Arbetsbeskrivning för: Smärtskattning av barn med postoperativ/procedur samt annan akut smärta S Y F T E Denna texts syfte är att tidigt uppmärksamma smärta, samt vid smärta optimera smärtbehandling. O M F A T T N I N G Texten berör läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Länssjukhuset Ryhov. B A K G R U N D S I N F O R M A T I O N Smärta är en subjektiv upplevelse som inte alltid är relaterad till storlek på vävnadsskada. Barnets skattningar av smärta är en del i beslutsunderlag för åtgärder samt ger möjlighet att följa smärta över tid. Skattningar kan bidra till att smärta upptäcks tidigt, ger barnet/föräldrarna möjlighet till en aktiv roll och ett gemensamt språk. Vidare bidrar skattningar till att synliggöra smärta samt möjliggör tydlig journalföring, utvärdering och uppföljning. Procedursmärta kan förekomma vid kortare ingrepp, undersökningar, provtagningar. Mål för Landsting i Jönköpings Län Alla patienter ska vara välinformerade om smärta och smärtbehandling så att de kan ställa krav på en god smärtlindring och att 90 % ska vara nöjda med sin smärtbehandling. ARBETSBESKRIVNING 1. ANSVARSFÖRHÅLLANDE Användning: läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. 2. UTFÖRANDE Enkel analys av smärta Vid nytillkommen smärta inhämtas information om; när, var och hur det gör ont. När: lindrande eller förvärrande faktorer t.ex. aktivitet/vila, födointag, kroppsläge, dygnsvariation. Var: be barnet peka på sin kropp, området inspekteras avseende inflammatoriska och cirkulatoriska förändringar. Hur: är smärtan vällokaliserad eller diffus, strålande, djup eller ytlig. Informera dig om vilka analgetika och kompletterande metoder barnet tidigare använt, effekt och biverkningar. Länk Det gör ont: Analys 1
Smärtskattning Barnet/föräldrarna skall vara välinformerade och ha förstått skalans användning. Barnet skall ges möjlighet att uttrycka smärta med egna ord [1, 2]. I möjligaste mån ska samma skala användas under vårdtiden [3]. Skalans ändpunkter baseras på barnets egna erfarenheter, ge inte exempel på värsta tänkbara smärta. Observera att upplevelse av värsta tänkbara smärta kan förändras över tid [4]. Ett samtal krävs för att klargöra vad angiven skattning betyder för barnet. Utan följdfrågor finns risk för över- eller underbehandling. Samtalet bör klargöra förmåga till djupa andetag, mobilisering/ träning, vila samt sömn i förhållande till pågående smärta. Skilj tydligt på smärta vid vila och vid aktivitet. [1, 2]. Vid utvärdering bör tidigare värden diskuteras [4]. Instrument för bedömning och skattning av smärta: 0-3 år samt barn med kommunikationssvårigheter: FLACC (Face Legs Activity Cry Consolability) 0 1 2 Ansikte Neutralt ansiktsuttryck eller ler Bister uppsyn, rynkar pannan av och till, tillbakadragen, ointresserad Frekvent eller konstant rynkad panna, darrande haka, hopbitna käkar Ben Normal ställning eller avslappnad Oroliga, rastlösa eller spända ben Sparkar eller uppdragna ben Aktivitet Ligger lugnt, normal position, rör sig obehindrat Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Sprättbåge, rycker till eller stel Gråt Ingen gråt (vaken eller sover) Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till Gråter ihållande, skriker eller snyftar, klagar ofta Tröstbarhet Nöjd, avslappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar Svår att trösta eller lugna Barn i denna ålder är för unga för att utföra självskattning med skala. De observeras istället tillsammans med förälder under ett par minuter och bedöms med instrumentet FLACC. Bestäm tillsammans med föräldern vilken poäng (0-2/per beteende) barnet stämmer överens med. Poängen (0-10) summeras och dokumenteras. Observera att ett tyst och stilla barn kan uppleva smärta! Tänk på att förändringar i barnets beteende eller fysiologiska parametrar även kan vara en reaktion på oro och/eller allmän olust. Vid tolkningssvårigheter, uteslut alltid smärta genom att vidta åtgärder enligt ordination eller förslag på övervakningsblad. 2
