SÖDERHAMNS KOMMUN Nämnd Plats och tid Utses att justera Kommunfullmäktiges sessionssal, 09:00-12:15 Öppet sammanträde för allmänheten Erik Sköld Justeringens plats och tid Förvaltningshuset, 2014-08-26, kl 11:00 Paragrafer 78-91 Underskrifter Alexandra Gard, ordförande Ing Marie Sundling, sekreterare Erik Sköld, justerare ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Paragrafnummer Nämnd/Styrelse 78-91 Tid för anslag 2014-08-28 - - 2014-09-19 Förvaringsplats för protokollet s förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn Underskrift Yvonne Sundin
Närvaroförteckning Beslutande Bo Wikström (S) ordförande Alexandra Gard (S) vice ordförande Hannes Vainionpää (S) Susanne Klevbert (S) Erik Sköld (S) Jan-Eric Berger (C) Ola Andersson (C) Linus E Ohlson (M) Jonas Lindberg (M) Ingrid Backelin (FP) Agneta Grehn (V) Ersättare Helena Gehlin (S) Ersättare för Bo Wikström (S) Johannes Tyve (S) Ersättare för Agneta Grehn (V) Margareta Agelmark (S) Henrik Viberg (S) Claes B Jacobson (MP) Janne Bild (C) John Ekdahl (C) Ersättare för Ola Andersson (C) Natalie Bergström (M) Linda Elgestad (M) Ove Wiström (KD) Mats Lindström (V) Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x x x x x x x x x Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x x x Övriga närvarande Tomas Hartikainen, förvaltningschef Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare Lars Karlsson, kulturskolechef, 78-79 Pernilla Lund, utredningssekreterare, 81-85 Carin Mellqvist, verksamhetschef, 85 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2
Innehållsförteckning Närvaroförteckning... 2 Innehållsförteckning... 3 78 Presentation av ny kulturskolechef... 4 79Redovisning av kulturskolans verksamhet... 5 80 Ekonomisk rapport... 8 81 Betygsstatistik grundskolan vårterminen 2014... 9 82 Systematiskt kvalitetsarbete - kunskapsresultat för årskurs 2... 23 83 Systematiskt kvalitetsarbete - kunskapsresultat för årskurs 5... 28 84 Systematiskt kvalitetsarbete - kunskapsresultat för årskurs 8... 33 85 Översyn av resursfördelningsmodell för grundskolan... 38 86 Yttrande över förvaltningsområde för finska... 49 87 Komplettering av beslutsattestanter 2014... 53 88 Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m... 54 89 Anmälan av delegationsbeslut... 56 90 Rapporter... 58 91 Förslag till nya ärenden... 59 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3
78 Presentation av ny kulturskolechef Beslut tar emot informationen och hälsar Lars välkommen. Ärendet Lars Karlsson, ny kulturskolechef presenterar sig för nämnden. Lars har tidigare jobbat som musiklärare på kulturskolan i Hudiksvall. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4
79 Redovisning av kulturskolans verksamhet Beslut tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Ärendet Presentation av Söderhamns kulturskolas verksamhet lämnas till barn- och utbildningsnämnden. Kulturskolan har två huvudsakliga inriktningar - frivillig verksamhet och skolrelaterad verksamhet. Verksamhet 2014 2103 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Antal elever i frivillig verksamhet 560 526 593 596 535 571 628 641 621 Antal elever totalt inom frivillig verksamhets 1041 1081 1105 1145 1027 977 1108 1293 1191 Antal elever inom KULAN? 2407 1750 1500 1000 Antal elever inom Skapande skola 1829 1274 1200 167 Antal personal 24 25 24 25 24 22 20 20? Personal antal tjänster (inkl. chef) 19,55 18,5 19,79 19,96 18,76 17,84 18,87 17,72? Frivillig verksamhet Frivillig verksamhet är den del av kulturskolan som är sökbar och finns enligt nedanstående: Ämnen dans, drama, musik och rytmik Undervisning utövas ute på skolor samt i Kulturens Hus och bedrivs både enskilt och i grupp. De ämnen som flest elever söker är dans, slagverk, gitarr och sång. Akademi Kulturskolan har fördjupningskurser inom dans och musik. Musikeleverna erbjuds 2 lektioner i veckan samt teoriundervisning och ensemblespel. Danseleverna erbjuds 3 timmars gruppundervisning i veckan, delat på två tillfällen. Terminsavgiften på 350 kronor är bland de lägsta i landet (17:e plats av 287 kulturskolor i landet). Medelavgiften i landet 2013 var 658 kronor per termin -tio kulturskolor var avgiftsfria och högst terminsavgift i landet har Täby kommun med 1700 kronor. Skolrelaterad verksamhet Skolrelaterad verksamhet är en del av kulturskolan och nedanstående är några exempel: Kulturskola för alla barn och ungdomar i Söderhamns kommun Under 2007 infördes en Kulturskola för alla barn och ungdomar i Söderhamns kommun efter ett beslut av politikerna i kommunen. Tanken är att denna verksamhet ska bidra till utveckling av estetiska lärprocesser, där barn och elever ska möta kultur i olika former. En del av denna verksamhet benämns som KULAN och har olika projekt som kan sökas. KULAN startade 2010 med ca 1 000 elever från kommunens alla förskolor och skolor och nu finns det ca 2 400 elever i KULAN-projekten. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5
Forts 79 Kultur i samverkan Målet är att arbeta tillsammans för ett ökat lärande med de nationella och lokala styrdokumenten i fokus. Samarbete med förskolor och skolor i olika temaprojekt med musik, rytmik, dans, drama och teater. Skapande skola Skapande skola är ett projekt för grundskolans årskurs1-9, där skolans huvudman kan söka bidrag från Statens Kulturråd. Syftet med Skapande skola är att ge eleverna möjlighet att samarbeta med professionella kulturaktörer. I år har Söderhamns kommun beviljats 411 000 kr från Statens kulturråd. Många av kommunens elever får del av detta genom författarbesök, teaterföreställningar, museibesök, workshops med tecknare, keramiker och konstnärer. En producent - Göran Hånell, har anställts på kulturskolan för att öka samverkan mellan olika aktörer. Övrigt Rekryteringssatsning på blåsinstrument Det har varit en nedgång på elever som söker till att spela blåsinstrument. Kulturskolan i Söderhamn har en fin tradition av duktiga blåsare och vi har därför bestämt oss för att under läsåret 2014/2015 satsa extra mycket på att visa upp dessa instrument ute på skolorna. Vi har anställt en pedagog som tillsammans med de 3 andra blåslärarna skall jobba med detta under året i förhoppning att kunna vända trenden och få fler blåsare till kulturskolan. Samarbete mellan kulturskolorna i Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn SÖHMK Samarbete mellan kulturskolorna i Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn