Uppföljning av kontaktpersonskapet inom hemtjänst och äldreboende i Falköping

Uppföljning av kontaktpersonskapet inom hemtjänst och äldreboende i Falköping Ett samarbetsprojekt mellan Lidköpings och Falköpings kommun 2008

Innehållsförteckning Sid Inledning...1 Bakgrund...1 Syfte...1 Metod/urval...1 Resultat hemtjänst äldre/demensboende...3 Personalgrupp... 3 Personal...6 Chefer hemtjänst och äldre/demensboende...8 Chefer personal...10 Brukare... 11 Närstående...13 Sammanfattning/diskussion...15 Äldre/demensboende...15 Hemtjänst...16 Utvärderingsmetod och erfarenheter...17

1 Inledning Bakgrund Under år 2006 och 2007 har utbildning i kontaktpersonskap genomförts inom Falköping och Lidköpings äldreomsorg. Båda kommunerna har utbildat samtlig omvårdnadspersonal i Kompetensstegens regi, innehåll i utbildningarna var kontaktpersonskap och social dokumentation. Båda kommunerna har också använt en likartad utbildningsmetod. Redan i ansökan till Kompetensstegen beslutades att utvärdering av kontaktpersonskapet skulle göras som ett samarbetsprojekt mellan Lidköping och Falköpings kommun. En arbetsgrupp bildades med representanter från båda kommunerna för att ta fram en modell för hur utvärderingen skulle genomföras. I arbetsgruppen ingick ledningspersonal, utbildningssamordnare, verksamhetsutvecklare, utbildnings- och utredningssekreterare. Arbetsgruppen fick namnet LIFA (LI-dköping FA-lköping). Då flera arbetsplatser har genomgått sin utbildning så sent som hösten 2007 och är i starten med att införa kontaktpersonskapet så kom arbetsgruppen överens om att inte tolka resultatet som en utvärdering utan mer som en uppföljning då man inte kan dra några säkra slutsatser på så kort tid. Syfte Syftet är att följa upp: - hur kontaktpersonskapet fungerar i verksamheten - om personalen upplever att de fått en kompetenshöjning - om kontaktpersonskapet har medfört en kvalitetshöjning - om utbildningsmodellen är hållbar samt - identifiera bevarande- och förbättringsområden - pröva att samverka över kommungränserna i uppföljnings-/utvärderingsarbetet. Metod/urval Utbildningsmetoden har i båda kommunerna varit att utbilda studieledare inom kontaktpersonskap som i sin tur har utbildat sina medarbetare. Vid uppföljningen/utvärderingen av utbildningen har fyra studieledare från vardera kommun besökt två äldreboende, ett demensboende och tre hemtjänstgrupper under fyra dagar. Studieledarna har efter en gemensam utbildningsdag genomfört intervjuer och studerat varandras verksamheter utifrån respektive kommuns fastställda kriterier gällande kontaktpersonskap. Uppföljningen utgår från fyra perspektiv, personal, ledning, brukare och närstående.

2 Arbetsplatserna har valts ut slumpmässigt och från varje boende/hemtjänstgrupp har 6 brukare, 6 närstående, 6 personal slumpmässigt valts ut till att medverka i uppföljningen. Ansvarig chef för respektive boende och hemtjänstgrupp har också medverkat. Studieledarna har använts sig av följande metoder vid uppföljningen: - personliga intervjuer med brukare - telefonintervjuer med närstående - observation på arbetsplatsen Enkätfrågor till personalgrupp, enskild personal och respektive chef har sänds ut per post. Intervjuerna har varit strukturerade med ett antal påståenden som har besvarats på en skala 1 5 där 1 står för instämmer inte alls och 5 för instämmer helt. Totalt planerades att genomföra 114 intervjuer/enkäter i Falköping. Av dessa har 94 besvarats varav 41 inom äldre respektive demensboende och 53 inom hemtjänst. Det vill säga ett bortfall på 20 intervjuer/enkäter. Efter genomförda intervjuer av studieledarna har dessa tillsammans med arbetsgruppen träffats för att ta del av resultatet av intervjuerna, enkätundersökningen samt ge varandra feedback på utvärderingsmetoden. Resultatet har sedan kommunvis bearbetats, analyserats och sammanställts. Resultatet kommer att presenteras för ledning och politiker. De arbetsplatser som ingått i undersökningen kommer att få del av sitt eget resultat.

