Samrådsredogörelse 1 (32) 2017-05-30 P 2015/000006 Kommunstyrelsen SAMRÅDSREDOGÖRELSE Översiktsplan 2017-2030, Falköpings kommun HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS Kommunstyrelsen har vid sammanträde den 30 november 2016, KS 230 beslutat att genomföra samråd enligt 3 kap. 9 Plan- och bygglagen (PBL) i rubricerat ärende. Samrådet har ägt rum under tiden 2016-12-12 till och med 2017-03-12. Information om översiktsplanen har skickats till myndigheter, organisationer, föreningar och andra berörda enligt sändlista. Handlingarna har under samrådstiden funnits tillgängliga på Falköpings kommuns webbplats. Tre allmänna samrådsmöten hölls på: - Ållebergsgymnasiet (aula 1), onsdagen den 18 januari - Ållebergsgymnasiet (entréhallen), torsdagen den 26 januari, mötet handlade främst om flygplatsen, - Medborgarhuset (Margaretasalen), onsdagen den 1 mars, mötet handlade främst om framtidens bostäder och boendemiljöer Därutöver hölls tre riktade samrådsmöten mot särskilda grupper: - Gymnasieklass, Ållebergsgymnasiet, fredagen den 3 februari - Fastighetsägarnätverket, Medborgarhuset (Margaretasalen), måndagen den 20 februari - Företagarfrukost, Lärcenter, tisdagen den 21 februari Inbjudan till samrådsmöten har skett genom brev till myndigheter, organisationer, föreningar och andra berörda samt annonsering i Falköpings tidning, på Falköpings kommuns webbplats samt via inlägg på kommunens Facebook. Mötena bedrevs av planarkitekt Amelie Sandström, Stadsbyggnadschef Erna Pezic, kommunstyrelsens ordförande Conny Johansson, kommunstyrelsens vice ordförande Karola Svensson, Dan Hovskär och Roger Lundberg. Mellan 20 och 60 personer närvarade vid respektive möte. Mötesdeltagarna informerades om planens innehåll med bland annat de övergripande strategierna och den framtida markanvändningen. Se bilaga för att läsa mer om vilka frågeställningar som lyftes under respektive möte. 1 (32)
Kommunen informerade mötesdeltagarna om att skicka in sina synpunkter skriftligt senast den 12 mars 2017. INKOMNA YTTRANDEN Inkomna yttranden från myndigheter, politiska partier, organisationer, kommunala nämnder och grannkommuner: Inkomna yttranden Ingen erinran Synpunkter Länsstyrelsen 2017-03-21 Lantmäteriet 2017-03-06 Trafikverket 2017-02-28 Försvarsmakten 2017-03-07 Skogsstyrelsen 2017-02-13 Skanova 2017-02-27 Svenska kraftnät 2017-02-28 Vattenfall 2017-03-10 Polisen Region Väst, Polisområde Skaraborg 2017-03-13 Luftfartsverket 2017-03-21 Sveriges geologiska undersökning 2017-03-21 Statens geotekniska institut 2017-03-21 Moderata Fullmäktigegruppen 2017-03-06 Centerpartiet 2017-03-12 Kristdemokraterna i Falköping 2017-03-13 Miljöpartiet de gröna i Falköping 2017-03-12 Västra Götalandsregionen 2017-02-22 Hyresgästföreningen 2017-01-10 Falbygdens Naturskyddsförening 2017-03-11 & 2017-03-12 LRFs Kommungrupp 2017-03-12 Miljönämnden Östra Skaraborg 2017-03-17 Kultur- och fritidsnämnden 2017-03-17 Falbygdens Flygklubb, Segelflygchef 2017-02-14 & Huvudstyrelse 2017-02-27 Svenska segelflygförbundet 2017-01-13 & 2017-03- 11 Andelsföreningen Eugen -84 2017-03-10 Stiftelsen Ållebergs Segelflygsmuseum och Segelflygets Veteransällskap 2017-03-12 Åsle Föräldraförening 2017-03-12 Broddetorps intresseförening 2017-03-12 2 (32)
Falköpings Kvinnliga Idrottsklubb och IFK Falköping Fotbollförening 2017-03-09 Falköpings Sportskytteklubb 2017-03-12 Nasco Yankees 2017-03-13 Skövde kommun 2016-12-13 & 2017-03-10 Mullsjö kommun 2017-02-15 Vara kommun 2017-03-07 Tidaholms kommun 2017-03-07 Ulricehamns kommun 2017-03-15 Inkomna yttranden från medborgare och övriga har sammanställts sist i dokumentet. För fullständiga yttranden se bilaga. SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED KOMMENTARER Yttrandena har sammanfattats och kommenteras med kursiv stil. Det finns ett flertal liknande synpunkter bland de yttranden som har kommit in från medborgare och privatpersoner. I den här redogörelsen har därför frågorna sammanställts under separata rubriker och besvarats tematiskt. Inkomande yttranden från myndigheter, organisationer, politiska partier, föreningar och grannkommuner har besvarats var för sig. Yttranden utan erinran har inte sammanfattats utan visas enbart i tabellen ovan samt i bilaga. Totalt har det inkommit 89 yttranden. Länsstyrelsen 1. Länsstyrelsen delar de synpunkter som Försvarsmakten har framhållit i sitt yttrande. 2. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen tagit fram en kulturmiljöutredning men anser att det är svårt att få en tydlig uppfattning av hur kommunen förhåller sig till kulturlandskapet. Länsstyrelsen menar att det framgår tydligt att kommunens avsikt är att kulturmiljöutredningen ska vara vägledande men Länsstyrelsen ifrågasätter detta ställningstagande eftersom kommunen pekar ut ytor för ny bebyggelse i områden med de högsta klassningarna av kulturvärden. Länsstyrelsen anser att området längs väg 46/47, väster om Agnestadssjön, Flygplatsen, Verksamhetsområdet Marjarp, området sydost om cirkulationsplatsen i Åsarp samt området söder om Skattegården i Stenstorp är olämpliga eller problematiska för utbyggnad och att de helt eller delvis ska undantas eller minskas i planförslaget. 3. Länsstyrelsen delar de synpunkter som SGU framfört i sitt yttrande gällande riksintresse för värdefulla ämnen och material. 4. Länsstyrelsen anser att konsekvenserna för riksintresse för kommunikationer vid exploatering utanför ringlederna behöver förtydligas. Likaså behöver de föreslagna åtgärderna på Västra stambanan enligt den ÅVS som gjorts beaktas i planeringen. 5. Det saknas en samlad redovisning av den mellankommunala samordningen. 6. Länsstyrelsen delar de synpunkter som SGI framhållit i sitt yttrande. 7. Länsstyrelsen anser att det är positivt att kommunen visar farligt godsleder inklusive 150 meters influensområde. Influensområde saknas dock för järnvägarna. Länsstyrelsen påpekar att riskanalys inom influensområdet ska övervägas, det är inte alltid som det krävs. 3(32)