har funnits under några år och nytt avtal är på gång att tecknas. Samarbetet innebär att man gemensamt utvecklar ett strategiskt arbetssätt för att möta omgivningens krav och förväntningar i en föränderlig tid. Samverkan ska stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten - utbudet kan breddas och kvaliteten höjas. Dessutom görs en samordning av tjänster och rekrytering som ger utrymme och tjänsteunderlag även för de lite ovanligare instrumenten samt genrebreddning. En samordning av befintliga instrumentförråd är också en framtida möjlighet. Svenska Musikrådet har uppmärksammat detta samarbete som är unikt i sitt slag. Lärarförbundets ranking Lärarförbundet har sedan 2009 gjort en ranking av musik- och kulturskolorna i landet. De kriterier som ligger till grund för undersökningen: Hur mycket pengar satsar kommunen på musik- och kulturskolan? Beloppet räknas i kronor per invånare i åldern 7-15 år. Beloppet avser den medelavgift som tas ut i kommunen. Hur stor andel av kommuninvånarna i åldern 6-19 år som deltar i den frivilliga verksamheten i musikskolan. Underlagsmaterialet utgörs av statistik hämtad från Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6
Forts 79 Sveriges kommuner och landsting, samt uppgifter inhämtade av SMOK, Sveriges musikoch kulturskoleråd. Kommun Ranking Poäng Resurser Avgift Andel elever Ranking 2012 Bollnäs 7 101 10 17 74 3 Ockelbo 11 133 39 44 50 9 Ovanåker 13 136 58 25 53 19 Söderhamn 19 157 54 17 86 13 Hofors 26 174 11 36 127 69 Hudiksvall 66 276 133 13 130 261 Ljusdal 104 353 120 44 189 92 Sandviken 125 385 101 173 111 93 Gävle 224 579 185 208 186 241 Nordanstig 283 863 283 290 290 222 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7
80 BUN/2014/0018/042 Ekonomisk rapport Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Nämndens ekonomiska uppföljningsrapport till och med juli 2014 visar ett plus på ca 6 700 000 kr. Belopp i tusentals kronor Utfall period 07 Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Med anledning av att ingen månadsrapport lämnas av budgetansvariga per juli finns inga kommentarer till budgetavvikelsen per juli månad. I september kommer nämndens delårsrapport att redovisas och där kommer utfall och budgetavvikelser att analyseras och kommenteras. Beslutsunderlag Månadsrapport daterad 2014-08-07. Periodbudge t 01-07 Ack utfall period 01-07 Avvikelse period Årsbudget 2014 Prognos årsavvikelse Maj April Mars Feb 00 Kommunledning och Revision 253 0-187 -187 0 0 0 0 0 45 Gymnasiesärskola -87-4 357-4 362-5 -9 052 400 400 400 700 47 Musikundervisning -192-4 863-4 586 276-8 845 0 0 0 0 60 Administration -702-10 767-10 635 132-18 904 0 0 0 0 62 Förskola -4 269-61 518-59 867 1 651-105 283 0 0 0-400 63 Grundsärskola -219-5 286-5 313-28 -9 118-400 -400-400 -200 64 Grundskola -5 144-103 263-100 899 2 364-184 082 500 500 0 0 65 Ungdomsutbiln.gymnasie -3 654-58 229-55 427 2 802-102 972 1 000 0 0 300 68 Fritidshem -879-13 369-13 549-180 -23 839-350 -350 0 0 69 Förskoleklass -429-5 430-5 497-66 -9 706-150 -150 0 0 Summa 60 Barn- och Utbildning -15 322-267 081-260 322 6 758-471 801 1 000 0 0 400 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8
81 BUN/2014/0006/600 Betygsstatistik grundskolan vårterminen 2014 Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Betygsstatistik för årskurs 6, 7, 8 och 9 vårterminen 2014. Tidigare beslut Betygsstatistik rapporteras två gånger per år, i januari och augusti, till barn- och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Rapport daterad 2014-08-11. Bakgrund och syfte Betygsstatistiken tas fram i syfte att följa hur eleverna uppfyller målen. Detta är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som innebär att resultaten analyseras och utifrån detta bedöms vilket/vilka utvecklingsbehov som behöver genomföras för att verksamhetens kvalitet ska utvecklas. Betygsstatistiken tas fram genom att sammanställa de betyg som rapporteras in i kommunens verksamhetssystem för grundskola. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Sammanfattning av betygsresultat Det termins- och slutbetyg som satts i samband med vårterminens slut för åk 6, 7, 8 och 9 visar både på bättre och sämre resultat i förhållande till 2013. I årskurs 6 har andelen elever som fått betyg i alla ämnen ökat liksom andelen elever som har betyg i engelska, matematik och svenska. Meritvärdet för dessa elever har minskat. I årskurs 7 har det skett minskningar inom alla tre områdena. I årskurs 8 har det däremot ökat inom alla tre områdena. Andelen elever i årskurs 9 som fick slutbetyg i alla ämnen är något lägre än 2013 däremot är andelen som har betyg i engelska, matematik och svenska liksom meritvärdet högre jämfört med 2013. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9
Forts 81 Betygsresultat för pojkar och flickor När betygsresultaten jämförs pojkar för sig och flickor för sig så visar även det på bättre och sämre resultat. Andelen pojkar som har fått betyg i alla ämnen har ökat i alla årskurser liksom andelen pojkar som har betyg i engelska, matematik och svenska. Meritvärdet har ökat bland pojkar i alla årskurser utom årskurs 6. Flickorna har sämre resultat denna vårtermin mot för 2013 men har ändå i nästan alla fall bättre resultat än pojkarna. Andelen flickor som har betyg i alla ämnen har bara ökat i årskurs 8, andelen flickor som har betyg i engelska, svenska och matematik har ökat i årskurs 6 och 8 och meritvärdet har ökat i alla årskurser utom årskurs 6. Betyg alla ämnen Betyg EN, MA, SV Meritvärde Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Årskurs 6 + - + + - - Årskurs 7 + - + - + + Årskurs 8 + + + + + + Årskurs 9 + - + - + + Betygsresultat mellan skolor Ett av barn- och utbildningsnämndens mål är att betygsskillnaderna mellan kommunens skolor årligen ska minska i årskurs 6 och 9. När det gäller betygsskillnader för årskurs 6 och 9 mellan 2013 och 2014 så har det både ökat och minskat. Betygsskillnaderna mellan de olika skolorna och årskurserna innevarande läsår varierar. Skillnaden mellan de olika betygsresultaten är lägst i årskurs 8, dock är det den årskurs som har det lägsta högsta värdet. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10
