Kvalitet hos kultursorter av spannmål. Hans Larsson SLU Alnarp Agrosystem

Relevanta dokument
Kvalitet hos kultursorter av spannmål. Hans Larsson SLU Alnarp Agrosystem

Betydelsen av mineraler och. Hans Larsson, SLU Alnarp

Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk

Lokalt anpassade stråsädessorter

Mineralhalter i spannmål. Hans Larsson, SLU

POM. Programmet för odlad mångfald

Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Att sätta värde på kvalitet

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Slamspridning på åkermark

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Slamtillförsel på åkermark

Fältförsök med äldre spannmålssorter i jämförelse med moderna marknadssorter i ekologisk odling. Lars Olrog, Hans Larsson och Erling Christensson

VANDRING BLAND KULTURSORTER

Slamspridning på åkermark

Table 1. Body weight, body weight gain, ph, β-ga and population of Bifidobacterium longum during 16 weeks.

Författare Jansson K. Utgivningsår 2009

en berättelse om en guldskatt 10 kr

Sensorisk analys av surdegsbröd på kultursorter av vete

Rapport från seminarieresa till Åland juli 2014

Slamspridning på åkermark

Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?

Evolution och coevolution i bondens förädling. En filosofisk betraktelse

Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk

Bättre hälsa med nya odlingsmetoder?

Gutekorn ursprungliga spannmål från Gotland

Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Sammanfattning. Inledning

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

Slutrapport Projektnummer H Uppsala, den 11/6-2015

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Sorternas betydelse för höstveteskördarna i Sverige

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

11 Ekologisk produktion

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Spannmål : svenska lantsorter PDF ladda ner

Sorter ekologisk odling

Halmaska i kretslopp

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sanering av Oskarshamns hamn. Oskarshamn harbour - The environmental problem. As Cd Cu Pb Zn. dioxins Hifab AB 1

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

PROVNINGSJÄMFÖRELSE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

2 locations Blackwell and Cherokee Treatment Structure

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Proteinkvalitet i fodersäd. Bengt Lundegårdh Global Organic Sweden AB

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

INVESTIGATION OF LAKE HÖRNTRÄSKET, LYCKSELE KOMMUN

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

2 Företag och företagare

Kväve i höstvete 2013

I N S W E D E N B A K

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Kvävestrategi i höstvete

Foto: Sven Persson/swelo.se

Mineralämnesanalyser i vete från Bollerup Odling och näring i brödsäd

Kultursortscentrum och bruksgenbank i Skåne, en vision

Metallåtervinning från avfallsaska

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

kadmium i avloppsslam

2 Företag och företagare

Vete då och nu: Släktskap och mineralkoncentration

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Intresset för smak ledde till ny odlingsinriktning med gamla sorter

5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor

Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Slamspridning på Åkermark

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

Sortanpassad kvävegödsling

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Maltkorn och Yara N-Sensor

SPELTVETE - en odlingsbeskrivning

Appendix 2. APPENDIX 2. BAKGRUNDSHALTER AV GRUNDÄMNEN BACKGROUND LEVELS OF ELEMENTS. Norrbottens. län. Västerbottens. län. Jämtlands.

Transkript:

Kvalitet hos kultursorter av spannmål Hans Larsson SLU Alnarp Agrosystem

Stråförkortningsmedel i spannmål Stråförkortningsmedel förbjudet i all spannmål utan råg sedan 1987 Kemikalieinspektionen avslog ansökan om att stråförkorta i all spannmål 2005 Företagen överklagade till regeringen som avslog 2008 Företagen överklagade till regeringsrätten som gav företagen rätt 2010 Vad gäller miljöeffekterna går Kemikalieinspektionens och regeringens resonemang om indirekta risker ut på att det är bra att svenska lantbrukares säd förstörs, för då behöver de inte använda gödnings- och bekämpningsmedel. Besluten har inte fattats på grundval av tillgänglig vetenskaplig och teknisk kunskap utan bygger på spekulationer beträffande indirekta effekter. Studie 2011 i Lund. Av 100 individer utan anknytning till jordbruk hade samtliga rester av Cycocel i urinen.