8. Länsstyrelsen anser att det är lämpligt att i översiktsplanen ta ställning till en klimatfaktor som ska användas vid dagvattenutredningar. Länsstyrelsen ser även att det saknas en tydlig inriktning gällande risker för översvämning kring sjöar och vattendrag. 9. Länsstyrelsen anser att det behöver framgå vilka områden som är bullerutsatta inom kommunen samt vilka områden som kan tänkas bli bullerutsatta utifrån vad som föreslås i översiktsplanen. 10. Översiktsplanen bör kompletteras med områden med risk för höga halter av markradon, enligt länsstyrelsen. 11. Länsstyrelsen menar att det av översiktsplanen ska framgå vilka strategiska överväganden som kommunen gör för att undvika att miljökvalitetsnormerna (MKN) för vatten inte följs. Detta gäller både för MKN för vattenförekomster som för grundvatten. 12. Vad gäller social hållbarhet så anser länsstyrelsen att planen kan kompletteras med en social konsekvensanalys. 13. Det bör tydligare framgå av översiktsplanen hur kommunen avser att lösa framtidens bostadsförsörjning, enligt länsstyrelsen. Kommunen behöver även ta fram en bostadsförsörjningsplan. 14. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen bör ge mer stöd och vägledning gällande avvägningen mellan bevarande av jordbruksmark och andra väsentliga samhällsintressen. 15. Länsstyrelsen belyser områdesanvändningen Natur där de anser att definitionen och innehållet i de utpekade områdena tydligare bör framgå. De anser även att påverkan på naturområden behöver belysas mer och att de negativa konsekvenserna för biotopskydd i samband med byggnation på jordbruksmark behöver framgå tydligare i MKB:n. 16. Gällande vatten så bör kommunen upprätta en VA-plan. Planen bör synliggöra vattenskyddsområden, kommunen bör skydda grusåsar med god grundvattenföring och det bör framgå att det är olämpligt med markavvattning samt att det finns alunskifferområden i kommunen där särskilda försiktighetsåtgärder ska vidtas vid borrning. 17. Länsstyrelsen delar Trafikverkets uppfattning om att en Trafikstrategi bör upprättas. 18. Länsstyrelsen anser att planen bör kompletteras med uppgifter om avfallshantering i kommunen. 19. Det framgår inte av planförslaget hur planen förhåller sig till nationella och regionala mål, planer och program som är relevanta. 20. Det behöver tydligt framgå vilka av kommunens fördjupningar och tillägg till översiktplan som fortsätter att gälla och vilka som ersätts av översiktsplanen. Kommentar: 1. Se kommentar till Försvarsmaktens yttrande. 2. Stora delar av Falköpings kommun omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Eftersom området är så stort och omfattar både Falköpings tätort och landsbygd samt mindre byar och tätorter så är det svårt att i alla lägen förhålla sig till riksintressebeskrivningen. Därför har kommunen valt att upprätta en kulturmiljöutredning. Ställningstagandet som görs i översiktsplanen är att kulturmiljöutredningen ska följas, med det menar kommunen inte att de känsligaste områdena innebär ett totalt stopp för ny bebyggelse utan att stor hänsyn ska tas till kulturmiljöerna. Utredningen är relativt översiktligt gjord och ses av kommunen som en indikator på att det i vissa områden kommer krä- 4(32)
vas mer detaljerade undersökningar och utredningar samt att stor hänsyn kommer att krävas till kulturmiljövärdena vid en exploatering. Att veta detta redan innan ett detaljplanearbete påbörjas är värdefullt. Runt Falköpings tätort finns flera områden med höga kulturhistoriska värden. Dessa ses som en resurs och skulle, om de implementerades i ny bebyggelse, kunna dels ge mervärden för det nya bebyggelseområdet men även kunna framhävas mer genom att fler personer får möjlighet att komma närmre och ta del av kulturmiljöerna. Länsstyrelsen lyfte fram några specifika områden i sitt yttrande. Området längs väg 46/47, väster om Agnestadssjön pekas ut för framtida tätortsutbyggnad. Detta område ser kommunen som viktigt för att i framtiden kunna säkra bostadsförsörjningen i kommunen. Kommunen är medveten om att detta område är mycket viktigt ur kulturmiljösynpunkt, därför är området utpekat som ett relativt glest bostadsområde för att kunna möjliggöra för siktlinjer och skapa gröna områden runt de mest känsliga delarna av området. Falköpings flygplats har efter samrådet fått användningen verksamheter vilket innebär att området är tänkt att användas som det gör idag även framöver. För utökningen av verksamhetsområdet Marjarp har kommunen gjort prioriteringen att verksamhetsområdet behövs för att kunna säkerställa hållbara godstransporter även i framtiden, detta är även en av kommunens största miljösatsningar som gynnar hela regionen. För att kunna hantera godståg rationellt i framtiden behöver spåren på terminalerna förlängas norrut. Områdena i Åsarp och i Stenstorp kompletteras med en text om att ytterligare utredningar krävs. 3. Se kommentar till SGU:s yttrande. 4. MKB:n kompletteras med konsekvenserna av exploatering utanför ringlederna. Planen kompletteras med åtgärdsförslagen på Västra stambanan enligt ÅVS:en, men några markreservationer tillkommer inte i planen. 5. Planen kompletteras med ett nytt avsnitt om den mellankommunala samordningen. 6. Se kommentar till SGI:s yttrande. 7. Planen kompletteras med influensområde för farligt gods även längs järnvägarna. 8. Vid planläggning av nya områden använder kommunen en klimatfaktor på 1,25 för dagvattendimensionering. Falköpings kommun följer riktlinjerna i Svenskt vatten P110. Gällande översvämningsrisk vid sjöar och vattendrag så finns det inte så många strandnära områden där sådana risker förekommer. Vid planläggning i översvämningskänsliga områden följs riktlinjer i Stigande vatten. Översvämningsrisker till följd av klimatförändringar kommer att behandlas i arbetet med klimatanpassning. 9. Vid kommande detaljplanering kommer utredningar gällande buller- och vibrationsstörningar från vägar och järnvägar att genomföras om det finns risk för att tillåtna nivåer överstigs. I detaljplanerna kan även uppförande av bullerdämpning aktualiseras. Att genomföra buller- och vibrationsutredningar i översiktsplanearbetet anses inte som relevant eftersom det krävs en mer platsspecifik information och en viss detaljeringsnivå för att få ut ett relevant och användbart resultat. 10. Planen kompletteras med områden med risk för höga halter av markradon. 5(32)
11. Planen kompletteras med miljökvalitetsnormer för vattenförekomster och grundvatten. 12. Kommunen har sedan 2016 en checklista för socialhållbarhet samt ett dokument om social hållbarhet i den fysiska planeringen. Checklistan används vid upprättandet av detaljplaner på samma sätt som upprättandet av behovsbedömning görs i detaljplaneprocessen. Dokumentet Social hållbarhet i den fysiska planeringen är ett underlag till översiktsplanen som beskriver vad som menas med social hållbarhet, hur det kan användas i planeringen och en analys av hur det ser ut i Falköping idag. Kommunen anser att det befintliga framtagna materialet är fullt tillräckligt och att det inte behöver tillkomma en konsekvensanalys av socialhållbarhet i översiktsplanen. 13. Arbete med ett bostadsförsörjningsprogram pågår. Prognoserna i bostadsförsörjningsprogrammet visar att det i kommunen årligen behöver tillkomma ca 170 nya bostäder för att inte trångboddheten ska öka. Planen kompletteras med mer ställningstaganden angående bostadsförsörjningen. 