BIOGAS VÄST Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016
Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Regionalt biogasmål... 6 Syfte med programmet... 6 Utmaningar för en ökad biogasutveckling... 7 Programmets inriktning 2014-2016... 8 Ökad produktion av biogas... 8 Fokusområde: Biogas från matavfall... 9 Fokusområde: Biogas från gödsel, lantbrukets restprodukter och energigrödor... 10 Ökad användning av biogas... 11 Fokusområde: Offentlig upphandling som verktyg... 13 Fokusområde: Biogas i tunga lastbilar... 14 Fokusområde: Mer energieffektiva gasbussar... 15 Programmets ramar och organisation... 16 Tidsperiod... 16 Organisation... 16 Finansiering... 16 Programmets insatsformer och processledningens roll... 17 Helhetsperspektiv och omvärldsbevakning... 17 Strategisk kommunikation och påverkansarbete... 17 Nätverk och kunskap... 17 Allianser... 17 Projektstöd... 18 Utvärdering och uppföljning... 18
Sammanfattning Syftet med programmet Biogas Väst 2014-2016 är att fortsätta kraftsamla runt de viktigaste insatserna för att öka produktionen och användningen av biogas för fordon i Västra Götaland under ytterligare en treårsperiod. Målsättningen är 2,4 TWh/år 2020. Biogas Väst bygger på samverkan med länsstyrelsen, kommuner, energibolag, jordbruksföretag, fordonsindustri, drivmedelsföretag, forskare med flera i hela Västra Götaland. För att nå målen, krävs en positiv utveckling längs hela värdekedjan från substrat/råvara via distribution till slutanvändning. Ett bra samarbete på internationell och nationell nivå är också av stor vikt. Aktörerna i biogasbranschen efterfrågar därför ett fortsatt sammanhållet regionalt biogasprogram. Programmet ska utgöra en drivkraft i utvecklingsprocessen samt en arena för samverkan och utbyte mellan de regionala biogasaktörerna. Det ska också vara vägledande för Västra Götalandsregionens satsningar på biogas för fordon och visa på långsiktighet och politisk vilja på regional nivå inom detta område och därmed vara vägledande för de satsningar som görs av aktörer verksamma inom området. Programmets inriktning under programperioden 2014-2016 påverkas av utvecklingen i omvärlden, de behov som identifieras hos nätverkets aktörer samt en bedömning av var insatser från regional nivå kan göra störst nytta. Två fokusområden föreslås för att nå en ökad biogasproduktion; 1) Biogas från matavfall och 2) Biogas från gödsel, lantbrukets restprodukter och energigrödor. Tre fokusområden föreslås för att nå en ökad biogasanvändning; 1) Offentlig upphandling som styrmedel, 2) Biogas i tunga lastbilar och 3) Mer energieffektiva gasbussar. Programmets insatser sker i form av Helhetsperspektiv och omvärldsbevakning, Strategisk kommunikation och påverkansarbete, Nätverk och kunskap, Allianser, Projektstöd samt Utvärdering och uppföljning. 3
Inledning På nationell nivå är målet att Sverige år 2030 har en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. I klimatstrategin för Västra Götaland är målet att den västsvenska ekonomin är fossiloberoende år 2030. Ett verktyg för att nå dit är Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbara transporter 2013-2015. Handlingsprogrammet omfattar åtgärder inom tre områden 1) drastiskt förbättrad energieffektivitet, 2) övergång från fossil till förnybar energi, samt 3) samhällsplanering och överflyttning av transporter till mer miljöanpassade alternativ, inklusive transporteffektivitet. I övergången från fossila drivmedel som bensin och diesel till förnybara drivmedel kommer det att behövas en kombination av lösningar. Inget förnybart drivmedel kan ensamt ersätta allt. Biogas är därför en viktig pusselbit och dessutom det mest klimatsmarta drivmedlet som finns på marknaden idag. Det finns en stark politisk vilja att satsa på biogas som klimatsmart fordonsbränsle. Västra Götalandsregionens miljönämnd har antagit målet 2,4 TWh producerad biogas per år 2020, hälften från rötning och hälften från förgasning. Målet omfattar även att användningen av biogas ska vara 2,4 TWh/år då. Det är en kraftig ökning och motsvarar drivmedel till uppskattningsvis 15 % av dagens vägtransportarbete i Västra Götaland. Målen har tagits fram i samråd med länets biogasaktörer. Fokus ligger på användningen som fordonsbränsle eftersom biogasen gör störst miljönytta när den ersätter fossila drivmedel i transportsektorn. Biogas Väst är namnet på det program för biogasutveckling som miljönämnden antagit i arbetet med att nå målen. Biogas Väst bygger på samverkan med länsstyrelsen, kommuner, energibolag, jordbruksföretag, fordonsindustri, drivmedelsföretag, forskare med flera i hela Västra Götaland. Det är inte bara klimatet som tjänar på en ökad biogasutveckling. Biogasproduktion bidrar till att sluta kretslopp när avfall och restprodukter rötas och rötresten återförs. Det finns ett omfattande lantbruk i Västra Götaland. Av potentialen för biogas från rötning utgörs 2/3 av