Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2017 2018 Daghemmet Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 1.8.2017

Innehå0llsförteckning 1. Basuppgifter... 2 2. Våra styrdokument... 2 3. Värdegrunden... 3 4. Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik... 3 4.1.1. Kort om Barnavårdföreningen i Finland... 3 4.1.2. Tidigt familjestöd... 4 4.1.3. Måltidspedagogik och egna kök... 4 4.1.4. Projekt inom föreningen 2017-2018... 5 5. Vårt daghem... 6 5.1.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet... 6 5.1.2. Personalen på vårt daghem... 6 5.1.3. Lärmiljön... 7 5.1.4. Vår verksamhetskultur... 7 5.1.5. Leken... 7 5.1.6. Barnets delaktighet... 8 5.1.7. Pedagogisk dokumentation... 9 5.1.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet... 9 6. Vårt pedagogiska program... 10 6.1.1. Mångsidig kompetens och lärområden... 10 6.1.2. Planering och genomförande av verksamhet... 11 6.1.3. Daghemmets mål 2017 2018... 12 6.1.1. Gemensamt mål för småbarnspedagogiken i Helsingfors 2014-2017... 12 6.1.2. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2017-2018... 13 6.1.3. Myror och Pingviner övergripande mål; Känslohantering... 14 6.1.4. Nyckelpigor och Ugglor - övergripande mål ; Lek... 16 7. Samabetet med vårdnadshavarna... 17 7.1.1. Vårdnadshavarnas delaktighet... 17 7.1.2. Samarbetsformer... 17 7.1.3. Tystnadsplikt... 18 8. Utvärdering... 19 1

1. Basuppgifter Daghemmets namn: Enhetens adress: Föreståndare: Viceföreståndare: Tölö Daghem Stenbäcksgatan 7B 00250 Helsingfors Heidi Höckert-Palin Marianna Jämsén Personalstyrka: 4 barnträdgårdslärare, 6 barnskötare, 1 daghemsbiträde, 1 kock, 1 köksbiträde, 1 föreståndare Barnmängd: ca 52-58 barn Datum då verksamhetsplanen är behandlad på personalens möte: I arbetshandledning våren 2017, 2.6, 31.7.2017, 2. Våra styrdokument Småbarnspedagogiken styrs på en nationell nivå av lagen om småbarnspedagogik och de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en normgivande föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen. Den har som uppdrag att stödja och styra hur småbarnspedagogiken ordnas, genomförs, utvecklas och utvärderas. Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska bidra till att verksamheten håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet. Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av vård, fostran och lärande, i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. Småbarnspedagogiken bygger på tanken on barnets rätt till småbarnspedagogik. Arbetet med barn på Barnavårdsföreningens daghem styrs av Barnkonventionen. Konventionens huvudprinciper är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnet bästa ska beaktas vid beslut som rör barn, alla barn har rätt till utveckling och rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Utgående från de nationella grunderna har en lokal plan för småbarnspedagogik skrivits för Helsingfors. Alla Barnavårdsföreningen enheter följer denna lokala plan. Planen kompletteras med en verksamhetsplan för enheten, som utarbetas varje verksamhetsår. Grupperna på våra daghem kommer överens om arbetssätt och arbetsfördelning i gruppavtalen. För varje barn utarbetas en egen plan för småbarnspedagogik i samarbete med vårdnadshavarna. Bild 1 Förhållandet mellan styrdokumenten 2

3. Värdegrunden Småbarnspedagogiken har som uppdrag att skydda och främja barnens rätt till en god och trygg barndom. Småbarnspedagogiken bygger på uppfattningen om barndomens egenvärde. Varje barn är unikt och värdefullt precis så som det är. Alla barn har rätt att bli hörda, sedda, tagna i beaktande och förstådda som individer och som medlemmar i sin grupp. Andra viktiga värden som lyfts upp i de nationella grunderna är: Att växa som människa Barnets rättigheter Likabehandling, jämlikhet och mångfald Mångfald av familjer Hälsosam och hållbar livsstil Helsingfors stads sektor för fostran och utbildning har enligt Helsingfors stads strategiutkast för 2017-2021 som mål att se till att 1) Hela staden som lärmiljö 2) Helsingfors jämlikt för alla lärande 3) En välmående, lärande och bildad helsingforsare. Inom den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen har Helsingfors stad en enhetlig svensk lärstig från småbarnspedagogiken till den fria bildningen i Helsingfors. Kontinuiteten syns i vår gemensamma syn på vård, fostran, tillväxt och lärande i alla åldrar. Vi utvecklas, lär, och växer tillsammans i en uppmuntrade och respektfull interaktion. Våra lärmiljöer är pedagogiska och kvalitativa och vi står för en hållbar utveckling. Allas välmående, mångfald och glädje utgör grunden för vår verksamhet. Barnavårdsföreningens värdegrund styr verksamheten på våra daghem. Våra grundvärden är: 4. Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik 4.1.1. Kort om Barnavårdföreningen i Finland Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen i Finland (BF) är Finlands äldsta barnskyddsorganisation grundad 1893. Vi arbetar för en bättre barndom, ett stärkt föräldraskap och ett barnvänligare samhälle. Vi jobbar professionellt på både svenska och finska med en personalstyrka på omkring 120 anställda. Till BF hör ett barnhem och sex daghem med totalt 245 vårdplatser och fyra eftermiddagsklubbar. Vi har också familjeenheter som ger stöd och råd till barn och familjer som upplever vardagen som 3

