Rapport Excellent Fysisk Lärmiljö

Rapport Excellent Fysisk Lärmiljö Sammanfattning Den fysiska lärmiljön, i första hand högskolans lokaler, är viktig för att lärandet blir så bra som möjligt. Högskolans lokaler bör bidra till en bra lärmiljö, då vi, både personal och studenter, tillbringar mycket tid där. Alla utrymmen, inte bara klassrummen, ingår i den fysiska lärmiljön, då en stor del av lärandet är informellt och socialt. Möbleringen bör vara genomtänkt för att uppmuntra till reflektion, samarbete och kunskapsdelning. Dessutom behöver miljön upplevas som modern, med god tillgång till Internet och stöd för att använda egna datorer, surfplattor och dylikt. Utöver detta är det också viktigt att miljön har god belysning, behaglig färgsättning och följer grundläggande principer för god ergonomi, så att den upplevs som trivsam och inspirerande. Arbetsgruppen föreslår att högskolan börjar i liten skala för att testa olika lösningar och på sikt komma fram till en lärmiljö som alla vill vistas i. En översyn av högskolans nuvarande miljö visar många brister, men också steg i rätt riktning. Högskolan måste våga satsa på förändringar i den fysiska lärmiljön som bidrar till nytänk vad gäller pedagogik och lärande. Uppdrag Arbetsgruppens uppdrag har varit att utreda hur Högskolans fysiska lärmiljöer kan förbättras utifrån begreppet excellent lärmiljö. Detta har genomförts genom att kartlägga högskolans fysiska lärmiljöer utifrån begreppet excellent lärmiljö, samt omvärldsbevaka andra lärosätens fysiska lärmiljöer med fokus på goda exempel. Syfte Arbetet är en del i högskolans arbete med excellent lärmiljö. Målet med att skapa en excellent lärmiljö är att höja högskolans attraktionskraft, skapa en bättre arbetsmiljö för både personal och studenter samt motivera och främja formellt och informellt lärande (inte bara det som sker på lektion). Visionen är att Högskolan i Skövde är en konkurrenskraftig högskola, där studenter, lärare och annan personal trivs, vilken syns i ökade studieresultat och mer aktivitet på campus utöver schemalagd verksamhet. En excellent lärmiljö omfattar hela miljön, inte bara den fysiska. Andra aspekter av lärmiljön, såsom den socio kulturella och den som finns online, påverkar och påverkas av den fysiska miljön. Därför går det inte att studera den fysiska lärmiljön helt isolerat från övriga aspekter. 1

Deltagare Representanter från alla institutioner och flertalet administrativa funktioner har varit representerade i arbetsgruppen: Anna Sofia Alklind Taylor, sammankallande (IIT) Anette Andersson (IIT) Dan Lundh (IBV) Eva Akersten (IHF) Anita Kjellström (IHL/HPE) Christian Bergman (ING) Annika Eichhorn (Biblioteket) Sammanfattning av utfört arbete Ulrika Johansson (US) Matts Larsson (IT) Alf Svensson (Campusavdelningen) Magnus Littmarck (Chef, Campusavdelningen) Studentrepresentanter: Camilla Karlström och Fredrik Elliot Arbetsgruppen har träffats vid sex tillfällen för att på olika sätt belysa och diskutera fysisk lärmiljö ur olika synvinklar. Mötena har ägt rum i olika lokaler på HiS för att deltagarna skulle få möjlighet att se olika miljöer. Föreläsningssalar i olika hus har besökts liksom datasal (E104), videokonferensstudio och aktivt lärrum (E041) samt bibliotekets lokaler. Gruppen har genomfört en SWOT analys, fått en föreläsning av Åke Westh (konsult inom kultur och utbildningstrategiska frågor) och ett besök av Josefine Siewertz där hon berättade om sina upplevelser av lärmiljön och olika tekniska lösningar på Universitetet i Bremen. Vidare har gruppen också diskuterat högskolans datorsalar med representanter från IT avdelningen och IIT. Gruppen har även genomfört en inventering av lärmiljöer på HiS samt en enkät om den fysiska lärmiljön utifrån intern miljö, extern miljö, teknik och organisation. Enkäten genomfördes digitalt och gjordes tillgänglig till personal och till studenter via medarbetarrespektive studentportalen. Kartläggning Identifierade problemområden För att bedriva modern, flexibel och pedagogisk undervisning, behöver högskolans lokaler vara utrustad med användbar teknik. Den teknik som finns idag (t.ex. projektorer och mikrofoner) anses vara för krånglig. Ett exempel är användningen av mygga i de salar som är utrustade med detta. Proceduren anses för omständlig; dels måste nyckel till AV skåpet hämtas ut i receptionen, dels upplevs tekniken svåranvänd. Många glömmer bort att stänga av fjärrkontroller eller att sätta tillbaka myggan i sin laddare och därmed laddas batterierna ut. Detta leder till att lärare struntar i att använda mikrofon det blir en omväg att gå och man litar inte på att tekniken kommer att fungera som förväntat. Detta är ett allvarligt problem, då tekniken är till för att öka tillgängligheten på studierna och då måste också tekniken i sig vara lätt tillgänglig. 2