14. Planen kompletteras med ett avsnitt om jordbruksmark som dels omfattar definitionen av jordbruksmark och dels vilka avvägningar som ska göras mellan jordbruksmark och andra väsentliga samhällsintressen. 15. Områdesanvändningen Natur ger en indikation på att det i området kan finnas höga naturvärden och/eller intresse för friluftslivet. För att närmare kunna avgöra vilka intressen som finns i ett specifikt naturområde behöver lagren under Statliga hänsynsområden Övriga statliga hänsynsområden samt Kommunala hänsynsområden Naturvårdsprogram och Friluftsplan studeras i kartan. Falköpings kommun anser att den beskrivning som områden betecknade Natur har överensstämmer med en översiktsplans detaljeringsnivå. MKB:n kompletteras med konsekvenserna för naturvärden vid exploatering av jordbruksmark. 16. Planen kompletteras med att en VA-plan bör upprättas i samband med arbetet om klimatanpassning. I planförslaget finns vattenskyddsområden i Kättilstorp och Åsarp med, dessa är upprättade för reservvattentäkter. Planen kompletteras med en reservvattentäkt i Floby. Fortsatt arbete med vattenskyddsområden kommer att ske i framtiden så snart kommunen identifierat vilka resurser som finns och som är värda att skydda. Eftersom vattenskyddsområden ofta konkurrerar med markanvändningen så behöver detaljerade utredningar om vattenkvalitet och tillgång till vatten göras innan process med att upprätta vattenskyddsområde påbörjas. 17. Se kommentar till Trafikverkets yttrande. 18. Avfallshanteringen i kommunen sker genom ett samarbete mellan flera kommuner i östra Skaraborg, AÖS. AÖS har tagit fram en avfallsplan för kommunen. Det anses dock inte nödvändigt att i översiktsplanen lyfta in avfallsplanen. 19. Planen kompletteras med nationella och regionala mål, planer och program. 20. Planen kompletteras med vilka fördjupningar och tillägg till översiktsplan som fortsätter gälla och vilka som ersätts av den nya översiktsplanen. Trafikverket Trafikverket anser att det hade underlättat om det digitala kartverktyget hade kompletterats med ett samlat textdokument. Trafikverket är positiva till kommunens huvudinriktning som är förtätning men ser samtidigt att det kan medföra risker för ökat spårspring och buller- och vibrationsstörningar. Trafikverket saknar en beskrivning av hur kommunen tar hänsyn till de 6(32)
transportpolitiska målen. Trafikverket anser även att det vore önskvärt att planen kompletterades med hur infrastrukturplaneringsprocessen ser ut för statlig infrastruktur. Trafikverket påpekar att om Falköpings tätort expanderar utanför riksvägarna finns risk för barriärbildning och störningar. Investeringsåtgärder som kan komma att krävas till följd av kommunal exploatering, exempelvis för att inte negativt påverka väg/järnvägs kapacitet och funktion finansieras inte av Trafikverket. Trafikverket menar att översiktsplanen bör kompletteras med en trafikstrategi för att visa en struktur för långsiktigt hållbart resande. Denna trafikstrategi skulle även kunna vara ett stöd vid framtida detaljplanering. Det har genomförts en ÅVS (Åtgärdsvalsstudie) för Västra stambanan. I studien framgår att flera insatser är tänkta i Falköpings kommun. Dels ett förbigångsspår vid Marjarp, dels ett förbigångsspår vid Källeryd eller Floby och dels en ombyggnation av Stenstorp station till förbigångsstation. Det sistnämnda har dock lägre prioritet. Vid upprättandet av järnvägsplanen för förbigångsspåret vid Marjarp har naturvärdena identifierats och bland annat har skyddade arter funnits. Trafikverket vill därför påpeka för kommunen hur viktigt det är att belysa naturmiljön i översiktsplanen. Trafikverket ser det som positivt att kommunen har med leder för farligt gods inklusive buffertzon på 150 meter men ser även att planen behöver kompletteras med farligt gods längs järnvägarna. Falköpings kommun berörs av ett skyddsområde på 55 km kring flygplatserna Trollhättan-Vänersborg och Jönköpings flygplats. Konsekvenser av hinderbegränsade områden och bullerkurvor ska redovisas i översiktsplanen som restriktioner/rekommendationer enligt Trafikverket. Slutligen vill Trafikverket skicka med att kommunen tydligt bör peka ut konflikter mellan exempelvis förtätning av stationsorterna och risken för buller- och vibrationsstörningar eller effekterna och konsekvenserna på riksvägarna om expansion av Falköpings tätort sker utanför ringlederna. Kommentar: Det finns i dagsläget inget samlat textdokument (utöver MKB). Att arbeta med en helt digital översiktsplan är något nytt, både för kommunen och för myndigheter. Tendenserna tyder dock på att det är så här de flesta kommuner kommer att arbeta med översiktsplanering i framtiden. Att upprätta en digital översiktsplan och en pappersvariant är två helt olika arbetssätt och därför anses det inte motiverat att göra båda delar. Vid kommande detaljplanering kommer utredningar gällande buller- och vibrationsstörningar från vägar och järnvägar att genomföras om det finns risk för att tillåtna nivåer överstigs. I detaljplanerna kan även uppförande av bullerdämpning aktualiseras. Planen kompletteras med nationella och regionala mål, planer och program där de transportpolitiska målen ingår. En beskrivning av infrastrukturplaneringsprocessen för statlig infrastruktur anser kommunen inte hör hemma i en kommunal översiktsplan, den informationen bör tillhandahållas av berörd myndighet. Planen kompletteras med att kommunen i framtiden bör ta fram en trafikstrategi. I ÅVS:en för Västra stambanan framgår att det till år 2025 ska ha byggts ett förbigångsspår vid Marjarp, vilket är ett pågående projekt, samt ett förbigångsspår för godstransporter i Floby eller Källeryd. Eftersom det ännu är oklart om det kommer att bli ett förbigångsspår i Floby och i så fall var det kommer att placeras så är det också svårt för kommunen att ta höjd för detta i översiktsplanen. En ombyggnad av Stenstorps station har i ÅVS:en fått en lägre prioritet och det står att detta kan komma att behöva utvärderas igen i framtiden. Vad en sådan eventuell ombyggnation skulle kunna innebära är i dagsläget oklart varför det även i detta fall 7(32)