Protein content and specific bread volume, old winter and spring wheat varieties 1500,00 1400,00 1300,00 breadvolume kubiccm 1200,00 1100,00 1000,00 900,00 800,00 700,00 600,00 8,00 10,00 12,00 14,00 16,00 18,00 20,00 protein content %

Wet gluten and glutenstrength in seconds, old winter and spring wheat varieties 30,00 25,00 Gluten strength seconds 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 0,00 10,00 20,00 30,00 40,00 50,00 60,00 % wet gluten

Långliggande fältförsök Rothamstead Försök sedan 1840 Olika gödsling, NPK och stallgödsel Sorterna har varit de bästa för sin tid Prover har sparats för senare analys

Table 4. Comparison between the mean mineral concentrations of wheat grain of the ten long-straw cultivars (1845 1967) and the five short-straw cultivars (1968 2005), and between the long-straw cultivar Squarehead's Master and the short-straw cultivar Brimstone, which were grown side-by-side during 1988 1990 a Cultivar Zn (mg/kg) Fe (mg/kg) Cu (mg/kg) Mg (mg/kg) Long-straw (1845 1967) 33.2 38.2 5.4 1138 Short-straw (1968 2005) 24.3 29.7 3.9 924 Significance (P value) <0.001 <0.001 <0.001 <0.001 Squarehead's Master 27.3 41.3 4.5 1099 Brimstone 19.5 32.6 3.4 831 Significance (P value) <0.001 <0.001 <0.001 <0.001

Konklusioner från Rothamstead Införandet av kortstråiga högavkastande vetesorter ca 1970 medförde en drastisk nedgång i mineralhalter Minskningen beror delvis på utspädning med den högre skörden men beror också på att man förändrat morfologin på växten, ett annat förhållande mellan halm och kärna

Mineralanalyser gamla sorter Analyser från Alnarp, Gotland, Uppsala och Bohuslän Materialet indelat i grupper: speltvete, primitiva (enkorn,emmer), lantsorter, gamla sorter(1900-1960), nyare sorter efter 1970, selektioner Totalt 630 analyser

Cu Se Fe Mg Zn Selektioner 5.27 0,18 35,8 1330 41,6 Gamla sorter 5.1 0,1 39,4 1223 38,1 primitiva 5.75 0,11 32,2 1300 45,7 Spelt 5.5 0,1 38 1277 39,2 Lantsorter 5.33 0,09 38,5 1286 38,1 Sorterefter1970 4.49 0,11 33,4 1245 36,3

Antal analys er Zn Se Mg Cu Cd Fe Hansa 9 40 0,09 1189 4,7 0,05 34 Speltvete 25 40 0,09 1279 5,6 0,04 38 Sorter efter 1970 16 36 0,11 1221 4,1 0,05 31 Svenno 11 35 0,09 1211 5,1 0,06 41 Emmer 10 40 0,07 1356 5,6 0,03 32 Lantvete Öland 27 42 0,09 1323 5,4 0,05 47 Lantvete Gotland 20 38 0,1 1280 6,2 0,06 41 Lantvete Dalarna 10 48 0,14 1415 6,3 0,08 52 Lantvete Jacoby 11 38 0,09 1284 4,8 0,05 34 Borstvete Gotland 17 35 0,09 1307 5,6 0,05 31 Enkorn 7 46 0,13 1250 6,5 0,01 30 Fylgia 9 41 0,12 1248 5,8 0,06 47

Analyser konventionell höstvete Analyser av fyra sorter från 6 platser Fransåker, Hedemora, Järpås, laholm, Skänninge, Vassmolösa Akteur, Olivin, Opus, Tulsa