utmanande, exempelvis på grund av skilsmässa eller neuropsykiatriska problem. Även ferie- och kurscentret Högsand i Hangö är en del av oss. Vi betonar vikten av förebyggande åtgärder och vill stödja barn och vårdnadshavare i ett så tidigt skede som möjligt. Som Finlands enda svenska barnskyddsorganisation har vi ett särskilt ansvar att producera svenskspråkig service till barn och familjer. Dessutom fortbildar vi personal inom branschen. Daghemmen leds av en daghemsföreståndare, som har stöd av en viceföreståndare. Till daghemsföreståndarens uppgift hör att leda personalen och verksamheten. Daghemsförståndaren har helhetsansvar för daghemmets verksamhet. För att stödja daghemsföreståndaren i sin uppgift har BF en chef för småbarnspedagogik, vars uppgift är att leda småbarnspedagogiken som helhet. Till strukturerna hörs gemensamma möten för alla föreståndare tillsammans med chefen för småbarnspedagogik en gång per månad. Diskussionen inom föreståndargruppen spelar en avgörande roll för reflektion, verksamhetens utvärdering och utveckling. Alla föreståndare tar del av föreningens ledarskapsdagar (2-3 st./år) där fokus ligger på att stödja ledarskapet. 4.1.2. Tidigt familjestöd Tidigt familjestöd är en arbetsmodell som underlättar barnets dagvårdstart, ökar barnets trygghetskänsla i daghemmet och bygger upp samarbetet mellan vårdnadshavare och personal. Anknytningsteorin ligger som grund för modellen. Till modellen Tidigt familjestöd hör: att varje barn har en egenvårdare att egenvårdaren och föreståndaren gör ett hembesök till familjen innan dagvårdsstarten att barnet mjuklandar tillsammans med vårdnadshavarna och egenvårdaren i sin egen takt att egenvårdaren och vårdnadshavarna samarbetar för barnets bästa Modellen underlättar barnets anpassning till daghemmet och ger en bra grund för samarbetet mellan personalen och familjen. Egenvårdaren observerar barnets utveckling och fäster speciellt uppmärksamhet vid den emotionella anpassningen. Syftet med hembesöket är att skapa en god kontakt med familjen och att få information om barnet. Viktigt är att höra om vårdnadshavarnas förväntningar och deras egna erfarenheter av dagvård. Vårdnadshavarna får mer information och kan bearbeta sin möjliga oro inför dagisstarten med personalen och tillsammans med vårdnadshavarna kan vi fundera på hur vi kan göra starten så trygg som möjligt för barnet. Under hembesöket läggs grunden för en tillitsfull relation mellan alla parter. På BF:s daghem har alla barn egenvårdare hela daghemtiden. När barnet växer och byter grupp byts egenvårdaren. Egenvårdarens uppgift är fortsättningsvis att stödja barnet och familjen. Egenvårdaren ser till att just de barn som hen ansvarar för blir sedda och hörda varje dag. För att se till att informationen om barnet löper bra också vid gruppbyte ordnar vi överföringssamtal med vårdnadshavarna. 4.1.3. Måltidspedagogik och egna kök Bespisningen utgör en del av barnets småbarnsfostran och den ska vara ändamålsenligt ordnad och handledd står det i lagen om småbarnspedagogik. Varje måltidssituation är en situation där vård, fostran och lärande möts. Barnen bekantar sig med nya smaker och konsistenser. Samtidigt övar barnet grundläggande färdigheterna i att äta. Måltiden har en stark social betydelse och utgör en av de viktigaste formerna av träning i sociala färdigheter. Vi erbjuder god, från grunden tillredd och genomtänkt kost med beaktande av individuella allergier. Maten på daghemmen uppfyller de allmänna hälso- och näringskraven. Mat ska serveras i tillräckliga 4

mängder och tillräckligt ofta allt enligt vårddagens längd. Näringsrekommendationerna är förnyade 2016 av Statens näringsdelegation. På nätet hittar du dem här: Tillsammans kring matbordet. Barnavårdsföreningen har egna tillredningskök på alla enheter. Matlistorna är komponerade med näringsrekommendationerna som grund. Varje vecka äter barnen en vegetarisk lunch och en lunch med fisk. Vid varje måltid serveras frukt, grönsaker eller bär. Vi strävar till att öka användningen av ekologiska produkter och använder i huvudsak inhemska, rena råvaror. Principerna för tillredning av mat på våra daghem: Vi följer näringsrekommendationerna Ogärna tillsatsämnen Salt enligt rekommendationerna Inget tillsatt socker i maten, inte heller kontsgjorda sötningsmedel Ogärna halvfabrikat Så mycket inhemska råvaror som möjligt Ekologiskt inom ramarna för budgeten Vi vuxna jobbar för en god atmosfär i matsituationer och en positiv inställning till mat. Vid planering av måltidssituationen och serveringssättet tänker vi på barnets delaktighet. De äldre barnen övar sig att ta mat själva och att lära sig att själva bedöma mängden de äter. Vid måltider sitter vi vuxna i borden tillsammans med barnen, vilket ger möjlighet till att se och höra det enskilda barnet. Barnen uppmuntras att smaka på maten, men vi trugar inte och ingen blir tvingad att äta. Till varje måltid erbjuds knäckebröd som komplement till måltiden. Den som av någon anledning inte ätit sin mat är i ännu större behov av den näring brödet ger. Vi övar bordsskick och goda seder och ser matbordsdiskussionerna som pedagogiska möjligheter genom att själv vara goda förebilder. 4.1.4. Projekt inom föreningen 2017-2018 Barnavårdsföreningens 125-årsjubileum Barnavårdsföreningen firar sitt 125-årsjubileum år 2018. Jubileumsåret kommer att uppmärksammas på våra daghem på olika sätt, bland annat genom att lyfta fram barns rättigheter och hur det är att vara barn förr och nu. Tack för maten Marthaförbundets projektet Tack för maten! engagerar de privata svenskspråkiga daghemmen och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland. Projektet riktar sig till barn, föräldrar och personal. Genom projektet vill vi utveckla måltiden och bespisningen på våra daghem och eftisar. Vi jobbar för matglädje, barnens delaktighet, en ökad konsumtion av grönsaker och råvaror i säsong. Känn teknologin - IKT som stöd delaktighet och lärande Projektets vision är att barn är delaktiga i samhället och övar multilitteracitet och digital kompetens. Kravet på barnens och föräldrarnas delaktighet och utvecklandet av barnens mångsidiga kompetens har medfört ett utvecklingsbehov. Personalen behöver ny kunskap, inspiration, möjligheter att utveckla nya arbetssätt och handledning i arbetet med den nya teknologin. Projektet finansieras av Utbildningsstyrelsen. Projektet utvecklar den pedagogiska kompetensen genom att stärka barnens och vårdnadshavarnas delaktighet, genom att utveckla lärmiljöerna och den pedagogiska användningen av informations- och kommunikationsteknologin. Den pedagogiska dokumentationen lyfts upp som ett gemensamt utvecklingsområde. Informations- och kommunikationsteknologins möjligheter utvecklas under projektets gång. Den pedagogiska dokumentationen ger barnen möjlighet att följa och förstå sin egen lärprocess. 5