är svårt att avsätta mark för i översiktsplanen. Planen kompletteras med att åtgärderna finns upptagna i ÅVS:en, men några markreservationer tillkommer inte i planen. Falköpings kommun anser att naturvärden och naturmiljön i kommunen belyses på en relevant nivå för att vara en översiktsplan. Vid detaljplanering eller andra mer detaljerade åtgärder behöver noggrannare inventeringar av naturvärden göras. Kommunen har även ansökt om projektmedel för att genomföra naturvärdesinventeringar på kommunägd mark. Planen kompletteras med en influensområde för farligt gods även längs järnvägarna samt med hindersbegränsade områden. Försvarsmakten Försvarsmakten har lämnat in ett förslag på hur kommunen i text kan redovisa riksintressen för totalförsvarets militära del. Försvarsmakten påpekar även att totalförsvarets civila del behöver tillkomma i översiktsplanen, i samrådsförslaget finns enbart riksintressen för totalförsvarets militära del med. Totalförsvarsplanering ska, enligt beslut i riksdagen, under perioden 2016-2020 beaktas i all samhällsplanering. Försvarsmakten har även lämnat in synpunkter på benämning av riksintresseområdet Bjärö skjutbana samt området för hinderfritt område och influensområde skjutfält. Vidare påpekar Försvarsmakten att kommunen har pekat ut områden för vindkraftetableringar inom stoppområde för höga objekt. Inom dessa områden får inga höga objekt uppföras då de kan komma att påtagligt skada riksintressena för totaltförsvarets militära delar. Det finns även delar av områden som pekas ut för vindkraft som kan komma att skada riksintresse för totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess. Försvarsmakten önskar att kommunen specificerade mer vad som menas med områdesanvändningen Natur då Försvarsmakten anser att det i dagsläget är svårt att kunna bedöma om det kan komma att bli någon påverkan på riksintressena. Försvarsmakten vill även att det tydliggörs vilka avvägningar som kommunen avser att göra mellan olika riksintressen då de sammanfaller inom samma område. Slutligen vill Försvarsmakten upplysa om att regler för bygglovsbefriade åtgärder enligt PBL inte får uppföras utan bygglov inom eller i anslutning av flygplatser och övnings- eller skjutfält som avses i 3 kap 9 i MB. Kommentar: Planen kompletteras i huvudsak med den föreslagna texten för riksintressen för totaltförsvaret. Kommunen noterar att Försvarsmakten har större arbetsområden än enbart inom riksintresseområden, men när det kommer till totalförsvarsplanering och totalförsvarets civila del finns det i dagsläget ingen vägledning eller riktlinjer för hur kommunerna ska arbeta med dessa frågor i den fysiska planeringen varför dessa delar inte lyfts in i översiktsplanen. Benämningar av olika riksintresseområden korrigeras. Vindkraftsprogrammet antogs 2009 och har lyfts in i den nya översiktsplanen utan några justeringar, detta redan antagna program är avsett att fortsätta gälla utan ändringar. Områden för vindkraft kvarstår därför men vid etableringsförfrågningar kommer Försvarsmakten att vara remissinstans vilket gör att Försvarsmakten i de specifika fallen kommer kunna se till att totalförsvarets intressen inte påverkas. Områdesanvändningen Natur ger en indikation på att det i området kan finnas höga naturvärden och/eller intresse för friluftslivet. För att närmare kunna avgöra vilka intressen som finns i ett specifikt naturområde behöver lagren under Statliga hänsynsområden Övriga statliga hänsynsområden samt Planeringsunderlag Naturvårdsprogram och Friluftsplan studeras i kartan. Falköpings kommun anser att den beskrivning som områden betecknade Natur har överensstämmer med en översiktsplans detaljeringsnivå. Planen kompletteras med ett förtydligande av avvägningen mellan de olika riksintressena där totalförsvarets intressen ska prioriteras. 8(32)
Sveriges geologiska undersökning (SGU) SGU framhåller att det i Falköpings kommun finns ett riksintresse för värdefulla ämnen och material. Detta område är beläget strax nordost om Falköping. Flygplatsområdet och Sikagården gränsar till detta riksintresseområde. Om Falköpings kommun avser exploatera dessa områden bör en tidig dialog med SGU hållas om hur en eventuell exploatering skulle kunna se ut. Kommentar: Området kring flygplatsen kommer fortsätta ha områdesanvändningen verksamhetsområde, detta innebär att det inte blir några förändringar från hur området används i dagsläget. Vid planläggning av området kring Sikagården ska dialog föras med SGU. Statens geotekniska institut (SGI) SGI anser att geotekniska riskområden bör redovisas på karta och som en strategi i översiktsplanen. Generellt anser SGI att det i Falköpings kommun är gynnsamma förhållanden då marken i huvudsak består av berg och morän. SGI menar vidare att den digitala översiktsplanen ger en god överblick över planeringsförutsättningarna men menar att det saknas ett kartskikt om risk- och säkerhetsfrågor kopplade till ras, skred och erosion. SGI håller med kommunen om att en klimatanpassningsplan bör tas fram. SGI vill att planen kompletteras med en upplysning om avlägsnande av vegetation inom skogsbruket i eller ovanför brant sluttande terräng. Slutligen vill SGI skicka med att det finns statligt framtagna planeringsunderlag och vägledning avseende ras, skred och erosion. Kommentar: Under Kommunala Hänsynsområden Klimatanpassning finns både stränders eroderbarhet och stränders jordarter med. Till dessa lager finns även en vägledande text om att ny bebyggelse inte bör uppföras i närheten av de områden med risk för erosion. Underlaget till dessa kartskikt kommer från det statliga planeringsunderlaget. Tyvärr så saknas en ganska stor del av Falköpings kommun i det statliga underlaget varför stora delar av kommunen är tomma i kartan. Planen kompletteras med information om avverkning av skog i sluttande terräng. Moderata Kommunfullmäktigegruppen Moderata Kommunfullmäktigegruppen vill understryka värdet av en fortsatt utbyggnad av Västra Stambanan och Jönköpingsbanan. Vidare anser dem att befolkningsmålet för Falköpings kommun till 2030 ska vara 37000 invånare. De anser även att det är viktigt att arbeta med förtätning för att nyttja den byggbara marken optimalt samt att beakta det ökande behovet av centrala parkeringsplatser. Moderata Kommunfullmäktigegruppen emotsätter sig en byggnation av bostäder på flygplatsområdet eftersom det får negativa konsekvenser att bygga in ringleden i staden. Istället vill Moderaterna att framtida bostadsbebyggelse pekas ut mot Sköttning och Jättene. Det finns flera skäl till att Moderaterna vill bevara flygplatsen. Dels ser de en utvecklingspotential i området som en lämplig yta för större evenemang och dels befarar de att en avveckling av flygplatsen får negativ påverkan på Falköping som nationellt centrum för segelflyget vilket även hotar verksamheten på Ålleberg. De anser Ålleberg vara ett av kommunens viktigaste besöksmål. Området mellan McDonalds och Ulricehamnsrondellen anser Moderata Kommunfullmäktigegruppen lämpar sig bättre för verksamheter än bostäder. De påpekar även att det är viktigt att ta hänsyn till landskapsbilden och utsikten mot Ålleberg. 9(32)