gödsel, restprodukter från lantbruket och energigrödor. På kommunal nivå bidrar biogasutvecklingen till en levande landsbygd och kan ge flertalet samhällsekonomiska vinster. Satsningar på produktion, distribution och användning skapar arbetstillfällen regionalt och lokalt och bidrar till Sveriges möjligheter att exportera kunskap och teknik. Arbetstillfällen skapas både för fordonstillverkare, energibolag, lantbrukare, ingenjörer och forskare. Om biogasmålen nås kan det leda till minst 3000 helårsanställda inom området, visar utredningen Sysselsättning inom biogasområdet i Västra Götaland nuläge och prognos för år 2020 (2012). Med ett lokalt producerat bränsle blir vi dessutom mer oberoende av händelser i omvärlden och de resurser som läggs på drivmedel kan stanna i länet. Statistiken för Västra Götaland 2012 visar att det producerades 0,26 TWh biogas fördelat på 36 anläggningar. Det är en ökning av produktionen med 21 % jämfört med året innan. Motsvarande siffra för hela landet är 8 %. En stor andel av biogasen uppgraderades till fordonsgas. Det såldes drygt 210 GWh fordonsgas, varav 64 % biogas. Genomsnittet för hela landet är en biogasandel på 60%. Vid årets slut fanns det 42 publika gastankstationer och 7 för bussar i Västra Götaland, av totalt 195 i hela landet. Vad gäller antalet fordon är senaste statistiken för 2011. Då fanns 8951 gasfordon registrerade i länet fördelat på 7111 personbilar, 1354 andra lätta lastbilar, 224 bussar och 262 tunga lastbilar. Till det kommer leasingbolagens bilar som registrerats utanför länet. 4
Tre argument för att Västra Götaland är en lämplig region att satsa på utveckling inom biogas är: 1) Västra Götaland är det län i Sverige som tillsammans med Skåne har störst produktionspotential från restprodukter (avloppsslam, hushålls- och industriavfall, gödsel och restprodukter från lantbruket) och åkergrödor 2) Biogas är ett av få drivmedel som är möjligt att framställa lokalt i Västra Götaland med råvara från området 3) Västsverige ligger idag i framkant internationellt sett inom biogasområdet. Exempel: Vi har en väl utbyggd infrastruktur där 8 av 10 invånare i länet har en gastankstation i sin kommun. En unikt hög andel av producerad biogas uppgraderas och används till fordonsgas. Världens första tankstation för flytande gas invigdes 2010 vid Stigs Center i Göteborg. Under 2012 producerades för första gången flytande biogas i Sverige och det skedde i Lidköping. GoBiGas i Göteborg är den första större förgasningsanläggning som byggs i världen. Volvo var först i världen med att lansera en lastbil med metandieselteknik. Den gas som säljs av FordonsGas Sverige AB är världens första svanenmärkta drivmedel. På lantbrukssidan har en framgångsrik klustermodell utvecklats med tre goda exempel (Brålanda, Vårgårda-Herrljunga och Falköping) och fler på gång. 5
Regionalt biogasmål Det regionala biogasmålet för 2020: - Produktionen av biogas i Västra Götaland ska nå 2,4 TWh/år 2020, varav 1,2 TWh genom rötning och 1,2 TWh genom termisk förgasning. - Användningen av biogas som fordonsdrivmedel i länet ska nå 2,4 TWh/år 2020. Det skulle räcka till cirka 15% av dagens vägtransportarbete i Västra Götaland. Programmets delmål för 2016: - Produktionen av biogas i Västra Götaland ska nå 1 TWh/år 2016, totalt från rötning och termisk förgasning. (Mål antaget av Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionens budget 2014). - Användningen av fordonsgas som drivmedel i länet ska nå 1 TWh/år 2016, varav 70% biogas. - Västra Götaland ska vara en gynnsam plats att verka på för aktörer inom hela biogaskedjan. Den ökade biogasutvecklingen leder till nya och fler gröna jobb. - Det råder en samsyn kring biogasen samhällsnyttor och vad som krävs för att biogasen ska kunna utgöra en viktig pusselbit i den fossiloberoende fordonsflottan. Syfte med programmet Syftet med programmet för biogasutveckling är att: - vara vägledande för Västra Götalandsregionens satsningar på biogas för fordon, - visa på långsiktighet och politisk vilja på regional nivå inom detta område och därmed vara vägledande för de satsningar som görs av aktörer verksamma inom området, - utgöra en drivkraft i utvecklingsprocessen samt en arena för samverkan och utbyte mellan de regionala biogasaktörerna. 6