Forts 81 Årskurs Resultat 2014 2013 Högst Lägst Skillnad Högst Lägst Skillnad 6 Betyg i alla ämnen 100% 66% 34 90% 67% 23 Betyg EN, MA, SV 100% 77% 23 94% 81% 13 Meritvärde 216 185 31 219 179 40 7 Betyg i alla ämnen 90% 64% 26 81% 67% 14 Betyg EN, MA, SV 95% 74% 21 84% 75% 9 Meritvärde 215 193 22 194 177 17 8 Betyg i alla ämnen 78% 62% 16 79% 62% 17 Betyg EN, MA, SV 83% 71% 12 83% 71% 15 Meritvärde 203 195 8 170 165 5 9 Betyg i alla ämnen 95% 66% 29 87% 67% 20 Betyg EN, MA, SV 100% 77% 23 89% 77% 12 Meritvärde 240 194 46 215 187 28 Vårterminsbetyg för årskurs 6 För andra året har vårterminsbetyg delats ut till elever i årskurs 6. Andelen elever som fått betyg i alla ämnen är 84 % vilket är en ökning med 2 procentenheter mot 2013. Noteras att i kunskapsbedömningen som gjordes i mars 2014 bedömdes att 78 % av eleverna skulle få betyg i alla ämnen. Andelen elever som har betyg i alla ämnen varierar med som lägst med 66 % på Norrtullskolan och som högst med 100 % på Mo skola. Andelen flickor som har betyg i alla ämnen är 85 % (86 % 2013), vilket är en något större andel än pojkarna där 82 % (79 % 2013) har betyg i alla ämnen. Skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat mellan 2013 och 2014 då andelen pojkar som har betyg i alla ämnen har ökat dock har andelen flickar som fått betyg i alla ämnen minskat något. Andelen elever som fått betyg i engelska, matematik och svenska är 88 % vilket innebär att även det är en ökning i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 85 %. Andelen elever per skola som har betyg i engelska, matematik och svenska varierar mellan som lägst 77 % på Norrtullskolan och som högst på Mo och Stråtjära skolor där alla elever har betyg i engelska, Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11
Forts 81 matematik och svenska. Både andelen pojkar (85 %) och andelen flickor (91 %) som har betyg i engelska, svenska och matematik har ökat i förhållande till 2013 då motsvarande siffror var 83 % för pojkar och 85 % för flickor. Det innebär att även skillnaden mellan pojkar och flickor har ökat. Elevernas betygsspridning i engelska, matematik och svenska varierar. I engelska är det större andel elever som har både A och F i betyg i förhållande till matematik och svenska. Det genomsnittliga meritvärdet för kommens elever i årskurs 6 är 198 meritpoäng vilket är en minskning i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 204 meritpoäng. Meritvärdet varierar per skola varierar mellan som högst 216 på Rosenvalls och Stråtjära skolor och som lägst 185 på Norrtullskolan. Det genomsnittliga meritvärdet för flickorna är 206 och för pojkar 191. Motsvarande siffror 2013 var 211 för flickor och 200 för pojkar. Det innebär att skillnaderna i meritvärde har ökat mellan pojkar och flickor. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12
Forts 81 Vårterminsbetyg för årskurs 7 För andra året har vårterminsbetyg delats ut till elever i årskurs 7. Andelen elever som fått betyg i alla ämnen är 72 % vilket är fyra procentenheter lägre än förra året. Noteras att när vårterminsbetyg delades ut i årskurs 6 för nuvarande årskurs 7 så var det 82 % av eleverna som fick betyg i alla ämnen. Andelen elever per skola som har betyg i alla ämnen varierar mellan som högst 90 % på Stenbergaskolan och som lägst 64 % på Norrtullskolan. Andelen flickor som har betyg i alla ämnen är 70 % (79 % 2013) vilket är lägre än andelen pojkar där 74 % (73 % 2013) som har betyg i alla ämnen. Skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat. Andelen pojkar som har betyg i alla ämnen har förbättrats något medan andelen flickor som har betyg i alla ämnen har försämrats så att det är färre än andelen pojkar som har betyg i alla ämnen. Andelen elever som fått betyg i engelska, matematik och svenska är 80 % vilket är en försämring i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 81%. Andelen elever per skola Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13
Forts 81 som har betyg i engelska, matematik och svenska varierar mellan 95 % som högst på Stenbergaskolan med som lägst 74 % på Vågbroskolan. Andelen pojkar som har betyg i engelska, matematik och svenska (80 %) är en ökning i förhållande till 2013 (78 %) medan andelen flickor som har betyg i engelska, matematik och svenska (81 %) är en minskning i förhållande till 2013 (86 %). Elevernas betygsspridning i engelska, matematik och svenska. Största andelen A finns i ämnet engelska och största andelen streck och F finns i ämnet matematik. Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 7 är 200 meritpoäng vilket är en ökning i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 182 meritpoäng. Meritvärdet per skola varierar med som högst 215 på Stenbergskolan och som lägst 193 på Norrtullskolan. Det genomsnittliga meritvärdet för flickor är 204 och för pojkar 197. Motsvarande siffror för 2013 var 191 för flickor och 175 för pojkar. Det innebär att skillnaderna i meritvärde har minskat mellan pojkar och flickor. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14
Forts 81 Vårterminsbetyg för årskurs 8 Andelen elever som fått betyg i alla ämnen är 69 % vilket är en ökning med sju procentenheter i förhållande till 2013. Noteras att när vårterminsbetyget delades ut för dessa elever i årskurs 7 så fick 76 % av eleverna betyg i alla ämnen. Vidare noteras att i den prognos som gjorts i juni 2014 om huruvida dessa elever bedöms klara kunskapskraven i årskurs 9 så anges att 79 % av eleverna kommer att få betyg i alla ämnen. Noteras att 2012 infördes den nya betygsskalan och då togs denna statistik inte fram. Andelen elever per skola som fått betyg i alla ämnen varierar mellan som högst 79 % på Vågbroskolan och som lägst 62 % på Bergviksskolan. Andelen flickor som har betyg i alla ämnen är 74 % (64 % 2013) vilket är högre än andelen pojkar där 66 % (60 % 2013) har betyg i alla ämnen. Skillnaden mellan pojkar och flickor har ökat då andelen flickor som har betyg i alla ämnen har ökat mer än andelen pojkar som har betyg i alla ämnen. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15
Forts 81 Andelen elever som fått betyg i engelska, matematik och svenska är 76 % vilket är en ökning i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 72 %. Andelen elever per skola som fått betyg i engelska, matematik och svenska varierar mellan som högst 83 % på Stenbergaskolan och som lägst 71 % på Bergviksskolan. Andelen pojkar som har betyg i engelska, matematik och svenska (75 %) är en ökning i förhållande till 2013 (71 %). Även andelen flickor som har betyg i engelska, matematik och svenska (77 %) är en ökning mot 2013 (74 %). Elevernas betygsspridning i engelska, matematik och svenska. Största andelen A finns i ämnena engelska och svenska och största andelen streck och F finns i ämnet matematik. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16