Moderata Kommunfullmäktigegruppen påpekar att det är viktigt att det alltid finns byggklara tomter för bostäder och verksamheter i alla tätorter. Orterna Floby och Stenstorp har i och med sina tågstopp goda möjligheter att utvecklas. Moderaterna vill prioritera hyresrätter i Floby och verksamheter i Stenstorp. Ett framtida tågstopp i Vartofta kan medföra goda utvecklingsmöjligheter. I Vartofta är det viktigt att det finns möjlighet att bygga flerbostadshus. Moderata Kommunfullmäktigegruppen anser dock att orten bör expandera åt öster för att undvika buller från järnvägen. I Kättilstorp tycker Moderaterna att det behövs planer för fler bostäder och att det på sikt vore önskvärt med ett tågstopp även här. I Gudhem ser de att det behövs fler tomter för bostäder och verksamheter och i Torbjörntorp behövs fler tomter för småhus med närhet till golfbanan. Även i Broddetorp ser Moderata Kommunfullmäktigegruppen behov av tomter för enbostadshus. Moderata Kommunfullmäktigegruppen anser vidare att det är viktigt att kommunen samarbetar med det lokala föreningslivet för att underhålla och utveckla motionsspår och idrottsanläggningar på landsbygden. De ser positivt på byggnation på landsbygden och vill ge fastighetsägarna stor frihet gällande utformning av ny bebyggelse på landsbygden men bostadsbyggande på landsbygden och i utkanten av tätorter måste ta hänsyn till jordbrukets behov av värdefull åkermark. Slutligen ser Moderaterna gärna att översiktsplanen kompletteras med en plan för framtida hantering av vatten och avlopp. Kommentar: Befolkningsmålet kommer att ändras till 38 000 invånare år 2030, detta nya mål är baserat på prognoser från Västra Götalandsregionen. Att förtäta innebär antingen att bygga på, bygga om, bygga till eller ta outnyttjad mark i anspråk för byggnation. I begreppet förtätning ingår dock inte att ta ny mark i anspråk för parkeringsplatser, förtätning innebär snarare det motsatta att bebygga outnyttjade parkeringsplatser. Området kring flygplatsen kommer fortsätta ha områdesanvändningen verksamhetsområde, detta innebär att det inte blir några förändringar från hur området används i dagsläget. Ett nytt område för bostadsbebyggelse kan vara aktuellt mot Jättene, planen kompletteras med detta område. Ett nytt område mot Sköttning är dock inte aktuellt i just nu eftersom det området upplevs som relativt långt från Falköping. Verksamheter mellan cirkulationsplatserna är enbart aktuellt i höjd med Ica, resterande del av sträckan mellan cirkulationsplatserna behövs för att tillgodose bostadsbehovet. Verksamhetslokaler är dessutom svårare att anpassa till de höga kulturmiljövärden som finns i området. I samtliga av kommunens tätorter finns det i dagsläget byggbarmark för både bostäder och verksamheter. Kommunen får inte i detaljplaner reglera upplåtelseformer för bostäder vilket innebär att det inte är möjligt att, ur plansynpunkt, prioritera en upplåtelseform framför någon annan. Kommunen arbetar för att få ett nytt tågstopp i Vartofta, att samtidigt försöka skapa ett tågstopp i Kättilstorp är inte realistiskt i dagsläget. Underhåll och utveckling av motionsspår är inte en översiktsplanefråga. Generellt sett så är kommunen positivt inställd till byggnation på landsbygden, det finns dock flera värden som behöver tas hänsyn till även utanför tätortsmiljöer, så som kultur- och naturmiljö samt jordbruksmark. Planen kompletteras med att en VA-plan bör upprättas i samband med arbetet om klimatanpassning. Centerpartiet Centerpartiet anser att det är viktigt att översiktsplanen lyfter hela kommunen och inte bara tätorterna, generellt vill Centerpartiet se en mer positiv skrivning om att hela kommunen ska leva och utvecklas. Centerpartiet vill även att befolkningsmålet till år 2030 utökas till 38 000 invånare. Vidare vill de att möjligheterna till byggnation på Mösseberg ses över och att det 10(32)
finns attraktiva byggbara tomter i alla kommunens tätorter. På flera ställen i planen används ordet bevara, detta anser Centerpartiet medför en risk för hämmande av kommunens utveckling. Strategin om att ny bebyggelse inte ska ha längre än 300 meter till närmsta grönområde anser Centerpartiet är hämmande, likaså anser de inte att det bör finnas en minsta gräns för tomtstorlekar på landsbygden. De anser även att strategin för byggnation och utveckling ska ske i hela kommunen, inte enbart utmed kollektivtrafikstråken. Centerpartiet går i sitt yttrande igenom varje avsnitt av planen för sig och påpekar ordval och andra textjusteringar. Centerpartiet vill att det även ska möjliggöras för ett nytt tågstopp i Kättilstorp, inte bara i Vartofta. Centerpartiet vill att flygplatsen ska vara kvar eftersom segelflyget ger Falköping ett mervärde och medverkar till att näringslivet kan växa. Deras förhoppning är att flygplatsen ska kunna utvecklas ytterligare med verksamhet och event. Vidare anser Centerpartiet att kommunen bör ta fram en strategi för omhändertagande av skyfall samt att kommunen bör begränsa strandskyddet så att bryggor, båtplatser och bebyggelse kan underlättas. Centerpartiet anser även att klasserna i naturvårdsprogrammet är hämmande för kommunens utveckling och vill att dessa ses över och mildras. Centerpartiet vill även att användandet av kulturmiljöutredningen ska mildras från att vara vägledande till att vara en del av planläggning då de anser att utan utveckling på landsbygden så växer natur- och kulturmiljö igen och försvinner. Kommentar: Generellt sett så är kommunen positivt inställd till byggnation på landsbygden, det finns dock flera värden som behöver tas hänsyn till även utanför tätortsmiljöer, så som kultur- och naturmiljö samt jordbruksmark. Befolkningsmålet kommer att ändras till 38 000 invånare år 2030, detta nya mål är baserat på prognoser från Västra Götalandsregionen. Mösseberg omfattar dels kommunens största tätortsnära friluftsområde och dels höga naturvärden samt naturreservat. Byggnation på Mösseberg anses därför inte aktuellt. Anledningen till att det i strategin finns med att ny bebyggelse inte ska ha längre än 300 meter till närmsta grönyta är för att det finns ett nationellt miljömål, God Bebyggd Miljö, som omfattar att all bebyggelse i Sverige ska max 300 meter till närmsta grönområde. Av miljömålet framgår även att en grönyta ska vara minst 1 ha stor och att målet inte bara gäller för ny bebyggelse utan för all bebyggelse. Falköpings kommun har valt att bara ha denna strategi för ny bebyggelse och att inte specificera en storlek på grönområde. Anledningen till att en minsta tomtstorlek anges för avstyckning på landsbygden har praktiska skäl, vid byggnation på landsbygd krävs (i de flesta fall) att dricksvatten och avloppshantering kan skötas inom fastigheten. För att kunna få plats med detta behöver tomterna en viss minsta storlek. För att gynna en hållbar utveckling anses det