Utmaningar för en ökad biogasutveckling En anledning till att produktionen och användningen av biogas inte ökar i den takt vi vill, är att det saknas tydliga och långsiktiga spelregler från nationellt håll som minskar risken att investera i nya anläggningar och gasfordon. Samtidigt är priset för fossila bränslen fortfarande lågt jämfört med förnybara drivmedel. Biogasområdet kan beskrivas i termer av ett innovationssystem där de olika delarna i värdekedjan från substrat via produktion till slutanvändning samspelar och är beroende av varandra. I varje steg är en rad aktörer direkt eller indirekt involverade och deras kunskap, agerande och samspel är avgörande för utvecklingen. Dessutom påverkas utvecklingen av en rad omgivande faktorer t ex nationella mål och styrmedel, grad av teknikutveckling, nya EUdirektiv och prisutvecklingen för de fossila bränslena. Innovationssystemet är komplext, mer idag än när biogasutvecklingen startade för drygt 10 år sen. Branschen är fortfarande relativt liten och ung. Forskningen om innovationssystem visar att insatser som ökar interaktionen mellan olika aktörer påskyndar utvecklingen. I dag ligger Västsverige i framkant i ett internationellt perspektiv inom biogasområdet. En viktig bidragande faktor till det är att det byggts upp en stark samverkan mellan de olika aktörerna i biogaskedjan genom Biogas Väst sedan starten för drygt tio år sedan. För att behålla Västsveriges ledande position krävs en fortsatt samlande drivkraft och arena för samverkan och utbyte. Aktörerna i biogasbranschen efterfrågar därför ett fortsatt sammanhållet regionalt biogasprogram. Hos de deltagande biogasaktörerna inom Biogas Väst finns en vilja att delta och bidra i arbetet, utifrån sina villkor. Många företag och affärsområden är fortfarande små, fokus ligger på den egna verksamhetens utveckling och överlevnad. Trots att förståelsen finns för nyttan med ett aktivt deltagande i programarbetet, så har många inte möjlighet i den omfattning de önskar. Därför är det viktigt att Biogas Västs arbete utformas så att nyttan med deltagande i programarbetet är tydligt sammankopplat med nyttan för den egna verksamhetens utveckling. Det sker regionala biogassatsningar på flera platser runt om i Sverige. Den tidiga aktörssamverkan inom Biogas Väst har fungerat som modell och inspiration för några av dem. Biogasutvecklingen går nu kraftigt framåt på flera håll i landet och både Skåne och Stockholm har idag en högre biogasproduktion än Västra Götaland. 7
Programmets inriktning 2014-2016 För att nå målen för ökad produktion och användning av biogas, krävs en positiv utveckling längs hela värdekedjan från substrat/råvara via distribution till slutanvändning. Biogasprogrammets insatser fokuserar på områden och åtgärder där frågornas natur är sådana att de måste lösas i samverkan mellan flera aktörer. Programmets inriktning under programperioden 2014-2016 bestäms av utvecklingen i omvärlden, de behov som identifieras hos nätverkets aktörer samt en bedömning av var insatser från regional nivå kan göra störst nytta. Inriktningen kan därför komma att ändras under programmets gång. Den inriktning som föreslås här utgår från den situation som råder hösten 2013. Programmets inriktning kommer vid behov att uppdateras årligen i en verksamhetsplan. Programmets inriktning beskrivs nedan uppdelat på ökad produktion respektive ökad användning av biogas. Inom vardera delen föreslås fokusområden, mål och aktivitetsindikatorer. Ökad produktion av biogas Biogas kan produceras genom rötning som innebär nedbrytning i syrefri miljö av organiskt material; avloppsslam, hushålls- och industriavfall, gödsel och restprodukter från lantbruket samt energigrödor. Vid rötningen bildas även en rötrest (biogödsel) som kan användas till gödningsmedel och därmed bidra till att sluta kretsloppet. Potentialen för biogasproduktion genom rötning i Västra Götaland är stor. I dagsläget koncentrerar sig dock många på att få igång produktionen och få lönsamhet i sina anläggningar snarare än att planera nya. Lönsamheten påverkas bl.a. av efterfrågan på biogas från användarsidan. Biogas kan också produceras genom termisk förgasning av trädbränslen. Det pågår idag omfattande forskning och utveckling inom förgasningsteknik både i Sverige och internationellt, men ännu finns ingen kommersiell fullskalig anläggning. GoBiGas som just nu byggs i Göteborg kommer att bli världens första större anläggning. Första etappen som avser en demonstrationsanläggning med produktion av 20 MW biogas håller på att driftsättas hösten 2013. Vid årsskiftet kommer gas levereras ut på gasnätet. I en andra etapp planeras en utbyggnad med ytterligare 80-100 MW. Vid kontinuerlig drift motsvarar det 160 respektive 400-800 GWh/år. Programområden för ökad produktion av biogas I arbetet med att nå målen för ökad biogasproduktion i Västra Götaland föreslås följande två fokusområden (utan inbördes ordning): Biogas från matavfall Biogas från gödsel, lantbrukets restprodukter och energigrödor Motiveringen är att insamlingen av matavfall är ett område där insatser från lokal och regional nivå kan göra stor nytta samtidigt som matavfall är en viktig resurs både för utvinning av energi i form av biogas och för återföring av näringsämnen till kretsloppet. Det andra fokusområdet motiveras med att det är i lantbrukets substrat som den största 8
