadsföring. I förvaltningens budget kommer det att läggas ytterligare ekonomiska medel för att arbeta med marknadsföring. Uppföljning Granskningsrapporten framhåller att uppföljning av mål i olika styrdokument som berör kollektivtrafik kan förbättras. Under 2015 har det skett en uppföljning av mål bland annat i samband med delårsrapporter. Emellertid har det inte skett någon samlad uppföljning av Trafikförsörjningsprogrammet, något som Kollektivtrafiklagen föreskriver ska göras. I det kommande trafikförsörjningsprogrammet (som är under framtagande) ska det framgå hur en systematisk uppföljning av kollektivtrafiken ska ske. En strävan i det kommande trafikförsörjningsprogrammet är också att det ska finnas en tydligare koppling mot verksamhetsplaneringen. Trafikförsörjningsprogrammet ska vara det centrala styrdokumentet för verksamheten. Det kommer också bidra till att det blir mer angeläget att följa upp hur det går med genomförandet av trafikförsörjningsprogrammet. Måluppfyllelse Granskningsrapporten konstaterar att måluppfyllelsen inom kollektivtrafiken generellt är svag. De mål som ställts upp har varit mycket ambitiösa, och resultatet har inte stått i paritet med målnivån. Nämnden för samhällsbyggnad instämmer i detta och menar att det funnits en alltför svag koppling mellan målen och de insatser som gjorts för att nå målen. Som revisorerna redan noterat finns det i verksamhetsplanen med budget för 2016 lägre målsättningar än tidigare. Nämnden för samhällsbyggnad har gjort en avvägning att det är så långt som det är rimligt att nå i förhållande till de förbättringsåtgärder som är beslutade. Även målen i det kommande POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

2 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Samhällsplanering och utveckling, Fredrik 2016-01-21 15RS6649 Eliasson trafikförsörjningsprogrammet kommer att vara noggrant avvägda mot förväntade effekter av kommande insatser. Bedömningen är därmed att det kommer att vara mer fruktbart att styra verksamheten med utgångspunkt i de (realistiska) mål som finns uppställda. Med vänlig hälsning Mats Gunnarsson ordförande i nämnden för samhällsbyggnad POSTADRESS Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST regionorebrolan@regionorebrolan.se INTERNET www.regionorebrolan.se ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

Bilaga 15 Totalt antal ärenden per månad och kommun 2016 Askersund Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Degerfors Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Jan 10 0 2 12 Jan 15 0 2 17 Feb 0 Feb 0 Mar 0 Mar 0 Apr 0 Apr 0 Maj 0 Maj 0 Jun 0 Jun 0 Jul 0 Jul 0 Aug 0 Aug 0 Sep 0 Sep 0 Okt 0 Okt 0 Nov 0 Nov 0 Dec 0 Dec 0 Totalt 10 0 2 12 Totalt 15 0 2 17 Hallsberg Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Hällefors Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Jan 14 3 1 18 Jan 12 1 4 17 Feb 0 Feb 0 Mar 0 Mar 0 Apr 0 Apr 0 Maj 0 Maj 0 Jun 0 Jun 0 Jul 0 Jul 0 Aug 0 Aug 0 Sep 0 Sep 0 Okt 0 Okt 0 Nov 0 Nov 0 Dec 0 Dec 0 Totalt 14 3 1 18 Totalt 12 1 4 17 Karlskoga Kumla Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Jan 22 1 2 25 Jan 22 2 6 30 Feb 0 Feb 0 Mar 0 Mar 0 Apr 0 Apr 0 Maj 0 Maj 0 Jun 0 Jun 0 Jul 0 Jul 0 Aug 0 Aug 0 Sep 0 Sep 0 Okt 0 Okt 0 Nov 0 Nov 0 Dec 0 Dec 0 Totalt 22 1 2 25 Totalt 22 2 6 30 Laxå Lekeberg Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Jan 7 2 0 9 Jan 9 1 0 10 Feb 0 Feb 0 Mar 0 Mar 0 Apr 0 Apr 0 Maj 0 Maj 0 Jun 0 Jun 0 Jul 0 Jul 0 Aug 0 Aug 0 Sep 0 Sep 0 Okt 0 Okt 0 Nov 0 Nov 0 Dec 0 Dec 0 Totalt 7 2 0 9 Totalt 9 1 0 10

