FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning VIII Martin Jönsson
Att lära Vem Quine s kritik är relevant för och varför Skillnaden mellan verifikationsvillkor och sanningsvillkor Quine-Duhem-tesen Hur Quine-Duhem-tesen utgör ett problem för verifikationvillkorsteorin och användningsteorin för mening M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 2 / 9
Vem är Quines kritik relevant för? Många logiska positivister antog följande två teser: 1) En icke-matematisk sats mening är dess verifikationsvillkor. 2) Sanna matematiska satser är analytiskt sanna, d.v.s. de är sanna enbart i termer av sin mening. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 3 / 9
Mening som verifikationsvillkor En sats verifikationsvillkor är de villkor som måste vara uppfyllda för att vi ska uppfatta satsen som verifierad, d.v.s. de villkor som måste vara uppfyllda för att vi skall anta att den är sann. - Bordet har fyra ben kan verifieras om vi räknar det demonstrerade bordets ben och kommer fram till att de är fyra stycken. Det finns en nära koppling mellan verifikationsvillkor och användning. - Om jag räknar ett bords ben och kommer fram till att de är fyra stycken så kommer jag att tro Bordet har fyra ben. I synnerhet så svarar verifikationsvillkor mot 1) potentiella 2) language entry transitions 3) i tanken. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 4 / 9
Two Dogmas: Agendan Quine vill tillbakavisa följande två dogmer : 1) Det finns en principiell gräns mellan analytiska och syntetiska satser. 2) Alla meningsfulla satser kan i princip översättas till logiska konstruktioner av termer refererande till omedelbar erfarenhet M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 5 / 9
Two Dogmas: Genomförandet 1) Quine går först igenom (uppskattningsvis) 16 olika förslag på hur man kan definiera vad en analytisk sats är. Han invänder mot samtliga. 2) Quine använder en observation ursprungligen från Pierre Duhem för att i ett slag avfärda det sista definitionsförsöket (i termer av verifikationsmetod) och underminera den andra dogmen. 3) Quine skisserar konsekvenser av sitt resonemang i termer av meningsholism och en pragmatisk utveckling av den vetenskapliga kunskapen. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 6 / 9
Quine-Duhem-tesen (QD) Vad som krävs för att verifiera en sats beror på vilka andra satser vi håller för sanna (/tror på) p b 1 b 2 Tåget utanför fönstret rör sig. Tåget jag själv sitter på är stilla. Tåget jag själv sitter på rör sig. - Beroende på om jag tror på b 1 eller b 2 så kräver jag olika saker för att verifiera p, d.v.s. ps verifikationsvillkor beror på b 1 och b 2. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 7 / 9
Quine-Duhem-tesen sänker således båda dogmerna (tillsammans med de tidigare argumenten mot andra definitioner av analytisk ). M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 8 / 9 Quine-Duhem-tesen - Det följer från Quine-Duhem tesen att om vi misslyckas med att verifiera en sats så kan det antingen bero på satsen i sig eller de bakgrundsantaganden vi gör. Vilken/vilka satser som ska överges är således underbestämt av att verifikationen misslyckats. Från detta kan man sluta sig till att... 1) analytisk sats inte kan definieras som en sats som är verified no matter what - vilken sats som helst kan vara verified no matter what om tillräckliga förändringar görs i resten av systemet av trosföreställningar! Därmed misslyckas Quines 17e definitionsförsök. 2) det inte finns fixerade logiska konstruktioner i termer av direkt erfarenhet som korresponderar mot varje meningsfull sats - en sats har inga fixerade verifikationsvillkor överhuvudtaget!
Quine-Duhem-tesen Ytterligare konsekvenser 1) Inga satser är helt säkra i ett system av trosföreställningar. 2) Vilka (vetenskapliga) satser som bibehålls / förkastas går inte att rationellt avgöra på basis av insamlad empiri. Pragmatiska skäl får fälla avgörandet. 3) Hur lite empiriskt innehåll en sats verkar innehålla reflekterar bara hur säker den satsen är i ljuset av motstridiga bevis som en beståndsdel i nätverket av våra trosföreställningar. 4) Tesen att mening är verifikationsvillkor leder till en form av meningsholism; meningen hos en sats beror på vilka andra satser vi tror på. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 9 / 9