produktionspotentialen finns i Västra Götaland (0,8 TWh). Dessa båda fokusområden presenteras mer ingående längre ned. Utöver insatser inom fokusområdena ska programmet även: Verka för ökad effektivitet i befintliga anläggningar längs hela produktionsledet med målet fler bra referensanläggningar och goda exempel i Västra Götaland. Det kan handla om minskad energianvändning och minskade drifts- och underhållskostnader. Verka för att nya råvaror och substrat samt blandningar av substrat för biogasproduktion utreds i avseende på ekonomi och miljö, exempelvis marina substrat och från pappers- och massaindustrin. Vilka mängder finns och hur kommer vi åt dem? Hinder och möjligheter? Stödja och följa utvecklingen av de förgasningsprojekt som pågår t ex GoBiGas. Agera i enlighet med miljönämndens ståndpunkt att det krävs beslut på nationell nivå om någon form av ekonomiskt produktionsstöd. Främja pilot- och demonstrationsprojekt samt teknikutveckling som bidrar till programmets mål. Fortsätta främja ökat samarbete mellan bransch och forskning. Fokusområde: Biogas från matavfall Matavfall är en viktig resurs både för utvinning av energi i form av biogas och för återföring av fosfor och kalium till kretsloppet. Insamling av matavfall kan också ge viktig spin-off i form av ökad utsortering av annat avfall, vilket minskar de totala volymerna restavfall. Även om man arbetar med att minska svinnet genom hela kedjan, så påverkar det inte möjligheterna för biogasproduktion eftersom det fortfarande finns så mycket matavfall att samla in. Rötning av matavfall till biogas är den mest fördelaktiga behandlingsmetoden jämfört med förbränning och kompostering utifrån energiåtgång och CO2-utsläpp. Det nationella målet är att år 2018 ska minst 50% av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäringen tas tillvara, där minst 40% behandlas så att även energin tas tillvara. Av Västra Götalands 49 kommuner var det 2012 endast 26 kommuner som samlade in matavfall varav 13 hade obligatorisk sortering. Majoriteten rötade avfallet, medan åtta kommuner komposterade. Sju kommuner saknade uppdaterade avfallsplaner. Under 2012-2013 har Västra Götalandsregionen genom Biogas Väst jobbat tillsammans med kommunerna för att öka utsortering av matavfall för biogasproduktion. Det tar många år från förberedelse av beslut till genomförande och därför krävs fortsatt stöd till kommunerna i denna process. Nästa steg är en ny överenskommelse inom Smart Energi om insamling av matavfall. Det är viktigt att anpassa aktiviteterna både till de kommuner som står i startgroparna och de som redan har en hög utsorteringsgrad, men där det ändå kan finnas utvecklingsmöjligheter. Och att främja erfarenhetsutbyte mellan olika kommuner. Från näringslivets perspektiv är avfallshantering till biogas ett nytt affärsområde. Det är inte bara insamlingen av hushållens matavfall utan även matavfall från verksamheter som är av intresse som substrat för biogasproduktion. Hittills har kommunerna haft monopol på att hantera allt detta avfall. I den nya avfallsförordningen föreslås att verksamhetsutövare får ansvaret för att hantera sitt eget avfall. 9
Hållbar återföring av näringsämnen till kretsloppet är ett argument för rötning av matavfall och andra restprodukter. Regeringen gav våren 2012 i uppdrag till Naturvårdsverket att utreda hållbar återföring av fosfor. Deras förslag kom i augusti 2013. De gränsvärden som föreslås är så snäva att det riskerar att endast en mycket liten del av den producerade rötresten på avloppsreningsverk och samrötningsanläggningar kommer att kunna återföras till jordbruksmark. Alternativet som kvarstår är förbränning, vilket försvårar det kretsloppsamhälle som biogasproducenterna strävar efter. Mål för fokusområdet biogas från matavfall 2014-2016: - Ökad mängd insamlat matavfall för biogasproduktion i Västra Götaland. - Ökat antal kommuner som samlar in matavfall och som skickar det till rötning. Aktivitetsindikatorer: - Stötta arbetet inom överenskommelsen om insamling av matavfall inom Smart Energi. Kommuner som deltar i överenskommelsen ska inom tre år ska ha påbörjat eller ha ett väl förankrat beslut för insamling av matavfall. Kommuner med befintliga system för insamling av matavfall ska öka sina insamlade mängder. - Verka för att fler kommuner ansluter till överenskommelsen. - Bidra till ökad insamling av matavfall även i andra typer av verksamheter. - Aktivt följa vad som händer med regeringens förslag för hållbar återföring av fosfor, och vilka konsekvenser det får för biogasproduktionen. Fokusområde: Biogas från gödsel, lantbrukets restprodukter och energigrödor I Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi 2013-2015 är landsbygden som producent av förnybar energi ett prioriterat åtgärdsområde. I Västra Götaland är det inom lantbruket den största produktionspotentialen finns när det gäller rötning (0,8 TWh från gödsel, restprodukter och energigrödor). Samverkan med Länsstyrelsen och Landsbygdsprogrammet är viktig inom detta fokusområde. Klimatnyttan med att ersätta konventionell gödselhantering med ett system där gödsel används som råvara för produktion av biogas är