lämpligt att planera ny byggnation i närheten av kollektivtrafik för att underlätta att åka kollektivt och samtidigt få ett utökat underlag för fortsatt kollektivtrafikförsörjning. Det framgår dock inte att det är stopp för byggnation utanför kollektivtrafikstråken i kommunen även om det ska prioriteras. Kommunen arbetar för att få ett nytt tågstopp i Vartofta, att samtidigt försöka skapa ett tågstopp i Kättilstorp är inte realistiskt i dagsläget. Området kring flygplatsen kommer fortsätta ha områdesanvändningen verksamhetsområde, detta innebär att det inte blir några förändringar från hur området används i dagsläget. Kommunen har i dagsläget en risk- och sårbarhetsanalys samt en dagvattenstrategi som är ett första steg i arbetet med klimatanpassning men som framgår av planförslaget så bör även en klimatanpassningsplan tas fram där bland annat skyfall bör ingå. Falköpings kommun har tidigare lyft frågan om att ta fram en plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) men det har 11(32)
då konstaterats att några sådana områden inte ska pekas ut i kommunen, därav finns inga sådana områden med i planförslaget. Klassningen av naturvärdena i naturvårdsprogrammet har gjorts av kunnig personal och är baserade på platsinventeringar. För att kunna omklassa objekten i naturvårdsprogrammet krävs att nya inventeringar görs. En omklassning av objekten skulle kunna resultera i att områden får en högre klassning än vad de har idag. Kulturmiljöutredningen visar på områden där kulturmiljöintresset väger tungt och där ny bebyggelse bör anpassas till kulturmiljön. Kulturmiljöutredningen innebär inget stopp för ny bebyggelse så länge kulturmiljön tas i beaktande. I och med kulturmiljöutredningen bör det bli lättare att uppföra ny bebyggelse på landsbygden eftersom det finns en tydligare beskrivning av var värdena finns och vilka värdena är, något som inte funnits tidigare. Kristdemokraterna i Falköping Kristdemokraterna i Falköping anser att tillväxt, trygghet och trivsel är värden som behöver stärkas för att kommunen i än högre utsträckning ska kunna vara en plats för det goda livet. Utgångspunkten för kommunens fortsatta utveckling och stadsplanering bör därför vara att möjliggöra för fler att bosätta sig i kommunen menar Kristdemokratera. Vidare anser Kristdemokraterna att utgångspunkten för översiktsplanen bör vara att beakta, stärka och utveckla kommunens kärnvärden. Det uppstår dock i flera fall målkonflikter mellan kärnvärdena eller mellan kärnvärdena och befolkningsmålet. Bland annat lyfter Kristdemokraterna konflikten mellan bostadsbyggande och att bevara jordbruksmark. Kristdemokraterna ser positivt på att förtäta de centrala delarna av staden och också att planera för ökad andel resor med kollektivtrafik. Gällande förtätning pekar Kristdemokraterna särskilt ut lucktomter och hårdgjorda ytor exempelvis parkeringsytor för nya bostäder. Förtätning bör även göras med utgångspunkt att både människor och djurliv ska ha närhet till grönytor och att stadsmässigheten i stadens centrala och stationsnära områden stärks. Vidare vill Kristdemokraterna gärna att befolkningsmålet sätts till år 2035 eller 2040 istället för år 2030. De menar att översiktsplanen måste med god marginal ge förutsättningar att uppnå befolkningsmålet samt ge möjlighet till blandad bebyggelse och olika upplåtelseformer. Grönområden ska inventeras och klassificeras med avseende på ekologiska och sociala värden anser de vidare liksom att en social konsekvensanalys bör införas för den fysiska planeringen. Bostadsbyggande på landsbygden ser de som en viktig förutsättning men den nya bebyggelsen måste ta hänsyn till värdefulla natur- och kulturmiljöer samt jordbrukets behov och möjligheter till utveckling. Kristdemokraterna anser även att varje mindre tätorts förutsättningar bör analyseras, analysen ska sedan ligga till grund för prioritering av åtgärder. Kristdemokraterna ser möjlighet för nya bostäder i området söder om Agnestadssjön och bort mot Ålleberg. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att ha fortsatta möjligheter till etablering av centrumhandel och externhandel. De ser även att ytterligare ett stycke mark längs rv 46/47 från Granngården och norrut kan användas för handelsändamål. Förutsättningar för verksamhetslokaler och anläggningar på landsbygden ser de som viktigt liksom fortsatt utveckling av Marjarp logistikcenter. Slutligen anser Kristdemokraterna att markanvändningen för flygplatsen behöver utredas för etablering av bostäder och verksamheter för att inte använda produktiv jordbruksmark. De anser dock att det krävs mer utredningar och underlag för att kunna ta ställning fullt ut i frågan och de är även medvetna om att segelflyget betytt mycket för Falköping och är därför måna om att de fortsatt ska finnas rimliga möjligheter att bedriva segelflygverksamhet. 12(32)
Kommentar: Befolkningsmålet kommer att ändras till 38 000 invånare år 2030, detta nya mål är baserat på prognoser från Västra Götalandsregionen. Planförslaget kompletteras med att en grönstrukturplan bör tas fram för Falköping. Vid detaljplanering finns en checklista för socialhållbarhet framtagen som används som underlag och stöd vid framtagandet av nya detaljplaner. Ortsanalyser har inte genomförts i samband med framtagandet av översiktsplanen. Ytterligare ett område för bostäder mot Ålleberg är inte aktuellt just nu men skulle kunna aktualiseras på nytt när området mellan cirkulationsplatserna blivit utbyggt. Verksamheter mellan cirkulationsplatserna är enbart aktuellt i höjd med Ica, resterande del av sträckan mellan cirkulationsplatserna behövs för att tillgodose bostadsbehovet. Området kring flygplatsen kommer fortsätta ha områdesanvändningen verksamhetsområde, detta innebär att det inte blir några förändringar från hur området används i dagsläget. Miljöpartiet de gröna i Falköping Miljöpartiet anser att översiktsplanen bör kompletteras med totalförvarsperspektivet med exempelvis den långsiktiga vatten och livsmedelsförsörjningen. Miljöpartiet menar även att nya bostadsområden kan utgå från kollektivtrafik och närkontakt med odlingsmark för hushållsbehov samt sociala mötesplatser. Begreppet landsbygdsutveckling behöver en tydligare definition anser Miljöpartiet. Vidare menar de att orterna på landsbygden ska byggas på de kulturella och sociala styrkor som redan finns etablerade i respektive ort. Miljöpartiet anser att flygplatsen bör avvecklas bland annat på grund av de alltför höga kostnaderna och värdet av den centralt belägna platsen. Flygplatsområdet samt området norr och söder om cirkulationsplatsen vid Ålleberg bör planeras för att användas till ett blandat bostadsområde med tillhörande mötesplatser