Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland

Relevanta dokument
Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland

PICC-line Skötsel & hantering

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

PICC-line Skötsel & hantering

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten

Central venkateter icke tunnelerad (CVK)

Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from:

Riktlinjer PVK 2012 Revidering

Tunnelerad central venkateter

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt

PICC-line Skötselanvisning

SKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.

Subkutan venport (SVP)

Information om din PICC-line

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)

PICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Perifert inlagd central venkateter (PICC-line)

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)

Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland

Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

ICD-10 kod: Kön:Alla Ålder: Vuxna och äldre

Basala hygienrutiner och klädregler

Central venkateter CVK

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Picc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen

Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

VRI Vårdrelaterade infektioner

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Central venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Detta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK.

Kateterisering av urinblåsan (man)

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg

New. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil

Dialys - Central dialyskateter (CDK)

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Kateter rutin - Picc-line - neonatal

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Inläggning och skötsel av thoraxdrän

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7

Intravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter

VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus

Basala hygienrutiner Länsövergripande

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Innehållsförteckning 1 Remiss Material Före punktion Utförande Felvärde Komplikationer Vem får utföra?...

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Venport - Användning och skötsel

Celsite implanterbara injektionsportar

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Viktigt med handhygien

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Intraosseös infart. IVAK Piteå

VRI Vårdrelaterade infektioner

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Lokal anvisning

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide

Handhygienens betydelse

CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus

Rena händer Rätt klädd

Tunnelerad epidural/intratekal(spinal)kateter för långtidsbruk

Transkript:

Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK

CVK, SVP & PICC-line

Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt att göra ett aktivt val av lämplig venös infart innan behandling startas

Venöst blodflöde Hand: Underarm: Överarm: Axill: 10-20 ml/min 40 ml/min 100-150 ml/min > 250 ml/min V Subclavia: 1000-1500 ml/min VCS: > 2000 ml/min

Gemensamma riktlinjer - Val av centralvenös infart - Centralvenösa infarter, gemensamma riktlinjer - Central venkateter, icke tunnelerad CVK - Central venkateter, tunnelerad CVK - Subcutan venport (SVP) - Perifert inlagd central venkateter (PICC-line)

Sökväg på LISA Regionsövergripande A-Ö / Operationskliniken US / Medicinska riktlinjer / under respektive bokstav PICC-line övrigt internt A-Ö / Onkologiska kliniken / Riktlinjer / PICC-line PICC-line utanför Vårdgivarwebben / Behandlingsstöd / Remittentinformation /Onkologiska kliniken /Riktlinjer / PICC-line Sökvägarna kan komma att ändras

Gemensamt för alla centralvenösa infarter Intravasala katetrar ska vara märkta så att tvekan inte kan uppstå beträffande deras ändamål. För att få enhetlig, enkel och tydlig märkning använd vit etikett med svart text "centralvenös infart". Etiketten fästes runt katetern. Infusionsslangar som kan kopplas till olika infarter märks i den distala delen av slangen Byte av inre injektionsmembran och 3-vägskranar Slutenvård var 3:e dygn i samband med omläggning Öppenvård var 7:e dygn i samband med omläggning 10 ml sprutor med LUER-LOCK fattning Nålfria injektionsmembran med neutralt eller positivt avslut

Basala hygienregler Handdesinfektion Handskar Undersökningshandskar ska bara användas vid risk för kontakt med blod, kroppsvätskor, urin, avföring och sekret. Handskar minskar den mängd smittämnen som når handen och utgör ett mekaniskt skydd vid stickskada. Skyddsförkläde Vid moment som innebär risk för kontaminering av arbetsdräkt t.ex. i samband med nära omvårdnad/undersökning av patient, sängbäddning eller hantering av smutsiga föremål. Desinfektion Mekanisk gnuggning under minst 15 sek. Torktid minst 30 sekunder (tills torrt) Samma gäller för 3-vägskran, injektionsmembran samt ca 20 cm av slangen Håll kvar Klorhexidin kompressen vid manipulation av kran/slang