känd. Den färska studien Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel från LTH visar att det finns ett samhällsekonomiskt värde av att producera biogas från gödsel, oavsett hur biogasens används. Då räknas både klimatnytta, bidrag till försurning och övergödning samt partikelutsläpp in. Dock nästan fördubblas nyttan om biogasen används som fordonsbränsle och ersätter fossila bränslen. Med dagens energipriser är det svårt att hitta lönsamhet i produktionen och de som väljer att investerar tar en viss risk. Det efterfrågas långsiktiga villkor från nationell nivå och att det finns en tydlig kund så att betalningsviljan för biogasen kan säkras. Det sistnämnda var en avgörande faktor t ex i Biogas Brålanda. Det har länge funnits en förhoppning om att regeringen ska införa ett stöd för biogasproduktion. I höstbudgeten 2013 föreslår regeringen en satsning på 240 miljoner kronor under en 10 årsperiod till ett pilotprojekt för dubbel miljönytta, avgränsat till biogas 10
från gödsel. Förslaget innebär 20 öre per producerad kilowattimme. Jordbruksverket har fått i uppdrag att utforma stödet och rekommendera vilka som får ta del av det. Mål för fokusområdet biogas från lantbruket 2014-2016: - Ökad mängd substrat från lantbruket som tillgängliggörs för biogasproduktion i Västra Götaland. Det omfattar gödsel, restprodukter och energigrödor i den mån det är hållbart. Aktivitetsindikatorer: - Verka för långsiktiga villkor och ökat stöd för utvecklingen av biogas från lantbruket. - Aktivt följa och vara med och påverka utformingen av det nya stöd för biogas från gödsel som föreslogs i regeringens höstbudget 2013. - Vid behov fortsätta stötta klusterprojekt och intresseföreningar för lantbrukare. - Stötta projekt för teknikutveckling/fou med målet att mer av substratet inom lantbruket ska bli tillgängligt t ex halm. - Stötta projekt som bidrar till att en större del av biogasen från lantbrukets substrat kan användas som fordonsgas. - Verka för ökad kunskap om effekterna av odlade grödor för biogasproduktion. - Verka för enklare och tydligare regelverk och tillståndsprocesser. Ökad användning av biogas Den största klimatnyttan med biogas uppnås när den ersätter fossila drivmedel som bensin och diesel. Därför fokuserar biogasprogrammet på användningen av biogas som fordonsbränsle. I slutet av 2012 fanns det drygt 44 000 gasfordon i Sverige, majoriteten personbilar, och ca 1,8 miljoner gasbilar i Europa. Idag finns gasbilar på marknaden i de flesta modeller och storlekar. Bilarnas prestanda, räckvidd och livslängd motsvarar allt mer bilar med traditionella drivmedel. Även energieffektiviteten har ökat. Biogas är idag det mest klimatsmarta drivmedlet på marknaden. Tjänstebilar som drivs med fordonsgas har sänkt förmånsvärde med 40% fram till slutet av 2016. Trots det ökar inte andelen gasbilar i den takt vi önskar. Precis som på lätta sidan kommer det att behövas flera sorters förnybara bränslen för att ersätta fossil diesel i godstransporter på väg. Fordonsgas är ett lämpligt bränsle. För fordon som används vid sophämtning och citydistribution lämpar sig komprimerad gas bra, medan flytande gas passar bättre för långväga transporter eftersom mer bränsle då ryms i tanken. En lastbil som kör på biogas drar mycket mer bränsle än en personbil och lastbilar utgör därmed, även i litet antal, en stark ekonomisk grund för gasleverantörer inför utbyggnad. Å andra sidan kommer det krävas betydligt större tillgång på biogas än idag om utvecklingen av biogas för tunga fordon, speciellt för långväga transporter, blir framgångsrik. Naturgas kommer därför att behövas som komplement till biogasen för att säkra stabil och tillräcklig mängd bränsle för tunga fordon. Totalt i världen rullar ca 700 000 gasbussar. I EU-länderna är det ungefär 12 500 stycken. Nästintill alla är stadsbussar som upphandlats av städer och trafikerar stadskärnor. Det finns minst sex busstillverkare som levereras gasbussar. Flera regioner i Sverige satsar kraftfullt på 11
biogas för sin kollektivtrafik eftersom användningen i bussar är viktig för att få igång marknaden. I Sverige rullade i december 2012 drygt 2 000 gasbussar i omkring 40 städer, varav 616 i Skåne, 535 i Stockholm, 222 i Västra Götaland och 181 i Östergötland. Statistik från Västtrafik visar dock att antalet gasbussar i Västra Götaland ökat till drygt 300 under 2013. Andelen fordonskilometer med biogas har därmed ökat från 8% 2011 till 9% 2012 och 11% första halvåret 2013. Västra Götalandsregionens målsättning är att de egna verksamheterna ska vara föregångare i miljöarbetet. Andelen förnybart drivmedel i de egna fordonen ska uppnå 60% 2016. För kollektivtrafiken är Västra Götalandsregionens mål att minst 95% ska utföras med förnybar energi (inklusive förnybar el) år 2025. Delmålet för 2016 är 75% och för 2020 90%. Eventuella krav på biogas beslutas av Kollektivtrafiknämnden inför varje ny upphandling. Beslutsunderlaget