Konventionellt höstvete Ekologisk höstvete % Cu 3,2 5,1 60 Se 0,016 0,1 625 Fe 28,7 32,5 13 Mg 1000 1252 25 Zn 20,3 38 87 Ca 297 355 24 Mn 21,6 22,5 4 Mo 0,4 1,9 75 P 2850 4266 50 S 1160 1224 6 K 4250 3920-8

Gamla sorter Nya sorter % av gamla sorter England Zn 33 24 73 England Fe 38 30 80 England Cu 5,4 3,9 70 England Mg 1138 924 80 Sweden Zn 38 20 52 Sweden Fe 33 29 87 Sweden Cu 5,1 3,2 62 Sweden Mg 1252 1000 80

140 120 100 80 60 40 Lantvete Dalarna Speltvete Behov Konventionellt 20 0 Mg Fe Zn Cu Se

0.084 a 0.058 b 0.058 b 0.058 b 0.061 b 0.036 c Selections Old cultivars Primitive Spelt Landraces Cultivars 0.075 a 0.061 b 0.061 a 0.041 c 0.028 d 0.057 a Alnarp Bohus län Gotland Uppsala Spring wheat Winter wheat

Bioconcentration factor explain the transfer of Cd from soil to the grain Cultivars c Landraces abc Spelts ab Primitive d Old cultivars bc Selections a 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 Bio-concentration factor (BCF)

Antioxidanter i säd kompletterar antioxidanter i frukt och grönt Finns i bunden form och blir först aktiva med hjälp av mikroorganismer i tarmarna

Antioxidanter Karotenoider högst i emmer, enkorn och durum lantsorter Tocoler högst i emmer, enkorn och lantsorter av brödvete Lantsorter av svarthavre har mer antioxidanter Majs har högsta antioxidantaktiviteten av spannmål, karotenoider, antocyaner

Tocochromanols (vitamin E) in organic wheat What are tocochromanols? tocopherols (α, β, γ and δ) tocotrienols (α, β, γ and δ) Role in human body Wheat grain and tocochromanols

Variation in Genotypic groups regarding tocochromanol compounds and total tocochromanols (mg/kg) Genotypic groups No. of samples α-t α-t3 β-t β-t3 Total tocochromanols 10.26 a 4.08 a 32.93 a Landraces 8 10.26 a 3.52 bc 4.08 a 15.07 a 32.93 a Old cultivars 13 9.09 a 3.12 c 3.43 bc 14.70 a 30.33 ab Modern cultivars 2 8.88 a 3.80 abc 3.52 ab 16.33 a 32.53 a Spelt wheat 11 6.26 b 3.89 ab 2.89 c 15.89 a 28.94 b 4.39 a Primitive wheat 6 5.18 b 4.39 a 1.87 d 16.52 a 27.96 b

concentration mg/kg of DW Variation between spring and winter wheat for tocochromanols compounds 21 18 Spring wheat Winter wheat a 15 b 12 a 9 b 6 3 b a a b 0 α-t α-t3 β-t β-t3 Tocochromanol compounds

Tocotrienols in total tocochromanols of wheat Percentage of sum of α- and β-tocotrienols in total tocochromanols Genotype group average Range Landraces 55.85 43.1-83.3 Old cultivars 57.84 37.0-70.5 Cultivars 61.92 60.1-63.5 Spelts 68.38 51.8-88.4 Primitive wheat 74.28 57.2-88.7 Spring wheat 53.6 37.0-83.3 Winter wheat 68.1 51.8-88.6

Wheat proteins

SE-HPLC chromatogram of wheat flour Polymeric monomeric SE-HPLC chromatogram of organically produced wheat sample, SDS-extractable proteins( ) SDS-unextractable prot ( ). TOTE %Large UPP %UPP

