Kvalitetsredovisning grundskola. Skarpängsskolan

Kvalitetsredovisning grundskola Skarpängsskolan

Innehållsförteckning 1 Rektors sammanfattande analys av skolans... 3 2 Enhetens prioriterade förbättringar till kommande läsår... 3 3 Normer och värden... 4 3.1 Resultat...4 3.2 Analys...6 3.3 Förbättringar...6 4 Kunskaper... 6 4.1 Resultat...7 4.2 Analys...7 4.3 Förbättringar...7 5 Elevers ansvar och inflytande... 8 5.1 Resultat...8 5.2 Analys...9 5.3 Förbättringar...9 6 Medarbetarengagemang... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1 Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.2 Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.3 Förbättringar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7 Ekonomi... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.1 Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.2 Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.3 Förbättringar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8 Kunskaps åk 7-9... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor Bilaga 1: Kunskaps Skarpäng Bilaga 2: Personalnyckeltal Skarpäng Bilaga 3: Instruktion - se andra skolors rapporter Skarpängsskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 2(10)

1 Rektors sammanfattande analys av skolans Skarpängsskolan är en 7-9 skola med 419 elever. Skolan ligger centralt i Skarpäng i Täby kommun. Skarpängsskolan har ett gott rykte bland elever, lärare och vårdnadshavare och har under läsåret 16/17 visat på ett mycket bra. Meritvärdet för vårterminen 2017 låg på 260 poäng. Skolan har engagerade lärare som arbetar för en högre måluppfyllelse, trivsel och glädje. Prioriterade områden under läsåret har varit: stress, delaktighet, ansvar och genusperspektiv. Förstelärarna har haft som uppdrag att leda de prioriterade områdena framåt. I mars 2017 började den nya rektorn sitt uppdrag. De tre senaste åren har Skarpängsskolan arbetat med skolutveckling på flera olika områden och det finns många medarbetare som brinner för skolutveckling på skolan. I dagsläget har skolan nio förstelärare som alla lägger stort engagemang i sitt uppdrag. Det finns en kollegial samhörighet och medarbetare på Skarpängsskolan bidrar i det kollegiala samarbetet. Kollegialt samarbete och skolutveckling är viktigt men vi kan även se att vi har mer att lära för att få en systematik i skolans arbete med utvärdering och analys av uppnått. Att arbeta systematiskt behöver bli en del i den vardagliga verksamheten. Områden vi har kommit överens om behöver kontinuerligt följas upp. Över lag behöver vi bli tydligare i vilka arbetssätt vi skall tillämpa för att kunna följa upp en på ett bra sätt för att nå ökad måluppfyllelse. För att alla elever ska ingå i ett tillgängligt lärande behöver vi fortsätta utveckla goda arbetssätt som bedömning för lärande samt synliggöra vad tillgängligt lärande betyder. Det finns flera goda framgångsfaktorer att lyfta fram som bland annat elevhälsans arbete med elever i behov av särskilt stöd, dels med elever som har svårighet att nå kunskapskraven utifrån olika orsaker. Här finns bra rutiner kring uppföljning av elever och det ges ett bra stöd då det kommit elevhälsan till kännedom. Vi kan behöva se över våra rutiner för att upptäcka dessa elever i ett tidigare skede genom att tydliggöra rutinen kring ett elevärendes arbetsgång. Vi behöver även tydligare frånvarorutiner framförallt hos elever med hög anmäld giltig frånvaro som vi sett ökat under året. I vårt arbete med tillgängligt lärande behöver alla elever få möjlighet att nå sin fulla potential. Lärarna behöver fortsätta utmana alla elever och fånga upp alla elevers utvecklingspotential. Arbetsglädjen och motivationen hos personalen på Skarpängsskolan är hög, viljan att utvecklas och ligga i framkant är drivande på skolan. Att hålla sig uppdaterad och ha en god omvärldsbevakning på forskning och utveckling i skolvärlden ses som en självklarhet på Skarpängsksolan. Skarpängsskolan, en skola i framkant, en skola med stolthet som aktivt arbetar efter våra ledord kunskap, trygghet och glädje. 2 Enhetens prioriterade förbättringar till kommande läsår Tillgängligt lärande: För att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt ska skolan under nästa läsår utveckla lärande strategier genom fortsatt arbete med bedömning för lärande (BFL). Fokus på ledarskapet i klassrummet och hur vi bemöter vi våra elever, kommer att vara en central fråga att arbeta med. Hela rektorsområdet arbetar genom IFous projektet. På Skarpängsskolan leds arbetet av en förstelärare, specialpedagog och ledning. Under läsåret kommer skolan att arbeta kring elevernas pedagogiska, fysiska och sociala miljö genom att vara flexibla i vårt arbetssätt samt se till elevens individuella kunskapsutveckling. Skolan kommer att delta i två lyft, matematiklyftet och skolverkets betyg och bedömning. Dessa kommer att ledas av specialpedagog, speciallärare och förstelärare. Värdegrunden: Vårt uppdrag är att arbeta efter Lgr 11. Vi ser att vi behöver förstärka vårt Skarpängsskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 3(10)