Tänk språk I juni 2004 initierade Svenska kulturfonden ett projekt för att skapa en språkstrategi för dagvården. Målet var att barn med olika språkbakgrund skulle få språkstöd i vardagens alla situationer och att daghemmen skulle erbjuda en miljö som gav stimulans för en levande svenska. En ny reviderad upplaga av skriften gavs ut 2015 och i den lyfts frågor om flerspråkighet, kulturell mångfald, genusfrågor och digitalisering. Strategin är indelad i fyra block och utgår från fyra olika perspektiv personalens, barnets, miljöns och föräldrarnas. De fyra blocken är: 1. Personalen som språklig modell 2. Barn som samtalar och berättar 3. Språkutvecklande miljö 4. Samarbete med hemmen För att språkstrategin ska vara framgångsrik måste alla delar beaktas och alla som arbetar inom dagis delta aktivt. I praktiken innebär det att arbetsteamet ska se över dagliga rutiner och arbetssätt för att bli mer medvetet om vilken roll språket har i arbetet. Genom att öka personalens språkliga medvetenhet och genom att förändra vissa arbetsrutiner så att språket får en viktigare roll i sammanhanget, kan var och en mer aktivt bidra till att stödja varje enskilt barns språkliga utveckling. Barn har behov av att få kommunicera både med vuxna och med andra barn, och personalens roll som modell eller samtalspartner har mycket stor betydelse för barnets språkliga utveckling. 5. Vårt daghem 5.1.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet Daghemmets värdegrund baserar sig på Barnavårdsföreningens värdegrund. Fyra grundläggande värden styr vår verksamhet. Personalen har diskuterat den praktiska betydelsen av dessa värden. Vi strävar efter att arbeta så att vi varje dag ska möta varje barn enligt dessa grundläggande värderingar. Barnets bästa Bestämd kärleksfullhet Bekräftad Individualitet Förtroende Öppen kommunikation Tillit och ärlighet Rättvist agerande Respekt och ödmjukhet Empati Sedd och hörd Visa hänsyn Trygghet Rutiner och gränser Att få vara sig själv Närvarande vuxna 5.1.2. Personalen på vårt daghem För att utveckla daghemmets verksamhet ordnas reflektionsmöten och utvecklingseftermiddagar regelbundet. Personalens engagemang är viktigt och för att upprätthålla en god kvalitet på småbarnspedagogiken ordnas regelbunden arbetshandledning. Alla i personalen har minst ett utvecklingssamtal per år med sin chef. Syftet med dessa möten är att stödja personalen i att aktivt reflektera över, utveckla och utvärdera sitt eget arbete. 6

Barnavårdsföreningen ser till att personalen har möjlighet att fortbilda sig minst 3 dagar per år. All personal deltar i de interna fortbildningstillfällena 2 gånger per år. Skilda tillfällen ordnas för vårdpersonal och personal inom stödfunktionerna. Dessutom träffas en pedagogerna 2 gånger per år. 5.1.3. Lärmiljön Lärmiljön består av den fysiska, men även den psykiska och den sociala miljön. Med små medel och ett reflekterande arbetssätt kan vi påverka lärmiljön på vårt daghem. Vi strävar efter att barnen ska ha tillgång till inspirerande och varierande material på lämplig höjd, kunna påverka möbleringen i rummen enligt de lekar och intressen som finns. Barnets intressen ska i enlighet med de nya grunderna för planen för småbarnspedagogik påverka verksamheten i gruppen och lärandet tillsammans, med och av varandra lyfts fram mer än tidigare. Dessa intressen och läroprocesser dokumenteras kontinuerligt. Utomhus bjuder terrängen på olika typers lek och material som inspirerar finns till barnens förfogande. Speciellt ute är vi måna om att barnen ska få utmana sig själva motoriskt iom att gården bjuder på sådana möjligheter. Social miljö innebär bla de anknytningar och relationer, känslor och kommunikation som finns i barnets näromgivning, att ha en lekkamrat. Psykisk miljö innebär bla det bemötande som barnen upplever och möter i vardagens olika situationer, atmosfären i gruppen/ daghemmet och de vuxnas psykiska närvaro. Fysisk miljö innebär bla rummen och den inredning, material och ordning som barnet vistas i, att under ordnade former kunna besöka en annan grupp under dagens lopp. mångsidig lärmiljö inomhus och utomhus som består av bla o rörelse/lek/sömn/mat/skapande verksamhet osv o varierande terräng- sand, berg, stenplattor, gräsmatta, bollplan, asfalt mm 5.1.4. Vår verksamhetskultur Verksamhetskulturen eller värdegrunden på Tölö daghem präglas av att alla ska få känna sig trygga, att få vara sig själva och få lysa med de styrkor de har. Samtidigt är vi-andan och förmågan till samarbete och känsla av delaktighet både i och mellan grupperna av stor vikt och betydelse. Alla grupper arbetar i mindre grupper och varje barn har en egen vårdare. Nya barn mjuklandar tillsammans med sina föräldrar och innan starten har varje familj fått möjlighet att träffa egenvårdaren och föreståndaren på ett hembesök. Personalens positiva och öppna attityd och förmåga att på ett mångsidigt sätt bemöta de olika behov som uppstår är A och O. Att ta till tals saker när de dyker upp är en viktig del av samarbetet, trovärdigheten och tryggheten både inom enheten och för samarbetet med föräldrarna. Dagligen för vi dialog med föräldrarna och delger vad varje barn upplevt under dagen. Verksamheten, måltiderna och lärandet dokumenteras på olika sätt och styrs av de lagar och styrdokument som råder. 5.1.5. Leken Leken är barnets sätt att lära upplevelserna och fostran skapar en helhet. I leken löser och behandlar barnet sina erfarenheter och bekymmer samt bearbetar sina känslor. Barnet lär sig bl.a. att verka målmedvetet tillsammans med andra barn och att dela med sig, med andra ord lär sig barnet att lyssna, diskutera, förhandla, välja, överväga, beakta och respektera olikheter, hjälpa, uttrycka sina 7