består av en kostnadsbedömning av trafikens utförande jämfört med grundalternativet 95 % förnybart. Bedömningen omfattar kostnader för fordon, bränsle, depå, tomkörning och underhåll. I bedömningen vägs också in hur tillgängliga biogasbussar klarar de krav för energieffektivitet som behövs för att uppnå Västra Götalandsregionens och kollektivtrafiknämndens energimål. Upphandlad busstrafik har mångåriga avtal. Implementeringen av beslutet att fasa ut fossila drivmedel tar tid. Ska biogas kunna öka rejält till 2020 så är det nu det avgörs. En översikt av kommande upphandlingar hos Västtrafik visar att det inte är aktuellt med så många upphandlingar under perioden 2014-2016. De upphandlingar som sker omfattar främst trafik med bussar utspridda på en mängd mindre uppställningsplatser och den preliminära bedömningen från Västtrafik är att krav på biogas kan vara kostnadsdrivande. Programområden för ökad användning av biogas I arbetet med att nå målen för ökad användning av biogas som fordonsbränsle i Västra Götaland föreslås följande tre fokusområden (utan inbördes ordning): Offentlig upphandling som styrmedel Biogas i tunga lastbilar Mer energieffektiva gasbussar Motiveringen är att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att öka antalet gasfordon och därmed skapa en ökad marknad för biogas. Det gäller både upphandling av fordon, tjänster och transporter. Fokusområdet tunga lastbilar motiveras med att kunskapen om biogasens (och andra förnybara drivmedels) möjligheter i denna sektor är låg, samtidigt som utmaningen att minska klimatpåverkan från tung trafik är stor. Det tredje fokusområdet motiveras med att kraven på ökad energieffektivitet i kollektivtrafiken ställer krav på ökad effektivitet i framtidens gasbussar. Dessa fokusområden presenteras mer ingående längre ned. Utöver dessa fokusområden ska programmet även: I samverkan med Kollektivtrafiksekretariatet och Västtrafik kontinuerligt utvärdera samhällsnytta och kostnadsbilder för användningen av biogas i kollektivtrafiken. Genom Smart Energi årligen följa upp vilka drivmedel som kommunernas bilar drivs med. 12
Agera i enlighet med miljönämndens ståndpunkt att det krävs beslut på nationell nivå om långsiktiga och tydliga incitament som främjar en ökad användning av gasfordon och biogas som drivmedel. Stötta projekt som på olika sätt främjar ökad användning av gasfordon. Stödja utvecklingen av flytande biogas för godstransporter, i enlighet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbara transporter. Främja pilot- och demonstrationsprojekt samt teknikutveckling som bidrar till programmets mål. Följa utvecklingen inom andra användningsområden för biogas t.ex. elproduktion, drivmedel inom sjöfarten och inom hållbar kemi där biogas kan användas som byggsten till kemiska produkter och plaster. Fokusområde: Offentlig upphandling som verktyg Krav på klimatanpassning vid offentlig upphandling av fordon, drivmedel och transporter kan bidra till minskad klimatpåverkan. Offentlig upphandling är därför ett viktigt styrmedel som kan användas av kommuner, Västra Götalandsregionen och andra offentliga organisationer för att öka antalet gasfordon och därmed skapa en ökad marknad för biogas. Det gäller både upphandling av fordon, drivmedel och transporter. För att kunna ställa krav som styr mot biogas behövs kunskap och resurser att ta reda på vad som finns på marknaden samt en dialog med möjliga anbudsgivare och användare av avtalen innan man ställer krav. Man måste också ha möjlighet att följa upp att kraven efterföljs. De viktigaste aktiviteterna för att styra mot biogas äger alltså rum före och efter själva upphandlingen. Förutsättningarna för att ställa krav på biogas vid olika typer av upphandling ser olika ut i olika kommuner. Enligt Naturvårdsverket är det tre nyckelfaktorer som avgör om en kommun ställer miljökrav eller inte i offentliga upphandlingar. Det handlar om graden av politiskt stöd, osäkerhet om hur miljökrav kan och får ställas samt det individuella engagemanget hos ansvariga medarbetare hos verksamhetsutövare och upphandlare. Under biogasprogrammets första period har Västra Götalandsregionen och kommunernas inköpsarbete för lätta fordon samordnats genom en överenskommelse inom Smart Energi. Totalt ingår 25 kommuner. Avtalet började gälla juli 2013. I en del kommuner som kommit långt vad gäller biogasanvändningen i sina egna fordon finns intresse för att ställa krav även vid upphandling av tjänster som t.ex. färdtjänst och skolskjuts, och vid upphandling av varor där transporterna utgör en tydlig del av miljöpåverkan. Mål för fokusområdet offentlig upphandling som verktyg 2014-2016: - Ökad användning av biogas som fordonsbränsle i o offentlig verksamhets egna fordon o offentlig verksamhets upphandlade transporttjänster o offentlig verksamhets upphandling av varor där transporterna utgör en betydande del av miljöpåverkan. Aktivitetsindikatorer: 13