Lindesberg Ljusnarsberg Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Jan 19 3 0 22 Jan 5 1 1 7 Feb 0 Feb 0 Mar 0 Mar 0 Apr 0 Apr 0 Maj 0 Maj 0 Jun 0 Jun 0 Jul 0 Jul 0 Aug 0 Aug 0 Sep 0 Sep 0 Okt 0 Okt 0 Nov 0 Nov 0 Dec 0 Dec 0 Totalt 19 3 0 22 Totalt 5 1 1 7 Nora Örebro Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Jan 14 1 0 15 Jan 136 13 12 161 Feb 0 Feb 0 Mar 0 Mar 0 Apr 0 Apr 0 Maj 0 Maj 0 Jun 0 Jun 0 Jul 0 Jul 0 Aug 0 Aug 0 Sep 0 Sep 0 Okt 0 Okt 0 Nov 0 Nov 0 Dec 0 Dec 0 Totalt 14 1 0 15 Totalt 136 13 12 161 Totalt Färdtjänst Riksfärdtjänst Övrigt Totalt Jan 285 28 30 343 Feb 0 0 0 0 Mar 0 0 0 0 Apr 0 0 0 0 Maj 0 0 0 0 Jun 0 0 0 0 Jul 0 0 0 0 Aug 0 0 0 0 Sep 0 0 0 0 Okt 0 0 0 0 Nov 0 0 0 0 Dec 0 0 0 0 Totalt 285 28 30 343

Sammanställning: Beslut efter utredning från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov 2016-01-08 till och med 2016-01-21 Kundnummer Tillståndstyp Beslut Datum 47043 FTJ B 2016-01-15 43627 FTJ B 2016-01-15 47116 FTJ B 2016-01-15 47112 FTJ B 2016-01-15 9472 FTJ B 2016-01-15 47115 FTJ B 2016-01-15 38614 FTJ B 2016-01-15 47056 FTJ B 2016-01-15 36986 FTJ B 2016-01-15 37622 FTJ B 2016-01-15 47134 FTJ B 2016-01-15 25641 FTJ B 2016-01-15 39574 FTJ B 2016-01-15 46990 FTJ B 2016-01-15 39280 FTJ B 2016-01-15 39139 FTJ B 2016-01-15 38751 FTJ B 2016-01-15 45507 FTJ B 2016-01-15 25074 FTJ B 2016-01-15 43070 FTJ B 2016-01-15 1051 FTJ B 2016-01-15 22043 FTJ B 2016-01-15 35338 FTJ B 2016-01-15 27464 FTJ B 2016-01-15 15855 FTJ B 2016-01-15 6478 FTJ B 2016-01-15 29256 FTJ B 2016-01-15 46039 FTJ B 2016-01-15 1047 FTJ B 2016-01-15 47065 FTJ B 2016-01-15 32780 FTJ B 2016-01-15 40567 FTJ B 2016-01-15 8781 FTJ B 2016-01-15 46999 FTJ B 2016-01-15 11805 FTJ B 2016-01-15 31476 FTJ B 2016-01-15 36341 FTJ B 2016-01-15 33362 FTJ B 2016-01-15 38812 FTJ B 2016-01-15 41601 FTJ B 2016-01-15 44977 FTJ B 2016-01-15 45051 FTJ B 2016-01-15 30281 FTJ B 2016-01-15 39295 FTJ B 2016-01-15 45360 FTJ B 2016-01-15 764 FTJ B 2016-01-15 38205 FTJ B 2016-01-15 45887 FTJ B 2016-01-15