3 RESULTAT HEMTJÄNST ÄLDRE/DEMENSBOENDE Personalgrupp Totalt har 6 personalgrupper besvarat 7 enkätfrågor. Frågorna har besvarats gemensamt på deras arbetsplatsträff. Följande frågor har ställts: 1. Hur många brukare har en kontaktperson utsedd? Om inte alla ange orsak. 2. Har alla brukare en genomförandeplan enligt SoL? Om inte alla ange orsak. 3. Har alla brukare fått ett besök av kontaktpersonen innan hjälpen påbörjades? (räknat från när kontaktpersonskapet infördes) Om inte alla ange orsak. 4. Har välkomstsamtal hållits? Om inte alla ange orsak. 5. Har alla brukare som har behov av en levnadsberättelse en sådan? Om inte alla ange orsak. 6. Dokumenterar all personal enligt socialtjänstlagen i procapita? Om inte alla ange orsak. 7. Övriga synpunkter. Nedan redovisas resultatet på dessa frågor: Tabell 1: Antal brukare per arbetsplats som har en utsedd kontaktperson. Antal brukare per arbetsplats som har utsedd kontaktperson, Falköping Ant al brukare Ant al utsedd kontakt person 60 50 40 30 20 10 0 Fredriksberg Dotorp Vartofta Bergsliden 1B-C Elvagården Ranliden avd 6 Kommentar: Tabellen visar att samtliga tillfrågade personalgrupper har angett att alla brukare har en utsedd kontaktperson.

4 Tabell 2: Antal arbetsplatser i äldre/demensboende som har svarat att de har genomförandeplaner, besöker brukaren innan hjälpen påbörjas, har hållit välkomstsamtal, har levnadsberättelse och om personalen dokumenterar. Antal arbetsplatser som har genomförandeplan, besök, välkomstsamtal, levnadsberättelse och dokumentation i äldre/demensboende 3 Ja Nej Ej svar 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Har alla brukare genomförandeplan Besök innan hjälp påbörjades Välkomstsamtal hållits Har alla med behov levnadsberättelse Dokumenterar all personal Kommentarer: I äldre-/demensboende har samtliga brukare genomförandeplaner enligt Socialtjänstlagen, däremot har alla inte fått besök innan insatsen påbörjats. Samtliga tillfrågade personalgrupper har svarat att välkomstsamtal hållits, två av tre arbetsgrupper har uppgett att de använder levnadsberättelse till de brukare som har behov av detta. Två av tre arbetsgrupper har uppgett att de dokumenterar enligt SoL i procapita.

5 Tabell 3: Antal arbetsplatser i hemtjänst som svarat att de har genomförandeplaner, besöker brukaren innan hjälpen påbörjas, har hållit välkomstsamtal, har levnadsberättelse och dokumentation. Antal arbetsplatser som har genomförandeplan, besök, välkomstsamtal, levnadsberättelse och dokumentation i hemtjänst Ja Nej Ej svar 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Har alla brukare genomförandeplan Besök innan hjälp påbörjades Välkomstsamtal hållits Har alla med behov levnadsberättelse Dokumenterar all personal Kommentarer: I hemtjänsten har en personalgrupp svarat att de använder genomförandeplan enligt SoL, samma förhållande gäller då man besvarat frågan om brukarna fått besök av kontaktpersonen innan insatsen påbörjats. Ingen personalgrupp besvarade frågan om välkomstsamtal, som orsak har en personalgrupp angett att det inte finns tid till detta. En av tre grupper anger att de använder levnadsberättelse för de brukare som har behov av detta. På frågan om all personal dokumenterar enligt SoL i procapita, har två av tre grupper svarat att de gör så.