åsikter och motivera dem och dess jaguppfattning stärks. Personalen hjälper barnen som har svårt att komma igång med leken och kan genom närvaro och till synes enkla medel stöda barnen i sin sociala, känslomässiga och kreativa förmåga. Förutom att miljön ska vara inbjudande för olika typer av lek, så observerar och handleder personalen barnen i leken då när det behövs och så att barnets läroprocess i alla olika delområden ska fortgå. Exempel på hjälpmedel som används för att skapa nya miljöer är en projektor. På vårt daghem strävar vi till att ge barnet tid, rum och medel för lek genom att ordna olika lekvrån och att leka i mindre grupper med tillhörande rekvisita. Den vuxne fungerar som vägledare och inspiratör. Nedan en riktgivande bild på vad vi tränar iom leken. Koncentration Finmotorik Rumsuppfattning Kroppsuppfattning Självständighet Kulturell o kommunikativ kompetens Förmåga att tänka och lära sig Besvikelse Digital kompetens Respekt Fantasi Multilitteracit et Problemlösning Regler Inlevelse Konfliktlösning Digital kompetens Har ni bara lekt idag? Turtagning Glädje Förmåga att delta och påverka Flexibilitet Normer Identitet Vänskap Hänsyn Begreppsbildning Könsroller Grovmotorik Orsakssammanhang Kreativitet Jämlikhet Trygghet Frigörelse 5.1.6. Barnets delaktighet Barnens och familjernas delaktighet i uppgörandet av verksamhetsplanen: Föräldrarna tillfrågas vid olika tillfällen uttrycka sina tankar och förväntningar. I samband med föräldramöten, hembesök, kundenkäter och dagliga samtal har föräldrarna möjlighet att uttrycka sina önskemål och egna observationer angående Tölö daghems verksamhet. I vår verksamhetsplan har vi beaktat dessa åsikter så bra som möjligt. Barnens delaktighet syns genom att: Barnen ska känna att de blir hörda, sedda och tagna på allvar varje dag. Personalen observerar barnens lekar, intervjuar samt samtalar med barnen om deras intressen i vardagens olika situationer. Barnens erbjuds ta del av den pedagogiska dokumentationen av läroprocesserna i de olika projekten. I enlighet med utvecklingsnivå, barnets ålder och förmåga får barnen bestämma över saker som angår dem själva. Ibland kan barnen rösta om något och dagligen har de möjlighet att välja tex bok, målfärg, 8

lek, pyssel, klädesplagg osv. Att få öva sig att ta ansvar, planera och förbereda är en del av fostran som bidrar till ökad delaktighetskänsla och självkänsla. Familjernas delaktighet syns genom att: Varje familj är delaktig i den mängd och på det sätt som passar dem bäst. Föräldrarna och familjernas känsla av delaktighet är den avgörande faktorn. Personalen är noga med att fråga efter önskemål och förväntningar på dagvården från familjens sida bla vid hembesök, vid individuella samtal och vid uppgörande av barnets individuella plan för småbarnspedagogik. Samarbetet mellan familj och dagvård lyft upp med ny kraft iom de nya grunderna för småbarnspedagogiken. Begreppet medfostrare är viktigt att lyfta fram. Det är viktigt för daghemmet att föräldrarna känner till vad vi gör på daghemmet och kan stöda barnet i dess utvecklingsprocesser även hemma. Även medvetenhet är delaktighet. 5.1.7. Pedagogisk dokumentation På Tölö daghem har vi olika typer av pedagogisk dokumentation. För att läroprocessen inom ett tema ska kunna följas upp så kollar personalen först upp vilka förkunskaper barnen har inom det tema som de intresserat sig för. Sedan börjar arbetet med att forska, upptäcka och lära sig med och av varandra på olika sätt. Dessa läroprocesser kan föräldrarna ta del av på väggen i tamburen. Barnens processer fotograferas och filmas mer eller mindre kontinuerligt. Fotografierna kan föräldrarna ta del av vid avhämtning, i månadsbrev och på daghemmets slutna instagramkonto. Varje vecka antecknar personalen sina reflektioner över veckan och planerar utgående från det följande vecka. De korta filmerna hjälper oss här att kunna blicka tillbaka på det som hänt. Vid början av terminen och därefter 1-3gånger per termin görs ett sk gruppavtal upp där de mera kortsiktiga målen för gruppen och barnen individuellt görs upp. Dessa redskap är personalens interna pedagogiska dokumentation för att bättre kunna följa upp och planera en sådan verksamhet som just då är aktuell och som det finns behov av. 5.1.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet Trygghet ur säkerhetsperspektiv är en fortlöpande process som alltid kan utvecklas. Daghemmet har en säkerhets- och räddningsplan som uppdateras 2 gånger per år. Utöver det utförs utrymningsövningar minst 2 gånger per år och säkerhetsvandringar sker varje höst. Bristerna påtalas och förs vidare till de fastighetsansvariga. I verksamheten handlar säkerhet om strukturerat arbetssätt och trygga lekar, leksaker och redskap. Söndriga saker kastas och personalen ska ständigt ha alla rum där barnen finns under uppsikt. I verksamheten stöder personalen barnen i att förutse faror i enlighet med deras ålder och utvecklingsnivå. Vi tar genast itu med mobbning eller annat beteende som kan skada någon. Tillräckligt antal personal i förhållande till barnantalet är en lagstadgad och viktig aspekt. Personalen i varje grupp ska för hela dagen motsvara en vuxen per 7 barn över 3 år och per 4 barn under 3 år. 9