Forts 81 Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 8 är 192 meritpoäng vilket är en ökning i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 167 meritpoäng. Meritvärdet per skola varierar med som högst 214 på Stenbergskolan och som lägst 189 på Norrtullskolan. Det genomsnittliga meritvärdet för flickor är 203 och för pojkar 184. Motsvarande siffror för 2013 var 177 för flickor och 159 för pojkar. Det innebär att skillnaderna i meritvärde har ökat mellan pojkar och flickor. Slutbetyg för årskurs 9 Andelen elever som fått betyg i alla ämnen är 73,8% vilket är en liten försämring i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 74,3%. Noteras att när vårterminsbetyget delades ut för dessa elever då de gick i årskurs 8 var det 62 % av eleverna som fick betyg i alla ämnen. Noteras vidare att vid den prognos som gjordes i mars 2014 om huruvida dessa elever skulle klara kunskapskraven i årskurs 9 så angavs att 78 % skulle få betyg i alla ämnen. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17
Forts 81 Andelen elever per skola som fått betyg i alla ämnen varierar mellan 94,7 % som högst på Vågbroskolan och 66,2 % som lägst på Bergviksskolan. Andelen flickor som fått betyg i alla ämnen är 79,5 % (81,5 % 2013) motsvarande för pojkar är 69,3 % (67,2 %). Skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat, dock har andelen flickor som fått betyg i alla ämnen även det minskat. Elever som är behöriga till gymnasieskolan har ökat 2014 i förhållande till 2013. Det finns möjlighet att den ökar ytterligare efter att några elever som har möjlighet att göra prövning i ett ämne för att bli behöriga till gymnasieskolan genomför sommarlovsskola. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18
Forts 81 Andelen elever som fått betyg i engelska, matematik och svenska är 83,8 % vilket är en ökning i förhållande till 2013 då motsvarande siffra var 80,9 %. Andelen elever per skola som fått betyg i engelska, matematik och svenska varierar mellan 100 % som högst på Vågbroskola och 76,9 % som lägst på Bergviksskolan. Andelen pojkar som fått betyg i engelska, matematik och svenska (83,8 %) är en ökning i förhållande till 2013 (77 %) och en högre andel flickor som fått betyg i engelska, matematik och svenska (83,6 %), vilket är en minskning mot för 2013 (84,9 %). Elevernas betygsspridning i engelska, matematik och svenska. Störst andel A finns i ämnet engelska och störst andel streck och F finns i ämnet matematik. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19
Forts 81 Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 är 212 meritpoäng, vilket är den högsta någonsin. Dock har meritvärdesskalan förändrats inför detta läsår så att elever som avslutar grundskolan våren 2014 får räkna med betyg i moderna språk som ett 17:e betyg i meritvärdet. Maxvärdet för meritvärdet blir då 340 poäng istället för som tidigare 320 poäng. Det innebär att betygsstatistiken över meritvärde kommer att förändras. Vi vet inte hur den genomsnittliga meritpoängen 212 kommer att stå sig i förhållande till riket förrän under senhösten 2014. Meritvärdet per skola varierar mellan som högst 240 meritpoäng på Vågbroskolan och som lägst 194 meritpoäng på Bergviksskolan. Alla skolor har en ökning av meritvärdet i förhållande till 2013 och tre av fyra skolor har ökat meritvärdet både 2013 och 2014. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20
Forts 81 Det genomsnittliga meritvärdet för flickor är 222 vilket är högre än både 2012 och 2013. För pojkar är det genomsnittliga meritvärdet 202 och även det är högre än både 2012 och 2013. Skillnaderna i meritvärdet mellan pojkar och flickor har ökat beroende på att pojkarnas meritvärde har ökat mer än flickornas. Sommarlovsskola Till sommarlovsskolan 2014 var 94 elever från grundskolans årskurs 5 till gymnasieskolans årskurs 3 antagna. Eleverna hade möjlighethet att under två veckor läsa ämnena engelska, matematik, svenska eller svenska som andraspråk. Dessutom erbjöds simundervisning under fyra av sommarlovsskolans dagar. När sommarlovskolan var genomförd hade 74 elever deltagit i sommarlovsskolan. Eleverna fördelade sig enligt nedanstående: Engelska 13 elever Matematik 26 elever Svenska 8 elever Svenska som andraspråk 21 elever Simundervisning 6 elever Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21
Forts 81 De elever som gått årskurs 9 under läsåret hade möjlighet att göra prövningar för att få betyg och därmed få möjligheten till att bli behöriga till gymnasieskolan. Tolv elever från årskurs 9 deltog i sommarlovsskolan. Sex elever klarade genomförda prövningar, varav fyra blev behöriga till gymnasieskolan. Dessa elever fick då betyg i både engelska, matematik och svenska vilket innebär att andelen elever med betyg i dessa ämnen ökat från 83.8 % till 85.4 %. Motsvarande siffror för 2013 var 80.9 % och 85 %. Beslutet skickas till Verksamhetschef förskola grundskola Verksamhetschef gymnasiet Rektorer grundskola Rektorer gymnasiet Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22
82 BUN/2014/0006/600 Systematiskt kvalitetsarbete - kunskapsresultat för årskurs 2 Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Bedömning av kunskapsresultat i årskurs 2 utifrån årshjulet i det systematiska kvalitetsarbetet. Tidigare beslut Ärendet rapporteras till barn- och utbildningsnämnden årligen i januari och augusti. Beslutsunderlag Rapport daterad 2014-06-30. Bakgrund och syfte En enkät har skickats ut till berörda rektorer under perioden 2-20 juni. Påminnelse har gått ut om att besvara enkäten. I enkätsvaren skulle berörda rektorer göra en bedömning om eleverna i årskurs 2 kommer att klara kunskapskraven för årskurs 3 i ett antal definierade ämnen. Dessutom skulle de ange hur många av de elever som inte bedömts klara kunskapskraven som har ett åtgärdsprogram. Syftet med bedömningen av kunskapsresultaten är att ge en god bild av hur läget är för eleverna i årskurs 2 och om de bedöms klara målen som är uppsatta för årskurs 3. Detta ger möjlighet till analys och tid för att sätta in åtgärder i ett tidigt skede för de elever som behöver extra stöd. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Antal elever i kommunens skolor i årskurs 2 var 237 den 13 juni 2014. Eleverna fördelar sig på skolorna enligt nedanstående. Bergviksskolan 14 elever Stentägtskolan 36 elever Mo skola 7 elever Stråtjära skola 9 elever Norrtullskolan 40 elever Stugsunds skola 20 elever Rosenvallskolan 23 elever Trönö skola 12 elever Sandarne skola 28 elever Vågbroskolan 30 elever Stenbergaskolan 18 elever Totalt kommunen 237 elever Bedömning av hur elever i årskurs 2 når kunskapskraven Vid bedömningen i juni är det 14 elever fler som inte bedöms nå kunskapskraven i årskurs 3 mot för mätningen som gjordes i december 2013. Vid fem skolor har antalet elever ökat som inte bedöms nå kunskapskraven, en skola har antalet elever minskat och vid övriga skolor är det samma antal elever som i bedöms nå kunskapskraven vid de båda mätningarna. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23