6 Personal hemtjänst och äldre/demensboende 24 svar av 36 möjliga. Personalen som har svarat i hemtjänst är kontaktperson för 3-8 brukare, i genomsnitt 5,17 brukare per kontaktperson. I äldre-/demensboende är motsvarande siffra 1-4 brukare, genomsnitt 1.82 brukare. Dessa frågor har ställts i enkätform till enskild personal. Personalen fick följande påståenden: 1. Jag tycker att kontaktpersonskapet i sin helhet fungerar bra. 2. Jag dokumenterar enligt socialtjänstlagen i procapita. 3. Jag tycker att jag ökat min kompetens genom genom min utbildning i kontaktpersonskap. 4. Jag har kontakt med de närstående till dem jag är kontaktperson för. 5. Jag har välkomstsamtal med de nya vårdtagare som jag ska bli kontaktperson för. Ytterligare två öppna frågor ställdes: 6. Vad tycker du är viktigast i kontaktpersonskapet? 7. Övriga synpunkter? Tabell 4: Personalens svar på påståendena. Bedömningskala mellan 1-5. Personalen svar på frågor om kontaktpersonskapet jämförelse svar hemtjänst - äldre/demensboende Hemtjänst Äldreboende 5 4,5 4,36 4,46 4,64 4,78 4,73 4 3,5 3,92 3,91 3,46 3,5 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Kontaktpersonskapet fungerar bra Dokumentation Kompetenshöjning Kontakt med närstående Välkomstsamtal Kommentarer: Personal har enskilt besvarat enkät som skickats hem till dem, här kan noteras ett visst bortfall då 24 av 36 anställda besvarat enkäten. Överlag har äldreboende högre värden på sina staplar i tabellen jämfört med hemtjänsten. Personal på boenden har angett högst resultat på frågorna om de anser att utbildningen i kontaktpersonskap gett dem kompetenshöjning, likaså att de har en mycket god kontakt med närstående och att de

7 genomför välkomstsamtal med brukare. I samma tre frågor har personal i hemtjänst angett de lägsta värdena. Vad tycker personalen i hemtjänst är viktigast i kontaktpersonskapet? 15 personer har lämnat kommentarer. 6 personer har angett att det viktigaste är att brukaren vet vem den ska vända sig till om de undrar över något och att man har god kontakt med brukare och närstående. 3 personer kommenterade att det måste finnas tid för att kunna sätta guldkant på vardagen. 3 personer menar att kontaktpersonskapet medför trygghet för brukaren och att denne kommer i centrum. 2 personer har svarat att det är viktigt att hålla en professionell distans till brukaren. Övrig kommentar var att kontaktpersonen är ett viktigt stöd för de brukare som saknar närstående. Övriga synpunkter i hemtjänst. 9 personer har lämnat synpunkter. 4 personer har angett att utbildningen låg på för låg nivå och att de redan arbetat enligt denna modell sedan tidigare. 2 personer har svarat att de gör hembesök/välkomstsamtal före insats påbörjats. Övriga kommentarer var att kontaktpersonskapet kan vara bra men tid saknas, att man hjälps åt med sina brukare oavsett vem som är kontaktperson, att modellen är så ny att det känns svårt att besvara frågorna. Vad tycker personalen i äldre/demensboende är viktigast i kontakpersonskapet? 10 personer har lämnat kommentarer. 6 personer har angett att skapa god kontakt mellan brukare, närstående och övrig personal. 4 personer har svarat att brukaren skall vara huvudpersonen, att se helheten för denne och att ge ett gott bemötande. Övriga synpunkter i äldre/demensboenden 5 personer har lämnat övriga synpunkter. 2 personer har kommenterat utbildningen, att man redan hade denna kunskap. Övriga synpunkter var olika såsom att det är olikheter i arbetsteamet som gör att det inte blir en fungerande helhet, att kontakter med brukaren innan de flyttat in fungerar sämre och att man inte hunnit få information på grund av tidsbrist, att dataproblem gjort att det är svårt att dokumentera.