och generösa tomter som ger möjlighet till odling menar Miljöpartiet. Vidare menar de att om en avveckling av flygplatsen inte skulle vara genomförbar så bör flygverksamheten utvecklas med fler verksamheter och en bredare målgrupp än i dagsläget. Slutligen poängterar Miljöpartiet att för att nå den sociala hållbarheten bör kommunen göra mer för att uppnå en blandad bebyggelse och lättillgänglig kollektivtrafik. Miljöpartiet vill gärna se ett grönområde av fd tippen samt öppna upp vägen mellan Göteborgsvägen och Mossvägen för att på så sätt knyta ihop staden. Miljöpartiet ser även ett behov av dubbelspårig järnväg mot Jönköping med flera stopp i kommunen samt fler kommunövergripande cykelleder. Kommentar: Gällande totalförsvarsplanering och totalförsvarets civila del finns det i dagsläget ingen vägledning eller riktlinjer för hur kommunerna ska arbeta med dessa frågor i den fysiska planeringen varför dessa delar inte lyfts in i översiktsplanen. Kommunen har ingen framtagen definition på landsbygdsutveckling men det finns en landsbygdsutvecklare anställd i kommunen vars uppdrag är att coacha och ge små företagare affärsutveckling på landsbygden samt stöttar vid bidragsfinansiering, rådgivning och nätverkande. Generellt sett så är kommunen positivt inställd till byggnation på landsbygden, det finns dock flera värden som behöver tas hänsyn till även utanför tätortsmiljöer, så som kultur- och naturmiljö samt jordbruksmark. Området kring flygplatsen kommer fortsätta ha områdesanvändningen verksamhetsområde, detta innebär att det inte blir några förändringar från hur området används i dagsläget. Området mellan cirkulationsplatserna är utpekat för bostäder, exakt utformning av området avgörs i framtida detaljplaner. Avfallsanläggningen vid Falevi kommer att sluttäckas under planperioden. Den sluttäckta deponin kan göras om till 13(32)
grönområde och på så sätt skapas en ny användning för området och det kan nyttjas av både djur och människor och kan i framtiden utgöra ett större rekreationsområde tillsammans med Hulesjön. Området kompletteras i planförslaget. En ny väg mellan Göteborgsvägen och Mossvägen skulle kunna bli aktuell först när ny bebyggelse tillskapats vid Lunnagården. Kommunen arbetar för att få ett nytt tågstopp i Vartofta, att samtidigt försöka skapa ännu fler tågstopp är inte realistiskt i dagsläget. Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen ser positivt på intentionerna som finns i översiktsplanen och bedömer att planens riktning kommer kunna bidra till regionens mål om ett hållbart samhälle. Utmaningen som Västra Götalandsregionen ser är att verkligen kunna genomföra de höga ambitionerna i planen. Västra Götalandsregionen anser att konsekvenserna för en expansion utanför ringlederna bör beaktas liksom att det borde finnas en prioritering av transporter och tillgänglighet när kommunen planerar för nya handels- och verksamhetsområden. Vidare påpekar Västra Götalandsregionen att kommunen i översiktsplanen pekar på vikten av att skapa restidsförkortningar på de större vägarna, detta kan enligt Västra Götalandsregionen försämra kollektivtrafikens konkurrensförhållande om inte restiden för kollektivtrafiken kortas samtidigt. De vägar som kommunen pekar ut för restidsförkortning och ökad framkomlighet omfattas av Västra Götalandsregionens planering för transportinfrastruktur och om/när resurser för detta kan avsättas avgörs enligt en särskild planeringsprocess genom Skaraborgs Kommunalförbund. Det samma gäller för medfinansiering av gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet. Slutligen påpekar Västra Götalandsregionen att den digitala planen är svår att få överskådlig och att de saknar ett resonemang kring hur de olika frågorna förhåller sig till varandra och de mellankommunala och regionala frågorna. Kommentar: MKB:n kompletteras med en tydligare konsekvensbeskrivning av expansion utanför riksvägarna. Planen kompletteras med att kommunen i framtiden bör ta fram en trafikstrategi. Restidsförkortningar på de större vägarna i kommunen bör inte påverka kollektivtrafiken, bättre vägförbindelser lönar sig även för busslinjetrafiken. Det pågår arbete med restidsförkortningar och ökad framkomlighet på framför allt Västra stambanan men det förs även diskussioner om Jönköpingsbanan. Kommunen är medveten om att restidsförkortningar och ökad framkomlighet på de statliga vägarna avgörs enligt särskild planeringsprocess men eftersom det är en viktig fråga för kommunens utveckling så behöver kommunens intentioner lyftas fram i översiktsplanen. Planen kommer att kompletteras med ett förtydligande kring de mellankommunala frågorna. Hyresgästföreningen Hyresgästföreningen har via den digitala synpunktinlämningen skickat in synpunkter på två områdesanvändningar kring Falköping. Den ena synpunkten berör området kring flygplatsen där Hyresgästföreningen anser att området lämpar sig bäst för verksamheter eftersom kringliggande områden består av verksamheter. Det andra området som Hyresgästföreningen har lämnat in synpunkt på är det framtida tätortsområdet Lunnagården. Detta område anser Hyresgästföreningen lämpar sig bäst för låg bostadsbebyggelse men med blandade upplåtelseformer. Att i området dessutom möjliggöra för förskola/skola ser de som något positivt. Kommentar: Området kring flygplatsen kommer fortsätta ha områdesanvändningen verksamhetsområde, detta innebär att det inte blir några förändringar från hur området används i dagsläget. 14(32)
Falbygdens Naturskyddsförening Falbygdens Naturskyddsförening har lämnat in två yttranden. Dels ett längre yttrande undertecknat av ordförande och dels ett kortare yttrande med i huvudsak två synpunkter. Av det kortare yttrandet framgår att Naturskyddsföreningen anser att kommunen vid förtätning bör vara mycket varsam med exploatering av gröna oaser inom staden och i tätorterna då dessa har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Vidare framgår att Naturskyddsföreningen anser att området öster om väg 46/47 mellan cirkulationsplatserna bör hållas helt fritt från exploatering eftersom området har mycket höga kulturvärden. Det längre yttrandet berör fem huvudpunkter varav den ena punkten berör exploatering av området öster om väg 46/47 där Naturskyddsföreningen anser att området bör lämnas orört. Naturskyddsföreningen anser att det inte går att kombinera en bebyggelse och samtidigt bevara de kulturvärden som finns i området. Istället menar Naturskyddsföreningen att flygplatsområdet bör tas i anspråk för ny bebyggelse eftersom det området redan är exploaterat och utan höga natur- och kulturvärden, de anser även att verksamheten där inte bidrar till en hållbar utveckling. Den andra punkten som