värdegrundsarbete både bland personal och elever. Syftet är att ytterligare få in värdegrunden i den vardagliga verksamheten så att den genomsyrar hela skoldagen både för lärare och elever. Vi kommer att fortsätta arbeta med eleverna inom värdegrunden i form av temadagar. Elevinflytande: Vi behöver utveckla och arbeta med vad elevinflytande betyder och utarbeta bättre rutiner kring vad elever kan påverka och ha inflytande i när det gäller deras verksamhet och undervisning. Vi behöver även lyfta när eleverna har elevinflytande för att få dem mer medvetna. 3 Normer och värden Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna är trygga Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola Enhetens indikatorvärde Utfall minst 100 % 96% I våra enkäter framkommer att 96 % av eleverna känner sig trygga på skolan, både i klassrummet och allmänna utrymmen. Det råder även en god stämning på skolan både bland elever och lärare. Det framkommer dock emellanåt att det finns platser som är otrygga och där behöver vi sätta in åtgärder för att förstärka tryggheten. Resurspersonal med elevhälsan kommer att erbjuda olika paket för att främja och förebygga arbetet med värdegrunden i klasserna. Inom området normer och värden blir arbetet med likabehandlingsplan en viktig del till läsåret 17/18. På skolan råder trygghet och trivsel och det omfattar även att vi har mycket liten omfattning av kränkningar och det är god studiero på lektionstid men skolan behöver göra planen mer levande hos elever, samt synliggöra hur vi tillsammans kan arbeta mer förebyggande. 3.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Arbete med olika teman i årskurserna 7-9 ska genomföras Syfte är att stärka förståelsen hos ungdomar kring relevanta frågor som berör dem. Åk 7: datorkunskap, nätetik samt förebyggande arbete. Åk 8: fokus på sexuella trakasserier och tobak Åk 9: fokus på våld, droger och alkohol. Göra mentorsarbetet och mentorstiden mer systematisk och riktat mot normer och värden. bättre Alla elever har genomgått ett tema inom värdegrunden. Lärarna anger i enkäten för utvärdering att de tematiska dagarna har varit bra och ser att eleverna fått en större förståelse inom varje focusområde. Temadagarna bör fortsätta och det är viktigt att tid ges för planering av de olika teman som genomsyrar olika årskurser. Mentorstiden har legat 40 minuter varje vecka. I analysen från lärare och elever framgår att tiden behöver ha en tydligare struktur. Det framkommer att det lätt blir för många punkter på kort tid, samt att innehållet styrts utifrån engagemang från mentor. Det har heller inte funnits en koppling mellan elevrådet och mentorstiden, då elevrådet ej varit igång förrän i mars 2017. Skarpängsskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 4(10)