8 Chefer hemtjänst äldreboende 6 chefer har svarat på enkäten. Cheferna fick följande påståenden: 1. Jag tycker att kontaktpersonskapet i sin helhet fungerar bra. 2. Jag tycker att det blivit en kvalitetshöjning för brukaren. 3. Jag tycker att det blivit en kompetenshöjning för personalen. 4. All personal dokumenterar enligt socialtjänstlagen i procapita. 5. Jag tycker att modellen för kontaktpersonskapet är hållbar. 6. Övriga synpunkter. Tabell 5: Chefernas svar. Bedömningsskala 1-5. Chefernas svar på frågor om kontaktpersonskapet jämförelse svar hemtjänst - äldre/demensboende 5 Hemtjänst Äldreboende 5 4,5 4,33 4,33 4,33 4,33 4,33 4,33 4 4 3,5 3,33 3 2,67 2,5 2 1,5 1 Kontaktpersonskapet fungerar bra Kvalitetshöjning Kompetenshöjning Dokumentation Hållbarhet Samtliga chefer har besvarat enkäten. Kommentarer: Fler chefer i äldre-/demensboende än i hemtjänst svarar att kontaktpersonskapet fungerar bra. Resultatet visar att cheferna i båda verksamheterna anser att modellen ger en kvalitetshöjning för brukaren och en kompetenshöjning för personalen. Chefer i hemtjänst svarar att många dokumenterar enligt SoL i procapita, betydligt färre av personalen i boende gör detta. Samtliga chefer i boendena anser modellen för kontaktpersonskap hållbar och så gott som samtliga i hemtjänst.

9 Övriga synpunkter från chefer i hemtjänst En chef har lämnat övrig synpunkt, denne anser att det är svårt att genomföra kontaktpersonskapet eftersom man är väldigt tidsstyrd i hemtjänst. Chefen menar också att dokumentationen är särskilt svår att få tid till särskilt att göra arbetsplan och skriva in i datorn. Övriga synpunkter från chefer i äldre/demensboende Två chefer har lämnat synpunkter, den första anser att det tar tid att få personal att tänka om men att det kommer att bli mycket bra på sikt. Den andra tycker att dokumentationen enligt SoL är det vi måste arbeta mer med. Denne menar att en hel del av dokumentationen sker i HSL när den egentligen är SoL dokumentation. Personal upplever att det är svårt att veta var de skall dokumentera.

10 Tabell 6: Jämförelsesvar chefer personal i hemtjänst och äldre/demensboende. Bedömningsskala 1-5. Jämförelse svar chefer - personal hemtjänst och äldre/demensboende Chefer Personal 5 4,54 4,5 4,13 4,33 4 3,5 3,67 3,5 3,58 3 J 2,5 2 1,5 1 Kontaktpersonskapet fungerar bra Dokumentation Kompetenshöjning Kommentarer: Fler personal än chefer svarar att kontaktpersonskapet fungerar bra, samma förhållande råder om personal dokumenterar enligt SoL i procapita. Däremot anser fler chefer än personal att modellen för kontaktpersonskap och dess utbildningssatsning gett en kompetenshöjning för personalen.