Forts 82 Antal elever som bedöms nå kunskapskraven i årskurs 3 i svenska har förbättrats något sedan föregående mätning. Däremot har läget försämrats i matematik och svenska som andraspråk samt inom gruppen övriga ämnen. Diagrammet ovan visar antal elever per ämne som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 3. Noteras att en elev kan ha bedömts riskera att inte nå kunskapskraven i flera ämnen. Antal elever som har svårigheter med att nå kunskapskraven i ämnena matematik och svenska som andra språk har ökat sedan föregående mätning, vilket även övriga ämnen gjort. När det gäller området övriga ämnen går det inte att utläsa av enkätsvaren vilket ämne det rör sig om på grund av att dessa ämnen inte specificeras i enkäten. I diskussion med rektorerna tyder det inte på att det är ett ämne problemet ligger i utan det är utspritt över flera ämnen. I ämnet svenska har det skett en viss förbättring. Försämringen som skett i matematik går inte att härröra till någon specifik skola, utan är utspritt med en eller två elever på flera skolor. På några skolor har det även skett förbättringar inom ämnet. I ämnet svenska som andra språk beror skillnaden till viss del att det är svårbedömt om en elev kommer att klara kunskapskraven eller inte när de är alldeles nyanlända. Ökningen består både av helt nyanlända och nyanlända som varit i Sverige ett tag och där man nu bedömer inte nå kunskapskraven. Här behöver rutiner tas fram över hur dessa elever ska bedömas så att rektorerna besvarar enkäten på samma sätt. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24
Forts 82 Diagrammet ovan visar antal elever per skola som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven i minst ett ämne i årskurs 6 samt antal upprättade åtgärdsprogram. Det är 48 elever som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven i ett eller flera ämnen i årskurs 3. Motsvarande mätning i december var 34 elever. Antal upprättade åtgärdsprogram är 26. Där var motsvarande siffra vid decembermätningen 31 åtgärdsprogram. Det innebär att trots att antalet elever som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven har ökat så har antal åtgärdsprogram minskat. En förklaringsfaktor till detta är att frågan tidigare har varit otydligt ställd så att även elever som bedömts klara målen men haft ett åtgärdsprogram har rapporterats. Orsaker till att alla elever inte har åtgärdsprogram beror bl a på att några elever är nyanlända elever där de varit så kort tid i skolan så att något åtgärdsprogram ännu inte upprättats, en annan orsak är att det finns kulturer i att inte upprätta åtgärdsprogram. Rektorer som uppgivit att det finns kulturer att inte upprätta åtgärdsprogram har samtidigt svarat att arbete pågår med att bryta dessa kulturer. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25
Forts 82 Diagrammet ovan visar andelen elever i årskurs 2 i juni 2014 jämfört med december 2013 som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven i årskurs 3 uppdelat per skola. Snittet i kommunen i juni är 20 % mot 14 % i december. Orsaken till ökningen på Stenbergaskolan och Norrtullskolan beror på att flera av eleverna varit kort tid i Sverige. Ökningen är i ämnet svenska som andra språk. Diagrammet ovan visar antal elever i årskurs 2 per skola och ämne som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 3. 17 av de 48 eleverna bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 3 i två eller fler ämnen. Av de 17 eleverna är det 13 som riskerar att inte nå kunskapskraven i både matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. Det är en något lägre siffra än vid föregående mätning då motsvarande siffra var 16 elever. Kommentarer kring resultaten Enkäten gjordes för att undersöka hur många elever i årskurs 2 som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven för årskurs 3 och utifrån undersökningen möjliggöra att upptäcka dessa elever så att åtgärder kan sättas in i tid. Det är totalt 20 % av eleverna (48 st) som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i minst ett ämne. Detta kan sättas i relation mot mätningen som gjordes på samma elever i december då motsvarande siffra var 14 %. Jämfört hur bedömningarna gjordes för de elever som idag går i årskurs 3 vid samma tidpunkt i fjol så bedömdes 15 % (17 % vid decembermätningen) av eleverna riskera att inte nå kunskapskraven. Ökningen av både andel och antal elever mellan två mätningar och mellan två olika årskurser som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven kräver, i fall det inte är gjort, att respektive rektor och rektorer gemensamt gör en djupare analys av orsak för att kunna sätta in rätt åtgärder för att möjliggöra för dessa elever att nå kunskapskraven i årskurs 3. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26
Forts 82 Vidare behöver rektorerna tillsammans med kvalitetscontroller lyfta frågan och komma överens om hur nyanlända ska hanteras i kunskapsuppföljningarna så att de bedöms på samma sätt. Beslutet skickas till Verksamhetschef förskola grundskola Rektorer grundskola Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27