Arbetssätt Status Analys Individuella elevsamtal på mentorstid För att öka tryggheten och skapa en starkare Vi-känsla vill vi arbeta för att eleverna tar större ansvar för de gemensamma lokalerna och materielet. Vi förespråkar att varje klass har städrutiner i klassrum, skåphallar och gemensamma ytor. Öka elevernas förståelse för delaktigheten genom att fotografera områden som skräpas ned. Införa salsansvariga samt införa enhetlig klassrumsplacering. Identifiera vad som gör att flickor svarar lite lägre än pojkar utifrån att de känner sig trygga. Arbeta med att informera/involvera vårdnadshavare i hur eleverna använder sina telefoner. Vara tydliga kring information om idrottsdagar, temadagar, avslutningar mm I ett systematiskt arbete skall representanter från elevhälsan komma ut på mentorstid och presentera sitt arbete. Inte genomfört bättre De elever som har deltagit och haft behov av individuella samtal har tyckt att det är bra. Lärarna upplever att det har varit både och. Negativ aspekt har varit att det saknas en dagordning för mentorstiden. De mentorer som arbetat som ensam mentor i sin klass hinner inte alltid med att genomföra individuella samtal. Har inte skett som det var planerat. Många lärare har själva fått städa allmänna utrymmen. Lärarna på skolan har gemensamt kommit överens om tydliga riktlinjer för start och slut på lektionen. Läraren bestämmer hur eleverna ska sitta i klassrummet och bestämmer hur arbetsgången och vilka som ska ingå i ett grupparbete. Syftet med det är att ingen elev ska bli bortvald eller känna sig otrygg. Under nästa läsår behövs fler tillfällen för uppföljning av gemensamma rutiner. Detta bör ske i arbetslagen månadsvis med återkoppling till ledningen. Enligt plan för trygghetsarbetet som alla arbetar med kontinuerligt framkommer i det två trygghetsundersökningar nov 2016 och maj 2017 att flickorna upplever att pojkarna tar större plats och även får ett större utrymme. Finns ingen tydlig gemensam policy kring mobiltelefoner eller vad som förväntas under lektionstid vid anvåndate av mobiler. Ledning behöver säkerställa att arbetslagledare säkerställer att rutiner kontinuerligt följs upp. Elevhälsans specialpedagog och speciallärare har besökt alla klasser under mentorstid för att berätta om sitt arbete och vilken typ av stöd de erbjuder till elever och lärare. Skarpängsskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 5(10)

Arbetssätt Status Analys Elevhälsan skall vid behov arbeta med grupper i klassrummet. bättre Elevhälsan har under året funnits tillgänglig för alla klasser. Varje vecka på onsdagar har arbetslaget haft elevhälsoärenden som lyfts vidare till elevhälsans möten varje vecka på måndagar. Där har respektive ärende fått beslut på stöd utifrån behov. 3.2 Analys Skolan uppnådde inte målet som gäller att 100% av skolans elever ska känna sig trygga i skolan. I brukarundersökningen för åk 8 kände sig 93% trygga och i skolans egen trivselenkät som genomförs i november och maj. För åk 7,8,9 blev siffran 96% både för november och maj. Vi anser att det är mycket bra siffror och att vi nått så högt beror på att på skolan råder en grundtrygghet vilket nya elever slussas in i och anammar. Eleverna på Skarpängsskolan har en trygg lärandemiljö under hela skoldagen i form av lugn rastmiljö i korridorer, skåphallar och kafeteria samt studiero i klassrummen. Vi är snabba med att agera när något inträffar och följer de rutiner som finns för ärendegång. Vårt främsta verktyg under året har varit mentorstiden samt individuella mentorsamtal under en tid som vi valt kalla resurstid. Att vi inte haft en tydlig systematisk arbetsgång med det förebyggande arbetet med eleverna kring värdegrundsfrågor tror vi kan vara en del i att vi inte uppnår 100%. Vi kan även se att det skiljer sig lite mellan pojkar och flickor både vad gäller trygghet och trivsel där pojkarna skattar sig högre. Under nästa läsår behöver vi analysera vad de siffrorna står för. Under mentorstiden har varje mentorspar jobbat på sitt sätt utifrån sina egna tankar och ideér. För att det skall bli systematiskt krävs ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma riktlinjer inom enheten som genomsyrar mentorstiden. Ambitionen har funnits under året att göra gemensamma fokusområden att arbeta med i varje årskurs. Vi kan även se att eventgruppen som leds av en pedagog och elever samt elevrepresentanternas arbete på skolan bidrar mycket till den grundtrygghet som finns på skolan. För eleverna är det viktigt att de ser att vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågorna och tar ställning i dem kollegialt. 3.3 Förbättringar Enhetsmål Eleverna är trygga Våra förbättringar Enligt Skarpängsskolans trivsel och trygghetsenkät som genomfördes i november 2016 och i maj 2017 visar att 96.3 % av eleverna trivs på skolan och känner sig trygga. Vi behöver arbeta med tydligare rutiner och riktlinjer som är gemensamma och som alla känner igen sig i. Undervisningen behöver vara tillgänglig för alla elever och undervsiningen behöver vara flexibel och gynna alla elever inom den ordinarie undervisningen. Tydlighet och gemensamma riktlinjer i start och slut på lektionen för att ytterligare ge trygghet till eleverna. 4 Kunskaper Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Skolan har en tillgänglig lärmiljö SPSM för området pedagogisk miljö Enhetens indikatorvärde Utfall minst 80 60 Skarpängsskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 6(10)