11 Brukare hemtjänst äldreboende Antal svar 30, varav 18 är från hemvård och 12 är från äldreboende. Brukarna har besvarat följande påståenden: 1. Jag vet vem som är min kontaktperson. 2. Jag vet vad en kontaktperson gör. 3. jag tycker att det är bra med en kontaktperson. 4. Min kontaktperson har kontakt med mina närstående. 5. Jag tycker att kontakten fungerar bra mellan mig och min kontaktperson. 6. Jag tycker att jag får den hjälp jag behöver av kontaktpersonen. Nedan redovisas resultat från intervjuerna. Tabell 7: Jämförelsesvar brukare hemtjänst och äldreboende. Bedömningsskala mellan 1-5. Brukarnas svar på frågor om kontaktpersonskapet i Falköping Jämförelse hemtjänst och äldreboende, medelvärde per fråga Hemtjänst Äldreboende 5 4,5 4 4,06 3,92 4 4,44 4,22 3,62 4,63 4,44 4,11 4,06 4,78 3,5 3,2 3 2,5 2 1,5 1 Vet vem som är kontaktp. Vet vad kontaktp. gör Bra att ha en kontaktp. Kontakt med närstående Kontakt brukarekontaktp. Får den hjälp jag behöver Ytterligare två öppna frågor ställdes: - Finns det något ytterligare som du vill att kontaktpersonen ska göra för dig? - Övriga synpunkter? Kommentarer: Samtliga staplar i tabellen har höga medelvärden, i sin helhet är brukarna i Falköping positiva till kontaktpersonskapet. Fler brukare i hemtjänst än i äldreboende vet vem kontaktpersonen är och vad denne gör. Den fråga som fått lägst medeltal är i äldreboende om brukaren vet vad kontaktpersonen gör. Däremot svarar större andel brukare i äldreboende att de tycker det är bra med en kontaktperson, att denne har kontakt med närstående och att de anser kontakten mellan brukare och kontaktperson

12 fungerar bra. Så gott som samtliga svarande i boende tycker att de får den hjälp de behöver. Finns det något ytterligare som brukaren i hemtjänst vill att kontaktpersonen ska göra för dem? 14 brukare har besvarat frågan om det finns något ytterligare som de önskar att kontaktpersonen ska göra för dem. 11 personer har svarat nej på denna frågan. 3 personer vet inte. Övriga synpunkter från brukare i hemtjänst 13 brukare har lämnat övriga synpunkter. 7 personer svarar att allt fungerar bra. 2 anger att de inte vet vem som är kontaktperson men att de får den insats de behöver av all personal. Övriga kommentarer var olika såsom att denne skulle vilja ha någon som följde med till teater, kyrkan eller dylikt för att våga gå ut, att det är bra om kontaktpersonen har positivt tänkande som smittar av sig, att maten är mycket bra. Finns det något ytterligare som brukaren i äldreboende vill att kontaktpersonen ska göra för dem? 6 brukare har besvarat frågan om det finns något ytterligare som de önskar att kontaktpersonen ska göra för dem. 4 personer har svarat att de önskar komma ut och gå, handla eller fika. Övriga kommentarer var olika såsom att kontaktpersonen ställer upp till 100%, att kontaktpersonen inte alltid är på jobbet. Övriga synpunkter från brukare i äldreboende 8 brukare har lämnat övriga synpunkter. 2 personer har svarat att allt fungerar bra och att de trivs. 2 personer anger att de känner sig ensamma. 2 personer önskar mer aktiviteter i form av underhållning eller att få komma ut. Övriga kommentarer var olika såsom att det är för lite personal, att denne önskade att kontaktpersonens uppgift var att informera om varför man blir flyttad till hemmet och att man ville bli förberedd på flyttningen.

13 Närstående hemtjänst äldre/demensboende Totalt 28 svar. I hemvård har 16 personer svarat och 12 i äldre/demensboende. Tabell 8: Jämförelse mellan närstående i hemtjänst kontra äldre/demensboende. Skala 1 5. De närståendes svar på frågorna om kontaktpersonskapet jämförelse svar hemtjänst - äldre/demensboende Hemtjänst Äldreboende 5 4,5 4,92 4,88 4,67 4,67 4,67 4,33 4,21 4,5 4 3,5 3 3,33 3,07 2,5 2 2,25 1,94 2,38 2,08 1,5 1 Vet vem som är kontaktperson Vet vad en kontaktperson gör Bra att ha en kontaktperson kontakt med kontaktp. Jag får information Jag erbjuds vara med vid planering Kontakt närståendekontaktp. Närstående har besvarat följande påståenden 1. Jag vet vem som är kontaktperson för min närstående. 2. Jag vet vad en kontaktperson gör. 3. Jag tycker det är bra att min anhörige har en kontaktperson. 4. Jag har kontakt med min närståendes kontaktperson. 5. Jag får information om min närstående av kontaktpersonen. 6. Jag har erbjudits att vara med när min närståendes hjälp planerats. 7. Jag tycker att kontakten fungerar bra mellan mig och min närståendes kontaktperson. 8. Övriga synpunkter. Kommentarer: Flertalet staplar i tabellen visar stor skillnad i resultat mellan äldre/demensboende och hemtjänst till boendenas fördel. Fler vet vem som är dess närståendes kontaktperson i boende jämfört med i hemtjänst, samma förhållande visas på frågan om man vet vad en kontaktperson gör. Däremot är hemtjänstens närstående mer positiva till att modellen med kontaktpersonskap är bra. Få närstående i hemtjänst har kontakt med deras närståendes kontaktperson, det har man däremot i boendena. Likaså svarar närstående i boende att de får information om deras närstående, vilket man uppgett att man inte får i hemtjänst. Närstående i hemtjänst har emellertid erbjudits att delta i högre grad vid planering jämfört med boende. Fler närstående i boende anser att de har god kontakt med deras närståendes kontaktperson.