36368 FTJ B 2016-01-15 43153 FTJ B 2016-01-15 39652 FTJ B 2016-01-15 32254 FTJ B 2016-01-15 42156 FTJ B 2016-01-15 541 FTJ B 2016-01-15 25111 FTJ B 2016-01-15 10038 FTJ B 2016-01-15 8752 FTJ B 2016-01-15 41484 FTJ B 2016-01-15 47037 FTJ A 2016-01-15 45458 FTJ A 2016-01-15 27463 FTJ A 2016-01-15 36369 FTJ A 2016-01-15 43102 FTJ A 2016-01-15 12286 FTJ A 2016-01-15 45660 FTJ A 2016-01-15 16708 FTJ A 2016-01-15 43830 FTJ A 2016-01-15 32046 Riks B 2016-01-15 306503 Riks B 2016-01-15 36915 Riks B 2016-01-15 45266 Riks B 2016-01-15 23976 Riks B 2016-01-15 1211 RIKS B 2016-01-15 37803 RIKS A 2016-01-15 5281 RIKS B 2016-01-15 19049 ARB B 2016-01-15 38988 ARB B 2016-01-15 31599 SVK B 2016-01-15 45887 SVK A 2016-01-15 24149 SVK B 2016-01-15 16708 SVK A 2016-01-15 13932 SVK A 2016-01-15 30264 SVK A 2016-01-15 27151 FTJ B 2016-01-22 42537 FTJ B 2016-01-22 5781 FTJ B 2016-01-22 27147 FTJ B 2016-01-22 42691 FTJ B 2016-01-22 24853 FTJ B 2016-01-22 30302 FTJ B 2016-01-22 43610 FTJ B 2016-01-22 22452 FTJ B 2016-01-22 42033 FTJ B 2016-01-22 47068 FTJ B 2016-01-22 42800 FTJ B 2016-01-22 37242 FTJ B 2016-01-22 35844 FTJ B 2016-01-22 31816 FTJ B 2016-01-22 3463 FTJ B 2016-01-22 36987 FTJ B 2016-01-22 39432 FTJ B 2016-01-22 14692 FTJ B 2016-01-22 35174 FTJ B 2016-01-22 30301 FTJ B 2016-01-22 32908 FTJ B 2016-01-22 39179 FTJ B 2016-01-22 30075 FTJ B 2016-01-22

47055 FTJ B 2016-01-22 17824 FTJ B 2016-01-22 29325 FTJ B 2016-01-22 39961 FTJ B 2016-01-22 39081 FTJ B 2016-01-22 39326 FTJ B 2016-01-22 46696 FTJ B 2016-01-22 39420 FTJ B 2016-01-22 7313 FTJ B 2016-01-22 43490 FTJ B 2016-01-22 39136 FTJ B 2016-01-22 35180 FTJ B 2016-01-22 39667 FTJ B 2016-01-22 41189 FTJ B 2016-01-22 31062 FTJ B 2016-01-22 40589 FTJ B 2016-01-22 35176 FTJ B 2016-01-22 20034 FTJ B 2016-01-22 15851 FTJ B 2016-01-22 45163 FTJ B 2016-01-22 41867 FTJ B 2016-01-22 46431 FTJ B 2016-01-22 30623 FTJ B 2016-01-22 30117 FTJ B 2016-01-22 15915 FTJ B 2016-01-22 34735 FTJ B 2016-01-22 25035 FTJ B 2016-01-22 27153 FTJ B 2016-01-22 37533 FTJ B 2016-01-22 38567 FTJ B 2016-01-22 43910 FTJ B 2016-01-22 45984 FTJ B 2016-01-22 39388 FTJ B 2016-01-22 36115 FTJ B 2016-01-22 45759 FTJ B 2016-01-22 39756 FTJ B 2016-01-22 33191 FTJ B 2016-01-22 36628 FTJ B 2016-01-22 46643 FTJ B 2016-01-22 35100 FTJ B 2016-01-22 19318 FTJ B 2016-01-22 37855 FTJ B 2016-01-22 46899 FTJ B 2016-01-22 38808 FTJ B 2016-01-22 735 FTJ B 2016-01-22 408 FTJ B 2016-01-22 11321 FTJ D 2016-01-22 11321 FTJ D 2016-01-22 11321 FTJ D 2016-01-22 31258 FTJ B 2016-01-22 15078 FTJ B 2016-01-22 19095 FTJ B 2016-01-22 15552 FTJ B 2016-01-22 32633 FTJ B 2016-01-22 11941 FTJ B 2016-01-22 11406 FTJ B 2016-01-22 47044 FTJ B 2016-01-22 37302 FTJ B 2016-01-22 36988 FTJ A 2016-01-22