- Sprida goda exempel och skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte om offentlig upphandling som verktyg. - Bidra till att nya idéer utvecklas kring hur offentlig upphandling kan användas som styrmedel för ökad användning av biogas. - Följa upp Smart Energis överenskommelse om inköp av lätta fordon för att se om det leder till ökat antal gasfordon hos Västra Götalandsregionen och deltagande kommuner. - Verka för pilotprojekt om upphandling av transporttjänster. - Följa upp effekterna av upphandlingar och ställda krav Fokusområde: Biogas i tunga lastbilar I strävan efter att minska klimatpåverkan från godstransporter är kunskapen om biogasens (och även andra förnybara drivmedels) möjligheter låg, samtidigt som utmaningen är stor. Historiskt har de flesta gaslastbilar som sålts används inom offentlig sektor (sopbilar) eller som enstaka demonstrationsbilar. Men nu finns det mycket som pekar på att teknik och marknad börjar mogna. Nyligen har en svensk lastbilstillverkare lanserat en ny gasmotor och en annan har lanserat flera modeller med metandieselteknik både för komprimerad och flytande gas. Metandieselteknik innebär att dieselmotorn körs på 50-90% metan (naturgas eller biogas) och resten diesel. Demonstrationsprojekt som BiMeTrucks, där bl.a. Västra Götalandsregionen delfinansierar investeringsstöd för de som köper en metandiesellastbil för flytande metan, har gett värdefulla erfarenheter. Men det behövs fler insatser för att öka kunskapen och antalet gaslastbilar i trafik. Det finns också behov av styrmedel som styr mot fler tunga miljölastbilar på vägarna. Hittills har de flesta styrmedel på nationell nivå som gynnat förnybara drivmedel omfattat lätta fordon. De styrmedel region och landsting kan använda är framförallt egen upphandling, men också att stödja demonstrationsprojekt. På lokal nivå är en miljödefinition för tunga fordon, likt den som finns i Göteborg och Stockholm, en bra grund för att utforma styrmedel. Mål för fokusområdet biogas i tunga lastbilar 2014-2016: - Ökad kunskap hos åkare, transportköpare och beslutsfattare om potentialen att ersätta diesel med biogas i tunga lastbilar. Aktivitetsindikatorer: - Sprida information om biogas som bränsle i tunga lastbilar. Utgå från utmaningar och möjligheter inom olika segment som citydistribution respektive långväga transporter. - Stödja utvecklingen av flytande biogas för godstransporter, i enlighet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbara transporter. - Verka för framtagande av en miljöbilsdefinition för tunga fordon på nationell nivå. - Verka för att det blir en fortsatt miljöfordonspremie vid inköp av tunga gaslastbilar på samma sätt som funnits inom projekten BiMeTrucks i bl.a. Västra Götaland och Clean Trucks i Stockholm. Premien i dessa projekt är utformat som ett investeringsstöd för den som väljer att köpa någon typ av miljölastbil. 14
- Samverkan med norska och danska regioner inom detta område inom ramen för Interreg-projektet Biogas2020 - Verka för pilotprojekt för offentlig upphandling av tunga fordon och transporttjänster. Fokusområde: Mer energieffektiva gasbussar Kraven på ökad energieffektivitet inom kollektivtrafiken ställer även krav på gasbussarnas effektivitet och på att nya tekniklösningar utvecklas. Ottomotorer för gasbussar håller på att förbättras. Energieffektiviteten kan öka ytterligare genom t ex hybridteknik eller metandieselteknik. Gas-el-hybridbussar som testas i Barcelona visar ca 30 % lägre bränsleförbrukning jämfört med buss som enbart drivs med fordonsgas. Skånetrafiken har beställt 15 gashybridbussar och SL ser det som en av kommande satsningar. Mål för fokusområdet mer energieffektiva gasbussar2014-2016: - Ökad kunskap hos bl.a. Västra Götalandsregionen och Västtrafik om mer energieffektiva gasbussar. - Förutsättningarna för demonstration av energieffektiva gasbussar i Västra Götaland utredda. Aktivitetsindikatorer: - Ta fram mer kunskap om vad som sker inom utvecklingsområdet biogas och bussar. Det sker i samverkan med Kollektivtrafiknämnden och Västtrafik. - Verka för att få igång demonstrationsprojekt med energieffektiva gasbussar t.ex. elgas-hybrider eller bussar med metandieselteknik. Det sker i samverkan med Kollektivtrafiknämnden och Västtrafik, men också i samverkan med andra regioner i Sverige och Skandinavien. 15