14 Övriga synpunkter från närstående i hemtjänst. 15 personer har lämnat övriga synpunkter. 5 personer har angett att allt fungerar bra och att de har bra kontakt med hela arbetsgruppen. 3 personer svarar att de inte visste att modell för kontaktpersonskap fanns men att det verkar vara mycket bra. 3 personer uppger att de önskar ökad eller regelbunden kontakt med deras närståendes kontaktperson. Övriga kommentarer var olika såsom att man upplever sin närstående som för ensam, att man vill ha besök av hemtjänst oftare, att attityden mot närstående kan bli bättre. Övriga synpunkter från närstående i äldre/demensboende. 10 personer har lämnat övriga synpunkter. 4 personer menar att deras närstående är ensamma eller att det är för lite personal. 3 personer har svarat att allt fungerar bra. 3 personer anser att kontaktpersonskapet inte fungerar alls. Övriga kommentarer som framkom var olika såsom att deras närstående tittar alldeles för mycket på TV, att omsorg och städning inte fungerar tillfredsställande, att personal inte lyssnar på närstående, att man upplevt att deras närstående inte fått fika på eftermiddag eller kväll då personalen haft för mycket att göra, att det tar för lång tid att låsa upp dörren till boendet.

15 Sammanfattning/diskussion: Sammanfattningsvis upplever de brukare, personal, närstående och chefer som ingått i undersökningen att modellen för kontaktpersonskap är fördelaktig för samtliga. Vissa delar kan utvecklas något ytterligare för ännu bättre resultat. Brukaren har med denna satsning erhållit högre kvalitet och personalen har fått en kompetenshöjning. Modellen är långsiktigt hållbar. I sammanfattningarna som följer beskrivs de områden som man lyckats bra inom som bevarandeområden och de områden som behöver utvecklas som utvecklingsområden. Sammanfattning äldre-/demensboende Samtliga brukare har en utsedd kontaktperson och en genomförandeplan enligt SoL däremot har inte alla brukare fått besök av kontaktpersonen innan insatsen påbörjats. Personalen anger att de önskar kontakt med brukaren innan denne flyttar in på boendet, de upplever att de saknar information om brukaren och dennes situation. Samtliga har haft ett välkomstsamtal efter att de flyttat in. Levnadsberättelsen, där behov av finns, används i två av tre boenden. Levnadsberättelsen förutsätter en delaktighet från brukare, närstående och personal. I de fall någon part inte önskar delta kan berättelsen inte upprättas men det är en metod att använda framförallt för brukare med demenssjukdom eller med förvirringssymtom. Brukarna är i sin helhet mycket nöjda med den hjälp de får. Resultatet av undersökningen visar samstämmigt att både närstående och personal upplever god kontakt med varandra. Personalen och chefer ser en kompetenshöjning i och med den utbildningssatsning i kontaktpersonskap som gjorts. Bevarandeområden äldre/demensboende: Samtliga brukare har kontaktperson utsedd Alla brukare har genomförandeplan enligt SoL Samtliga brukare har fått ett välkomstsamtal Metod och innehåll i utbildning Modellen för kontaktpersonskap Kontakt med närstående Utvecklingsområden äldre/demensboende: Besöka brukaren före inflyttning till boendet Dokumentera enligt SoL i procapita Förtydliga rutiner för HsL och SoL dokumentation Använda levnadsberättelsen där behov finns Erbjuda närstående att delta vid planering av insatser för brukaren Förtydliga för brukaren vem som är kontaktperson och vad denne har för uppgifter Utveckla de sociala insatserna