83 BUN/2014/0006/600 Systematiskt kvalitetsarbete - kunskapsresultat för årskurs 5 Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Bedömning av kunskapsresultat i årskurs 5 utifrån årshjulet i det systematiska kvalitetsarbetet. Tidigare beslut Ärendet rapporteras till barn- och utbildningsnämnden årligen i januari och augusti. Beslutsunderlag Rapport daterad 2014-06-30. Bakgrund och syfte En enkät har skickats ut till berörda rektorer under perioden 2-20 juni. Påminnelse har gått ut om att besvara enkäten. I enkätsvaren skulle berörda rektorer göra en bedömning om eleverna i årskurs 5 kommer att klara kunskapskraven för årskurs 6 i ett antal definierade ämnen. Dessutom skulle de ange hur många av de elever som inte bedömts klara kunskapskraven som har ett åtgärdsprogram. Syftet med bedömningen av kunskapsresultaten är att ge en god bild av hur läget är för eleverna i årskurs 5 och om de bedöms klara målen som är uppsatta för årskurs 6. Detta ger möjlighet till analys och tid för att sätta in åtgärder i ett tidigt skede för de elever som behöver extra stöd. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Antal elever i kommunens skolor i årskurs 5 var 237 den 13 juni 2014. Eleverna fördelar sig på skolorna enligt nedanstående: Bergviksskolan 24 elever Stråtjära skola 8 elever Mo skola 9 elever Stugsunds skola 22 elever Norrtullskolan 30 elever Trönö skola 17 elever Rosenvallskolan 18 elever Vågbroskolan 19 elever Sandarne skola 22 elever Östra skolan 48 elever Stenbergaskolan 20 elever Totalt kommunen 237 elever Bedömning av hur elever i årskurs 5 når kunskapskraven Vid bedömningen i juni är det en elev mindre som inte bedöms nå kunskapskraven i årskurs 6 mot för mätningen som gjordes i december 2013. Vid sex skolor har antalet elever ökat som inte bedöms nå kunskapskraven, vid tre skolor har antalet elever minskat och vid övriga två skolor är det samma antal elever som i bedöms nå kunskapskraven vid de båda mätningarna. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28
Forts 83 Antal elever i årskurs 5 som bedöms nå kunskapskraven i årskurs 6 har förbättrats något i svenska och teknik sedan föregående mätning. I praktiskt estetiska ämnen ser läget likadant ut förutom i idrott och hälsa där fler elever bedöms riskera att inte nå kunskapskraven. Samtliga återstående ämnen har en försämring i förhållande till mätningen som gjordes i december. Totalt sett är det fler ämnen som eleverna inte bedöms klara kunskapskraven i trots att det är färre antal elever. Diagrammet ovan visar antalet elever i årskurs 5 per skola som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 6 samt hur många av dessa elever som har upprättade åtgärdsprogram. Antal elever i årskurs 5 som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven för årskurs 6 är 43 elever, vilket är en elev mindre jämfört med mätningen i december, dock har förändring skett mellan skolorna. Fler elever bedöms riskera att inte nå kunskapskraven för årskurs 6 på Bergviksskolan, Norrtullskolan, Rosenvallskolan, Stugsunds skola, Trönö skola och Vågbroskolan. På Stenbergaskolan, Stråtjära skola och Östra skola bedöms fler elever nå kunskapskraven för årskurs 6. För övriga skolor är det ingen förändring mot mätningen i december. Antal åtgärdsprogram som upprättats för dessa elever är 33 stycken mot 32 i december. De skolor som saknar åtgärdsprogram uppger att det kommer att skrivas sådana i höst samt att några av eleverna som saknar åtgärdsprogram har varit i skolan så kort tid så att det ännu inte hunnits upprättas några åtgärdsprogram. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29
Forts 83 Diagrammet ovan visar andelen elever i årskurs 5 som inte bedöms klara kunskapskraven i årskurs 6. Totalt i kommunen bedöms 18 % av eleverna riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 6. Det är samma nivå som vid mätningen i december. Andelen elever som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven har ökat på samma skolor som antalet elever har ökat. Detsamma gäller de skolor där fler elever når kunskapskraven. Ovanstående diagram visar antal elever per ämne som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven för årskurs 6. Noteras att en elev kan ha bedömts riskera att inte nå kunskapskraven i fler än ett ämne. De flesta av eleverna som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 6 gör det i något av ämnena matematik, svenska eller engelska. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 30
Forts 83 Ökningen av antal ämnen som elever i årskurs 5 bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i för årskurs 6 beror delvis på flera nytillkomna nyanlända elever men också nyanlända elever som varit i Sverige under en längre period men som det nu utkristalliserats problem med att nå kunskapskraven. Flera av eleverna bedöms inte nå kunskapskraven i idrott och hälsa och då är främst simning problematiken. Ökningen kan också till viss mån tillskrivas svaga bedömningar, där man utgått från ett värsta scenario i bedömningen. Följande två diagram visar hur antalet elever i årskurs 5 per skola fördelar sig per ämne där de bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 6. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 31
Forts 83 Kommentarer kring resultaten Enkäten gjordes för att undersöka hur många elever i årskurs 5 som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven för årskurs 6 och utifrån undersökningen möjliggöra att upptäcka dessa elever så att åtgärder kan sättas in i tid. Det är totalt 18 % av eleverna (43 elever) som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i minst ett ämne. Detta kan sättas i relation mot mätningen som gjordes på samma elever i december då motsvarande siffra även då var 18 %. Jämfört hur bedömningarna gjordes för de elever som idag går i årskurs 6 vid samma tidpunkt i fjol så bedömdes 13 % (16 % vid decembermätningen) av eleverna riskera att inte nå kunskapskraven. Noteras dock att svar saknades från två skolor vid junimätningen 2013. Detta är en försämring som bör följas nogsamt. Ökningen av antal ämnen som eleverna bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i kräver, i fall det inte är gjort, att respektive rektor och rektorer gemensamt gör en djupare analys av orsak för att kunna sätta in rätt åtgärder i tid för att möjliggöra för dessa elever att nå kunskapskraven i årskurs 6. Vidare behöver rektorerna tillsammans med kvalitetscontroller lyfta frågan och komma överens om hur nyanlända ska hanteras i kunskapsuppföljningarna så att de bedöms på samma sätt. Det är dessutom viktigt att rektor är ägare av kunskapsbedömningarna bl a för att undvika rapporteringar av värsta scenarier. I ämnet idrott och hälsa beror problemen med att nå kunskapskraven i de allra flesta fall på att eleverna ännu inte lärt sig att simma. Frågan om att erbjuda dessa elever simundervisning på höstlovsskolan alternativt någon annan lovskola bör diskuteras i rektorsgruppen. Beslutet skickas till Verksamhetschef förskola grundskola Rektorer grundskola Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 32