6. Vårt pedagogiska program 6.1.1. Mångsidig kompetens och lärområden Inom småbarnspedagogiken skapas en grund för barnens mångsidiga kompetens. Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter och att agera på det sätt som situationen kräver. Barnens värderingar, attityder och vilja att agera påverkar barnens sätt att tillämpa sina kunskaper och färdigheter. Behovet av mångsidig kompetens uppstår ur de förändringar som sker i den omgivande världen. Att växa som människa, att studera och arbeta samt att fungera som samhällsmedborgare förutsätter både nu och i framtiden kompetenser som överskrider och förenar olika kunskaps- och färdighetsområden. Lärområdena beskriver den pedagogiska verksamhetens centrala mål och innehåll. Lärområdena styr hur personalen tillsammans med barnen ska planera och genomföra en mångsidig och helhetsskapande pedagogisk verksamhet som ökar barnens mångsidiga kompetens. Barnen har rätt att få mångsidiga upplevelser inom olika lärområden. Lärområdena ska inte genomföras som separata helheter, utan deras teman ska kombineras och anpassas utgående från barnens intressen och kompetens. Med följande bild vill vi förklara hur vi tänker om förhållandet mellan mångsidig kompetens och lärområden. På daghemmet erbjuds barnen möjlighet att bygga upp en mångsidig kompetens. Vi erbjuder en lärmiljö med mångsidig verksamhet som omfattar alla lärområden. Temat eller det vi undersöker eller vill förstå bättre utgår från barnens intresse och byggs på av den kunskap och erfarenhet vi vuxna har. 10

Bild 2 Förhållandet mellan mångsidig kompetens och lärområden 6.1.2. Planering och genomförande av verksamhet Daghemmets pedagogiska verksamhet beskrivs i denna verksamhetsplan. Under augusti observerar personalen gruppen och de enskilda barnen. Under september och oktober förs samtal med vårdnadshavarna i vilka vi kommer överens om målen för barnets kompetensutveckling för verksamhetsåret. Samtidigt arbetar personalen med verksamhetsplanen. I verksamhetsplanen ställs målen för verksamhetsåret upp. Målen utgår från lagen, planerna och från barnens och gruppen behov. Under året planerar personalen utgående från målen i nationella och lokala planer och verksamhetsplanen och från sina observationer i gruppen. Den pedagogiska verksamheten dokumenteras, vilket ger oss ett redskap för reflektion och utvärdering. Utvärderingen påverkar planeringen av kommande verksamhet, vilket utvecklar verksamheten. I slutet av verksamhetsåret utvärderas det vi gjort, förverkligandet av verksamhetsplanen och de planer som skrivits för barnen. Denna process beskrivs i följande bild. 11

Bild 3 Daghemmets pedagogiska verksamhet Under hela året arbetar vi med sakkunniga från olika områden. Specialpedagogen gör besök på enheterna, handleder personal och träffar föräldrar. Vi samarbetar också med t.ex. talterapeuter, ergoterapeuter och rådgivningspsykologer. Barnskyddet är också en samarbetspart när vi försöker hjälpa barn och familjer i vardagen. 6.1.3. Daghemmets mål 2017 2018 Tölö daghem kommer under året att utöver Barnavårdsföreningens gemensamma tyngdpunktsområden (se kap. 3.4) att jobba för att de nya grunderna för planen för småbarnspedagogik ska implementeras i alla grupper. Vi har delat in året så att vi varje månad mer focuserat behandlar och fördjupar oss i alla kompetensområden och alla lärområden (kap 5.1). Under året har daghemmets alla barnträdgårdslärare kontinuerligt möten där utvärdering och planering av dessa fördjupade sker. På basen av senaste kundenkät kommer vi att mera lyfta fram rörelsen i verksamheten. Daghemmet flätar in rörelse i den dagliga verksamheten, liksom vi även gjort tidigare. Dessutom använder vi oss av kultur på daghem-understöd och har iom det kontinuerligt musik och rörelse med 3-4-åringarna. 6.1.1. Gemensamt mål för småbarnspedagogiken i Helsingfors 2014-2017 Målet är valt på basen av Helsingfors stads kundtillfredsställelse förfrågan 2014. Den kommer att utvärderas när vi fått resultaten från förfrågan som görs hösten 2017. Nästa mål kommer från kundtillfredsställelseförfrågan 2017 och gäller för 3 år framåt, målet ökar gradvis under åren. Mål och motivering: Utveckla familjernas delaktighet och genom det skapa en fungerande vardag för barnet och familjen. Motivering resultaten från kundenkäten 2014 påvisade att vi ska utveckla denna bit. 12