16 Sammanfattning hemtjänst Personal svarar att de anser modellen för kontaktpersonskap är bra men att tid saknas att genomföra på det sätt man önskar. Personal uppger också att det är av vikt att ha professionellt förhållningssätt mot brukare och närstående. Endast en arbetsgrupp uppger att de använder genomförandeplan enligt SoL. Ingen personalgrupp besvarade frågan om välkomstsamtal som förklaring till detta kan vara att de i hemtjänsten inte arbetar på samma sätt med dessa samtal som görs på äldre/demensboende. Levnadsberättelsen används inte genomgående, detta kan ha sin förklaring i att denna upplevs som ett arbetsmaterial för brukare i demensboende. Bevarandeområden hemtjänst Alla brukare har en kontaktperson utsedd Dokumentation enligt SoL i procapita Närstående erbjuds att delta i planering av insatsen Modellen för kontaktpersonskap Kontakt mellan brukare och personal Utvecklingsområden hemtjänst Upprätta genomförandeplaner enligt SoL för respektive brukare Genomföra välkomstsamtal Använda levnadsberättelse för de brukare som har behov utav detta Besöka brukaren före insats påbörjats Förtydliga för brukaren vem som är kontaktperson Beskriv kontaktpersonens ansvar för brukaren Kontakt med närstående Då flera arbetsplatser genomgått sin utbildning så sent som hösten 2007 och är i starten av att införa kontaktpersonskap så kan inte några säkra slutsatser dras på så kort tid, resultatet får ses mer som en uppföljning än som en utvärdering.

17 Utvärderingsmetod och erfarenheter: Att samverka över kommungränser ger omvärldsorientering vilket skapar nätverk, vidgar vyer och ger gemensamma sammanhang. Att utvärdera tillsammans är en del som LiFa gruppen sett meningsfullt. Samarbete kan utvecklas i flera olika former. De fyra handledare som besökt och intervjuat personal, brukare samt närstående i Falköping har redogjort för sina erfarenheter i samtal och i enkätform. De har upplevt uppdraget positivt och lärorikt, kompetenshöjande samt motiverande. Uppdraget har tillfört dem positiva erfarenheter och stärkt dem i deras yrkesroll. Det var bra att arbeta i par under besöken och intervjuerna, att ha någon att reflektera och dela erfarenheter med. Enkätmaterialet var lätt att arbeta med, lagom antal frågor. De menar att de kommit opartiska och utan förutfattade meningar. Samtliga svarar att de lärt sig nytt och fått idéer att ta med tillbaka till sin arbetsplats. Handledarna har upplevt ett positivt utbyte och önskar få göra fler studiebesök och utvärderingar. Det som upplevdes som negativt var att ett par arbetsplatser inte var tillräckligt förberedda på att handledarna skulle komma på besök. Vi som arbetat med uppföljningen från Vård & Omsorg i Lidköping är: Siw Fabiansson och Anki Karlgren, hemvård Fia Rosén och Therese Strandroth, äldreboende samtliga är undersköterskor och handledare i kontaktpersonskap och social dokumentation. Monica Karlsson, IT-handläggare Ingela Wälitalo, utredningssekreterare Carina Bertilsson, utbildningssekreterare. Från Falköping har följande personer arbetat med uppföljningen: Angela Lindh, Katarina Ljungqvist, AnnMarie Ahlin Johansson och Maria Larsson Samtliga är undersköterskor och studieledare i kontaktperonskap. Carola Wikman, utbildningssamordnare Elisabeth Gerhardsson, verksamhetsutvecklare.