84 BUN/2014/0006/600 Systematiskt kvalitetsarbete - kunskapsresultat för årskurs 8 Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Bedömning av kunskapsresultat i årskurs 8 utifrån årshjulet i det systematiska kvalitetsarbetet. Tidigare beslut Ärendet rapporteras till barn- och utbildningsnämnden årligen i januari och augusti. Beslutsunderlag Rapport daterad 2014-06-30. Bakgrund och syfte En enkät har skickats ut till berörda rektorer under perioden 2-20 juni. Påminnelse har gått ut om att besvara enkäten. I enkätsvaren skulle berörda rektorer göra en bedömning om eleverna i årskurs 8 kommer att klara kunskapskraven för årskurs 9 i ett antal definierade ämnen. Dessutom skulle de ange hur många av de elever som inte bedömts klara kunskapskraven som har ett åtgärdsprogram. Syftet med bedömningen av kunskapsresultaten är att ge en god bild av hur läget är för eleverna i årskurs 8 och om de bedöms klara målen som är uppsatta för årskurs 9. Detta ger möjlighet till analys och tid för att sätta in åtgärder i ett tidigt skede för de elever som behöver extra stöd. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Antal elever i kommunens skolor i årskurs 8 var 224 den 13 juni 2014. Eleverna fördelar sig på skolorna enligt nedanstående: Bergviksskolan Stenbergaskolan Norrtullskolan Vågbroskolan Totalt kommunen 42 elever 23 elever 126 elever 33 elever 224 elever Bedömning av hur elever i årskurs 8 når kunskapskraven Vid bedömningen i juni är det fyra färre elever som inte bedöms nå kunskapskraven för årskurs 9 mot för mätningen som gjordes i december 2013. Vid tre av fyra skolor bedöms fler elever nå kunskapskraven mot för mätningen som gjordes i december. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 33
Forts 84 Antal elever i årskurs 8 som bedöms nå kunskapskraven i årskurs 9 har förbättrats något i matematik och idrott och hälsa sedan föregående mätning. I hemkunskap och kemi ser läget likadant ut vid de både mätningarna. I övriga ämnen har det skett en försämring i vad gäller antal elever som bedöms klara kunskapskraven. Totalt sett är det fler ämnen som eleverna inte bedöms klara kunskapskraven i trots att det är färre antal elever det rör sig om. Ovanstående diagram visar antal elever i årskurs 8 som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven för årskurs 9 samt hur många av dessa elever som har åtgärdsprogram. Antal elever i årskurs 8 som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven för årskurs 9 är 47 elever, vilket är något färre än vid föregående mätning. Vid samtliga skolor utom Vågbroskolan har antalet elever minskat som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven. Antal åtgärdsprogram som upprättats för dessa elever är 28 stycken mot 24 i december. Detta innebär en ökning av antalet åtgärdsprogram trots minskning av antalet elever som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven. Vid de skolor där antalet åtgärdsprogram skiljer stort i förhållande till antal elever som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven uppger rektorerna att arbete pågår alternativt att arbete ska påbörjas under tidig höst med att upprätta åtgärdsprogram för dessa elever. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 34
Forts 84 Ovanstående diagram visar andelen elever i årskurs 8 som inte bedöms klara kunskapskraven i årskurs 9 fördelat per skola och jämfört mot mätningen i december. Totalt bedöms 21 % av eleverna i årskurs 8 riskera att inte klara kunskapskraven i årskurs 9. Det är en förbättring mot mätningen i december då motsvarande siffra var 25 %. Motsvarande siffror med innevarande läsårs årskurs 9:or då de gick i årskurs 8 var 27 % i juni och 18 % i december. När slutbetyg getts till dessa elever så saknade 26 % av eleverna betyg i alla ämnen. Ovanstående diagram visar antalet elever i årskurs 8 som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven i årskurs 9 fördelat per ämne. Noteras att en elev kan ha bedömts riskera att inte nå kunskapskraven i fler än ett ämne. De flesta av eleverna som bedöms riskera att inte klara kraven för årskurs 9 gör det i ämnena matematik (14 %) och engelska (12 %). Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35
Forts 84 När det gäller matematik så har förbättringar skett på främst Bergviksskolan som har intensifierat sitt arbete kring matematik då många av eleverna i både årskurs 8 och 9 riskerade att inte nå kunskapskraven. Resurser som använts för att förstärka arbetet kring matematiken är bl a förstelärare, ledarskapsspår och matematikutvecklare. Även på Vågbroskolan och Stenbergaskolan har en viss förbättring skett inom matematiken, dock har en försämring skett på Norrtullskolan. Försämringen i engelska har främst skett på Bergviksskolan, där råder osäkerhet huruvida eleverna kommer att nå kunskapskraven eller inte och ökningen ska i första hand ses som en varningsflagg. Någon egentlig orsak till förändringen i övriga ämnen och främst i samhällsorienterande ämnen, framkommer inte i diskussion med rektorerna. Mellan mätningarna har en viss förskjutning skett mellan skolorna då några skolor har bättre resultat med andra har sämre resultat. Totalt har antalet ämnen som eleverna bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i ökat från 197 vid mätningen i december till 257 vid denna mätning. Detta kan också ställas mot antalet streck och F som utdelades i 8:ornas terminsbetyg, där det inom vissa ämnen bedöms att fler inte kommer klara kunskapskraven i årskurs 9 än vad betyget visar i årskurs 8 trots att det är ett helt läsår att arbeta med kända problem. Här måste vidare analys göras. Ovanstående diagram visar antalet elever i årskurs 8 som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i årskurs 9 fördelat per ämne och skola. Noteras att Norrtullskolan är den skola som har flest antal elever som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven, men det är också den absolut största skolan med elever i årskurs 8 i kommunen och har upp till fem gånger så stort elevunderlag som den minsta skolan. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36