framkommer i yttrandet är att Naturskyddsföreningen vill att kommunen tar fram ett tillägg till översiktsplanen för en ekosystemtjänstkartläggning och analys. Naturskyddsföreningen anser att förslaget till översiktsplan och MKB:n inte fullt ut visar konsekvenserna och den omställning till en biobaserad samhällsekonomi som de anser att kommunen borde vara en företrädare för, detta skulle på ett tydligare vis kunna framkomma ur ett tematiskt tillägg. Vidare ser Naturskyddsföreningen positivt på strategin att förtäta och enbart i undantagsfall ta produktiv åkermark i anspråk för exploatering. De anser dock att det är viktigt att varje tillkommande etablering ger ett mervärde än vad som fanns på platsen sedan tidigare. Naturskyddsföreningen ser även positivt på att kommunen tydligt pekar ut riksintressen och natur- och kulturarv men de ser samtidigt att dessa kvaliteter kan utvecklas vidare och stärka både besöksnäring och varumärke. Slutligen ser Naturskyddsföreningen möjligheter att skapa mervärden genom att förstärka den framtida dagvattenhanteringen genom nya våtmarker och andra vattenförekomster för att nå miljömål och vattendirektivets krav. Kommentar: Hur förtätningen framförallt kommer att ske kommer framgå av ett förtätningsprogram som är under framtagande. En av strategierna i översiktsplanen är att ny bebyggelse inte ska ha mer än 300 meter till närmsta grönområde vilket också innebär att gröna områden i tätorterna behöver vara kvar. Området mellan cirkulationsplatserna behövs för att tillgodose det framtida bostadsbehovet, vid exploatering av området ska dock hänsyn tas till kulturmiljön. Området kring flygplatsen kommer fortsätta ha områdesanvändningen verksamhetsområde, detta innebär att det inte blir några förändringar från hur området används i dagsläget. Planförslaget kompletteras med att en grönstrukturplan bör tas fram för Falköping. I grönstrukturplanen bör ekosystemtjänster ingå. Kommunens omställning till en biobaserad samhällsekonomi är ett viktigt perspektiv som ska vävas in i arbetet med revideringen av Energi- och klimatstrategin. Den befintliga Energi- och klimatstrategin gäller till år 2020 och kommer inkom kort att revideras. Det finns en antagen dagvattenstrategi i kommunen och vid planläggning av nya områden försöker kommunen i så stor utsträckning som möjligt att hantera dagvatten genom dammar och andra tekniska lösningar som skapar mervärden både för människor och för djur och växter. LRFs Kommungrupp LRFs kommungrupp ser positivt på att förslaget tar hänsyn till åkermark, ekosystemtjänster och biologisk mångfald men anser samtidigt att detta kan förtydligas. LRF anser även att det 15(32)
är viktigt att alla vägar, även de mindre är av god standard liksom att det finns cykelvägar i hela kommunen. Vidare påpekar LRF att det är viktigt att säkerställa livsmedelsproduktionen i ett förändrat klimat med bevattningsdammar som även kan användas vid skyfall. LRF anser att planförslaget tar upp begreppet bevarande i stor omfattning och LRF ser det som en hämmande effekt för utvecklingen av landsbygden då det är svårare att uppföra ny bebyggelse i områden med höga natur- och kulturvärden. LRF anser vidare att planförslaget utgår från stadens syn på landsbygden och ifrågasätter rimligheten i det. LRF önskar att alla skrivningar som uppfattas begränsande bör undvikas, exempelvis dominanta blickfång eller att avstyckningar på landsbyden ska ha en viss storlek. Att planförslaget pekar ut områden för natur och rekreation upplever LRF som begränsande i utvecklingen av landsbygden. LRF anser att det räcker med de begränsningar som ges på ett nationellt plan, kommunen själv behöver inte lägga till fler, egna begränsningar menar de i sitt yttrande. Kommentar: Kommunen ansvarar bara för skötsel och underhåll av gator i kommunens större tätorter och i dessa är kommunen enbart väghållare för lokalgatorna. För statliga vägar ansvarar Trafikverket för skötsel och underhåll och för mindre, enskilda vägar ansvarar den enskilda vägföreningen för skötsel och underhåll. Kommunen har i dagsläget en risk- och sårbarhetsanalys samt en dagvattenstrategi som är ett första steg i arbetet med klimatanpassning men som framgår av planförslaget så bör även en klimatanpassningsplan tas fram där bland annat skyfall bör ingå. Kulturmiljöutredningen och naturvårdsprogrammet visar på områden där kulturmiljö- och naturvårdsintresset väger tungt och där ny bebyggelse bör anpassas till kulturmiljön eller naturvärdena. Kulturmiljöutredningen innebär inget stopp för ny bebyggelse så länge kulturmiljön tas i beaktande. I och med kulturmiljöutredningen och naturvårdsprogrammet bör det bli lättare att uppföra ny bebyggelse på landsbygden eftersom det finns en tydligare beskrivning av var värdena finns och vilka värdena är, något som inte funnits tidigare. På nationellnivå pekar staten ut riksintressen som kommunerna måste förhålla sig till. I Falköpings kommun finns väldigt stora områden av riksintresse. För att kunna göra rimliga avvägningar av var de högsta värdena finns inom riksintresseområdena har kommunen bland annat tagit fram en kulturmiljöutredning, ett naturvårdsprogram och en friluftsplan. Med stöd av dessa utredningar och program kan kommunen visa på områden på landsbygden som är lämpliga för bebyggelse trots att området ingår i ett riksintresse. Dessa utredningar och program bör därför ses som ett komplement och en kommunal avgränsning av de statliga intressena snarare än en begränsning. Miljönämnden Östra Skaraborg Miljönämnden Östra Skaraborg (MÖS) ser positivt på valet att göra översiktsplanen digital och ser även gärna att den kompletteras med Miljöbarometern för Östra Skaraborg och i framtiden även kommande planer och strategier. MÖS ser positivt på strategin att förtäta framför allt stationsorterna men de ser samtidigt en risk i att fler blir utsatta för höga bullernivåer, och sämre luftkvalitet samt att natur- och grönområden i tätorterna tas i anspråk. Planen bör kompletteras med strategier för att minimera dessa risker anser MÖS. Det framgår av planförslaget att materialet behöver kompletteras med olika utredningar och studier, MÖS ser gärna att dessa sammanställdes i en genomförandedel med tidplan för när dessa ska göras. Vidare anser MÖS att de mellankommunala frågorna saknas i planhandlingarna och att planen behöver kompletteras med detta. MÖS har inga synpunkter på om flygplatsen behålls eller inte men de ser att om området tas i anspråk för bostadsbebyggelse så behöver planen kompletteras med en konsekvensbeskrivning om trafikbuller, tung trafik, farligt gods och potentiellt förorenade områden. I kommunen finns problem med trafikbuller, särskilt från 16(32)