Amount of %UPP and %LargeUPP Relative amount of TOTE Amount of different protein fractions (TOTE, %UPP and %LargeUPP) in different genotype groups %UPP %largeupp TOTE 60 50 a a bc a ab a a 1,6 40 bc c b b c c bc bc c 1,2 30 d d 0,8 20 0,4 10 0 Seletion Spelt Old cultivar Primitive Landrace Cultivar 0 Genotype groups

Amount of %UPP and %LargeUPP Relative amount of TOTE Amount of different protein fractions (TOTE, %UPP and %LargeUPP) in spring and winter wheat %UPP %largeupp TOTE 60 a 1,5 50 a 40 b b a 1,4 30 b 1,3 20 1,2 10 0 Winter wheat Spring wheat 1,1

Top twenty genotypes with highest amount of TOTE in grain samples. Prov number Genotype name Group Location Type TOTE (10 8 ) 423 Öland urval 10 lång borst spelt Spelt Gotland Spring 2.25 107 Brun spelt Alnarp 1027 Spelt Alnarp Winter 2.11 813 Fram Old cultivar Uppsala Spring 2.09 606 Ölands 17 borst spelt Spelt Alnarp Spring 2.05 115 Enkorn Metala Primitive Alnarp Winter 2.04 801 Atle 2 Old cultivar Uppsala Spring 2.00 709 T. boeoticum Primitive Alnarp Spring 2.00 796 Fylgia 93 Old cultivar Uppsala Spring 1.99 514 Enkorn Primitive Gotland Winter 1.97 692 Ölands urval 10 borst spelt Spelt Alnarp Spring 1.97 426 Lantvete Gotland 9 Spelt Gotland Spring 1.97 432 Lantvete Gotland borst 2 Spelt Gotland Spring 1.96 819 Lv. Dalarna 15 vit borst Landrace Uppsala Spring 1.95 807 Atson 99 Old cultivar Uppsala Spring 1.94 803 Lv. Halland Ekhaga Landrace Uppsala Spring 1.92 7 Hjelmqvist 6356 Landrace Alnarp Winter 1.91 715 Fylgia I Old cultivar Alnarp Spring 1.89 92 Ax 4:1spelt Selection Alnarp Winter 1.88 114 Enkorn svart Primitive Alnarp Winter 1.88 686 Kenya Old cultivar Alnarp Spring 1.88

Top twenty genotypes with highest %UPP in grain samples. 761 Aros Old cultivar Bohus Lant Winter 53.9 Prov number Genotype name Group Location Type %UPP 501 Kulturemmer Primitive Gotland Winter 65.9 682 Reno Cultivar Alnarp Spring 59.7 651 Rollo Cultivar Alnarp Spring 59.3 546 Olympia Landrace Gotland Winter 59.0 346 Svart emmer Primitive Gotland Winter 58.8 646 Runar Cultivar Alnarp Spring 58.6 368 Pondus Old cultivar Gotland Spring 58.1 600 Röd Emmer Primitive Gotland Winter 58.0 677 T. dicoccum kort Primitive Alnarp Spring 57.8 686 Kenya Old cultivar Alnarp Spring 57.7 681 Lv. Dalarna vit borst Landrace Alnarp Spring 57.2 636 Walter brun Old cultivar Alnarp Spring 56.5 122 Extrem Cultivar Alnarp Winter 56.0 808 Progress 2 Old cultivar Uppsala Spring 55.9 805 Pondus Old cultivar Uppsala Spring 55.8 529 Peter Jacoby Landrace Gotland Winter 54.9 766 Stava Cultivar Bohus Lant Winter 54.8 441 Progress 1 Old cultivar Gotland Spring 54.4 440 Atle Old cultivar Gotland Spring 54.1

Percentage of %UPP Genotypes with high %UPP in the flour and their respective %UPP in the dough at optimum mixing %UPP in flour %UPP in dough 60 50 40 30 20 10 0 Genotypes

Kvalitet i vete har många aspekter Bekämpningsmedelsrester Mineralhalter Tungmetaller Antioxidanter Proteinhalt Glutenstyrka