Arbetssätt: Vi använder e-post som kommunikationskanal mellan småbarnspedagogiken och hemmet. Vi utveckar mångsidiga sätt för familjer att vara delaktiga i daghemmets verksamhet. Vi utvecklar våra föräldramöten. Lärmiljö: Skapa en respektfull och tillitsfull lärmiljö genom att hålla regelbunden kontakt (ex. 1 gång månaden), genom att skapa gemensamma kommunikationskanaler (ex. kontakthäfte/ digitala verktyg) Delaktighet: Ta i beaktande familjernas önskemål och utvecklingsförslag angående delaktigheten. Föräldrarnas medvetenhet om vad som händer är en viktig del av delaktigheten. Förväntat resultat: Barnets vardag fungerar smidigt. Vårdnadshavarna får den information de behöver och vet mer om vad som händer på daghemmet. Tidsplan: 2017-18 Uppföljning: Vi utnyttjar resultaten från BF:s kundenkät våren 2017. Utvärdering och utveckling: Kundtillfredsställelseförfrågan 2017 och föräldrasamtal där vi önskar att föräldrarna ska ge konstruktiv feedback. 6.1.2. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2017-2018 Mål och motivering av målet: Under verksamhetsåret kommer vi att implementera de nya grunderna för småbarnspedagogik, dvs arbeta med mångsidig kompetens och lärområden. Tölö daghems personal har, under senaste läsår, med anledning av den förnyade lagen för småbarnspedagogik fått bekanta sig med Pedagogisk dokumentation genom aktionsforskning under ledning av Lena Nyholm. Det öppnade ögon och medvetenhet samt nya insikter hos personalen. Detta år ska vi fortsätta utvecklingsarbetet med observation, reflektion och planering som vi utför tillsammans med och för barnen. Detta i enlighet med de nya grunderna för småbarnspedagogik. Arbetssätt: Nya arbetsredskap har utarbetats och vi tar nu i bruk dessa redskap som stöder det pedagogiska arbetet på olika nivåer. Gruppavtal, Reflektionsschema, Dokumentation av lärandet, Barnets plan för småbarnspedagogik. Lärmiljö: En öppen och tillåtande atmosfär där alla övar sig i att själv tala, tänka högt och strukturerat reflektera över sitt eget och barnens agerande. De enskilda gruppernas veckovisa planeringsmöten kallas nu Reflektionstid 13

eftersom tyngdpunkten ska vara reflektion och utvecklingen ske utgående från de observationer som gjorts. Arbetshandledningen finns som stöd i arbetet. Delaktighet/samarbete: Var och en bär en viktig roll för att sträva framåt i utvecklingen av vårt daghem, varje dag. Personalens gemensamma veckomötesstruktur utvecklas åt ett mera dialoginriktat håll där varje deltagare bär sitt ansvar att tillföra mötet substans. Förväntat resultat: Ökad reflektionsförmåga och tillämpning av de nya tankegångarna och arbetsmetoderna. De nya arbetsredskapen är i bruk och stöder det pedagogiska arbetet på olika nivåer. Dessa är: Gruppavtal, Reflektionsschema, Dokumentation av lärandet, Barnets plan för småbarnspedagogik Tidsplan: 2017-18 enl följande: Kompetensområdena: 8-2017/ vardagskompetenser, 2-2018/ Kulturell och kommunikativ kompetens, 3/ Förmåga att delta och påverka, 4/ Multilitteracitet och digital kompetens, 5/ Förmåga att tänka och lära sig Läro-områdena: 9-2017/ Jag växer, rör på mig och utvecklas, 10/ Jag utforskar min omgivning, 11/ Jag och vår gemenskap, 12/ Mina många uttrycksformer, 1-2018/ Språkensrika värld.. Hela daghemmet håller samma rytm, vilket möjliggör en rikare reflektion och diskussioner kring hur man kan jobba. De olika områdena är tätt sammankopplade till varandra, men vi vill på detta sätt förtydliga och lära oss mera om vad de olika områdena kan innebära i praktiken. Uppföljning: Barnträdgårdslärarnas regelbundna möten innefattar både reflektion över den senaste månaden och diskussioner/planering inför den kommande månaden. Utvärdering och utveckling: Varje vår i samband med utvecklingsdagar och / eller pedagogiska kvällar samt i arbetshandledningen kommer utvärderingen att finnas som en del av programmet. 6.1.3. Myror och Pingviner övergripande mål; Känslohantering Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: 2 btl och 2 bsk i grupperna myror och pingviner (barn i åldern 3-5 år) 14

Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Känslor dessa behöver vi alla öva oss i att bättre hantera, behärska, dela och möta. Barnens delaktighet: Förmåga att tänka och lära sig Känna igen känslorna och deras uttryck Kulturell och kommunikativ kompetens och reagera lämpligt på dessa Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Hjälpa varandra samt öva sig i acceptans och respekt Emoijer, bilder och erfarenheter i vardagen Förmåga att delta och påverka Uttrycka sina känslor och åsikter samt bli hörd och bemött enligt dessa Arbetssätt: De pedagogiska materialen Stegvis och Start är i användning med de äldre barnen. I vardagens olika situationer finns många tillfällen att tala om känslor och städa barnen i att hantera dem. Pedagogisk dokumentation: Läroprocess-kartor av olika typer görs utgående från gruppens egna processer och verksamhet. Personalens reflektionsprotokoll och gruppavtal uppdateras kontinuerligt. Genom konsten kan känslorna processera. Lärmiljö: Tölö daghem Familjernas delaktighet: I de individuella planerna för småbarnsfostran är känslor och förmågan att hantera dessa ett vanligt diskussionstema och många gånger också av föräldrarna ett önskat mål för ett enskilt barn. Samarbete: Samarbete sker både mellan grupperna och barnen på daghemmet och till varje hem. På daghemmet både genom diskussioner, praktiska erfarenheter genom och i leken. Förväntat resultat: Ökad förmåga för att hantera sina egna känslor och ha större empatisk förmåga. Tidsplan: Läsåren 2017-18 Plan för uppföljning, utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Varje grupp antecknar i gruppavtalet hurdana behov som finns i gruppen samt hur man pedagogiskt jobbar. I samband med varje grupps regelbundna reflektionsmöten finns möjlighet att reflektera över de observationer som gjorts, att dokumentera samt planera för de tillvägagångssätt som krävs för att stöda barnens individuella behov. 15