Användning av mygga, exempel från Högskolan i Skövde Användning av mygga, exempel från MDH, Västerås. Ett relaterat problemområde är att fasta projektorer samt mikrofon i samtliga undervisningssalar fortfarande saknas. Arbetet med att utrusta salarna med fasta projektorer är ett pågående arbete. Salarna är heller inte anpassade till att många studenter idag tar med sig egen utrustning (smarta telefoner, surfplattor, bärbara datorer m.m.) och därmed behöver gott om uttag på strategiskt utvalda platser i rummen. Kortfattat kan sägas att den teknik som finns tillgänglig idag (med några få undantag) inte är till för studenterna och stödjer heller inte samarbete dem emellan, något som är ett nyckelbegrepp i modern pedagogik. Kartläggningen har också fått fram att många salar har brister gällande belysning, värme och ergonomi. Miljöerna (särskilt A huset) anses föråldrade och slitna. Både studenter och lärare saknar gemensamma utrymmen för mer informellt lärande. Många av responderna i vår enkätundersökning lyfter även fram brist på parkeringsplatser som ett problemområde, särskilt som det leder till förseningar och, i förlängningen, störningar i klassrummen. Några anmärkte även på att öppettiderna behöver utökas på en del enheter. Ett särskilt problemområde som framkommit i kartläggningen är högskolans datorsalar. Både studenter och lärare anser att datorsalarna inte är anpassade efter hur de används. Vidare följs inte ordningsreglerna för datorsalarna, vilket resulterat i smutsiga och stökiga miljöer. Förutom att miljöerna är svåra att bedriva undervisning i, ses de också som ett arbetsmiljöproblem av de som måste vistas där. Överlag saknar många salar idag den flexibilitet som behövs för att bedriva effektiv och givande undervisning [1]. Flera lärare anpassar sin undervisning efter miljön och inte tvärtom. Miljöerna upplevs som oinspirerande och leder inte till nya pedagogiska grepp. Goda exempel Trots de många problemområden som arbetsgruppen identifierat så finns det också goda exempel på högskolan. De nya lokalerna i bibliotekets "Södra rummet" är en trevlig miljö för enskilda studier, och gruppmöten med möjligheter till inkoppling av egen dator till TV skärm. Här finns också en tyst studiemiljö av mer avslappnad karaktär som blivit populär. 3

Södra Rummet, HS öppen studiemiljö Södra Rummet, HS öppen studiemiljö Grupprum i Södra Rummet, HS På våning 0 i E huset finns också lokaler för videokonferenser och flexibel undervisning. Den senaste lokalen är bl.a. utrustad med en elektronisk whiteboard och särskilt anpassad för att bedriva aktiviteter såsom flipped classroom. Vidare arbetar IT avdelningen med att utveckla sina virtuella miljöer, vilket gör att gränsen mellan datorsalar och andra undervisningsutrymmen suddas ut, då det innebär att en viss programvara inte längre är bunden till en viss dator eller sal. Således underlättar en virtuell miljö för studenterna att använda högskolans programvara på sina egna datorer och är dessutom lättare att underhålla än dagens fasta datorsalar. Det öppnar också upp för undervisningsmoment som blandar datorlaborationer med andra typer av undervisning. Det bör noteras att trots att dessa bra miljöer finns är det få lärare och studenter som har kännedom om dem. Det finns också exempel på personal som väljer att ha videokonferenser i vanliga konferensrum, för att slippa promenaden till E huset. Närhet till det egna kontoret är alltså även det en faktor att ta med i planeringen av nya miljöer. Förutom översynen av högskolans egna miljöer har arbetsgruppen även kikat på goda exempel på andra lärosäten. Nedan sammanfattas några av de exempel vi inspirerats av. Universitetet i Bremen Universitetet i Bremen är ett stort universitet (ca. 20 000 studenter). De digitala verktygen är hårt styrda på så sätt att lärare inte ens får använda universitetets lärplattform innan de genomgått utbildning på den. Mest intressant ur perspektivet fysisk lärmiljö är dock 4