26891 FTJ A 2016-01-22 36985 FTJ A 2016-01-22 42160 FTJ A 2016-01-22 29465 FTJ A 2016-01-22 20571 FTJ A 2016-01-22 32247 FTJ A 2016-01-22 41660 Riks B 2016-01-22 45318 Riks B 2016-01-22 39775 Riks B 2016-01-22 45292 Riks B 2016-01-22 38921 Riks B 2016-01-22 29450 Riks B 2016-01-22 8555 RIKS A 2016-01-22 43757 RIKS A 2016-01-22 9213 ARB B 2016-01-22 27970 ARB B 2016-01-22 26295 ARB B 2016-01-22 31115 SVK B 2016-01-22 4857 SVK A 2016-01-22 30117 SVK B 2016-01-22 23976 SVK B 2016-01-22

Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 10% 19% 0% 50% Andel beviljade 88% 81% 100% 50% Andel delavslag 2% 0% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag

Sammanställning: Beslut efter utredning från Färdtjänstenheten Ftj = färdtjänst A = avslag Riks = riksfärdtjänst B = beviljade Arb = månadskort/rabatterade resor D = delavslag Svk = särskilda behov 2016-01-22 till och med 2016-02-04 Kundnummer Tillståndstyp Beslut Datum 24793 FTJ B 2016-01-29 35846 FTJ B 2016-01-29 4387 FTJ B 2016-01-29 47215 FTJ B 2016-01-29 47214 FTJ B 2016-01-29 47168 FTJ B 2016-01-29 35555 FTJ B 2016-01-29 23105 FTJ B 2016-01-29 35915 FTJ B 2016-01-29 47146 FTJ B 2016-01-29 31728 FTJ B 2016-01-29 38024 FTJ B 2016-01-29 25658 FTJ B 2016-01-29 36463 FTJ B 2016-01-29 37377 FTJ B 2016-01-29 9468 FTJ B 2016-01-29 26570 FTJ B 2016-01-29 15860 FTJ B 2016-01-29 5317 FTJ B 2016-01-29 38913 FTJ B 2016-01-29 26147 FTJ B 2016-01-29 25202 FTJ B 2016-01-29 15857 FTJ B 2016-01-29 25642 FTJ B 2016-01-29 36046 FTJ B 2016-01-29 43900 FTJ B 2016-01-29 25215 FTJ B 2016-01-29 28341 FTJ B 2016-01-29 45027 FTJ B 2016-01-29 15548 FTJ B 2016-01-29 40948 FTJ B 2016-01-29 47078 FTJ B 2016-01-29 33078 FTJ B 2016-01-29 25568 FTJ B 2016-01-29 41677 FTJ B 2016-01-29 31306 FTJ B 2016-01-29 47058 FTJ B 2016-01-29 8211 FTJ B 2016-01-29 6599 FTJ B 2016-01-29 42202 FTJ B 2016-01-29 9467 FTJ B 2016-01-29 43968 FTJ B 2016-01-29 35188 FTJ B 2016-01-29 25368 FTJ B 2016-01-29 31335 FTJ B 2016-01-29 34555 FTJ B 2016-01-29 41863 FTJ B 2016-01-29 15540 FTJ B 2016-01-29