4 6 år: Bieri (Modifierad)) FPS-R (ibland föredrar även äldre barn den här skalan) Förklara för barnet och dess föräldrar att det neutrala ansiktet motsvararr ingen smärta och det skrynkligaste ansiktet värsta tänkbara smärta, användnd ej orden glad och ledsen. På skalans baksida avläses barnets smärtaa med hjälp av siffror, där 0 är ingen smärta och 10 är väldigt mycket smärta [5]. De yngre y barnenn pekar ofta på de ansikten som ärr längst ut på skalan. Den viktigaste informationen skalan ger är om smärtan ökar eller minskar. Skalan kan beställas på Tryckeri Ryhov, Länssjukhuset Ryhov. 7-18 år: NRS (Numeric( rating scale) Smärta graderas med hjälpp av siffror, 0 till 10, där 0 är ingenn smärta och 10 är värsta tänkbara smärta [6]. Observera att barnet ska kunna resoneraa kring matematiska tal, värdera och jämföra siffrorr och förstå turordningen 0-10 [7].. När görs smärtskattning Smärtskattning utförs regelbundet vid pågående smärta s samtt vid smärtgenombrott och utvärdering av åtgärd [6]. Intervall bör anpassas till barnets smärta,, personlighet, behandling och önskemål [1, 2]. Följande tidsintervall kan utföras tätare eller glesare efter barnets behov. Ambulanstransporter Akuten,, IVA/UVA/DUVA/BUVA Vårdavdelning 20 min. 1 tim. [8]. 3-4: :e tim. [8]. Behandling och utvärdering Smärta ska behandlas om barnet önskar oavsett smärtskattningsvärde. Informera I om att smärta inte ska s hindra återhämtning såsom sömn, vila, aptit och rörelse. Vid läkemedelsbehandling ska hänsyn tas till tidigaree behandlingg och biverkningar. Använd även komplementära metoder såsom avledning, lägesändringar, massage, musik, värme eller kyla. Tänk på att smärta kan vara ett tecken på att en komplikationk n tillstött. Utvärdera behandlingseffekt genom att göra smärtskattning enligt nedan: Intravenös inj. efter 5-15 min. Tabletter/ mixtur/ stolpillerr Komplementära metoder efter 30-45 min. efter 30 60 min. 3
Dokumentation Dokumentation ska finnas på definierad plats i journalen och ge information om smärta i vila och aktivitet samt påverkan på funktion och effekt av behandling. Det ska framgå vilket skattningsinstrument som använts. Hos barn med kommunikationssvårigheter ska uppgifter om barnets normala beteende vid smärta/smärtfrihet ingå. Vid utskrivning/överrapportering dokumenteras barnets smärtupplevelse, behandling, biverkningar samt fortsatt planering. Avslutande av smärtskattning Smärtskattning avslutas när barnets smärta är acceptabel utan behov av injektioner, PCA, epiduralbehandling [8] och grundsmärtlindring (läkemedel per os /stolpiller). Skattningen återupptas vid förändring. Tecken som används vid dokumentation av smärta samt åtgärder (pappersdokumentation). 0-10=Smärtskattning med skala NRS/ Bieri (FPS-R) S=Barnet sover %=Avslutat smärtskattning A=Avledning Aå=Avböjer åtgärd F=Farmaka K=Kyla L=Lägesändring/rörelse Mi=Miljöbyte Mu=Musik T=Taktilstimulering/Massage V=Värme Referenser 1. Eriksson, K., et al., Numeric rating scale; patients' perceptions of its use in postoperative pain assessments. Appl Nurs Res, 2013. 2. Wikström, L., et al., Healthcare professionals' perceptions of the use of pain scales in postoperative assessments. Appl Nurs Res, 2013. Accepted 13 November 2013 3. Dijkers, M., Comparing quantification of pain severity by verbal rating and numeric rating scales. J Spinal Cord Med, 2010. 33(3): p. 232 42. 4. Jakobsson, U., Att mäta smärta med VAS skalan ett bra verktyg eller mest bekymmer? Smärta, 2004. 1: p. 8 9. 5. von Baeyer, C., C. Wood, and T. Jaaniste. Instructions for administering the Faces Pain Scale Revised (FPS R) in languages other than English, Edition 7th. Pediatric Pain Sourcebook March 2010 [cited 2014 3th January]; Available from: hpttp://www.painsourcebook.ca. 6. Vårdhandboken. Sveriges landsting och regioner. 2012 20130919 2013 09 19]; Available from: http://www.vardhandboken.se/. 7. Miro, J., E. Castarlenas, and A. Huguet, Evidence for the use of a numerical rating scale to assess the intensity of pediatric pain. Eur J Pain, 2009. 13(10): p. 1089 95. 8. SFAI. Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (Swedish Society of Anesthesiology and Intensive Care). 2011 29th May 2012 [cited 2013 9th April]; Available from: http://sfai.se/riktlinjer/postoperativ sm%c3%a4rtlindring. 4
Utgåva 5.0 Ersätter 4.0 Godkänd av: Annika Lind Annika Lind Verksamhetschef Barnkliniken Datum: 2014-05-02 Patrick Byrd Patrick Byrd Överläkare OP/IVA kliniken Nummer: Omarbetad av: Kerstin Eriksson och Lotta Wikström 5