universitets Lernraum, som är miljöer skapade för grupper av studenter, med möjligheter till inkoppling av privat dator, som i sin tur ansluts till en TV skärm (för gemensam yta). Universitetet har också helt gått över till digital examination i tentamenssal, vilket lett till kortare ledtider och förenklad rättning. Universitetet i Bremens lärmiljöer har en effektiv organisation och struktur. En mindre avdelning (ca. 10 pers.) sköter inspelningar, digital tentamen osv. Var och en gör det som de är bra på. Bremens Lernraum större rum avdelas mha bokhyllor för att skapa mindre gruppmiljöer Bremens Lernraum egna och delade ytor Bremens Lernraum sladdar göms i lådor (snyggt och praktiskt) Tentamenssal vid Universitetet i Bremen Föreläsning av Åke Westh Utvecklingskonsult Åke Westh besökte gruppen för att tala om framtidens lärmiljö, vikten av att underlätta informellt lärande, kollaborativt lärande och hur förändringstakten och komplexiteten inom dessa områden ökar hela tiden. Kunskapens halveringstid minskar drastiskt och digitaliseringen, globaliseringen och urbaniseringen påverkar hur vi måste gestalta lärmiljöerna. 5

Miljöerna måste attrahera och inspirera, ledorden är visioner, mötesplatser, kreativitet, nyfikenhet och relationer. Istället för att bygga fasta miljöer bör man riva väggarna, bokstavligt talat, och arbeta med öppna ytor som kan utnyttjas flexibelt. Exempel på en kollaborativ arbets och lärmiljö Exempel på flexibel stol, anpassad för lärmiljöer [2], [3], [4] Input från Nuas konferens Co creating new learning environment collaboration across expertise Då det informella lärandet utgör 70 % av inlärningen bör fokus ligga på peer to peer learning och own initiative learning vid planering av framtidens lärmiljöer. Viktigt att satsa på öppna utrymmen, delade utrymmen och tjänster. Pedagogiken skall prägla lärmiljöerna och byggnaderna i sig skall signalera vad som händer eller förväntas hända i dem. Exempelvis genom att höja upp en sittmiljö i till exempel en korridor 30 40 cm över den generella golvytan kan nyttjandegraden av denna yta mångdubblas. Miljöerna behöver knyta samman grupper av människor, team, verktyg, individer, saker och kompetenser. Erfarenhet från projekt i bland annat Minnesota: man ska ha många skrivytor och det ska vara hjul på allt. Erfarenheten från andra lärosäten är att det hjälper föga att storsatsa på teknik om det ej finns vilja och möjligheter att förändra sitt arbetssätt. Erfarenheter från Student i fokus projekt visar att istället för att relatera sitt arbete till studenterna bör man arbeta med dem och inkludera dem tidigt i processer. Karlstads Universitet Karlstads Universitet har skapat avskärmade sittplatser, soffgrupper etc. för gruppdiskussioner. Ett sätt att skapa avskildhet på öppna, allmänna ytor. 6

Karlstads Universitet avskärmade sittplatser Karlstads Universitet avskärmade sittplatser Karlstads Universitet avskärmade sittplatser Karolinska Institutet Karolinska Institutet har ersatt sina gradängsalar med små "hytter". Höga bord och barstolar längs bak i salen. 7

MDH, Västerås Mälardalens högskola har också jobbat med sina öppna ytor, för att uppmuntra grupper att sitta ner och samarbeta. Mälardalens högskola upphöjda sittplatser Mälardalens högskola avskärmade sittplatser Mälardalens högskola rullstolsanpassning i gradängsalar och barstolar i bak. 8