20569 FTJ B 2016-01-29 43932 FTJ B 2016-01-29 8440 FTJ B 2016-01-29 25634 FTJ B 2016-01-29 36279 FTJ B 2016-01-29 47206 FTJ B 2016-01-29 27890 FTJ B 2016-01-29 2515 FTJ B 2016-01-29 39058 FTJ B 2016-01-29 24629 FTJ B 2016-01-29 46752 FTJ B 2016-01-29 29389 FTJ B 2016-01-29 29993 FTJ B 2016-01-29 16457 FTJ B 2016-01-29 31235 FTJ B 2016-01-29 36366 FTJ B 2016-01-29 36366 FTJ B 2016-01-29 43959 FTJ B 2016-01-29 14484 FTJ B 2016-01-29 41264 FTJ D 2016-01-29 47075 FTJ B 2016-01-29 41585 FTJ B 2016-01-29 32876 FTJ B 2016-01-29 23100 FTJ A 2016-01-29 46944 FTJ A 2016-01-29 35052 FTJ A 2016-01-29 43066 FTJ A 2016-01-29 44586 FTJ A 2016-01-29 44685 FTJ A 2016-01-29 37973 FTJ A 2016-01-29 29765 Riks B 2016-01-29 43268 Riks B 2016-01-29 7446 RIKS D 2016-01-29 20159 Riks D 2016-01-29 33753 RIKS B 2016-01-29 5193 Riks B 2016-01-29 38261 Riks D 2016-01-29 4615 Riks B 2016-01-29 9794 ARB B 2016-01-29 44782 ARB B 2016-01-29 28889 ARB B 2016-01-29 47215 SVK B 2016-01-29 27890 SVK B 2016-01-29 39597 SVK B 2016-01-29 40797 FTJ B 2016-02-05 41294 FTJ B 2016-02-05 2610 FTJ B 2016-02-05 32922 FTJ B 2016-02-05 44114 FTJ B 2016-02-05 36450 FTJ B 2016-02-05 36344 FTJ B 2016-02-05 47117 FTJ B 2016-02-05 31233 FTJ B 2016-02-05 19731 FTJ B 2016-02-05 35204 FTJ B 2016-02-05 24670 FTJ B 2016-02-05 47125 FTJ B 2016-02-05 47114 FTJ B 2016-02-05 25052 FTJ B 2016-02-05

47118 FTJ B 2016-02-05 47229 FTJ B 2016-02-05 42507 FTJ B 2016-02-05 47039 FTJ B 2016-02-05 22265 FTJ B 2016-02-05 15963 FTJ B 2016-02-05 46817 FTJ B 2016-02-05 47103 FTJ B 2016-02-05 9475 FTJ B 2016-02-05 5683 FTJ B 2016-02-05 38807 FTJ B 2016-02-05 35975 FTJ B 2016-02-05 21246 FTJ B 2016-02-05 36814 FTJ B 2016-02-05 47228 FTJ B 2016-02-05 35531 FTJ B 2016-02-05 38390 FTJ B 2016-02-05 25041 FTJ B 2016-02-05 25179 FTJ B 2016-02-05 21869 FTJ B 2016-02-05 40602 FTJ B 2016-02-05 45030 FTJ B 2016-02-05 38557 FTJ B 2016-02-05 42831 FTJ B 2016-02-05 45397 FTJ B 2016-02-05 33442 FTJ B 2016-02-05 34399 FTJ B 2016-02-05 38452 FTJ B 2016-02-05 35217 FTJ B 2016-02-05 15815 FTJ B 2016-02-05 2176 FTJ B 2016-02-05 38656 FTJ B 2016-02-05 45221 FTJ B 2016-02-05 37412 FTJ B 2016-02-05 45606 FTJ B 2016-02-05 18541 FTJ B 2016-02-05 15495 FTJ B 2016-02-05 24693 FTJ B 2016-02-05 12578 FTJ B 2016-02-05 47124 FTJ B 2016-02-05 4773 FTJ B 2016-02-05 43713 FTJ B 2016-02-05 9813 FTJ B 2016-02-05 46977 FTJ B 2016-02-05 41318 FTJ B 2016-02-05 27135 FTJ B 2016-02-05 37335 FTJ B 2016-02-05 45283 FTJ A 2016-02-05 39825 FTJ A 2016-02-05 9469 FTJ A 2016-02-05 38572 FTJ A 2016-02-05 37579 FTJ A 2016-02-05 41510 Riks B 2016-02-05 27751 Riks B 2016-02-05 38902 Riks B 2016-02-05 40923 Riks B 2016-02-05 33704 Riks B 2016-02-05 41259 RIKS B 2016-02-05 13237 RIKS A 2016-02-05

24629 ARB B 2016-02-05 20052 ARB B 2016-02-05 44298 ARB B 2016-02-05 25171 SVK A 2016-02-05 22332 SVK A 2016-02-05 16014 SVK A 2016-02-05

Ftj Riks Arb Svk Andel avslag 8% 7% 0% 50% Andel beviljade 91% 73% 100% 50% Andel delavslag 1% 20% 0% 0% A = avslag B = beviljade D = delavslag