6.1.4. Nyckelpigor och Ugglor - övergripande mål ; Lek Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: 2 btl, 4 bsk i grupperna nyckelpigor och ugglor (barn i åldern 1-3år) Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Lära och mötas genom leken inlärningens kärna Barnens delaktighet: Förmåga att tänka och lära sig Känna igen och få chansen att tryggt möta sådant som är obekant eller skrämmande Kulturell och kommunikativ kompetens Öva sig i tydlighet verbalt eller nonverbalt Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Öva den motoriska, psykologiska och sociala förmågan, att möta andra och andras behov i relation till de egna Vardagens hjälpmedel och apparatur med i leken och upptäckarglädje Förmåga att delta och påverka Barnens intressen och lekar styr verksamhetens innehåll Arbetssätt: Personalen ger aktivt tid för barnen att leka. De är även måna om att själva finnas till hands för att stöda barnens lekar. Pedagogisk dokumentation: Dokumentering genom fotografier och filmer som barnen delvis själva tagit, diskussion kring dem tex på samlingarna. Läroprocess-kartor av olika typer görs utgående från gruppens egna processer och verksamhet. Personalens reflektionsprotokoll och gruppavtal uppdateras kontinuerligt. Lärmiljö: Tölö daghem Familjernas delaktighet: Föräldrarna har vid höstens föräldramöte få ta del av daghemmets mål och ombetts diskutera och delge vad leken innebär för dem och vad de upplever att barnen får träna i leken på daghemmet. Samarbete: Samarbete sker både mellan grupperna och barnen på daghemmet och till varje hem. På daghemmet både genom diskussioner, praktiska erfarenheter genom och i leken. Förväntat resultat: Att bygga en god grund för fortsatt inlärning på alla områden. (socialt, psykiskt, fysiskt osv) Tidsplan: Läsåret 2017-18 16

Plan för uppföljning, utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Varje grupp antecknar i gruppavtalet hurdana behov som finns i gruppen samt hur man pedagogiskt jobbar. I samband med varje grupps regelbundna reflektionsmöten finns möjlighet att reflektera över de observationer som gjorts, att dokumentera samt planera för de tillvägagångssätt som krävs för att stöda barnens individuella behov. 7. Samabetet med vårdnadshavarna 7.1.1. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har det primära ansvaret för barnets välfärd och fostran. Vårdnadshavarna och personalen diskuterar och skapar en gemensam praxis, som främjar barnets växande, utveckling och inlärning. För att komma överens om frågor gällande barnets vård, fostran och lärande ordnas också ett särskilt möte, där vårdnadshavarna och personalen tillsammans gör upp barnets plan för småbarnspedagogik. Samarbetet utgår från barnets behov och kombinerar kunskaperna och erfarenheterna hos två för barnet viktiga aktörer. Gemensamma samtal påverkar planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Samarbetet förutsätter lyssnande, dialog, respekt och ömsesidigt förtroende. God kommunikation och gemensamma tillställningar ökar vårdnadshavarnas delaktighet i daghemmet. Vårdnadshavarna har möjlighet att årligen besvara en kundenkät och i den anonymt komma med respons till daghemmet. Responsen behandlas av föreståndaren och personalen. När vi bygger upp följande verksamhetsplan tas responsen i beaktande vid uppställandet av mål för det kommande verksamhetsåret. 7.1.2. Samarbetsformer Information och tillställningar På våra enheter ordnas fester och andra evenemang. Många enheter erbjuder också möjlighet till morgonkaffe för hela familjen. På alla enheter ordnas ett föräldramöte på hösten. Under föräldramötet informeras vårdnadshavarna om daghemmet verksamhet. Samtidigt ges möjlighet för diskussion. Varje daghem har ett för dem specifikt sätt att berätta om sin verksamhet. Informationen sänds främst via e-posten i vecko- eller månadsbrev. Årligen har vårdnadshavarna möjlighet att svara på en kundenkät och anonymt komma fram med sina åsikter om småbarnspedagogiken på våra daghem. Barnets plan för småbarnspedagogik I samråd med vårdnadshavarna görs en plan för varje barn. Planen är ett skriftligt dokument och den utarbetas av gruppens barnträdgårdslärare i samarbete med egenvårdaren och vårdnadshavarna. Vid daghemmen ansvarar en person med behörighet som barnträdgårdslärare för att planen görs. Barnets plan ska ange målen för småbarnspedagogiken på ett sätt som stöder barnets utveckling, lärande och välbefinnande samt åtgärderna för att uppnå målen. Dessutom skrivs barnets behov av stöd, stödåtgärder och hur de ska genomföras in i planen. Planen innehåller: Styrkor i barnets utveckling och lärande Mål för småbarnspedagogiken för barnet, hur vi arbetar mot målen och utvärdering av målen Barnets behov av stöd, stödåtgärder och hur vi arbetar i praktiken Barnets och vårdnadshavarnas hörande när planen byggs upp 17