Möjligheter till utveckling I enkäten framkom önskemål om fler mötesplatser och fik. Gruppen ser därför planerna på ett nytt café mellan biblioteket och hus D som något mycket positivt. Varje hinder mot att använda tekniken bör undanröjas; det ska vara enklare att använda den än att inte använda den. Om skåpet måste vara låst, kan man göra det med kodlås (hänglås) eller med kortläsare så att varje lärare kommer åt utrustningen utan att kvittera ut nyckel? Relativt korta beslutsvägar och ett samlat campus utgör en god grund för att skapa effektivitet kring översynen och förbättringen av lärmiljön på högskolan. Förslag till fortsatt arbete Arbetet i gruppen har fått till följd att det nu finns planer på och medel avsatta i budget att upprusta och bättre utrusta ett antal grupprum i G huset. Utöver detta önskar gruppen att minst ett rum (plus korridor utanför) ska inredas med en flexibel inredning som möjliggör snabba och enkla byten mellan såväl traditionell föreläsning som seminarier och gruppdiskussioner ("bikupor") under ett och samma lektionstillfälle. Detta rum kan användas för utvärdering och inspiration. En experimentverkstad där lärare systematiskt kan utforska olika undervisningsformer. Genom arbetet har det visat sig viktigt med ytterligare utbildning kring användande av den teknik vi har. Det är också viktigt att exempelvis teknik som mikrofoner i föreläsningssalar är lätta att få igång och använda. Här borde en satsning göras så att betydligt fler salar får mikrofoner och att dessa används. Arbetsgruppen har också pratat om fördelarna med att skylta elektroniskt utanför salar för att informera om vad som är på gång i respektive sal (s.k. digital signage ). Vi vill också poängtera att många av idéerna som vi utforskat är resurskrävande för att miljön ska fungera optimalt på sikt. Tekniska lösningar kräver tekniskt kompetent personal som kan installera och underhålla tekniken, samt att, som nämnts ovan, det finns rutiner för att utbilda undervisande personal i den teknik som finns. Förslag till inredning i pilotsal ( learning lab ) Välj en sal som inte ses som speciellt efterfrågad i nuläget och som rymmer minst 30 studenter. Väggarna ska ha stora skrivytor, alternativt flyttbara skrivytor på hjul samt en eller flera projektorer i taket. Rummet bör möbleras med flexibla möbler som går lätt och snabbt att flytta på beroende på typ av undervisning. 9

Flexibla möbler flexibel möblering. [2],[3],[4] Salen bör också utrustas med teknik som gör det möjligt för studenterna att koppla sin egen dator till projektor snabbt och enkelt (ev. trådlöst, Chromecast). Outnyttjade utrymmen bör dekoreras så att de blir trivsamma miljöer för det informella lärandet. Tavlor och stora skrivytor på väggarna även i korridoren, samt gott om uttag till bärbara datorer intill soffgrupper eller liknande. Tack Arbetsgruppen vill särskilt tacka Josefine Siewertz, Mario Taylor, Per Anders Östblad och Åke Westh för att de velat dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper och därmed bidragit till givande diskussioner om högskolans fysiska lärmiljö. Vi vill också tacka de som tagit sig tid att svara på vår enkät. Referenser och länkar [1] Young, P. W. and Hallström, S. 2007. Design implement experiences and engineering workspaces. In Rethinking engineering education: The CDIO approach. E. Crawley, J. Malmqvist, S. Östlund and D. Brodeur, Red:er. Springer, New York. [2] Flexibel stol: http://businessfurniture.net/what we do/education [3] Artikel om flexibla stolar: http://www.designbuzz.com/node chair boosts up learning in contemporary schools/ [4] Video med erfarenheter från lärare och elever ang. flexibla stolar https://youtu.be/o_x4olsfreq 10

Övriga källor för inspiration Rapport om framtidens lärmiljöer i Skandinavien: http://www.nmc.org/publication/2015 nmc technology outlook scandinavian schools/ "Learning space rating system scoresheet" checklista för fysiska miljöer: Webbsida: http://www.educause.edu/eli/initiatives/learning space rating system Excel fil, scoresheet: http://www.educause.edu/visuals/shared/eli/programs/lsrsv1bscoresheet1012014.xl sx 11