SCRUB the HUB 15+30

Mekanisk rengöring (lab. test)

Spolning av central infart Regelbunden spolning av en vilande kateter saknar vetenskapligt stöd Spolning efter användning 5-10 ml NaCl mellan olika läkemedel Minst 20 ml NaCl efter infusion med klara vätskor Minst 20 ml NaCl efter provtagning/blodtransfusion och nutritionsdropp Spola med pulserande teknik och stäng med positivt tryck

Heparinlås Heparinlås Finns inget vetenskapligt belägg för när det gäller att förebygga infektion eller ocklusion Immunsupprimerade patienter med förväntat långtidsbehov av CVK kan ha nytta av heparinlås (enligt SFAI s riktlinjer)

Blodprover ur centralvenös infart Med vaccutainer eller spruta Ta prover ur yttre trevägskran/injektions membran Scrub the Hub 15 + 30 Kontrollera funktion Slaskrör Spola med minst 20 ml NaCl Byt injektionsmembran om den inte går att spola ren Läkemedelskoncentrationer bör inte tas ur CVK om det aktuella medlet administreras via CVK

Blododling ur central infart Alltid blododling först om annan provtagning ska ske samtidigt Om frågeställning CVK relaterad infektion Samtidig odling från perifer ven (inom 15 min) Fråga laboratoriet om tillslagstid

Dokumentation Alla Centralvenösa infarter SKA dokumenteras under följande sökord Centralvenös infart - inläggning Centralvenös infart - borttagande Centralvenös infart - komplikationer under katetertidens gång Denna dokumentation ligger till grund för region Östergötlands uppföljning av centralvenösa infarter, infektionsregistrering etc. Omläggning dokumenteras under In- och utfarter/cvk Dokumentera alltid PICC-line kateterns externa längd

16

Förebygg komplikationer

Icke tunnelerad CVK

Icke tunnelerad CVK 19

Enkellumen och flerlumen 20

Icke tunnelerad CVK Omläggning 21

Icke tunnelerad CVK Omläggning Omläggning och byte av injektionsmembran, trevägskran och förlängningsslang sker var tredje dygn i slutenvård och var sjunde dygn i öppenvård Observation av instickställe ska ske dagligen i slutenvård Om synligt blod observerats i katetersystem ska detta åtgärdas omgående. Går det inte att spola rent ska katetersystemet bytas ut Om förbandet inte sluter tätt mot huden eller om det finns synligt blod under förbandet ska en ny omläggning ske Planera omläggningen så att du har tid att följa riktlinjer, förbereda dig och patienten 22

Icke tunnelerad CVK Omläggning Klorhexidinsprit 5 mg/ml, vid allergi används 70% etanol Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Sterila handskar Sterilt omläggnings set Sterila kompresser 7,5 cm x 7,5 cm Steril duk Förfylld steril Luer lock spruta med 10 ml NaCl 9 mg/ml Injektionsmembran och trevägskranar Eventuellt sterila öronpinnar och NaCl 9 mg/ml blod observerats Rena kompresser/rundtork för täckning av krankopplingar Transparant semipermeabelt förband Märketiketter 23

Informera patienten så att en trygg miljö skapas 24

https://youtu.be/rdqm8actz1e 25

Icke tunnelerad CVK Omläggning Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Sänk patientens huvudända om patientens tillstånd medger detta Avlägsna det gamla förbandet Handdesinfektion 26

Icke tunnelerad CVK Omläggning Kontrollera att infarten är stängd in mot patienten! Observera hud och instickställe Om ett eller flera stygn har lossna eller saknas ska läkare informeras. Om huden är rodnad, smärtsam eller är infekterad runt instickstället ska läkare informeras 27

Icke tunnelerad CVK Omläggning Tillvägagångssätt vid uppdukning Handdesinfektion Desinficera uppdukningsbord Handdesinfektion Två personer rekommenderas vid uppdukningen Tag på sterila handskar Lägg den sterila duken på bordet Duka upp det sterila materialet enligt steril metod Försök att duka upp så centralt som möjligt på Uppdukningsbordet!

