Implementering rekommendation 7 Kontinuitet och samarbete nationellasjalvskadeprojektet.se
Kontinuitet och samarbete För personer som har behov av insatser från olika huvudmän bör en kontaktperson utses som är huvudansvarig för att samordna insatserna och som tillsammans med individen gör upp en plan för tillfällen då vården överförs mellan två enheter. Samverkan, vårdplaner och delaktighet av patienten är avgörande. Syfte och mål Kontinuitet och samarbete är särskilt viktigt för personer med upprepat självskadebeteende och komplex psykiatrisk symptomatologi. Samarbete vid förflyttning mellan verksamheter eller parallella insatser måste fungera för att patientens vård inte ska hindras, försenas eller avbrytas. Det är viktigt att bygga broar mellan t.ex. BUP och VUP med gemensam handledning och gemensamma kompetensutvecklingsaktiviteter. Kontinuitet skapar en upplevelse av trygghet både för patient och anhöriga.
Gapen mellan olika insatser TIDIGA INSATSER PSYKIATRIN KOMMUN OCH ANDRA AKTÖRER skola, primärvård BUP VUP, öppenvård heldygnsvård behandlingshem, LSS
Gapen mellan olika insatser Vad känner du igen ifrån bilden på förra sidan? Vad stöter du på i din verksamhet? Hur ser kontakten ut när patienten vistas på behandlingshem? Hur stöder IT samverkan? För omyndiga är föräldrar ofta case manager.
Hur kan vi överbrygga hinder? 1. Tydliga och lättillgängliga lokala rutiner för samverkan mellan verksamheter. 2. Vad kan vi göra för att minska gapen i vårdkedjan? Utgå ifrån lokala förutsättningar. --fungerande arbete med SIP -- vård- och stödsamordnare --rehabkoordinator --fast vårdkontakt --journalföring --åldersintegrerade team -- lotsar mellan verksamheter, t.ex. BUP och VUP --brukarstyrd inläggning --olika modeller för mellanvård --konsultationsteam -- IT-system -- kunskapsutbyte med vårdgrannar (t.ex. elevhälsa och vårdcentraler).
Hur kan vi överbrygga hinder? 3. Hur går vi vidare? Det viktiga är att hitta sin lokala modell. Gör det som fungerar! 4. Använd er av SIP. SIP (samordnad individuell plan) Syftet med SIP är att tydliggöra ansvarsfördelning och gemensamt utvärdera insatser. Se modell över planen på nästa sida. SIP ger möjlighet att tidigt bygga en allians och öka delaktigheten för patient och närstående. Hänvisa till vårdplan, riskhanteringsplan och krisplan. Utse en SIP-ansvarig. > Läs mer om SIP
Upptäcker behov av SIP Fråga om samtycke NEJ JA Motivera NEJ Dokumentera Förbered möte tillsammans med drabbad/vårdnadshavare Samtycke till SIP dokumenteras enligt rutin MÖTE Sätt mål Bestäm insatser och vem som utför dem Skriv planen Utse huvudansvarig Boka uppföjningsmöte Kalla till möte Genomför möte Dokumentera Varje verksamhet ger insatser Huvudansvarig ser till att insatserna blir av och agerar efter överenskommelse Uppföljningsmöte. Behov av fortsatt samordning? Dokumentera Ny SIP JA NEJ Avsluta SIP
Vård och stödsamordning Funktionen bör finnas hos båda huvudmännen. Patienter som har många kontakter i vården kan behöva stöd, t.ex. med att förstå sin situation och vad som är viktigt att tänka på. Det kan en fast vårdkontakt hjälpa till med. Detta kan vara vård- och stödsamordnare, case manager etc.
Kontakt För beställning av Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende och supplementsrapporten Behandling av självskadande patienter i heldygnsvård: Fynd från forskningen, kontakta projektledaren i den nod du tillhör. Södra och Norra noden Eva Klingberg > eva.klingberg@kentor.se Västra noden Magnus Skog > magnus.skog@vgregion.se REKOMMENDATIONER FÖR INSATSER VID SJÄLVSKADEBETEENDE Nationellt kvalitetsdokument för psykiatrin Andra upplagan mars 2016 Supplement till Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende BEHANDLING AV SJÄLV- SKADANDE PATIENTER I HELDYGNSVÅRD: FYND FRÅN FORSKNINGEN Jonas Bjärehed & Anna Åkesson Lunds universitet/nationella självskadeprojektet