Vid behov en plan för läkemedelsbehandling Uppföljning av planen En plan utarbetas inom 3 månader när barnet börjar på daghemmet. Under september-oktober för personalen diskussioner med vårdnadshavarna och skriver planer för de barn som fortsätter. Planen ska också revideras om det sker förändringar i barnets liv eller beteende. Personalen och vårdnadshavarna har ett samtal, som båda förbereder sig inför med en blankett. Under samtalet diskuteras barnet och barnets behov och personalen gör anteckningar. På basen av anteckningarna gör personalen en skriftlig plan, som ges till vårdnadshavarna för kommentarer och godkännande. Övriga myndigheter, sakkunniga och andra behövliga parter som stöder barnets utveckling och lärande kan delta i uppgörandet av den individuella planen för småbarnspedagogik. I maj-juni utvärderas förverkligandet av barnets plan tillsammans med vårdnadshavarna. Föräldraföreningar På alla våra daghem har vårdnadshavarna organiserat sig genom en föräldraförening. En aktiv föräldraförening skapar tillfällen för vårdnadshavarna att lära känna varandra och varandras barn. Föräldraföreningen främjar interaktion och samarbete mellan barnens vårdnadshavare och daghemmet. Föräldraföreningen kan stödja hemmet och daghemmet i syfte att skapa en hälsosam och trygg uppväxtmiljö för barnen och främja barnens välmående. Genom föräldraföreningen kan vårdnadshavarna föra fram åsikter i frågor som gäller verksamheten och daghemmets utveckling. Föreningen fungerar också som ett forum för samarbete och kamratstöd för barnens vårdnadshavare. BF erbjuder föräldraföreningar möjlighet att använda daghemslokalerna även kvällstid för föräldraföreningsmöten och olika jippon för hela familjen. Daghemmen har en representant med på föräldraföreningens möten för att främja kommunikationen mellan daghemmet och föräldraföreningen fungerar väl. Mer info om föräldraföreningar hittar du på Föreningen Hem och skolas sidor. 7.1.3. Tystnadsplikt Personalen på våra daghem har tystnadsplikt. Personalen på daghemmen kan delge varandra uppgifter som är belagda med tystnadsplikt. Detta sker endast om uppgifterna är nödvändiga för att vården skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. I samarbetet med andra instanser som t.ex. rådgivning, barnskydd, förskola, terapeuter eller psykologer ber vi alltid skilt om vårdnadshavarnas lov till att överföra information. Vårdnadshavarna har rätt att få all information om barnet. Om personalen ska kontakta barnskyddet eller polisen i någon fråga som gäller familjen underrättas familjen alltid först om detta. Vårdnadshavarna har inte rätt att få uppgifter om andra barn eller familjer på daghemmet och inte heller uppgifter om personalen. Tystnadsplikten omfattar bland annat följande saker: kunskap om barnets eller familjemedlemmarnas hälsotillstånd information om familjeförhållanden uppgifter om familjens ekonomiska situation kännedom om familjens sociala problem och kontakter med myndigheter uppgifter om familjens övertygelse t.ex. politiskt, livsuppfattning eller religion vårdnadshavarnas deltagande i föreningsverksamhet information om familjens fritidssysselsättningar 18

8. Utvärdering Syftet med utvärderingen och kvalitetsutvecklingen av verksamheten är att stödja genomförandet av lagen, planerna och att erbjuda det bästa för barnen. Med hjälp av utvärderingen ska kvaliteten på småbarnspedagogiken främjas, verksamhetens styrkor och utvecklingsbehov synliggöras och verksamheten utvecklas. Utvärderingen sker både externt och internt. Den interna utvärderingen av verksamheten sker systematiskt och regelbundet. Utomstående utvärdering består av Helsingfors stads uppföljningsbesök och annan övervakning. Vår interna utvärdering sker på olika plan: föreningens, daghemmets och individnivå. Utvärdering på daghemsnivå Utvärderings- och kvalitetsutredning på daghemmet sker termins- och årsvis. De styrande dokumenten, förutom de nationella och kommunala planerna, är verksamhetsplanerna och gruppavtalen. Verksamhetsplanen utarbetas årligen och utvärderas under verksamhetsåret och varje vår efter verksamhetsårets slut. Gruppavtalen, som är dokument som styr gruppernas arbete utvärderas vid jul och slutet av vårterminen. Vi fäster också uppmärksamhet vid lärmiljöns kvalitet och utvärderar den med ett utvärderingsverktyg en gång per år och i den kontinuerliga pedagogiska dokumentationen. Feedback från vårdnadshavarna får vi förutom i den dagliga kontakten, i samtal med vårdnadshavarna, på föräldramöten och via de årliga kundenkäterna. Responsen utnyttjas i daghemmen, bland personalen och av ledningen i BF:s småbarnspedagogik. Vi upplever att feedback är värdefullt med tanke på kontinuerlig utveckling av verksamheten. De centrala resultaten av vårdnadshavarnas utvärdering delges dem och Helsingfors stad. Mätare för verksamhet och kvalitet på daghemmets nivå: förvekligandet av styrande dokument förverkligandet av målen i gruppavtalet kundenkät årligen, annan respons av vårdnadshavare, föräldramöten lärmiljöns kvalitet bruks- och beläggningsprocent regelbundna möten och utveklingstillfällen Utvärdering på individnivå Utvärderingen på individnivå grundar sig på lagen om småbarnspedagogik och innebär utvärdering av hur barnets plan för småbarnspedagogik genomförs. Det är viktigt att utvärdera genomförandet av barnets plan för småbarnspedagogik innan planen uppdateras. I samband med utvärderingen ska barnet, vårdnadshavaren och personalen fundera över hur mål och de överenskommelser som man gemensamt skrivit in i planen har beaktats och uppnåtts. Under utvärderingen ska barnet också vara delaktigt. Mätare för verksamhet och kvalitet ur barnets och vårdnadshavarnas synvinkel: samtal med vårdnadshavarna om barnets plan för småbarnpedagogik daglig kontakt med vårdnadshavarna barnets delaktighet i uppgörande av barnets plan för småbarnspedagogik barnets delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten enkät till vårdnadshavarna 1 gång/år 19

Personalens målinriktade och systematiska självvärdering har en central roll i att upprätthålla och utveckla kvaliteten inom småbarnspedagogiken. Utvärderingen kan fokusera på bland annat personalens kommunikation med barnen, stämningen i gruppen, de pedagogiska arbetssätten, verksamhetens innehåll eller lärmiljöerna. Den pedagogiska dokumentationen har en viktig betydelse för självvärderingen och utvecklingen av det egna arbetet. Mätare för verksamhet och kvalitet ur personalens synvinkel: pedagogisk dokumentation utförs individuella utvecklingssamtal hålls individuell reflektionstid finns personalen går på fortbildningar 20