Skolan har under vårterminen påbörjat ett fördjupningsarbete inom tillgängligt lärande. I största möjliga mån ska eleverna ges undervisning inom ordinarie undervisningsgrupp. Stöd och flexibla lösningar ska finnas inom räckhåll för eleven i undervisningen. Inom området kunskaper blir arbetet att fortsätta arbeta för en högre måluppfyllelse. 4.1 Resultat 4.2 Analys Vi har nått ett högt meritvärde på 260 poäng. Över lag har Skarpängsskolan högpresterande och ansvarstagande elever. Anledningen till att vi inte nådde 100% på målet att alla elever skall nå kunskapskravet E beror delvis på att vi har haft många nyanlända elever i åk 9. Eleverna började i årskurs 9 och har inte under så pass kort tid haft möjlighet att tillgodogöra sig all undervisning för att nå kunskapskravet E. Antalet pedagogiska diskussioner i ämneslagen och bedömning för lärande samtalsgrupper kan vara en bidragande orsak till ett högre meritvärde. En utökad ämnesvis sambedömning där kravnivåerna diskuterats har varit bidragande för en jämnare balans. Då det kommer till skolans arbetssätt med bedömning för lärande är det viktigt för fortsatt måluppfyllelse att nyanställda får en tydlig introduktion och möjlighet att sätta sig in i vår skolas arbetssätt med tillgänglig undervisning som är synlig för eleven och läraren. Det konsekventa arbetssättet med bedömning för lärande är en anledning till att vårt meritvärde har höjts. Att bedömning för lärande genomsyrar vår verksamhet innebär för oss att vi har blivit bättre på att tydliggöra och återkoppla även om vi fortsättningsvis behöver hitta en form som inte gör att vare sig elev eller lärare blir/känner sig stressade av det. Lärandeprocessen har fått ett annat fokus och står i centrum. Enligt brukarundersökningen Våga Visa är det fortfarande många av våra elever som uppger att de inte förstår läroplanens mål och kunskapskraven i aktuella arbetsområden. Målet inför nästa läsår är att alla elever ska förstå vad de ska kunna inom ett visst arbetsområde. Detta ska hela tiden genomsyra undervisningen. Kunskapskraven får inte bara presenteras vid starten på ett arbetsområde. Fortsätta arbeta med elevexempel för att konkretisera det eleverna ska kunna och även vilken nivå de ska arbeta mot. 4.3 Förbättringar Enhetsmål Skolan har en tillgänglig lärmiljö Våra förbättringar På Skarpängsskolan finns goda möjligheter till en tillgänglig lärmiljö. Alla pedagoger använder och ser till att eleverna får anpassningar och har en flexibel verksamhet. På skolan finns en kompetent och tillgänglig elevhälsa. Vi behöver förstärka att lärarna använder flexibla lösningar för eleverna. Stödet ska finnas tillgängligt inom ordinarie undervisning. Vi behöver ha tydliga strukturer så att elever snabbt får stöd i de ämnena eller kunskapsområden de har behov i. Vi behöver under nästa läsår arbeta med gemensamma värderingar, samsyn och tydlighet. Skarpängsskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 7(10)

5 Elevers ansvar och inflytande Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Eleverna tar ett större ansvar för sin arbetsmiljö och arbetsinsats Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker Andel elever som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete Andel elever som uppger att arbetsmiljön (allt från trivsel, trygghet, språkbruk till klotter och skräp) är positiv och att man tar ansvar för sitt arbete. Enhetens indikatorvärde Utfall minst 80 % 85% minst 85 % 80% minst 85 % 64% minst 100 % 96% Vi behöver ta ett omtag kring elevernas väg till inflytande och vara överens om vad inflytande betyder. Eleverna behöver känna sig hörda och sedda, detta kommer bli ett av våra prioriterade arbetsområden nästa läsår.inom området elevers ansvar och delaktighet behöver skolan erbjuda strukturerade valmöjligheter och olika vägar till det gemensamma målet. Hur kan vi arbeta för en mer tillgänglig lärmiljö på individnivå där eleven kan arbeta utifrån ett arbetssätt som de själva kan vara med att välja? Ämnesintegrering är ett område som vi behöver utveckla och få en systematik kring så att alla elever blir delaktiga, det i sig skulle även kunna minska arbetsbelastning och stress om kunskapskrav kan bedömas av flera lärare vid ett tillfälle. 5.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Införa resurstimme dit undervisande lärare kan kalla elever för t.ex. ytterligare genomgång bättre Detta arbete har givit effekt. Det visar sig att vid denna timme kan lärare och elev träffas för att samtal kring elevens utvecklingsarbete samt ytterligare få stöd i sitt ämne. Även föräldrar kan kallas till denna timme. Resurstimmen har bidragit till att elever får sitt arbete gjort och har möjlighet att i mindre sammanhang få visa sina kunskaper. Skarpängsskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 8(10)