Icke tunnelerad CVK Omläggning Häll på rikligt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml på kompresserna och i omläggningssättet. Försök att undvika att hålla icke sterilt material över den sterila uppdukningen. Fukta kompresser och öronpinnar med NaCl 9mg/ml om det förekommer synligt blod. Spara en kompress torr för att kunna torka huden torr efter bort tagning av blod koppla ihop och spola genom injektionsmembran och förlängningsslang med natriumklorid 9 mg/ml, glöm inte att fylla membran och sidokranar om du har en förlägningsslang med trevägskran 29

Icke tunnelerad CVK Omläggning Placera den sterila duken som finns runt omläggningssetet över kopplingarna Tvätta insticksstället inifrån och ut med god marginal Tvätta del av katetern och huden runt omkring med god marginal Låt lufttorka minst 2 minuter

Icke tunnelerad CVK Omläggning Täck instickstället med transparent semipermeabelt förband När det sterila förbandet har placerats över instickstället övergår omläggningen till att vara höggradigt ren! Tvätta katetern och On-Off knappen/klämman Låt lufttorka minst 30 sekunder

Icke tunnelerad CVK Omläggning Kontrollera att alla kranar är stängda före manipulering Fatta den externa kateterdelen med en kompress indränkt i Klorhexidinsprit 5 mg/ml Skruva loss förlägningsslang Desinficera katetermynningen mekaniskt minst 15 sekunder med Klorhexidinsprit 5 mg/ml Låt lufttorka minst 30 sekunder

Icke tunnelerad CVK Omläggning Koppla på det nya genomspolade injektionsmembranet och trevägskranar med yttre injektionsmembran

Icke tunnelerad CVK Omläggning Märk förbandet och katetern med "centralvenös infart, datum och signatur Öppna On-Off knappen /klämman

Icke tunnelerad CVK Omläggning Spola sedan igenom systemet med NaCl 9 mg/ml Aspirera försiktigt så att blod syns i katetern Spola igenom med NaCl 9 mg/ml. Forcera aldrig om motstånd känns För patientens bekvämlighet kan trevägskranar som inte används täckas med rena kompresser Dokumentera

Avlägsnande av icke tunnelerad CVK Material Engångs plastförkläde Klorhexidinsprit 5 mg/ml, Vid allergi mot klorhexidin används 70% etanol Transparent semipermeabelt förband Undersökningshandskar Sterila kompresser Suturborttagare Sterilt omläggningsset Steril duk Sterila handskar Eventuell odlingsremiss Eventuell steril sax Eventuellt ett odlingsrör 36

Avlägsnande av Icke tunnelerad CVK Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Handdesinfektion Ta på engångs plastförkläde Sänk huvudändan Handdesinfektion 37

Avlägsnande av Icke tunnelerad CVK forts. Ta på sterila handskar Ta bort förbandet och eventuella suturer. Desinfektera huden runt insticksstället och låt lufttorka Uppmana patienten att andas ut samtidigt som katetern dras ut. Steril kompress trycks samtidigt mot insticksstället. Trycket kvarhålls i 5-10 minuter Kontrollera att katetern är hel och oskadd Om odling ska tas: klipp ner ca 5 cm av CVK med steril sax direkt ner i ett sterilt odlingsrör utan tillsats Fäst ett tättslutande, lufttätt förband över insticksstället som bör sitta upp till 72 timmar för att undvika luftemboli Höj sängens huvudända Observera patienten med avseende på kliniska tecken till lokal blödning Dokumentera i mallen Centralvenös infart- borttagande 38

39

40