Programmets ramar och organisation Tidsperiod Detta program omfattar treårsperioden 2014-2016, och är den andra programperioden med Västra Götalandsregionen som huvudman. Organisation Miljönämnden, inom Västra Götalandsregionen, är huvudman. Miljösekretariatet ansvarar för att samordna viktiga insatser och processleda Biogas Västs arbete på en övergripande nivå. Biogas Västs nätverk är öppet för alla som arbetar inom biogasområdet. Det är ingen medlemsorganisation som i en del andra regioner, utan bygger på frivillig samverkan. I nätverket ingår aktörer som vill bidra med sin kompetens och verka inom sina respektive organisationer för att nå målen. Genom nätverket kan de vara med och påverka och medverka i insatser och aktiviteter. Ett programråd inrättas som stöd till processledningen i det strategiska arbetet. Arbetsformen att organisera delar av programarbetet i arbetsgrupper utvärderas och utvecklas. Målsättningen bör vara dynamiska grupper som inte cementeras. För riktade insatser inom programmets fokusområden undersöks möjligheterna att använda en liknande organisationsmodell som inom klimatsamverkan Smart Energi. Där leds en specifik överenskommelse eller fokusområde av en person vid t ex en kommun, kommunalförbund eller projektarena som redan idag jobbar med den aktuella frågan och har god kompetens inom den. Dessa personer kommer i så fall jobba nära och rapportera till processledaren för Biogas Väst så att arbetet följer en gemensam strategi och resultaten kan tillgängliggöras hela nätverket. Finansiering Västra Götalandsregionen avsätter resurser för att processleda biogasprogrammet och ansvara för kommunikationsarbetet. Övrig finansiering sker genom deltagande aktörers budgetar och genom att extern finansiering söks i förekommande fall. För 2014 är det klart att Länsstyrelsen medfinansierar processledningen med 50% inom ramen för pågående Landsbygdsprogram. 16
Programmets insatsformer och processledningens roll En fortsatt och utvecklad samverkan mellan aktörer i biogaskedjan - från kommuner och energibolag, till jordbruksföretag, fordonsindustri, drivmedelsföretag och forskning i hela Västra Götaland - är en förutsättning för att målen ska nås. Programmet Biogas Väst syftar till att vara en arena för att i dialog hantera, diskutera och driva på biogasutvecklingen i ett långsiktigt helhetsperspektiv. Ett bra samarbete på internationell och nationell nivå är också av stor vikt. Nedan redovisas programmets insatsformer och processledningens roll: Helhetsperspektiv och omvärldsbevakning Ha en helhetsbild över utvecklingen i länet för att identifiera var de största utmaningarna finns för att målen ska kunna nås d.v.s identifiera fokusområden för Biogas Väst. Bevaka utvecklingen i omvärlden av intresse för programarbetet. Det sker i nära samarbete med aktörerna i nätverket. En prioritering sker utifrån programmets fokusområden. Inom ramen för Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbara transporter samverka med regionutvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden kring underlag om hur en långsiktigt hållbar omställning av drivmedel kan ske. Vid behov samarbeta med Västra Götalandsregionens kontor i Bryssel. Strategisk kommunikation och påverkansarbete Ansvara för den strategiska kommunikationsplaneringen inom programmet. Verka för tydligare nationella mål och ökat nationellt stöd. Påverkansarbetet utgår från Miljönämndens ståndspunkter om förbättrade förutsättningar för biogasutvecklingen i Västra Götalandsregionen (MN 26-2012) och avsiktsförklaringen mellan Västra Götalandsregionen och Region Skåne om gemensamma insatser för långsiktiga spelregler som bidrar till ökad produktion och användning av biogas (RS 899-2013). Nätverk och kunskap Allianser Samordna och bredda nätverket Biogas Väst. Förmedla kontakter. Verka för ökad kunskap och utbyte av erfarenheter i nätverket. Vid behov initiera att ny kunskap tas fram. Samla aktörer för dialog och tillsammans komma över de utmaningar som finns. Här ingår att identifiera och aktivt söka upp de aktörer som behöver delta i en viss fråga, skapa mötesplatser, driva på till nästa steg och följa upp resultatet. Ingå i fruktbara allianser som gynnar biogasutvecklingen i Västra Götaland med t ex o Biogasorganisationer i andra regioner i Sverige genom det s.k. väderstreckssamarbetet för att utbyta erfarenheter och driva frågor av gemensamt intresse tillsammans med Biogas Syd, Biogas Öst, Biogas Norr m.fl. o Regioner i andra länder strategiska för utvecklingen i länet o Branschorganisationer och branschnätverk o Intresseorganisationer 17
Projektstöd Stötta med idéutveckling för nya projekt och samarbetsområden Bidra med projektmedel till biogasprojekt som medverkar till att uppfylla programmets mål, genom miljönämndens projektstöd. Via nätverksträffar och nyhetsbrev tipsa om utlysningar som berör biogasutvecklingen. Utvärdering och uppföljning Sammanställa årlig statistik över mängden producerad och såld biogas, antal tankställen för fordonsgas samt antalet gasfordon i länet. Följa upp hur sysselsättningen inom biogasområdet i Västra Götaland utvecklas utifrån den nulägesbeskrivning och prognos som gjordes 2011. Utvärdera programmets resultat och effekter vid programperiodens slut. Antaget av Västra Götalandsregionens miljönämnd 2013-10-25 Diarienummer MN 92-2013 Miljönämnden i Västra Götalandsregionen är huvudman för programmet. Finansiärer är Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland genom landsbygdsprogrammet. 18