Arbetssätt Status Analys Uppföljning och åtgärdande arbete utifrån trygghetsenkäten som även innehåller frågor kring elevernas reella inflytande. Småenkäter på mentorstid kring delaktighet (månadsvis återkommande korta frågor som uppföljning på trygghetsankäten) Förtydliga och definiera vad elevinflytande och elevansvar innebär för eleverna. Representanter från Representanterna träffar rektor regelbundet efter deras träffar. bättre bättre Trygghetsundersökning har genomförts i nov 2016 och maj 2017. Analys och prioriterade områden tas fram i likabehandlingsplanen. Detta har inte skett som planerat. Två större undersökningar har gjorts en i november 2016 och en i maj 2017. Elevråd har införts av rektor och under vårterminen har fyra träffar skett. Två representanter från varje klass är med i elevrådet. Det finns en dagordning för varje träff och minnesanteckningar skrivs. Dessa läggs ut i google i elevrådets egen mapp som alla representanter har tillgång till. 5.2 Analys Skolan uppnådde inte målet beträffande elever i årskurs 7-9 som anger att de upplever att de kan vara med och påverka sin lärandesituation som skall vara 100 %. Enligt siffror från Våga Visa enkäten instämmer 64% att de får vara med och planera sitt eget skolarbete. 96% instämmer att de tar ansvar för sitt skolarbete. 47% instämmer att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika skoluppgifter. 68% instämmer att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Skolan har inte lyckats nå fram med vilka arbetssätt som skulle kunna tillämpats för att få en ökad delaktighet hos eleverna. Detta beror på att vi inte aktivt arbetat tillräckligt strukturerat med frågan, den har inte varit återkommande i vårat arbete eller i diskussion i arbetslag och ämneslag. Vi behöver bli bättre på att kommunicera med eleverna när/hur de är delaktiga och hur de kan påverka undervisningen. Utifrån de arbetsätt och diskussioner som varit kring elevers delaktighet kan vi konstatera att det inte är tillräckligt synligt varken för elev eller lärare. Skolan uppnådde inte målet alla elever skall veta vilka kanaler de kan använda sig av för att påverka sin skolsituation, men har tagit ett stort steg framåt. Detta beror till största delen på elevkafeterian (alltid vuxenbemannat och kan hjälpa och stötta). I kafeterian ses kaféverksamheten som en bisyssla till att få möjligheten och förmånen att få möta eleverna utanför lektionstid i deras frågor och funderingar samt att genom olika teman i kafeterian låta eleverna komma fram i sitt eget tänkande. På så sätt kan även frågor föras vidare via elevrådsrepresentanterna som tar upp det till diskussion i skolans elevråd. Även här handlar det mycket om att diskutera och kommunicera frågan utifrån elevers påverkan, på vilket sätt det bör ske för att det skall bli synligt och även vara en ständigt pågående diskussion inom arbetslag och ämneslag. 5.3 Förbättringar Enhetsmål Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Våra förbättringar Skarpängsskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 9(10)

Enhetsmål Eleverna tar ett större ansvar för sin arbetsmiljö och arbetsinsats Våra förbättringar Eleverna behöver få en tydligare struktur kring vad som gäller i allmänna utrymmen och vilket ansvar var och en har. Vi behöver vägleda eleverna till att vara rädda om sin skola och sin miljö runtomkring. Eleverådet har kommit igång och i och med det finns det en naturlig väg in för inflytande som eleverna kan föra vidare mellan klasserna under mentorstiden. Eleverna behöver få vara med och diskutera i större grad vilket inflytande de ska ha över undervisningen, provsituationer och andra upplägg inom undervisningen. Skarpängsskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 10(10)