Forts 84 Kommentarer kring resultaten Enkäten gjordes för att undersöka hur många elever i årskurs 8 som bedöms riskera att inte klara kunskapskraven för årskurs 9 och utifrån undersökningen möjliggöra att upptäcka dessa elever så att åtgärder kan sättas in i tid. Det är totalt 21 % av eleverna (47 elever) som bedöms riskera att inte nå kunskapskraven i minst ett ämne. Detta kan sättas i relation mot mätningen som gjordes på samma elever i december då motsvarande siffra även då var 25 %. Jämfört hur bedömningarna gjordes för de elever som idag går i årskurs 9 vid samma tidpunkt i fjol så bedömdes 27 % (18 % vid decembermätningen) av eleverna riskera att inte nå kunskapskraven. Kommer denna diskrepans att råda för denna årskull även när det gäller slutbetyg i årskurs 9 så tyder det på att större andel av eleverna får slutbetyg i alla ämnen mot för innevarande läsårs årskurs 9. Detta får dock tas med stor försiktighet. Ökningen av antal ämnen som eleverna bedöms riskera att inte nå kunskapskraven kräver i, i fall det inte är gjort, att respektive rektor och rektorer gemensamt gör en djupare analys av orsak för att kunna sätta in rätt åtgärder i tid för att möjliggöra för dessa elever att nå kunskapskraven i årskurs 9. Vidare behöver det analyseras på rektorsnivå varför det bedöms att fler elever inte får slutbetyg i vissa ämnen mot för antalet elever som fått terminsbetyg i årskurs 8. Här finns fortfarande tid att sätta in åtgärder så att även dessa elever får chansen att få slutbetyg i dessa ämnen. Det är dessutom viktigt att rektor är ägare av kunskapsbedömningarna bl a för att undvika rapporteringar av värsta scenarier. Beslutet skickas till Verksamhetschef förskola grundskola Rektorer grundskola Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 37
85 BUN/2013/0063/611 Översyn av resursfördelningsmodell för grundskolan Beslut Barn-och utbildningsnämnden beslutar att införa resursfördelningsmodell 2 för grundskolan vilket innebär att en omfördelning av den totala grundpengen för undervisning görs med 20 %. Den nya resursfördelningsmodellen träder i kraft från höstterminen 2015 samt att den införs stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen 2016. Linus E Ohlsson (M) och Jonas Lindberg (M) avstår från att delta i beslutet. Ärendet I samband med den årliga uppföljningen av personaltätheten per 2012-10-15 i grundskolan uppmärksammades att fördelningsmodellen för personalresurser till grundskolan inte fullt ut fått den verkan som avsågs då den antogs. Vid små enheter kan det vara svårt att få resurserna att räcka till då 10 % fördelas till årskurserna 1-2. Det beror på att elever i årskurserna 7-9 har fler timmar i timplanen än vad yngre elever har och för att uppfylla timplanen och olika valmöjligheter för dessa elever krävs en viss grundnivå av bemanning. Beloppet att fördela i nuvarande resursfördelningsmodell framräknas genom att summera lönekostnaderna för ett antal beslutade funktioner. Organisationen för dessa funktioner har under årens lopp förändrats, så att ansvaret för vissa funktioner idag finns hos andra verksamhetschefer. I nuvarande modell ska omfördelning ske mellan områdena utifrån områdesstruktur baserat på Skolverkets SALSA-faktorer. Sedan beslutet togs har flera omorganisationer gjorts inom barnoch utbildningsförvaltningen vilket till slut har resulterat i ett enda område för förskola och grundskola. Noteras också att efter att beslutet om resursfördelningsmodell för grundskolan togs har skollagen förändrats beträffande ersättning till fristående skolor den så kallade Lagen om bidrag på lika villkor. Därutöver har regeringen lämnat förslag att det ska förtydligas i skollagen att kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnen och elevernas olika förutsättningar och behov. Det ska också förtydligas att rektorn och förskolechefen har ansvar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Utifrån ovanstående faktorer har förvaltningen fått i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 38
Forts 85 Tidigare beslut bordlade ärendet på sammanträdet den 18 juni 2014, 71. beslutade den 19 juni 2013, 79 att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en ny resursfördelningsmodell för personalresurser till grundskolan inför budget 2015. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2014-06-03. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Innehåll i en resursfördelningsmodell Resursfördelningsmodellen består av ett grundbelopp som innehåller en grundpeng som fördelas utifrån timplanen för respektive årskurs till alla elever. I grundpengen ingår även den del som pedagogerna på fritidshemmen arbetar i grundskolan. Den delen av grundpengen fördelas till årskurs 1-3. Grundpengen räknas fram genom att den nya modellen för fördelning av undervisningsresurser har utgått från potten pengar som finns för undervisningsresurser i grundskolan enligt tidigare modell. Till den potten har pengar för de två särskilda undervisningsgrupperna, den del av kommunala kunskapslyftspengar som används till specialpedagoger och den budgetpost som funnits centralt för svenska som andraspråk lagts till. Ur potten har pengar för skolbibliotek räknats bort, vilka kommer att fördelas ut i elevpeng inom lärverktygspotten. Sedan tidigare har IT-pedagoger, skolsköterskor, kuratorer och studie- och yrkesvägledare brutits ur i samband med organisationsförändringar. För att uppfylla kommande krav i skollagen ska huvudmannen fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnen och elevernas olika förutsättningar och behov. Detta görs genom att fördela delar av grundbeloppet utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Att fördela resurser baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund ska inte förväxlas med den extra ersättning som utgår till elever med omfattande behov av särskilt stöd för extraordinära stödåtgärder som inte är kopplat till den ordinarie undervisningen, så kallat tilläggsbelopp. Socioekonomiska faktorer En viktig del i en ny resurstilldelningsmodell är att den tar hänsyn till socioekonomiska faktorer. Detta framgår bl a i den proposition (2013/14:148) som tagits fram utifrån det uppdrag Utbildningsdepartementet haft att utarbeta ett förslag till vissa ändringar i skollagen som bl a handlar om resursfördelning. Skolverket påvisar i sina rapporter Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? (2009), Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid (2012), Kommunernas resursfördelning till grundskolor (2013), Skolverkets Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 39